LEVE! 1 2018

Folkhälsoprofessorn:

”För mig kommer patienten och människan alltid först” En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

REDAKTÖRENS RUTA

Innanför högskolans väggar finns gömda guldkorn

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som vänder sig till alla som är intresserade av vår forskning, utbildning och samverkan. Tidningen ges ut fyra gånger per år och produceras av Avdelningen för kommunikation på högskolan.

LEVE! ges ut externt till andra lärosäten, företag, offentlig sektor, organisationer och privatpersoner och sprids internt till högskolans medarbetare och studenter.

Tidningen går också att läsa digitalt och kan laddas ner på vår hemsida: hig.se/leve.

Vill du prenumerera på tidningen i tryckt form? Hör av dig till anna.sallberg@hig.se.

Adress Kungsbäcksvägen 47, 801 76 Gävle Växel 026–64 85 00 Ansvarig utgivare Tommy Löfgren Redaktör Anna Sällberg E-post till redaktionen anna.sallberg@hig.se Telefon direkt 026–64 89 17 Grafiskt original Avdelningen för kommunikation Högskolan i Gävle Omslagsfoto Britt Mattsson Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Upplaga 2 200

Text Anna Sällberg

N

ytt år. Nytt nummer. Och ny redaktör. Det känns som ett ansvarsfullt och roligt uppdrag att axla rollen som redaktör för tidningen som du har framför dig. En nyfikenhet för ny forskning och utbildning driver mig och för mig är den akademiska världen en skattkista full av ny kunskap och berättelser som väntar på att få kläs i ord.

LEVE! är Högskolan i Gävles tidning som

ges ut fyra gånger per år. Den sprids framför allt externt till lite mer än tusen prenumeranter som andra lärosäten, offentlig sektor, företag, organisationer och privatpersoner. Men den delas också ut internt till högskolans medarbetare. Tidningen är ett sätt för oss att visa upp vad vi gör och jag ska se till att du som läsare även i fortsättningen får ta del av allt spännande som händer här i form av forskning, utbildning och samverkan med andra aktörer.

Du hittar oss även på sociala medier som

Facebook

I det här numret har vi valt att fokusera på hälsa och utsatta grupper i samhället.

Vad är egentligen hälsa då? Hälsa kan förstås definieras på olika sätt och upplevs väldigt individuellt. För en person kanske god hälsa är att få vara frisk och i god fysisk form, en annan person upplever god hälsa om man har ett stort socialt nätverk med många vänner och en tredje behöver kulturella upplevelser och miljöombyte för att må bra. För de flesta är det nog en kombination av många olika pusselbitar som ska byggas ihop för att man ska uppnå optimal hälsa, om man nu kan det? En sak som i alla fall har stor betydelse för hälsan är arbetslivet, och Ann-Sofi Hiswåls vid Högskolan i Gävle har i studier kunnat visa att arbetslöshet kan leda till psykisk ohälsa (läs mer på sidan 4-5).

Du har väl inte missat att Gävle är årets

studentstad 2017/2018? Bläddra vidare så kommer du att få ta del av flera olika personers åsikter kring vad som är bra med Gävle!

Twitter

Instagram

LinkedIn

Youtube

I DETTA NUMMER SIDAN 4

Sjuk utan arbete Att förlora jobbet och hamna utanför arbetsmarknaden kan sätta djupa spår inombords. Studier visar att arbetslöshet kan vara en bidragande orsak till psykisk ohälsa.

SIDAN 14

SIDAN 7

Läkaren som blev folkhälsoprofessor

Staden som har lite av allt

Gloria Macassa har tillsammans med kollegor från flera andra nationella och internationella lärosäten fått 16 miljoner kronor för att undersöka om hushållen i hennes hemland Moçambique har tillgång till tillräckligt med mat.

När Gävle kammade hem titeln Årets studentstad fick högskolan, kommunen och studentkåren ett kvitto på att deras samarbete fungerar och att studenterna trivs i staden.

SIDAN 18

Referenser, artiklar och förteckningar

Unik rapport om hållbar utveckling

Att som ny student ta sig an den första studieuppgiften kan verka tufft när begrepp som akademisk formalia snurrar i huvudet. Men då finns Skrivarverkstaden som stöd.

En ny hållbarhetsrapport ska sätta Högskolan i Gävle på den internationella kartan. Resultatet visar att högskolan ligger i framkant inom hållbar utveckling jämfört med många andra lärosäten.

SIDAN 10

SIDAN 20

Hållbarhet viktigt på olika sätt beroende på program Studenter som läser till ingenjörer eller sjuksköterskor har olika syn på hållbar utveckling. Men båda grupperna utvecklar sitt tänkande i de här frågorna under sin utbildning, visar en ny studie.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

3

Ångest och depression vanligt vid arbetslöshet För många innebär ett arbete att man upplever gemenskap, tillhörighet och ekonomisk trygghet. Och för den som hamnar utanför arbetsmarknaden kan oron för framtiden leda till psykisk ohälsa. Det visar en avhandling som Anne-Sofie Hiswåls, chef över avdelningen för hälso- och vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, har skrivit.

Text och foto Anna Sällberg

– Att ha ett arbete är en social norm.

Det man ser tydligt är att det förekommer mer ångest, depressioner och självmordstankar bland dem som står utanför arbetsmarknaden. En sådan här studie har aldrig gjorts förut på lokalt plan. Vi är en lokal högskola och då känns det också angeläget att vi bidrar till kunskapsutvecklingen lokalt och regionalt. Så det här är mitt försök att bidra till kunskap i länet, säger hon.

Anne-Sofie Hiswåls

4

Anne-Sofie Hiswåls är distriktsköterska i grunden och har under många år jobbat med folkhälsofrågor. Intresset för ojämlikheter i hälsa har alltid funnits där och när hon skulle skriva sin avhandling valde hon att inrikta sig på hälsoskillnader mellan grupper som har arbete och dem som är arbetslösa.

Hon genomförde fyra studier där materialet hon samlade in handlade om personernas självskattade hälsa, alltså hur de själva upplever att de mår.

I den fjärde studien intervjuades 16 personer som förlorat sina arbeten under pågående lågkonjunktur i Gävle kommun från år 2008 och flera år framåt innan det ekonomiska läget började förbättras igen för ett par år sedan.

– Gävle är en typiskt industribaserad kommun och under den senaste recessionen drabbades hela Gävleborg ganska hårt med flera fabriksnedläggningar, vilket innebar en hög arbetslöshet jämfört med riket i övrigt. Eftersom vårt län sticker ut även i andra sammanhang, som lägre utbildningsnivå

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

”Vi behöver tänka på hur vi kan stödja och hjälpa de här människorna till ett så bra liv som möjligt." och högre andel övervikt och fetma, så ansåg jag att det var intressant att göra den här studien, säger Anne-Sofie Hiswåls.

Bilden som visade sig tydligt när hon ana-

lyserade resultatet var att arbetslivet har en mycket stor betydelse för människan.

– Arbetslösa säger att ett arbete är basen för en känsla av tillhörighet och förlorar man sitt jobb påverkar det ofta både en persons sociala och ekonomiska situation och man tappar självförtroendet. Vi behöver ha en struktur i vardagen och uppleva att vi är behövda för att känna meningsfullhet i livet.

JU NU Det är också vanligt att de psykiska besvären leder till fysiska krämpor.

– Hade man ryggont innan så kan det försämras, och sömnsvårigheter är vanligt, säger Anne-Sofie Hiswåls.

Det här visar vilka ojämlikheter i hälsa som kan förekomma inom ett land, menar hon.

– Om man tittar internationellt så anses Sverige vara en välfärdsstat, men ser man på vad som har hänt under en längre tid så har vi fått ojämlikheter inom landet och det märks i form av regionala skillnader.

Resultaten i studierna visar att det behövs

fler förebyggande åtgärder för att upptäcka personer som är i riskzon, och Anne-Sofie Hiswåls betonar att politiska beslutsfattare behöver bli mer medvetna om att arbetslöshet kan leda till sämre hälsa.

– Jag hoppas att min avhandling ska bidra till att man får upp ögonen för den här gruppen med människor. När en person söker hjälp inom hälso- och sjukvården för olika typer av ohälsa bör personalen ta i beaktande att saker som att man inte har ett arbete kan påverka hälsan.

Och när en person har blivit arbetslös

måste man försöka göra det bästa av situationen under den perioden som annars kan upplevas som väldigt tuff.

– Vi behöver tänka på hur vi kan stödja och hjälpa de här människorna till ett så bra liv som möjligt, även fast de står utanför arbetsmarknaden, säger Anne-Sofie Hiswåls.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

5

IAKTTAGET Emelies studie ökar kunskapen om outforskad sjukdom Personer med den sällsynta diagnosen Addisons sjukdom löper stor risk att bli allvarligt sjuka eller i värsta fall dö eftersom hälso- och sjukvården ofta saknar kunskap om sjukdomen. I ett samarbete mellan Högskolan i Gävle och Karolinska Institutet har Emelie Mälstam belyst vilka hinder och möjligheter personer med Addisons sjukdom möter i vardagen. Utifrån hennes resultat utformas nu egenvårdsutbildningar som ska bidra till att öka livskvaliteten för dem som drabbats.

Text Anna Sällberg Foto Britt Mattson

6

– Det är en väldigt ovanlig sjukdom.

Och det finns ett stort mörkertal. Det är många som hinner dö innan de har diagnostiserats, men också när de väl har Addisons sjukdom för att de inte får vård tillräckligt snabbt på grund av att det inte finns kunskap, säger hon.

Addisons sjukdom innebär att man har brist på de livsviktiga hormonerna kortisol och aldosteron på grund av att binjurarna inte kan bilda hormonerna som de ska. Det är vanligt att en drabbad person blir illamående, får yrsel, går ner i vikt och får mer pigmentering i huden.

Emelie Mälstam är adjunkt i folkhälsovetenskap på Högskolan i Gävle. Under arbetet med sin masteruppsats samarbetade hon med Karolinska Institutet och ledde fokusgrupper med diskussioner kring vilka hinder och möjligheter personer med Addisons sjukdom möter i vardagslivet.

– Intresset för det här området väcktes eftersom jag själv lever med sjukdomen.

Och det har inte setts som något negativt utan snarare ett tillskott eftersom jag har bidragit med ett insiderperspektiv.

I Emelies studie använde hon bland annat visuella metoder då deltagarna fick fotografera sin vardag och sedan diskutera kring bilderna. En sak som kom fram var den stora utsattheten som de drabbade upplever på grund av att sjukdomen är så ovanlig. Ett annat exempel var att stress och infektioner förvärrar sjukdomen.

– För en Addisonpatient handlar mycket om att undvika smittor. Får man en magsjuka är risken stor att personen blir så sjuk att man blir inlagd på sjukhus, säger Emelie.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

På större orter håller man nu på att ta fram egenvårdsutbildningar för personer med kortisolbrist. Där ska deltagarna kunna få information, dela erfarenheter och bli mer aktiva i sin egen behandling.

– Samtidigt får hälso- och sjukvården ökad kunskap om den här gruppen vilket gör det möjligt att jobba mer förebyggande kring diagnostisering och egenvård.

Hur förhåller du dig objektiv i forskningen när du har sjukdomen själv?

– Jag har ingått i en forskargrupp där vi har diskuterat att jag har ett insiderperspektiv, så det har inte varit så att jag varit en del av gruppen för att driva en egen åsikt. Mitt perspektiv har setts som en resurs eftersom jag har väckt frågeställningar i forskarvärlden som ingen annan i gruppen gjort.

NÄRGÅNGET

Gloria Macassa, professor i folkhälsovetenskap och epidemiologi.

Gloria forskar om folkhälsa med en läkares ögon Gloria Macassa är läkaren som sadlade om till forskare och nu brinner för att fördjupa sig i ojämlikheter i hälsa. Under läkarutbildningen i Moçambique fick hon kontakt med den kände folkhälsoprofessorn Hans Rosling som sedan hjälpte henne in på Karolinska Institutet.

I dag har hon forskarvänner över hela världen.

Text Anna Sällberg Foto Britt Mattson

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

7

– Jag har en passion för folkhälsa.

Folkhälsovetenskap är ett paraplyområde och jag har ett intresse för hela befolkningens hälsa, från barn till äldre. Men folkhälsa är abstrakt och det kan vara svårt att beskriva vad det är. Alla berörs av folkhälsa eftersom det handlar om personers vardagsliv, som hur vi äter och hur vi sover, säger hon.

Gloria Macassa är uppvuxen i Moçam-

bique och flyttade till Sverige för ungefär 20 år sedan.

– Det blev Sverige för att min gudfar var diplomat här. Jag har bott en del av min uppväxttid i Europa och jag kunde ha valt många andra platser, men jag hade en person i min familj som varit i Sverige i tio år. Det betydde att jag inte skulle bli ensam här. Jag hade varit på semester i Sverige innan men det är annorlunda att bo här. Jag försökte lära mig svenska och andra saker. Det var spännande.

pratar om vad det var som gjorde att hon bytte läkarrocken mot kontorsklädsel för att lägga allt fokus på folkhälsofrågor.

”Alla berörs av folkhälsa eftersom det handlar om personers vardagsliv."

– Jag vill bidra genom att undersöka hur samhället påverkar hälsan. Mitt intresse för folkhälsa är på befolkningsnivå. I stället för att jobba på ett sjukhus med en patient i taget ville jag titta på större grupper och min specialitet nu är social epidemiologi.

Många minns nog professor Hans Rosling som en erfaren person inom folkhälsovetenskapen och han jobbade delvis i Moçambique. Det var genom honom

Hon är läkare i grunden och det var när hon jobbade på ett sjukhus i Moçambique som hon blev nyfiken på folkhälsoområdet.

– Många som kom dit var sjuka, men en del personer som kom dit var egentligen inte sjuka, utan deras problem kunde bero på andra saker i samhället som inte var bra, till exempel fattigdom eller sociala aspekter. Under mitt fjärde år på läkarutbildningen blev jag inbjuden att börja jobba med folkhälsa på universitetet där. Sedan jobbade jag på sjukhuset på morgonen och på universitetet på eftermiddagen.

När Gloria berättar om sin forskning växlar hon mellan svenska och engelska och det märks att hon är engagerad i sitt arbete. Det lyser om henne när hon 8

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

som Gloria fick kontakt med Karolinska Institutet i Stockholm där hon sedan skrev sin avhandling och jobbade i totalt 13 år.

Hon har släkt både i Italien och i Moçambique och i sin forskning riktar hon ofta in sig på hälsan i sitt hemland. Från och med i år och fem år framåt kommer hon att vara involverad i ett stort Sidaprojekt. Tillsammans med kollegor från Lund, Chalmers, Uppsala, Stellenbosch University i Sydafrika och Eduardo Mondlane University i Moçambique har hon fått 16 miljoner kronor för att undersöka om hushållen i hennes hemland har tillgång till tillräckligt med mat.

– Sedan ska vi koppla det till olika kroniska sjukdomar. Liksom i många andra afrikanska länder har man det fortfarande svårt där nere. Fattigdomen håller på att minska men det behöver göras mer.

NÄRGÅNGET GLORIA vid sidan om Namn Gloria de Jesus Noquiço Macassa Titel Professor i folkhälsovetenskap och epidemiologi Gloria är en färgstark person som står för

sina åsikter och har ett driv som inspirerar och engagerar kollegor och andra forskare. Meritlistan kan göras lång och det är svårt att hålla räkningen på antalet vetenskapliga artiklar som hon har bidragit till.

”Jag forskar, men jag gör det med mina principer som läkare."

– Min breda utbildning gör att andra människor vill samarbeta med mig eftersom jag kan välja olika inriktningar.

Jag blir ofta kontaktad av personer från andra länder som undrar om jag vill forska med dem. Så jag har vänner i hela världen.

Som folkhälsoprofessor lägger hon myck-

et tid på att skriva om vad som skulle behöva göras för att förbättra hälsan hos en större befolkning. Och det kan ibland skapa frustration.

– Jag kan skriva och presentera förslag men andra måste implementera det här. Vi identifierar problem som kräver åtgärder men då behöver vi re-

geringen och andra beslutsfattare som bestämmer över åtgärderna. Men folkhälsa är inte alltid något fysiskt som man kan se. Vaccinationer är till exempel något man kan se som ger resultat.

I vissa länder vill inte folk vaccinera sina barn, och det händer även i Europa. Om man gjorde ett bättre jobb inom folkhälsa skulle vi ha färre personer som behöver vård på sjukhus.

Finns det något som du inte har undersökt ännu men skulle vilja forska om?

– Ja, jag skulle vilja titta på mobbning på arbetsplatser, som är en form av psykologiskt våld. Sedan är jag även intresserad av att koppla ihop folkhälsa mer med hållbar utveckling.

Ålder 52 år Familj Två barn Bor Lägenhet i Gävle Lyssnar på Popmusik. Gillar Richard Marx, Céline Dion och Marie Fredriksson.

Fritid Promenerar, lyssnar på musik och tycker mycket om fotboll. ”Men jag hejar inte på något lag i Sverige utan jag är Chelsea- och Real Madrid-fantast.

Jag spelade både fotboll och basket innan jag började läsa till läkare.”

Böcker John Grisham är min favoritförfattare.

Längtar du någon gång tillbaka till läkaryrket?

– Det känns som att jag har pensionerat mig från det. Men i allt jag gör så tänker jag som en läkare. Jag forskar, men jag gör det med mina principer som läkare. För mig kommer patienten och människan alltid först. Jag är en läkare som bestämde sig för att bli forskare. It’s who I am. Som läkare ska du behandla människor och göra dem friska. Den synen har jag när jag forskar också.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

9

Utmärkelsen Årets studentstad ett bevis på fungerande samverkan Att bli utsedd till Årets studentstad 2017/2018 blev ett kvitto på att samarbetet mellan Högskolan i Gävle, Gefle studentkår och Gävle kommun är framgångsrikt.

Samtidigt som utmärkelsen kan ses som en fjäder i hatten så innebär den inte att man kan slå sig till ro. Och ett långsiktigt mål är att försöka få utmärkelsen en gång till.

Text och foto Anna Sällberg

– Utmärkelsen innebär att man sticker ut lite grann och att studenter trivs här.

Titeln är inget man bara får, utan det ligger hårt jobb bakom. Och efteråt har vår samverkan blivit ännu starkare, för alla är taggade att diskutera saker som vi kan göra tillsammans, säger Linda Hernandez Igglund, ordförande för Gefle studentkår.

även i framtiden ska vilja flytta hit och sedan bo kvar.

– Utmärkelsen är bra för vårt varumärke, den stärker oss och fungerar som en plattform för att ytterligare stärka vår samverkan, säger hon.

För en del kändes det som att man hade gått i mål när det stod klart att Gävle kammade hem titeln Årets studentstad inför pågående läsår. Men så kände inte Linda Hernandez Igglund.

– För oss kändes det mer som att vi jobbar i rätt riktning. Det är jättekul att vi har fått utmärkelsen, men egentligen har vi bara gjort det vi ska, och så uppmärksammas vi för det. Även högskolans rektor Ylva Fältholm

betonar att man måste fortsätta att utveckla samarbetet för att studenter

10

Ylva Fältholm. Foto: Britt Mattson.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

Utmärkelsen delas ut av Sveriges förenade studentkårer, SFS, och en förutsättning för att vinna är att staden på ett aktivt sätt arbetar för att främja studenters situation och livsvillkor. Det krävs också att det finns en samverkan mellan kommun, lärosäte och studenter.

– Vi har ett bra samarbete. Och sedan så jobbar vi mycket proaktivt och uppmärksammar de problem som finns i stället för att säga att allting är perfekt, säger Linda Hernandez Igglund.

När kåren såg ett dalande intresse för studentrepresentation, alltså studenters medverkan i högskolans olika nämnder och råd, så formulerade styrelsen en skrivelse till högskolans rektor. Efter det startades en projektgrupp där man diskuterade åtgärder för att få bukt med studenternas minskade intresse för att engagera sig. Nya rutiner

SAMVERKAN fastställdes och nu finns studenter representerade i alla högskolans nämnder.

– Det är jätteviktigt att vi har studenterna med oss i olika sammanhang eftersom de bidrar väldigt mycket till att utveckla kvaliteten i våra utbildningar. Och det har stor betydelse för framtida studenter att vi kan visa att vi har tagit tillvara på våra nuvarande studenters synpunkter, säger Ylva Fältholm.

”Vi uppmärksammar de problem som finns i stället för att säga att allt är perfekt."

Linda Hernandez Igglund tror att det faktum att Gävle utsetts till årets studentstad kommer att påverka söktrycket till höstens program och kurser positivt.

– Utmärkelsen försvinner inte. Och nu diskuterar vi hur vi kan förvalta den och hur vi ska klå det här.

Ja, hur ska ni klå det här?

– Man får inte vara rädd för att drömma och sätta mål som kanske känns lite för svåra, för då vet man åt vilket håll man ska jobba. Vi fick till exempel igenom anonym salstentamen och vi vill avancera och även se anonym hemtentamen. Om man ska tänka långsiktigt vore det fint att bli årets studentstad en gång till, men inte på samma grunder som nu. Utan för att vi då har jobbat vidare från där vi var den här gången. Vi är en liten studentkår jämfört med många andra. Ändå har vi lyckats och av den anledningen är jag stolt.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

11

Studentbostäder är kommunens prio ett Bostadsgaranti, studentinflytande och en ny vikariepool ligger högst upp på Gävle kommuns agenda när det gäller högskolefrågor. Numera har kommunen även ett avtal med Gefle studentkår, vilket innebär att kåren får ekonomiskt stöd för att kunna jobba mer med målgruppen studenter.

Text och foto Anna Sällberg

– Vi tycker att det här är viktigt. Att ha fått utmärkelsen Årets studentstad innebär att vi ligger i framkant. Men det förpliktigar också eftersom vi måste fortsätta att vara på tårna i de här frågorna för att ligga kvar på topp, säger Helene Åkerlind (L), kommunstyrelsens vice ordförande i Gävle kommun.

– Om en student till exempel har en tjänst på 20 procent som lärare åt kommunen samtidigt som man studerar så kan vi ha ett avtal som innebär att de är garanterade en heltidstjänst hos oss efter avslutade studier. Då får vi också studenterna att bo kvar i kommunen, säger Helene Åkerlind.

Hon är involverad i en del högskolefrågor och ser framför allt

en viktig pusselbit från kommunens sida.

– Bostäder. Studenterna måste ha någonstans att bo. Där har kommunen skyndat på och de senaste fyra åren har vi sett en enorm ökning av studentbostäder.

I Sveriges förenade studentkårers årliga bostadsrapport blev Gävle i höstas grönmarkerad, vilket innebär att man klarar av att erbjuda studenter en bostad inom en månad. Och under 2018 ska ett nytt bostadsområde börja ta form på Kungsbäck.

– Där har studenterna efterfrågat studentbostäder och vanliga bostäder, större lägenheter än ettor och en affär. Och så blir det nu, säger Helene Åkerlind.

En annan sak som kommunen jobbar med för att förbättra

villkoren för dem som jobbar deltid under studierna är en gemensam vikariepool. I den ska alla kommunens områden, som vård- och lärarjobb, samlas för att den som vill jobba extra ska få en bättre överblick. Samtidigt ska en person som jobbar deltid kunna bli garanterad mer jobb när man studerat klart.

12

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

Helene Åkerlind, (L).

SAMVERKAN

Fråga:

Vad är bra med Gävle?

JOHN AJIFOWOWE, 26 ÅR

Läser magisterprogrammet i logistik och innovationsledning ”Jag gillar att det finns mycket skog och bra gång- och cykelvägar.

Gävleborna är lätta att prata med och de är bra på att lyssna.

Jag brukar ofta fråga efter vägen till olika ställen i stan.”

IDA PELLIKA, 21 ÅR

Läser fastighetsmäklarprogrammet

”Jag gillar studentlivet som skapar en bra samhörighet.

Och så gillar jag att lärosätet inte är så stort för det gör att det blir en familjär känsla och härlig stämning.”

ERIKA JANSSON, 24 ÅR

Läser personal- och arbetslivsprogrammet ”Det är en mysig stad med nära till det mesta. Boulognern är fin och alla är trevliga här. Jag bor i en studentlägenhet och det är bra att det finns bostadsgaranti. Det ger en trygghet för studenter.”

AMANDA BERGLUND, 24 ÅR

Läser magisterprogrammet i logistik och innovationsledning

”Det finns lite av allt här. Jag och min sambo skulle gärna bo utomlands ett tag men känner att vi gärna vill flytta tillbaka till Gävle senare. Det finns olika sporter och många industrier så att vi kan få jobb båda två.”

OLOF MÅRD, 29 ÅR

Läser personal- och arbetslivsprogrammet ”Det är en mysig stad som ständigt utvecklas. Det finns ett utbud för alla åldersgrupper och aktiviteter som lockar både på sommaren och på vintern.

Närheten till Stockholm, Uppsala och Kungsberget tilltalar också.”

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

13

Emanuel vässar sina akademiska texter med hjälp av Skrivarverkstaden Akademisk formalia, förteckningar, mallar och referenser. Som ny student kan det akademiska skrivandet vara svårt om man aldrig har använt det språket tidigare.

På Högskolan i Gävle söker allt fler studenter hjälp vid studieuppgifter, och då finns Skrivarverkstaden som nu vill utöka sitt stöd för att kunna hjälpa fler.

Text och foto Anna Sällberg

– Hjälpen jag har fått är ganska kolossal. Jag har gått från att inte alls ha skrivit något akademiskt till att faktiskt ha gjort några rapporter som jag känner mig stolt över, säger Emanuel Karlsson, 28 år, som läser till automationsingenjör på Högskolan i Gävle.

En trappa upp i högskolans bibliotek finns ett litet rum med en skylt utanför som signalerar att studenter kan boka tid för att få hjälp med sitt skrivande eller så kan man komma hit under drop in-tiderna.

– Jag tror att det är många som över huvud taget inte vet att vi finns, och det gäller även lärare. Vi behöver skapa en verksamhet så att vi kommer ut mer i utbildningarna och samtidigt få fler studenter att hitta till oss, säger Mikael Rydalin som jobbar med Skrivarverkstaden.

Verksamheten startade under 2011 och de ansvariga insåg snabbt att deras hjälp var så viktig att stödet blev permanent. Efter det har antalet studenter som kommer hit ökat stadigt och under 2017 hade man drygt 200 ärenden där studenter fick hjälp med att skriva olika typer av studieuppgifter. Att utveckla Skrivarverkstaden ingår även i en högskoleövergripande satsning, med syfte att få fler studenter att läsa klart sina program.

14

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

– Studenterna som besöker oss är väldigt olika och dem som det går allra sämst för kommer förmodligen inte hit, utan de hoppar av. Det är bland annat studenter som har språkliga problem som kommer hit. Sedan kan det också vara duktiga studenter som är oroliga och vill veta exakt hur man skriver en viss sak, säger Mikael Rydalin.

Emanuel Karlsson läser nu tredje året för att bli automationsingenjör och han besökte Skrivarverkstaden redan vid utbildningens första studieuppgift.

– De hjälpte mig att förstå vad lärarna förväntar sig och hur jag kan sikta mot målet. De organiserade mig i akademiskt skrivande och lärde mig hur jag ska bygga upp en rapport. Det har varit värdeskapande.

Sedan har han fortsatt att komma hit när han har fastnat i sitt skrivande eller känt att han vill ha hjälp med sina texter.

– I början handlade det mycket om hur man ska formulera sig. Sedan har jag fått hjälp med att göra snygga avgränsningar, lokalisera målgrupp och hur dispositionen ska se ut.

I ettan fick jag hjälp med hela uppstarten, något som jag saknade i klassrummet, säger han.

Och det är just där som även Mikael Rydalin ser en brist i dag.

Enligt honom skulle det optimala vara att ha akademiskt

STUDENTFOKUS

Emanuel Karlsson och Mikael Rydalin.

skrivande som ett obligatoriskt moment inbakat i första terminen i alla program i grundutbildningen.

– Under 2017 insåg vi att vi måste arbeta mer proaktivt och hitta lite andra sätt. Det är många fler studenter som skulle behöva vår hjälp och mycket tidigare. Det behövs fler högskoleövergripande samarbeten. I dag sitter många som jobbar med studenters olika behov i olika hörn så vi behöver få till ett bättre samarbete, säger han.

Och Mikael Rydalin och hans tre kollegor har en del idéer kring nya aktiviteter framöver.

– En idé vi har är att börja med 15-minutersföreläsningar som lärare kan beställa av oss. Då kommer vi snabbt ut i undervisningen och pratar om ett specifikt ämne i stället för

att ha en lång föreläsning. Vi behöver även bygga upp en större resursbank med bilder, videoklipp och självtester så att studenterna själva kan tillägna sig kunskap beroende på vad de behöver hjälp med.

Mikael Rydalin talar varmt om alla möten med studenter och han hoppas att Skrivarverkstaden ska bli mer synlig och på så sätt kan bidra till att fler studenter får hjälp med sina texter i ett tidigt skede.

– Jag tycker att det är kul att handleda studenter och jag försöker att sänka förväntningarna och ge dem en realistisk bild av vad lärarna vill ha. Det blir ofta väldigt trevligt och vi skrattar mycket, säger han.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

15

Ny bok med fokus på humanistisk forskning

Foto Bonnie Zell

De humanistiska läroämnena och forskningen inom dessa behöver uppmärksammas. Det ansåg Ulrika Serrander och Peder Thalén, på Högskolan i Gävle, som tog initiativet till boken ”Kunskap, motstånd och möjlighet – humanistisk forskning i dag” som nu är publicerad. Innehållet är en antologi där forskare inom humaniora skrivit olika texter kopplade till orden i bokens titel. Med den här boken vill författarna visa på vikten av den kunskap som humanistisk forskning kan bidra med när det gäller människans villkor och olika gruppers förutsättningar i samhället.

Foto Sara Asplund

VR-labb uppmuntrar till kreativt berättande För den som vill tänka nytt när det handlar om att berätta historier finns nu VR-labbet på Högskolan i Gävle. VR står för virtual reality och labbet har utvecklats i samarbete med Region Gävleborg. Tanken är att berättare, konstnärer och filmare med hjälp av nya verktyg och teknik ska kunna förmedla historier på innovativa sätt. Inom ett projekt

Läs mer om projektet på storytech.se

som heter StoryTech Arena kommer det att hållas kurser och workshops. Till exempel är en nyhet ett mobilt verktyg på hjul med en surfplatta upptill som i undervisning möjliggör kommunikation med elever eller studenter som av olika anledningar inte kan närvara i klassrummet.

Skolelever presenterade framtidens hållbara Gävle Ungdomar från gymnasiet och högstadiet har fått arbeta fram förslag för hur olika områden i Gävle skulle kunna se ut år 2030 med fokus på en hållbar livsmiljö. Den 15 februari arrangerade Gävle kommun rådslaget för ”Det goda livet i Gävle 2030 – inom ramen för ett jordklot” på Högskolan i Gävle. En klass från Stora Sätraskolan hade haft högskolans campusområde som

16

projekt. Under dagen fick besökarna titta på elevernas utställning och personer från politiken, näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer från Gävle med omnejd deltog. I planen hade ett hållbart liv varit i fokus och många hade därför valt att göra bilfria områden, flytta ut industrin utanför Gävles centrala delar och ta tillvara på regnvatten och solenergi.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

Utställning "Det goda livet". Foto Anna Hellqvist.

KORT OCH GOTT Skördedatum påverkar kvaliteten på äpplen

Foto Anna Sällberg

Vilket datum man skördar äpplen är viktigare än man tidigare har trott. Tuyet Bui, internationellt uppmärksammad forskare vid Högskolan i Gävle, har kontinuerligt samlat in data från flera odlingar i Sverige och utomlands för att kunna jämföra resultaten med varandra.

– Skördedatumet påverkade starkt äpplenas kvalitet och även fruktens känslighet för gråmögel, säger hon.

Agneta Sundström är årets miljöpristagare 2017

Det innebär att odlarna behöver experthjälp för att bland annat mäta Brixvärdet (äppelsyran), stärkelsenivån och att göra tester för att se hur fasta äpplena är.

Väderleken har också stor betydelse och regn precis före skörd är inte bra för frukten. Enligt Tuyet Bui är solen, regnet och balansen i markens våthet de viktigaste väderfaktorerna som påverkar kvaliteten på äpplen.

Thomas Nylund ny hedersdoktor vid Högskolan i Gävle Thomas Nylund är förbundsdirektör för Gästrike Återvinnare samt VD för dotterbolaget G Å Utveckling AB. 1986 tog han civilingenjörsexamen i lantmäteri vid Kungliga Tekniska Högskolan och har sedan dess haft en rad chefsbefattningar och uppdrag inom offentlig sektor. Nu kan han även titulera sig teknologie hedersdoktor vid Högskolan i Gävle.

– Det är enormt hedrande och jag är mycket smickrad. Högskolans hållbarhetsinriktning harmonierar väldigt väl med mitt egna personliga engagemang i de här frågorna, säger Thomas Nylund.

Foto Anna Sällberg

Agneta Sundström är docent i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle och får priset för sitt arbete för en hållbar ekonomisk utveckling. I motiveringen lyfter man fram att ”Agneta Sundström har varit en av de ledande personerna bakom den lyckade satsningen Hållbara Affärsrelationer (HAR).

Den egna forskningen är inriktad på Corporate Social Responsibility (CSR), som

införlivar både sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv på hållbarhet.”

Under 2017 drev hon även en seminarieserie kring ekonomisk hållbarhet.

– Jag har försökt verka för att hela utbildningen ska genomsyras av ett integrerat hållbarhetstänk och ser detta som en välkommen uppmärksamhet för den strävan, säger Agneta Sundström.

I motiveringen till utmärkelsen framgår det att Nylunds insatser har haft en stor betydelse för det långvariga och djupa samarbete som finns mellan Gästrike Återvinnare och Högskolan i Gävle.

Foto Anna Sällberg

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

17

Ny hållbarhetsrapport ska göra Högskolan i Gävle mer känd internationellt Högskolan i Gävle har som mål att ha en ledande position, inom både utbildning och forskning, när det gäller hållbar utveckling. I en unik hållbarhetsrapport har högskolans aktiviteter kopplade till hållbar utveckling sammanställts med syfte att visa vilka styrkor och utvecklingsmöjligheter som finns inom området i dag.

Text och foto Anna Sällberg

U

nder det senaste årtiondet har flera högskolor och universitet i landet arbetat med att integrera hållbar utveckling i bland annat undervisning, forskning och övrig verksamhet. Några universitet har publicerat miljörapporter tidigare, men Högskolan i Gävles hållbarhetsrapport sticker ut genom att vara den första för högskolor i Sverige.

– Vi har jobbat med hållbar utveckling väldigt länge, men ofta ser man de olika delarna social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet som separata delar. I den här rapporten har vi haft en holistisk syn och tittat på helheten, säger Kaisu Sammalisto, docent vid Högskolan i Gävle.

Tillsammans med några kollegor har hon under cirka sex månader jobbat med att ta fram hållbarhetsrapporten, som följer FN:s Global Compact-initiativ för hållbar utveckling. Målet har varit att sammanställa den information som finns kopplad till hållbar utveckling inom Högskolan i Gävle för att sedan analysera den och utvärdera vad som fungerar bra i dag och vad som kan förbättras.

– Mitt intryck är att vi är jätteduktiga och mycket bättre än många andra högskolor när det gäller de här frågorna.

Med den här rapporten vill vi visa vad vi gör och att vi gör det ganska bra också, säger professor Rodrigo Lozano som också jobbat med rapporten.

18

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

I den 111 sidor långa rapporten lyfts både styrkor och utvecklingsmöjligheter fram och några styrkor som beskrivs är bland annat att Högskolan i Gävle har en tydlig hållbarhetsprofil, lång erfarenhet och bred kompetens inom området samt en ledning och andra anställda som är engagerade. När man genomförde en undersökning bland de anställda på högskolan svarade de flesta, 76-100 procent beroende på område man jobbar inom, att de inkluderar hållbar utveckling i sitt jobb.

– Det måste vara ganska unikt. Vi har försökt jobba med att implementera hållbar utveckling inom hela högskolan.

Och det här vill vi föra över till våra studenter, att man ska ha hållbarhetstänket med sig både privat och i sitt arbete, säger Kaisu Sammalisto.

Men även om det finns flera anledningar att slå sig för bröstet

så har högskolan också en del saker man behöver jobba vidare med. Möjliga utvecklingsområden som tas upp i rapporten handlar till exempel om att hållbarhetsfrågor har en förmåga att hamna långt ner på agendan och att dessa frågor konkurrerar med många andra uppgifter, samtidigt som det kan vara svårt att visa på ekonomiska resultat av hållbarhetsarbete.

– Vi är en högskola där verksamheten traditionellt är baserad på undervisning, medan universiteten är mer baserade

HÅLLBART Ta del av hela rapporten på hig.se genom att söka på "resultat och redovisande dokument".

När det gäller interna faktorer betonas bland annat följande styrkor:

på forskning. Vi behöver jobba mer med att integrera hållbar utveckling och vi måste skriva en ny rapport nästa år. Vi marknadsför oss inte tillräckligt i dag så vi måste visa bättre att vi existerar, säger Rodrigo Lozano.

Och det är just det som hållbarhetsrapporten framför allt ska

användas till – kommunikation och marknadsföring.

– Vi är inte så duktiga på att berätta om hur duktiga vi är, och vi får till exempel inte den uppmärksamhet vi skulle behöva i medier. Den här rapporten kan vi också använda för att jämföra oss med andra både nationellt och internationellt, säger Kaisu Sammalisto.

• • • • • •

Vår vision och vårt uppdrag är grunden för det vi gör Engagerade ledande befattningshavare Etablerade miljöorganisationer Lång erfarenhet och bred kompetens Tydlig miljöprofil Dedikerade människor som entusiasmerar

Utvecklingsmöjligheter som lyfts fram: • Miljöfrågor hamnar långt ner på förvaltningsagendan • Möjligheterna att engagera sig varierar över tid och konkurrerar med andra uppgifter • Svårt att visa ekonomiskt hur miljö- och hållbarhetsarbete bedrivs • Delar av miljö- och hållbarhetsarbetet är personberoende

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

19

Ingenjörs- och sjuksköterskestudenter kan lära av varandra inom hållbar utveckling Robin Von Haartman, docent i industriell ekonomi och lektor i logistik på Högskolan i Gävle.

Ingenjörsstudenter och sjuksköterskestudenter har olika syn på miljö- och hållbarhetsfrågor.

Men båda grupperna, särskilt kvinnor, utvecklar sitt tänkande kring hållbarhetsfrågor under sin utbildning, visar en studie som gjorts vid Högskolan i Gävle.

Text och foto Anna Sällberg

20

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

– Jag har alltid varit intresserad av miljö- och klimatfrågor och hur man kan använda värme på ett mer effektivt sätt.

Nu har jag mer kunskap om material, och vet att det kan göra jättestor skillnad att till exempel tilläggsisolera ett hus, säger Frida Winsjansen som läser fjärde året för att bli energisystemingenjör.

I en studie som gjorts på Högskolan i Gävle undersökte man

vilken kunskap och medvetenhet studenter har kring miljömässig hållbarhet, samt hur de agerar i vardagliga situationer relaterade till ämnet. Man jämförde ingenjörsstudenter med sjuksköterskestudenter och tittade även på vilken attityd studenterna hade till frågeställningarna i början av utbildningen och jämförde med hur det såg ut tre år senare.

– Vi antog innan att ingenjörsstudenter utvecklas mer inom det här området eftersom de har mer miljö och hållbarhet i sina lärandemål medan sjuksköterskestudenter har

LÄROSPÅN Studien utfördes i form av enkäter där studenterna fick svara på frågor om sin kunskap, sin medvetenhet och sitt agerande i vardagen kopplat till miljö och hållbarhet.

Efter att ha analyserat svaren kan Robin Von Haartman konstatera att de båda programmen har en del att lära av varandra.

– Sjuksköterskestudenterna kan lära sig mer om miljömässig hållbarhet, medan ingenjörsstudenterna skulle kunna lära sig mer om social hållbarhet, säger han.

Frida Winsjansen och Matilda Åhman.

Varför är det viktigt att studenter har ett hållbarhetstänk under sin utbildning?

– Det är viktigt i alla utbildningar, men särskilt ingenjörer har en nyckelroll eftersom framtidens ingenjörer kommer att bestämma mycket hur vi lever i framtiden, hur vi transporterar oss själva, hur vi transporterar gods och vad vi producerar, säger Robin Von Haartman.

Matilda Åhman, som läser till energisystemingenjör, tyck-

er att det har stor betydelse att hon läser programmet som en fyraårig Co-op-utbildning där studier på högskolan varvas med arbetsperioder på företag inom branschen.

– Vi tänker mycket på hållbarhet när vi är ute i verkligheten. Nu har jag mer kunskap och större förståelse än jag hade när jag började, säger hon.

Arazo Hamad.

mer fokus på social hållbarhet, säger Robin Von Haartman, docent i industriell ekonomi och lektor i logistik på Högskolan i Gävle.

Han har varit med och analyserat datamaterialet och resultatet som framträdde var att samtliga deltagare i undersökningen fick en ökad kunskap och blev mer medvetna om miljö- och hållbarhetsfrågor under studietiden. Man kunde också konstatera att det framför allt var de kvinnliga studenterna, särskilt i ingenjörsutbildningarna, som ändrade sin attityd mest ju längre tid de läste sitt program.

– Det är en påtaglig skillnad där ingenjörsstudenterna utvecklas väldigt mycket inom miljömässig hållbar utveckling.

Det kan ha att göra med deras lärandemål eller att de till exempel är vana vid problemlösning i tekniska sammanhang.

Men det kan man bara spekulera i, säger Robin Von Haartman.

Frida Winsjansen och Matilda Åhman tror att ingenjörs-

studenter och sjuksköterskestudenter har olika syn på hållbar utveckling. Och det bekräftar Arazo Hamad som läser till sjuksköterska på Högskolan i Gävle.

– Vi får lära oss mycket om vad vi ska göra med läkemedel och allt material vi använder inom sjukvården, och vikten av att sortera, säger hon.

Hon instämmer också i bilden att man på sjuksköterskeprogrammet fokuserar mer på social hållbarhet.

– Det handlar väldigt mycket om hur vi ska göra för att upprätthålla värdighet och livskvalitet för patienterna. Och då kan det samtidigt vara lite jobbigt att tänka på den här biten med hållbarhet eftersom vi jobbar med människor och det kan handla om liv och död.

Men det finns alltid små saker man göra som i längden kommer att göra skillnad, säger Arazo Hamad.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

21

KRÖNIKÖR Läs mer om vilken utbild ning och forskning so m bedrivs inom akadem in på

hig.se

Annika Strömberg, Akademichef Akademin för hälsa och arbetsliv

Den svårfångade hälsan ”Så slipper du jobbtankarna”. ”Nio tecken på utbrändhet”. ”Stress leder till vårdmissar”. Näst intill dagligen kan vi läsa och höra om problem och ”lösningar” kopplat till hälsa. Frågorna fokuserar dels på den individuella hälsan utifrån rådande fitnesskultur, dels på mer samhälleliga aspekter och dels på hur vårt välfärdssystem i form av vård och omsorg fungerar och inte. Hälsa är således ett aktuellt och omdiskuterat ämne. Även om medvetenheten om såväl fysisk som psykisk (o)hälsa är stor är upplevelsen av hälsa individuell och kontextuell. Hälsa kan dessutom betraktas på flera nivåer såsom individ-, organisationsoch samhällsnivå, vilket innebär att den på många sätt är svårfångad och föränderlig. Vidare vet vi att en god hälsa är central för väl fungerande och långsiktigt hållbara verksamheter då hälsa hos personalen påverkar verksamhetens effektivitet, produktivitet och utfall. Detsamma gäller för samhället som sådant.

Men hur skapas god hälsa och hur ska organisationer och samhällen vara konstruerade för att bidra till hälsa eller ännu hellre vara hälsofrämjande? I ett samhälle där alternativa fakta blivit ett problem är behovet av vetenskaplig kunskap, byggd på systematiska och beprövade metoder, samt ett kritiskt förhållningssätt avgörande för att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling inom området.

Verksamheten inom Akademin för hälsa och arbetsliv har fokus på hälsofrämjande arbetsliv och tar avstamp i människors olika livsvillkor och sammanhang med fokus på individer, grupper, organisationer och samhällen där fysisk, psykisk och social hälsa utgör den gemensamma nämnaren. Utbildningen och forskningen kring dessa livsvillkor bidrar till en hållbar livsmiljö för människan.

22

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

ALUMN

Från friskvårdspedagog till forskningschef På 25 år har Katarina Wijk klättrat rejält på karriärstegen. Efter tiden som student på friskvårdspedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle har hon hunnit ta magisteroch doktorsexamen, bli docent, professor och forskningschef.

Text och foto Anna Sällberg

K

atarina Wijk leder forskningsverksamheten inom Region Gävleborg där man stöttar omkring hundra personer, antingen doktorander eller seniora forskare, som jobbar med olika studier. Hon är handledare åt en del doktorander och forskar även själv.

– Jag har alltid haft ett allmänt intresse för hälsa, vad som gör att man mår bra och vilka insatser man kan göra för att andra ska må bra. När jag skrev min C-uppsats tyckte jag att det var fantastiskt roligt. Det var nog bland det roligaste jag har gjort. Och det var då intresset för forskning väcktes, säger hon.

Namn Katarina Wijk Ålder 45 år Utbildning Friskvårdspedagogiska programmet vid Högskolan i Gävle – examen 1993, magisterutbildning, doktorsexamen och docent vid Uppsala Universitet, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle 2017 Nuvarande jobb Forsknings- och utvecklingschef i Region Gävleborg Vad gör dig glad? ”Privat blir jag glad när barnen mår bra och gör roliga saker och när jag umgås med vänner.

Yrkesmässigt blir jag glad när forskning visar på resultat som gör nytta och man ser en vinst med kunskapen.”

Vad gör dig arg? ”När någon inte är uppriktig.

Jag uppskattar ärlighet.”

Vad minns du särskilt från din tid som student i Gävle?

– Det var självklart en jätterolig tid och det berodde mycket på kursarna jag gick tillsammans med. Sedan minns jag att det var roligt att skriva mina uppsatser när jag fick jobba med konkreta projekt.

Vad har du för nytta av all utbildning du har läst i ditt yrke?

– Det jag sysslar med till vardags är att leda forskare, handleda doktorander och forska själv, och det här kan man inte göra utan att ha gått forskarutbildning. Det är en förutsättning för att förstå vad allt handlar om.

Vad har du för fritidsintressen?

– Jag har två barn som är 12 och 14 år och något som har blivit mitt fritidsintresse är att hänga på olika matcher som de spelar. Utöver det tränar jag själv en hel del och jag håller på med löpning regelbundet året om.

En tidning från Högskolan i Gävle • Nr 1 • Mars 2018

23

20221606

KALENDARIUM

DDTTDAFADFTFAADADFDFAADFATFFAAFDFFTDTDFDFA

Fritidshemsbiennalen 12-13 april Konferens: För fritidshem i tiden – Likvärdighet på gemensam grund.

SUNET-dagarna 16-19 april Ett evenemang med Svenska universitetsdatanätverket, SUNET. Deltagare är nättekniker, it-supportpersonal, it-chefer med flera.

Akademisk högtid 19-20 april Hedersdoktorer och nya doktorer promoveras. Nya professorer installeras och priser och utmärkelser delas ut.

SFS-fullmäktigemöte 27-29 april Eftersom Gävle utsågs till Årets studentstad 2017/2018 är Gefle studentkår värd för Sveriges förenade studentkårers, SFS, fullmäktigemöte i år.

FALF-konferens 10-12 juni Forum för arbetslivsforskning där forskare och arbetslivsaktörer möts.

På vår hemsida hig.se kan du alltid ta del av senaste nytt från Högskolan i Gävle och hitta information om evenemang som är på gång.

Högskolan är miljöcertifierad enligt ISO 14001:2015

På sant Gävlemanér gillade jag inte att det skulle bli en högskola

D

u som inte bor här, du ska kanske inte vara den som uttalar dig, om vad som är bra med Gävle. Tänker du. Men det är nog faktiskt bäst att jag som inte bor kvar i Gävle, gör just det. För det är nu jag ser det.

Jag är född och uppvuxen i Gävle, bakom regementet som blev högskola. Och på sant Gävlemanér gillade jag inte att det skulle bli en högskola – ett regemente är väl ett regemente och studenter, det vet man ju, kommer att vara stökiga grannar. Men högskolan är rolig, för det händer massor. Man kan inte bara köpa det nya rakt av, en sann Gävlebo är ifrågasättande och lite vrång. Kanske skriver man en insändare. Ingen ska komma och skena i väg med oss. Det är mycket vi inte är nöjda med: det är gropar i vägarna, man bygger farthinder och märkliga busshållplatser som stoppar allt flyt i trafiken. Då klagar vi. Men så fort en Gävlebo lämnar stan förvand-

las vi – vi blir sanna lokalpatrioter, vi är stolta och vi kan drista oss till att skryta lite. Jag tycker också att vi har fått bättre självförtroende. Jante verkar ha flyttat någon annanstans och det känns som att det har blivit mer okej att ta för sig och sticka ut. Snälla säg att jag har rätt … Det kan vara för att stan växer – människor söker sig till Gävle och det vittnar naturligtvis om god smak och om att Gävle har något som lockar.

Nu är vi fler är 100 000 invånare i en smarrig blandning. En stor liten stad.

Känslan är att vi är många men fortfarande i ett behändigt format. Jag vet inte hur många fik eller restauranger vi behöver, förmodligen inte så många fler eftersom alla inte riktigt verkar ha fullsatt. Men att det alltid går att få en kaffe med kladdkaka eller en öl med märkliga nötter oavsett dag på veckan, det är en lyckad utveckling. Det tackar jag alla studenter för.

För mig med Gevalia i ådrorna och sommar-

jobb på Korsnäs och Furuvik så tog det tid, men nu har jag vant mig vid att i staden som jag numera kallar hemma, springer vi i rulltrappan. Men ibland får jag nog, och då åker jag hem. Till en plats där allt finns runt Stortorget, där allt som behöver göras blir gjort på en timme och där alla står alldeles stilla i rulltrappan. När jag åker till Gävle åker jag alltid hem, det spelar ingen roll hur åren går.

Titti Schultz, radiopersonlighet, konferencier, moderator och utflyttad Gävlebo