FÖRORD Att presentera en kulturpersonlighet eller ett konstnärskap som Ingmar Bergman är, i sanning, ingen lätt uppgift. Den konstnärliga gärningen likväl som namnet i sig självt ter sig monumentalt samt omfattande och komplext. Ingmar Bergman inledde sin karriär inom teatern i slutet av 1930-talet. 1939 fick Ingmar Bergman en anställning som regiassistent på Operan i Stockholm. Ingmar Bergmans första filmjobb var det som manusförfattare och scripta till filmen ”Hets” från 1944. Samma år blir Ingmar Bergman Sveriges genom tidernas yngsta teaterchef när han, blott 26 år gammal, tar över ledningen för Helsingborgs stadsteater. Det internationella genombrottet kom med filmen ”Sommarnattens leende” från 1955. De internationella framgångarna följdes, inledningsvis, upp med filmer som ”Det sjunde inseglet” samt ”Smultronstället” vilka båda hade premiär 1957. Ingmar Bergman har gjort fyra filmer som vunnit Oscar (”Jungfrukällan”, ”Såsom i en spegel”, ”Viskningar och rop” samt ”Fanny och Alexander”). Ingmar Bergman fick även motta Irving G. Thalberg Memorial Award, ett pris som delas ut på Oscarsgalan till filmskapare vars samlade verk har haft en konstant hög kvalitet. Bland övriga, oräkneliga, priser och utmärkelser tilldelades Ingmar Bergman allt ifrån guldbaggar och Golden Globe-statyetter till den franska hederslegionen. Som teaterregissör har Ingmar Bergman bland annat varit chef på Dramaten i Stockholm samt verksam vid Residenztheater i München. Ingmar Bergman rörde sig obehindrat mellan olika konstformer och skapade uppemot ett 80-tal produktioner för vita duken och TV. Till detta kommer även ett likaledes imponerande antal uppsättningar för teaterscenen samt radio och TV. Ingmar Bergman var även verksam som operaregissör samt författare. När Sveriges Radio P1, efter en åtta år lång övertalningskampanj, äntligen kunde presentera Ingmar Bergman som debutant i den folkkära programserien ”Sommar” erbjöd man följande presentation av ” sommarprataren”: ”Kanske världens mest kände svensk – utan tvekan är han vår internationellt mest kände film- och teaterregissör”. Ingmar Bergmans ”Sommar” sändes den 18 juli 2004 och avslutades med att Bergman ställde två frågor till lyssnarna. Den första frågan löd: ”Vem har sagt ’Bach spelar fyrhändigt med vår herre’?”. Den andra, avslutande, frågan löd: ”Varifrån kommer musiken? Varför gör människan, som enda djur, musik?”. Inslaget resulterade i programmets hittills största lyssnarrespons och Sveriges Radio skickade två stora kartonger med handskrivna brev till Fårö. Han tyckte om de personliga breven, att de var skakande och rörande, men planerna på att trycka en bok med dem gick bokstavligen upp i rök. Till SR:s projektledare sa Ingmar Bergman angående breven: ”Jo, du förstår det är så många som är ute och vetenskapar på Ingmar Bergman och de här breven är så personliga, så jag har bränt breven. Jag lämnar inget efter mig…jag organiserar min epilog”.
Introducing an artist such as Ingmar Bergman is not an easy task. His body of work is extensive and complex, and he himself is such an enormously influential person. Ingmar Bergman’s career within the world of theatre began in the late 1930’s. In 1939, Ingmar Bergman was hired as assistant director at the Royal Opera in Stockholm. In 1944 he wrote the script for the film “Torment”. In that year, at the age of 26, Ingmar Bergman became the youngest ever manager of a theatre in Sweden, at the Helsingborg city theatre. He got his international breakthrough with the film “Smiles of a Summer Night” (1955). His international success was followed up by films such as “The Seventh Seal” and “Wild Strawberries” in 1957. Ingmar Bergman made four Academy Award-winning films (“The Virgin Spring”, “Through a Glass Darkly”, “Cries and Whispers” and “Fanny and Alexander”). Ingmar Bergman was also awarded the Irving G. Thalberg Memorial Award, awarded at the Academy Awards to film makers whose complete bodies of work reflect a high quality of production. Among his innumerable awards are Swedish Guldbagge awards, Golden Globes, and the French Légion d’honneur. As a theatrical director, Ingmar Bergman managed Sweden’s Royal Dramatic Theatre and worked at Residenztheater in Munich. He made about 80 film and television productions and an equally impressive number of theatrical productions and radio productions. Ingmar Bergman also directed for the opera, and wrote books. When Bergman agreed (after eight years of unsuccessful persuasion attempts from Sveriges Radio, Sweden’s public service radio broadcaster) to host one instalment of popular radio program ”Sommar”, he was introduced to the listeners as follows: “Perhaps the most famous Swede in the world – there is no doubt that he is Sweden’s most famous film and theatre director.” Bergman’s “Sommar” show was broadcast on July 18, 2004. At the end of the show, Bergman asked two questions of the listeners. The first question was: “Who said ‘Bach plays four-handed duets with the Lord’?” The second was: “Where does music come from? Why are human beings, of all animals, the only ones who make music?” The show elicited an enormous amount of listener feedback. Sveriges Radio sent two large boxes full of hand-written letters to Fårö. Ingmar Bergman liked the personal letters. He found them very moving. But the plans for publishing a book of these letters literally went up in smoke. Ingmar Bergman told the project manager at Sveriges Radio: “You see, there are so many Ingmar Bergman experts out there, and these letters are so personal, that I decided to burn them. I won’t be leaving anything. I’m taking care of my personal epilogue.” Maybe it was this way of seeing things that made Ingmar Bergman, at this late point in his life, organize the posthumous sale of his possessions in advance. No matter which his reasons were, it is hard to shake