Rektors förord

För andra året i rad tvingas jag konstatera pandemin har satt sin prägel på ännu ett verksamhetsår. I slutet på 2020 trodde vi att vi i början på vårterminen 2021 skulle kunna återgå till campusbaserad undervisning. Men så blev det inte. I stort sett hela året har inneburit i huvudsak nätbaserade lösningar, även om vi mot slutet av hösten började se en ljusning och kunde återgå till mer arbete på campus för anställda och även mer campusbaserad undervisning. När detta skrivs ser vi återigen en ökning av smittan och det är i högsta grad osäkert när pandemin kan anses vara över.

Högskolan upplät lokaler för vaccineringen under året. Lokaler som normalt skulle användas för salsskrivningar. Ett stort antal anställda på Högskolan anmälde sig som frivilliga att hjälpa till, både som vaccinatörer och sådana som visade vägen för dem som skulle vaccineras.

Pandemin har inneburit många olika effekter för verksamheten. Det har ställt stora krav på både personal och studenter när det gäller flexibilitet och uthållighet. Våra internationella utbyten har i stort sett inte kunnat genomföras. Samverkansarbetet har fått ta nya vägar, i huvudsak genom digitala arbetsformer.

Flera ledande företrädare för samhället har besökt Högskolan det här året, både fysiskt och digitalt. Riksdagens talman Andreas Norlén diskuterade den hundraårsjubilerande svenska demokratin med ett stort antal studenter. EU-minister Hans Dahlgren kom till Högskolan för att tala om och diskutera EU och demokratin med både studenter och anställda. Och Kronprinsessparet besökte oss för att framför allt få lära mer om hur vi hanterat pandemin. Det gav oss möjligheten att presentera vår forskning inom hållbart och flexibelt arbete och att fördjupa diskussionen om studenternas situation under pandemin.

Ekonomiskt har pandemin inneburit tillfälligt ökade anslag till utbildningen, men därmed också förväntningar på att snabbt kunna erbjuda fler utbildningsplatser. Ett budgeterat nollresultat vändes till ett överskott tack vare minskade kostnader och högre anslag. Men långsiktigt ser vi att vi behöver arbeta för att få en ekonomi i balans. Vi har överproducerat och prognoserna talar om ekonomiska underskott om vi inte gör något under de kommande åren.

Alla som följer Högskolan i Gävle på nära håll har nog noterat att vi sedan ett drygt år har en ny utbildnings- och forskningsstrategi som ska gälla fram till 2030. Målet är att våra kompletta akademiska miljöer ska ha internationell lyskraft och att vi vill vara med och skapa lokal och global samhällsnytta. Som en konsekvens av vår nya strategi ser vi nu över vårt utbildningsutbud. Under hösten beslutade högskolestyrelsen om inriktningen för det framtida utbudet. Tio procent av statens utbildningsanslag ska frigöras för att vi ska kunna satsa på ett antal program och fler fristående kurser, som vi ser ett ökat behov av. För att kunna göra de här satsningarna måste vi också ta bort några program. Ett uppdrag ligger nu hos akademierna att analysera förslagen till förnyelse av utbudet. Kriterier som ligger till grund för bedömningen är studenternas efterfrågan, forskningens styrka och samhällsnyttan. Vi kommer att fortsätta det här arbetet under 2022 med målet att få en mer profilerad högskola, som erbjuder utbildningar av hög kvalitet, relevans och samhällsnytta, och som samtidigt har en ekonomi i balans. Det är en genomgripande och tidvis mödosam process, som kommer att ta flera år att slutföra, men det är min förvissning att vi själva och omvärlden kommer att uppfatta resultatet som något positivt för vår högskola.

Årsredovisningen innehåller som vanligt en stor mängd siffror och statistik. Söktrycket inför höstterminen slog rekord igen, med nästan 1000 fler förstahandssökande till våra utbildningar. Vi ligger i topp bland högskolorna när det gäller antal förstahandssökande. Kriminologprogrammet är ett av Sveriges tio mest sökta program (av alla program på alla lärosäten). Glädjande är också att till exempel specialistsjuksköterskeutbildningen kunde fördubblas under året och även högskoleingenjörsplatserna utökades tack vare extramedel och fick sammantaget fler sökande. Det är dock fortfarande lågt söktryck på lantmätarprogrammet och vår civilingenjörsutbildning inom området, som ju är ett av våra profilområden. Det är glädjande att Vetenskapsrådets bibliometriska index visar att Högskolan i Gävles forskare ligger bland de främsta av alla lärosäten vad gäller hur vetenskapliga artiklar uppmärksammas och citeras av andra i förhållande till tillgängliga forskningsmedel. Det tyder på att Högskolans forskningsmedel används effektivt och att resultaten får genomslag. Antalet refereegranskade vetenskapliga artiklar har fortsatt att öka.

Högskolans kraftsamling kring fyra strategiska forskningsområden börjar bära frukt. Inom området Hälsofrämjande arbete erhölls exempelvis ett större forskningsanslag från Forte för tvärvetenskaplig forskning om canceröverlevares arbetsliv. Tillsammans med nyligen etablerade forskningsprogram kring flexibelt arbete stärker detta Högskolans starka position inom arbetslivsområdet. Vår styrka inom området hållbar stadsutveckling manifesterades genom anslag till ett kompetenscentrum om framtidens hållbara energilösningar från Energimyndigheten. Ett ytterligare exempel på forskning som gör skillnad och adresserar samhällsutmaningar ser vi i den så kallade Gävlemodellen. Ett samarbete mellan Gävle

kommun och Högskolan, som är en forskningsbaserad modell för att skapa ett skolklimat fritt från kränkningar. 2021 tilldelades Gävlemodellen ett europeiskt pris sedan den visat sig minska förekomsten av mobbning i skolan.

Vi fortsätter arbetet med strategirelaterade aktiviteter och handlingsplaner. Som jag nämnt är vi mitt inne i arbetet med att förnya vårt utbildningsutbud. Under året har vi också fastställt en ny samverkansstrategi och vi satsar även mer på internationalisering. Vi arbetar för att bli ett så kallat Europauniversitet i ett nätverk med åtta andra lärosäten i Europa, i ett initiativ som kallas EU Green Universities. Vi har slutit nya samverkansavtal och strategiska partnerskap med Gävle kommun och Region Gävleborg.

Framtiden får utvisa, men jag tycker att vi tar nya steg hela tiden mot vår vision – att vara förstahandsvalet för alla som vill göra skillnad.

Ylva Fältholm

REKTOR