Hon vill bygga bort
otrygghet och brottslighet En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
REDAKTÖRENS RUTA
Det här är början på en lång berättelse
LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på Högskolan. LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till Högskolans medarbetare och studenter.
Text Anna Sällberg
Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve. Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se. Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafisk form Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson
Vilken känsla får du när du vistas i en sär-
skild miljö? Är det mörkt och du är ensam i en park kanske du får en känsla av obehag. Samtidigt kan folkmassor i dagsljus skapa olustkänslor för en del människor. Hur vi upplever en plats är ofta individuellt. Men det finns en del generella upplevelser och Asifa Iqbals forskning visar att det med hjälp av design och en mix av byggnader går att jobba brottsförebyggande i olika miljöer (s. 9–11).
Det här numret blir också början på en
lång berättelse. I en ny reportageserie kommer du att få möta studenten Marie Kihlström som delar med sig av sin vardag vid Högskolan i Gävle (s. 6–7). Tanken är att du ska få följa henne från utbildningsstart till examen och i varje nummer gör vi lite olika nedslag i hennes studier.
Vet du vad Högskolans kliniska adjunkter gör? Du kanske har stött på yrkestiteln och nu får du chansen att lära känna några av dem och få veta mer om betydelsen av deras arbete inom vårdområdet (s. 4–5). I april blir det pompa och ståt på
Högskolan då vi firar våra nybakade professorer och doktorer vid Akademisk högtid. Redan nu får du en inblick i högtiden och de ämnen som våra uppmärksammade forskare fördjupat sig inom (s. 18–19).
Du har väl inte missat att vi numera har
ett uppslag med artiklar på engelska i slutet av tidningen? Tipsa gärna dina engelsktalande kollegor och vänner!
Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga Cirka 3 400 Du hittar oss även på sociala medier som
Youtube
I DETTA NUMMER SIDAN 6
SIDAN 4
Binder samman utbildning och vårdyrke Högskolans kliniska adjunkter arbetar dels på Högskolan, dels ute på olika arbetsplatser inom vården och stöttar sjuksköterskestudenter under den verksamhetsförlagda utbildningen.
SIDAN 12
SIDAN 9
Fobin för sprutor inget hinder längre
Vill skapa säkra platser
I det första reportaget i en ny serie möter du Marie Kihlström som trotsat sin sprutfobi och nu ska utbilda sig till sjuksköterska.
Asifa Iqbal har forskat om vilka faktorer i byggda miljöer som skapar otrygghet och hur man genom design kan förebygga brott.
SIDAN 16
SIDAN 20
Tuff arbetsmarknad vid psykisk sjukdom
Bli civilingenjör i Gävle
Säkerheten först för elektronikingenjören
Kvinnor som har olika former av psykiska funktionsnedsättningar möter ofta stora hinder när det söker jobb, visar Tomas Bomans forskning..
I höst startar Högskolan i Gävle sin första civilingenjörsutbildning. Programmets inriktning är lantmäteriteknik.
Elektronik har alltid varit Daniel Törmänens stora intresse och nu jobbar han som maskinsäkerhetsexpert.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
3
Kliniska adjunkter bygger broar mellan utbildningen och vårdyrket
Med ena foten på Högskolan i Gävle och den andra foten ute i vården hjälper de kliniska adjunkterna Högskolans sjuksköterskestudenter att knyta samman teoretisk kunskap med praktisk färdighet. Text och foto Anna Sällberg
4
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
Kristina Jansson, Louise Löf, Elisabeth Persson och Anna Danhard
INBLICK
”Vi får se när den där glimten i ögat tänds.”
E
n klinisk adjunkt jobbar dels med undervisning och handledning av studenter på Högskolan, dels med att samverka med aktörer inom vårdområdet utanför Högskolan. Uppdraget är därmed tänkt som en länk mellan vården och sjuksköterskeutbildningen. – Det handlar mycket om att samverka med verksamheterna och att skapa goda kontakter och samarbeten med dem för att underlätta och skapa den bästa lärandemiljön för våra studenter, säger Elisabeth Persson som är klinisk adjunkt och knuten till Region Gävleborg. Högskolan i Gävle har 16 kliniska adjunkter som har olika grundanställningar – de arbetar 50 procent för Högskolan och 50 procent för en vårdgivare där de ansvarar för studenternas VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och samverkar med handledare ute på de olika arbetsplatserna. – Våra kliniska adjunkter har ett mycket gott samarbete med samverkanspartners och de fungerar som en bro mellan Högskolan i Gävle och Region Gävleborg, länets kommuner och vårdbolaget TioHundra AB i Norrtälje, säger Tina Nordström, tillförordnad avdelningschef vid Avdelningen för vårdvetenskap på Högskolan. De är alla sjuksköterskor i grunden och har sedan byggt på
sin utbildning med ett magisterprogram och pedagogik. Rollen innebär att de har två arbetsplatser och ofta reser runt mellan olika orter där studenterna har praktik. – Det kan bli lite komplicerat för mig som arbetstagare
när det är mycket praktiskt att tänka på, men jag tror att upplägget gynnar studenterna eftersom vi har kunskap om de båda verksamheterna. Så det är ett roligt jobb, säger Kristina Jansson som är kopplad till slutenvården på vårdbolaget TioHundra AB i Norrtälje. Någon gång per månad träffas alla kliniska adjunkter på
Högskolan i Gävle och kan då bolla idéer och utbyta erfarenheter med varandra. – Det är ett härligt jobb. Vi får se studenterna i början av den verksamhetsförlagda utbildningen och sedan i slutet och det är så kul att följa den utvecklingen. Vi får se när den där glimten i ögat tänds och när de kommer tillbaka och säger ”Det här var ju jättekul!”. Det lever man på, att få se när studenterna lever upp, säger Louise Löf som är knuten till kommunernas äldreboenden.
Genom att vara en länk mellan utbildning och yrkesområde ser de kliniska adjunkterna stora fördelar både för sig själva och för studenterna. – Vi är verksamma både på Högskolan och i den kliniska verksamheten och på det sättet delaktiga i studenternas VFU. Det är komplext att bedöma en student utifrån hur de kan tillämpa kliniska färdigheter och sedan koppla det till teori. Då är det en stor fördel att vi är på båda ställena och har kontakt med handledarna. Vi har ett otroligt flexibelt arbete där vi lär oss nya saker hela tiden, säger Anna Danhard, kopplad till slutenvården i Gävle. En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
5
I en ny reportageserie kommer du att få möta Marie Kihlström, sjuksköterskestudent vid Högskolan i Gävle. I ett reportage i varje nummer får du följa hennes resa från utbildningsstart till examen och allt hon möter på vägen under studietiden.
Möt sprutfobikern som ska bli sjuksköterska Drömmen om att en dag utbilda sig till sjuksköterska har alltid funnits där. Men sprutfobin satte stopp under många år. Nu har Marie Kihlström bearbetat sin fobi med terapi och hon har siktet inställt på att göra verklighet av sin dröm. Text och foto Anna Sällberg
I
slutet av januari klev Marie Kihlström för första gången in genom dörrarna till Högskolan i Gävle. Det var dags för introduktionsdag för de program som startade den här vårterminen, till exempel sjuksköterskeprogrammet. – Det känns konstigt. Jag har inte haft det lätt för mig i skolan tidigare och jag var inte särskilt duktig i gymnasiet. Så jag hade väl aldrig trott att jag skulle börja läsa på Högskolan, säger hon när vi träffas i Fårhallen på Högskolan, mellan välkomsttalet av prorektor och introduktionsträffen till programmet. Men nu är hon här och ska börja läsa det treåriga programmet till sjuksköterska. Resan hit har varit lång med en del hinder på vägen. – Jag har alltid varit intresserad av första hjälpen och sjuk-
6
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
FÖLJ EN STUDENT
”Jag har inte haft det lätt för mig i skolan tidigare och jag var inte särskilt duktig i gymnasiet.”
vård. Men jag har haft en sådan sprutfobi och har inte ens kunnat vara i närheten av sprutor. Nålarna har psykiskt känts som ett hot mot mig. Så jag har gått i KBT-terapi och kämpat och slagits och skrikit, säger hon och skrattar även om det finns ett allvar bakom. Marie Kihlström har bred erfarenhet inom brandskydd, sjukvård och säkerhetsarbete. Hon har tidigare utbildat sig till brandman och jobbat som brandtekniker, hon har varit havslivräddare på västkusten, hon är aktiv i hemvärnet som hemvärnssjukvårdare och hon har arbetat på Parkbadet i Sandviken i många år, då med brandskydds- och säkerhetsarbete och hjärt-lungräddning för kommunens anställda. – Det var i en av kurserna för att bli hemvärnssjukvårdare som ett moment var att kunna sätta en nål. Då blev jag tvungen och jag är väldigt målmedveten som person. Sjukvårdsbefälet
Följ med Marie under hennes högskolestudier i kommande nummer av LEVE!.
Namn: Marie Kihlström Ålder: 44 Bor: : I hus i Årsunda. ”I år är det tionde året jag gör en svensk klassiker och i Årsunda finns alla förutsättningar för att kunna träna löpning, cykling, simning i sjön och skidåkning.” Familj: Sambo och två katter.
hjälpte mig med terapi, pressade mig ganska hårt och nu klarar jag av att sätta en nål och att någon sätter en nål i mig. Nu sätter sig alltså Marie Kihlström i skolbänken igen efter många år då hon samlat på sig arbetslivserfarenhet som hon tror att hon har stor nytta av i sitt framtida yrke. – Jag har ju haft tanken också att vem vill ha mig när jag är 47 år och färdig sjuksköterska? Men då har jag fått svaret: alla vill ha dig. Så då sökte jag! Hon vet redan nu att hon är intresserad av att jobba inom ak-
utverksamhet och inom ambulansen. – Jag är van att möta patienter och människor i kris. Sedan kan ju inriktningen ändras under tiden. Men sjuksköterska känns som ett framtidsyrke där du har möjlighet att jobba länge och med varierande arbetsuppgifter. En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
7
IAKTTAGET
Högskolan i Gävle utvald att sprida kunskap om likvärdighet i utbildning
Silvia Edling och Guadalupe Francia
En likvärdig utbildning för alla är en fråga som uppmärksammas alltmer och nu har Högskolan i Gävle fått i uppdrag att bidra med texter till Skolverket riktade till skolpersonal. Det är ett kvitto på Högskolans starka kompetens inom utbildningsvetenskap säger professorerna Silvia Edling och Guadalupe Francia som skriver texterna. Text och foto Anna Sällberg
S
kolverket har i uppdrag att sammanställa och sprida kunskap om forskningsresultat till myndighetens målgrupper, som lärare, förskollärare, rektorer, skolchefer och huvudmän inom alla skolformer.
När Skolverket gick ut med att de vill ha forskningsbevakning inom området Likvärdighet i utbildning ansökte fem svenska lärosäten om att få uppdraget. Högskolan i Gävle vann med sin offert och ska nu leverera ett antal webbartiklar inom ämnet för spridning till målgrupperna. Arbetet leds av Guadalupe Francia, professor i pedagogik som är expert inom området likvärdighet i utbildning. I projektet medverkar även Silvia Edling, professor i didaktik och Signhild Olsson, verksamhetsutvecklare vid Regionalt utvecklingscentrum, RucX på Högskolan. – Vi vann det här uppdraget för att vi har kompetensen. Det är
8
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
jätteviktigt att lyfta fram, särskilt i vår region, att Högskolan i Gävle har stark kompetens inom utbildningsvetenskap. På ett personligt plan är det kul eftersom det är ett erkännande, samtidigt är det viktigt för Högskolan som får möjlighet att profilera sig inom ämnet, säger Silvia Edling. Frågan om en likvärdig utbildning för alla uppmärksammas mer och mer och den ingår även bland de globala målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling. Att barnkonventionen blev svensk lag i januari i år bidrar också till ett ökat fokus på ämnet. – Vi har forskat länge inom området och att nu få möjlighet att vända oss till allmänhet och i synnerhet till skolpersonal och till Skolverket är en utmaning och en stor glädje. Inom vårt ämne kan vi kanske inte bidra med ett patent på en ny maskin, men det här är vårt bidrag till demokratin för att alla har rätt till en likvärdig utbildning i Sverige, säger Guadalupe Francia.
NÄRGÅNGET
Asifa Iqbal vill att du ska kunna känna dig trygg i parker och grönområden Uppväxten i Pakistan har sporrat Asifa Iqbal att undersöka vilka miljöer som skapar otrygghet och hur vi kan bygga områden där människor känner sig säkra. Nu undervisar hon framtida samhällsplanerare och på fritiden tävlar hon med maken om vem som snabbast kan läsa ut en tonårsroman på svenska. Text Anna Sällberg Foto Britt Mattsson
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
9
A
sifa Iqbal är arkitekt i grunden och jobbade som det i hemlandet Pakistan innan hon för cirka tio år sedan sökte sig därifrån för att läsa en masterutbildning. Valet föll på Sverige och hon forskade och doktorerade vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm innan hon flyttade till Gävle. – Jag bodde i storstaden Karachi och var ensamstående mamma, vilket inte var så lätt. Jag sökte kurser i både Tyskland och Sverige och fick svar först från Sverige. Min lärare i Pakistan hade också rekommenderat mig att söka en utbildning i Sverige, säger hon. Vid KTH tog hon en civilingenjörsexamen
i spatial planering samt en doktorsexamen i fastighet och byggande. Hennes intresseområden och tidigare forskning omfattar stadsplanering, fastighetsekonomi och miljökriminologi. – Jag har undersökt hur parker och grönområden påverkar människors beteende och hur det i sin tur påverkar huspriserna i området. Vilken känsla får du när du vistas i en särskild miljö? På så sätt går det att se hur vi kan skapa öppna områden som är säkra och inkluderande för alla. Hon jobbar utifrån det globala målet num-
mer elva som handlar om hållbara städer och samhällen; ”Att göra städer och bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.” – I min forskning har jag framför allt fokuserat på kvinnor och mitt intresse kommer från min bakgrund som arkitekt i Pakistan. De kulturella skillnaderna är stora mellan våra länder. I Pakistan är kvinnors frihet att göra egna val begränsad jämfört med hur det är för kvinnor i Sverige. Därför har
10
man hittat olika lösningar för att skapa mer frihet åt kvinnorna där som annars lever i ganska kontrollerade miljöer. I Pakistan har Asifa Iqbal observerat särskilda parker, bussar och taxibilar som är avsedda enbart för kvinnor. Till exempel finns parker med grindar, vakter och gränser som skyddar från insyn. – Naturligtvis är det ingen idealisk lösning. Men jag har undersökt dessa lösningar och såg då att unga kvinnor som hade 1–2 barn såg parkerna som en plats där de kunde umgås med varandra i ett par timmar och känna sig
iskor runtomkring. Men samtidigt upplever vissa då en risk för sexuella trakasserier eller fickstölder. Är du på en lugn och mörk plats kan det finnas en rädsla för att någon ska dyka upp bakom dig. De gemensamma nämnarna som ofta upp-
levs skapa otrygghet är mörka tunnlar, områden med graffiti och övergivna områden med övervuxna buskar där någon kan gömma sig. – Många arkitekter och planerare arbetar utifrån olika riktlinjer för att skapa säkra platser och förebygga brott. Genom att utforma den byggda miljön på ett särskilt sätt går det att eliminera brottslighet med hjälp av design. En lösning är att skapa områden där en bra blandning av alla typer av byggnader, som bostäder och kaféer, kan bidra till att skapa en säker plats vid olika tidpunkter på dygnet.
”Nu är kvinnor i Pakistan mer fria att göra vad de vill. Men jag hoppas att det ska förändras ännu mer framöver.” fria. I dag är det fler kvinnor som upplever en större frihet än det var för tio år sedan och nu är kvinnor i Pakistan mer fria att göra vad de vill. Men jag hoppas att det ska förändras ännu mer framöver. Vilka miljöer som känns trygga respektive
otrygga är väldigt individuellt och beror mycket på vilken tid på dygnet du är ute, om det är mörkt eller ljust utomhus, om du är man eller kvinna, hur gammal du är och i vilket sammanhang det är. – Vissa kan känna sig trygga i en folkmassa för då är det många männ-
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
På fritiden läser Asifa Iqbal och hennes man mycket för att lära sig det svenska språket så bra som möjligt och de har hittat en egen metod i lärandet. – Jag läser tonårsromaner på svenska. Det är väldigt intressant och skapar en speciell känsla när man förs tillbaka till tonårslivet och alla dolda regler som finns. Min man är pappaledig nu och brukar gå till biblioteket och låna tonårsböcker att läsa. Så det blir lite som en tävling mellan oss vem som läser ut en bok först, säger Asifa Iqbal och skrattar.
NÄRGÅNGET ASIFA vid sidan om Namn: Asifa Iqbal Titel: Universitetsadjunkt inom samhällsbyggnad Ålder: 43 år Bor: I radhus i Sätra i Gävle Familj: Bor med sin man och deras snart tvåårige son. Asifa har en vuxen son sedan tidigare också. Intressen: Att läsa, lyssna på musik och sjunga. ”Jag tycker om att sjunga sånger på mitt språk.” Musik: ”Jag brukar lyssna på klassisk musik utan ord i bakgrunden när jag jobbar. Det är lugnande. Jag gillar även att lyssna på sånger från Indien.” Böcker: ”På engelska har jag nyligen läst boken The forty rules of love. Annars läser jag mycket för att förbättra min svenska och nu har jag läst en del tonårsromaner av Kristina Ohlsson som skriver om olika mysterier.”
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
11
Tomas Boman
”Personer med till exempel adhd och autism möter de största barriärerna på arbetsmarknaden.”
Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårare att få jobb och diskrimineras ofta 12
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
FORSKNING Arbetsmarknaden är tuff för personer med olika typer av funktionsnedsättningar och särskilt för kvinnor med psykisk problematik. Det visar studier som Tomas Boman vid Högskolan i Gävle har gjort inom handikappvetenskap. Text och foto Anna Sällberg
H
an har undersökt hur situationen på den svenska arbetsmarknaden ser ut för personer med olika typ av funktionsnedsättningar, med fokus på deras möjligheter att få jobb, deras möjlighet att få ett yrke som motsvarar deras utbildningsnivå, risken att bli utsatt för diskriminering på arbetsplatsen samt vilket behov av stöd och anpassning de behöver för att få och behålla ett arbete.
Han har då delat in personerna i grupper utifrån om de har syn-,
hörsel-, tal- eller läsproblematik eller en psykisk-, medicinsk-, eller fysisk funktionsnedsättning. – Personer med psykiska funktionsnedsättningar, till exempel adhd och autism, möter de största barriärerna på arbetsmarknaden. De har svårare att få jobb och utsätts för diskriminering i större utsträckning jämfört med andra personer, säger Tomas Boman.
Varför tror du att det är så?
– Det är ju en dold funktionsnedsättning och många har svårt att förhålla sig till en person med psykisk problematik. Man vet inte hur man ska bete sig eftersom personen ofta har ett beteende som gör att du blir osäker. Det finns stor okunskap från arbetsgivarens sida, vilket gör att de har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. Till vardags arbetar Tomas Boman som universitetsadjunkt i socialt arbete på Högskolan i Gävle och han undervisar framför allt inom socionomprogrammet. Nyligen disputerade han inom handikappvetenskap – ett område som engagerat honom i många år. – I 40 år har jag på olika sätt haft ett engagemang för personer med funktionsnedsättningar. Vår familj har varit avlastningsfamilj åt en flicka, jag har varit kontaktperson för en kille, jag har jobbat på ett behandlingshem och nu undervisat i 30 år. Det har funnits med mig under lång tid.
När han fick möjlighet att doktorera inom ämnet handikappve-
tenskap vid Örebro universitet tog han chansen. I forskningen har han analyserat statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och jämfört grupper. – Just att jämföra hur arbetsmarknaden skiljer sig beroende på funktionsnedsättning har ingen gjort förut. Det jag också sett då är att det finns diskriminerande mekanismer gentemot kvinnor. De har svårare att få ett jobb och män kan, trots lägre utbildning, lättare avancera på arbetsmarknaden än kvinnor. Det gäller ju även generellt, men blir väldigt tydligt här.
Den grupp som har de bästa förutsättningarna på arbetsmarknaden är personer med hörselnedsättning. – En hörselnedsättning förvärvas ofta över tid och många gånger har då personen redan hunnit skaffa sig erfarenhet och kompetens, vilket alltid är viktigt, säger Tomas Boman. En slutsats han drar i sin avhandling är att många arbetsplatser behöver förändras för att uppnå större inkludering och för att funktionsnedsättningar ska upplevas mer accepterade. – Jag menar att faktorer i arbetsmiljön behöver ändras och utvecklas. Till exempel kan vi förändra de stödsystem som finns och försöka motverka fördomar som finns i samhället och på arbetsplatser mot personer med funktionsnedsättning. Framöver kommer han att vilja fortsätta fördjupa sig just inom området som rör psykiska funktionsnedsättningar. – Antalet personer som har olika typer av psykiska besvär ökar hela tiden, särskilt bland kvinnor, och det startar ofta i tidig ålder. Eftersom det också är den mest utsatta gruppen är det intressant att titta vidare den, säger han.
Kontakt: Tomas Boman Telefon: 026-64 82 19 E-post: tomas.boman@hig.se
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
13
Miljoner till företagsforskarskola för forskning om hållbara städer
Stina Oscarson
Stina Oscarson blir hedersdoktor vid Högskolan i Gävle Stina Oscarson har varit konstnärlig ledare för Orionteatern och chef för Radioteatern på Sveriges Radio och arbetat som regissör och dramatiker på många av landets teatrar. Hon är en stark röst i samhällsdebatten och en av initiativtagarna till den uppmärksammade seminarieserien ”hållbar demokrati” på Högskolan i Gävle. Stina Oscarson tar emot utnämningen med ödmjukhet och respekt. – Ärligt talat är jag lite chockad, att jag utan en enda akademisk poäng blir hedersdoktor. Men jag ser det som ett erkännande av värdet av den enskilda människans bildningssträvanden och folkbildningens obändiga tro på människan, säger hon. Högskolans rektor Ylva Fältholm anser att Stina Oscarson är ett föredöme. – För ett lärosäte är det av absolut vikt att främja tolerans och öppenhet och att värna det demokratiska samtalet. Här är Stina Oscarson en stark röst, säger hon.
14
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
Högskolan i Gävle har tillsammans med lärosätena i Dalarna och Mälardalen tilldelats 25,9 miljoner kronor av KK-stiftelsen för att starta företagsforskarskolan "Future-Proof Cities" med fokus på hållbar stadsutveckling. År 2050 väntas nära 70 procent av världens befolkning bo i städer, och även Sverige är ett land med växande befolkning och en stark urbanisering. Det ställer nya krav på att bygga städerna på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. – Vid Högskolan i Gävle bedrivs spetsforskning för en mer hållbar stadsutveckling och forskarskolan kommer att få stor betydelse för att sprida och skapa ny kunskap i samarbete med näringslivet, säger Stephan Barthel, forskningsledare vid Högskolan i Gävle.
Yukiko Asami-Johansson
KORT OCH GOTT
Spelbaserat lärande och virtuell verklighet lockar skolelever till Högskolan
Michael Lukkarinen, Jakob Wenger, Joakim Sjöberg och Eddie Ahlin
Eftertraktade ingenjörsstudenter får jobb redan under pågående utbildning
Det är mörkt och lerigt i skyttegravarna. Vi är mitt i ett fältslag mellan ryska och tyska trupper under slaget vid Tannenberg under första världskriget. Men allt sker på datorskärmar. Att genom spel få uppleva en konstruerad verklighet blir allt vanligare i undervisning. I Högskolans digital learning lab kan besökarna till exempel testa datorspel, programmering, virtuell verklighet och lego. – Vi står inför ett vägskäl där vi är sugna på att investera i VR till exempel, för att ligga lite i framkant. Det här är ju framtiden och vi tror att vi skulle kunna ha nytta av olika digitala verktyg för laborationer särskilt i naturämnen, men egentligen i alla ämnen, säger Jörgen Saarela, lärare i matematik och fysik på Timrå gymnasieskola som nyligen besökte Högskolan. Högskolan i Gävle får regelbundet besök från olika skolor som är nyfikna på hur lärande och digitalisering kan mötas i undervisningen. – I vårt labb utforskar vi många spännande tekniker och det är alltid ur ett lärandeperspektiv. Till exempel det här slaget vid Tannenberg, där man i spelet har återskapat den exakta miljön. Då kan de som läser historia i skolan sedan komma hit och uppleva slaget ganska nära den riktiga situationen. Vi använder spel i en kontext som ger ett mervärde till undervisningen, säger Claes Westelius som jobbar med digital learning lab.
Co-op är utbildningsformen som ofta leder till jobb – till och med redan före examen. Fyra studenter som läser till automationsingenjörer vid Högskolan i Gävle har fått jobb vid Sandvik Materials Technology med ett år kvar av studierna. Co-op står för Cooperative Education och det är en utbildningsform då studenterna varvar studier med arbetsperioder. För studenterna Michael Lukkarinen, Jakob Wenger, Joakim Sjöberg och Eddie Ahlin har co-op-utbildningen hittills varit en riktig framgångssaga. Under sitt sista studieår har de redan fått en tillsvidareanställning och får lön från företaget. – Det känns jättebra. Det är ju en anställning som man har strävat efter hela tiden och att då få jobb innan man är klar med utbildningen känns ännu roligare, säger Michael Lukkarinen.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
15
Snart startar en unik civilingenjörsutbildning i Gävle Geodata, utveckling av appar, visualisering och programmering. Låter det spännande? I sådana fall kan den nya civilingenjörsutbildningen i lantmäteriteknik vid Högskolan i Gävle vara något för dig. Text Anna Sällberg
I
höst startar för första gången ett femårigt civilingenjörsprogram vid Högskolan i Gävle. – Den här utbildningen är helt unik eftersom den är helt inriktad på tekniskt lantmäteri. Det är viktigt att det finns kompetens inom det här området i Sverige. Geodata blir bara viktigare och viktigare i vårt samhälle och då behövs det personer som förstår området på djupet, säger utbildningsledare Jonas Ågren.
intresse och vara intresserad av matematik, programmering och problemlösning. Det krävs lite högre förkunskaper så du behöver till exempel ha läst ett naturvetenskapligt gymnasieprogram eller motsvarande tidigare, säger Jonas Ågren. Efter avslutad examen blir du expert på lantmäteri-
teknik och kan jobba inom olika områden kopplade till geodata både nationellt och internationellt. Programmet kommer att ha två inriktningar. Efter två – Jag har jobbat på Lantmäteriet i 15 år och det Jonas Ågren år kan studenten välja mellan att fördjupa sig inom har märkts att det är väldigt svårt att få tag i folk tekniskt lantmäteri med fokus på olika mätningstekniker och med rätt kompetens. Med tanke på allt som händer framåt referenssystem, eller geografiska informationssystem med med appar och självkörande bilar och fraktfartyg så kommer fokus på analys av geodata, applikationsutveckling och videt att krävas referenssystem av hög kvalitet och noggranna sualisering. geodata. Så utbildningen fyller ett behov och det känns spän– Den som söker utbildningen bör ha ett allmänt tekniskt nande att starta det här programmet, säger Jonas Ågren.
16
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
UTBILDNING
Nytt program gör att Reza kan plugga till lärare samtidigt som han jobbar och får lön Reza Hosseini är en av 20 studenter som påbörjat Högskolan i Gävles nya ämneslärarutbildning där du har möjlighet att studera till lärare i matematik och teknik samtidigt som du har en anställning på en skola. Han ser stora fördelar med att få prova på yrket i verkligheten redan i början av utbildningen. Text och foto Anna Sällberg
H
östen 2019 startade för första gången Högskolans nya ämneslärarutbildning med inriktning matematik och teknik. – När jag skulle sluta gymnasiet förra året rekommenderade min lärare mig att söka det här programmet eftersom jag ville studera till lärare och nu får möjlighet att både plugga och jobba samtidigt, säger Reza Hosseini.
Programmet är arbetslivsinriktat och syftet med
satsningen är att försöka bidra till att råda bot på bristen på behöriga lärare inom matte och teknik. Studenten är anställd av en kommun och har en lärartjänst med lön samtidigt som personen studerar. Reza Hosseini bor i Söderhamn och åker tåg till Högskolan två dagar i veckan för föreläsningar och seminarier. Övriga vardagar jobbar han på Bergviksskolan i Bergvik utanför Söderhamn. – Jag går bredvid en annan lärare, är med och planerar och ibland har jag genomgång-
Reza Hosseini
ar och hjälper elever, säger han. Högskolan i Gävle har ett nära samarbete
med flera kommuner och i Söderhamns kommun ser Åsa Unger, förvaltningschef för barn och utbildning, flera fördelar med programmets arbetslivsinriktade upplägg. – För oss är det viktigt att skapa nya vägar in i läraryrket och den här vägen tror vi kan attrahera människor som lever och bor i vår kommun, som vill stanna. Vi tycker att det känns som ett modernt sätt att angripa lärarbristen i skolan, säger hon.
Att börja plugga till lärare var en självklar-
het för Reza Hosseini. – Mitt intresse för att bli lärare beror på mina egna lärare som jag har haft i skolan, hur de var och hur de lärde ut. De påverkade mig och jag tycker att det känns kul att jobba med ungdomar, säger Reza Hosseini.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
17
Vi uppmärksammar våra nya professorer och doktorer Akademisk högtid är en av de viktigaste högtiderna för Högskolan i Gävle. Med pompa och ståt uppmärksammar vi årets hedersdoktor och nya doktorer, installerar nya professorer samt delar ut priser och utmärkelser. Nästa Akademiska högtid på Högskolan arrangeras 23–24 april i år. Text Anna Sällberg Foto Stefan Estassy
Monica Kaltenbrunner Nykvist, doktor i arbetshälsovetenskap
Nancy Joy Lim, doktor i geospatial informationsvetenskap
Hon disputerade i februari 2020 med avhandlingen ”A staff perspective on Lean maturity, well-being, and quality in primary care”.
I december 2018 disputerade hon med sin avhandling "Modelling, mapping and visualisation of flood inundation uncertainties".
Han disputerade i december 2018 med avhandlingen ”Energy efficiency measures in the built environment – some aspects to consider in Sweden”.
Mamunur Rashid, doktor i arbetshälsovetenskap
Åsa Hadin, doktor i energisystem
Guadalupe Francia, professor i pedagogik
Hennes avhandling ”From waste problem to renewable energy resource - Exploring horse manure as feedstock for anaerobic digestion” handlar om hur förnybar energi (biogas) kan skapas med hjälp av hästgödsel. Hon disputerade i november 2018.
Hennes nuvarande forskning handlar om policy och praktik för likvärdighet, rättvisa och social hållbarhet samt barnens rättigheter till utbildning. Rubrik på installationsföreläsning: ”Pedagogikens bidrag till forskning för socialt hållbar utveckling”
Han disputerade i januari 2020 med avhandlingen ”Women on sick leave for long-term musculoskeletal pain: Factors associated with work ability, well-being and return to work”.
18
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
Mattias Gustafsson, doktor i energisystem
FORSKNING
Silvia Edling, professor i didaktik
Lars Johan Åge, professor i företagsekonomi
Hans forskning är huvudsakligen inriktad på miljöbedömning av teknik med fokus på livscykelanalys (LCA) inom byggande, energi och vid transporter. Rubrik på installationsföreläsning: ”Kan man ha helikopterperspektiv utan att flyga?”
Fokus i hennes forskning är den oundvikliga närvaron av mänsklig skillnad och relationer i undervisningssammanhang och vad de betyder för undervisning och lärares arbete. Rubrik på installationsföreläsning: ”Läraryrket och konsten att existera i utrymmet mellan det säkra och det osäkra”
Hans forskning kretsar kring förhandlingar och säljprocesser. Han har studerat komplexa affärsprocesser och skrivit flera böcker med koppling till hur vi kan göra affärer med fokus på framtiden och genom hållbara relationer. Rubrik på installationsföreläsning: ”Happy-Happy: Ett hållbarhetsperspektiv ...”
Marko Modiano, professor i engelska
Sven Trygged, professor I socialt arbete
Anneli Frelin, professor i didaktik
Hans forskning handlar bland annat om det engelska språkets mångfald och hur den mångfalden behandlas i undervisningen. Rubrik på installationsföreläsning: ”The Multicultural Classroom”
Hans forskning är kopplad till sociala konsekvenser av sjukdom och utsatthet för våld relaterat till socioekonomisk position. Rubrik på installationsföreläsning: ”Muren. Ryssland. Efter stroke. Tre berättelser om forskning i socialt arbete”
Hennes forskning kretsar kring skol- och lärmiljöer där samspelet mellan miljön och människorna är i fokus. Hon har studerat vilka möjligheter och utmaningar som finns när skolor byggs om och när nya skolor byggs. Rubrik på installationsföreläsning: ”Utbildningens mellanrum”
Ola Norrman Eriksson, professor i miljöteknik
Välkommen att delta! Besök professorernas installationsföreläsningar den 23/4 i Stora Jadwigasalen på Högskolan i Gävle. Även högtidsceremonin är öppen för alla och hålls i Valhall fredagen den 24/4 kl. 16–17. Mer information på hig.se.
Vid högtiden uppmärksammas också Stina Oscarson som är Högskolan i Gävles nya hedersdoktor. Hon är känd som teaterregissör, dramatiker, författare, samhällsdebattör och hon är en av initiativtagarna till seminarieserien ”hållbar demokrati” på Högskolan.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
19
”Maskinsäkerhet och människors mående går hand i hand” Vad jobbar du med?
– Jag är ute mycket hos våra industrikunder och hjälper dem med maskinsäkerhet. Det kan handla om riskbedömningar och rådgivning vid CE-märkning eller hjälp med elkonstruktioner av olika slag. Ibland arbetar jag även med projektledning och arbetsledning. Varför fastnade du för ditt yrkesområde?
– Redan när jag var liten var elektronik en hobby och jag hade ett stort intresse för teknik. Jag minns att jag och en kompis höll på och plockade isär radioapparater och sedan byggde ihop egna elektronikgrejer. Sedan har det följt mig under åren och när jag skulle söka en utbildning valde jag elektronik eftersom det är mitt största 20
intresse. Jag tycker att det är väldigt intressant och kul att vara med i olika industriprojekt och få vara ute och träffa människor, ha en dialog, diskutera och komma fram till gemensamma lösningar. Jag har varit ute en del på Sandvik Coromant och då handlar det mycket om finlir, på Outokumpu handlar det om rör och stora motorer och krafter och sedan kan jag vara ute i livsmedelsindustrin där allting ska vara väldigt hygieniskt och rent. Så den stora variationen är intressant och rolig. Vad minns du särskilt från din tid som student vid Högskolan i Gävle?
– Jag gick i en ganska liten klass och vi hade en bra sammanhållning. Jag var engagerad i föreningen
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
Gefleteknologerna ett år och det var roligt. Då fick jag lära känna personer även från andra utbildningar. Jag har vänner kvar från studietiden och jag har till och med två kollegor på min nuvarande arbetsplats som jag pluggade tillsammans med. Vad har du för nytta av din utbildning i ditt yrkesliv?
– Under utbildningen fick jag lära mig mer om det systematiska hur man kan bearbeta och lösa ett problem. Jag fick också djupare och mer avancerade elkunskaper och förbättrade matematikkunskaper. Nu använder inte jag jättemycket matte i mitt dagliga arbete, men jag kan förstå matematiken bakom i olika sammanhang och skapa ekvationer, vilket är värdefullt när jag
ALUMN
”Under utbildningen fick jag lära mig mer om det systematiska hur man kan bearbeta och lösa ett problem.”
Daniel Törmänen
är ute hos kunder och behöver förklara saker mer ingående. Vad är det bästa med ditt yrke?
– Att jag får träffa många olika människor och att jag har varierande arbetsuppgifter. Sedan är jag även arbetsmiljöombud på min avdelning och sitter med i tekniska kommittén för maskinsäkerhet i Svenska institutet för standarder (SIS). Där får jag träffa branschfolk och höra vad som är på gång i industribranschen i EU och globalt. Då får jag även vara med och påverka standardiseringen på internationell nivå. Jag har verkligen fått en bättre förståelse för vilken apparat EU är och förstår bättre hur den internationella standardiseringen fungerar. Jag önskar att fler personer och företag var engagerade i sådana frågor då vi i Sverige och i Norden historiskt sett har varit duktiga på det. Som person är jag engagerad i människor och i människors
mående och jag känner väl att maskinsäkerhet och mående går hand i hand. Det handlar om att folk ska må bra och inte skada sig på jobbet. Vad gör du på fritiden?
– Jag är småbarnsförälder och har två tjejer som är 2 och 4 år. Så fritiden handlar mycket om att vara med dem. Vinterhalvåret blir det längdskidåkning. Annars tycker jag om att vara ute i naturen, grilla och vandra. Sedan finns det alltid lite renoveringsprojekt hemma i huset, men det får ske i små steg. Vad har du för framtidsplaner?
– När det gäller jobbet skulle det kunna vara att få ett mer heltäckande ansvar när det gäller maskinsäkerhetsarbete, att vara rådgivare internt och jobba lite mer med det tillsammans med våra andra kontor. Det kan vara ganska intensiva arbetsperioder i olika projekt men jag trivs
Namn: Daniel Törmänen Ålder: 33 Bor: : I södra Bomhus i Gävle. Utbildning och examensår: Elektroingenjörsprogrammet, examen år 2013. Yrkestitel och nuvarande arbetsplats: Elkonstruktör och maskinsäkerhetsexpert på Midroc Automation AB.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
21
Here we present some selected articles from the magazine translated into English.
Clinical lecturers build bridges between students and healthcare professionals With one foot in the University of Gävle and the other in the healthcare profession, the clinical lecturers help the nursing students at the University connect their theoretical knowledge to practical skills. A clinical lecturer works in part with teaching and supervision of university students, and in part with collaboration with actors within the healthcare sector outside the University. As such, the assignment is designed to serve as a link between the healthcare sector and nursing training.
In a new series of articles, you will meet Marie Kihlström, a nursing student at the University of Gävle.
Meet the nurse-in-training with a fear of needles The dream of one day becoming a nurse has always been there. But for many years, a fear of needles stood in the way. Now, Marie Kihlström has processed her phobia through therapy, and she is determined to make her dream a reality. At the end of January, Marie Kihlström stepped through the doors of the University of Gävle for the first time. It was the introduction day for the programmes that started this spring semester, such as the nursing programme. – It feels strange. I haven’t had an easy time at school previously and my grades from upper secondary school were not particularly good. So I never thought that I’d be attending university, she says. The journey to get here has had its share of obstacles. – I have always been interested in first aid and healthcare. But I have always had such an intense needle phobia and couldn’t even be near needles. So I underwent CBT therapy and now I can handle inserting a needle into someone or someone inserting a needle into me, she says.
22
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
– It is primarily about creating collaboration between the operations and establishing good contacts and cooperation between them in order to facilitate and create the best learning environment for our students, says Elisabeth Persson, clinical lecturer affiliated with Region Gävleborg. There are 16 clinical lecturers employed at the University of Gävle.
IN ENGLISH People with a mental disability often find it more difficult to find a job and are often subjected to discrimination The labour market is tough for people with different forms of disabilities, and especially for women with mental health problems. They often feel discriminated against. This was revealed through a study conducted within the field of disability studies by Tomas Boman at the University of Gävle. He hast studied the situation of people with disabilities on the Swedish labour market, focusing on their chances of finding employment and the need for support and adaptation of the workplace.
Asifa Iqbal wants you to feel safe in parks and green spaces
– People with mental disabilities, such as ADHD and autism, face the greatest labour market barriers. It is more difficult for them to find employment, and they are subjected to more discrimination compared to other groups, says Tomas Boman.
Growing up in Pakistan has spurred Asifa Iqbal to research which types of environments create feelings of insecurity and how we can construct areas where people feel safe. Now she teaches future spatial planners. Asifa Iqbal is originally an architect, which was also her profession in Pakistan until she departed ten years ago to attend a master’s programme. She chose Sweden. She began her research and received her doctoral degree from the Royal Institute of Technology (KTH) in Stockholm before moving to Gävle. At KTH, she got a Degree of Master of Science in Engineering in spatial planning and a doctoral degree in property and construction. – I have researched how parks and green spaces affect people’s behaviour and how this in turn affects house prices in the area. What kind of emotions do you feel when visiting a certain environment? This gives us insight into how we create open spaces that are safe and inclusive to all who visit them. By designing the built environment in a specific way, we can eliminate crime through design.
En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2020
23
PLUGGA DET DU GILLAR! Den 16 mars öppnar anmälan till höstterminen. Gör som 16 000 andra och plugga vid Högskolan i Gävle du också. Hos oss kan du välja mellan ett 50-tal olika program och ett stort antal fristående kurser. Du kan läsa på hel- eller halvfart, på kvällstid, på distans eller via internet. Högskolan har ett nära samarbete med regionens företag och vi har en lång tradition av internationellt erfarenhetsutbyte för både studenter och medarbetare. Nu drar också vår studentrekryteringskampanj i gång. Håll ögonen öppna!
VILL DU SAMARBETA MED OSS? Vi söker alltid nya företag och andra aktörer att knyta kontakt med till våra utbildningar och till vår forskning. På hig.se/samverkan kan du läsa mer om hur just du skulle kunna samarbeta med oss!
Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015
20221606
DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA
”Det gör mig stolt!” U
nder januari och februari i år disputerade de första doktoranderna inom Högskolans forskarexamensrätt Hälsofrämjande arbetsliv. Det är de första som erhåller doktorsexamen inom examensrätten och då inom ämnet arbetshälsovetenskap. Det gör mig stolt! Doktorsexamen är den högsta examen vi har inom högre utbildning och att som lärosäte ha denna rättighet kräver att vi kan uppvisa kvalitet i såväl utbildning som forskning inom det området. Att ha forskarexamensträtt är på det sättet också en stämpel på god kvalitet.
sak. Det blir viktigt att just den här dagen blir bra! Detta ställer krav på oss som lärosäte att bidra till en bra inramning och känslan av en högtidlig och lyckad dag.
Eftersom vi inte tidigare haft förmånen att examinera egna doktorander inom hälsofrämjande arbetsliv kräver detta en hel del arbete med att bygga upp strukturer och rutiner. Men det är också så att disputationer är förenade med en hel del traditioner, traditioner som ser lite olika ut på olika lärosäten. Lyckligtvis har vi haft möjlighet att träna en del då våra doktorander som varit inskrivna på andra lärosäten valt att hålla sina disputatioAnnika Strömberg ner vid Högskolan i Gävle. Tur det!
Förutom att disputationen är en stor dag för lärosätet är det kanske än mer en stor dag för den enskilda doktoranden. Mycket möda och stort arbete har lagts på studierna under flera år. Själva disputationsdagen kan jämföras med andra stora dagar i livet så som att få barn, att gifta sig eller andra sådana händelser där den specifika dagen eller situation sätter sig i minnet och på något sätt förändrar tillvaron. Varje individuell berättelse om händelsen blir unik och beskrivs som särskild från andras upplevelser av samma
Jag tänker också att våra specifika traditioner och seder får utvecklas med tiden. En tradition som Högskolan i Gävle har sedan flera år är dock Akademisk högtid och jag ser fram att vid årets ceremoni se de första doktoranderna i Hälsofrämjande arbetsliv promoveras! Annika Strömberg Akademichef Akademin för hälsa och arbetsliv