Detta resultat hĂ„ller Ă€ven efter att man kontrollerar för den inriktning som vi har pĂ„ publikationerna, det vill sĂ€ga medelciteringsutvecklingen och nivĂ„n beror inte pĂ„ att Sverige exempelvis skulle vara mer inriktat mot ingenjörsvetenskaper. Resultatet Ă€r dessutom detsamma om man tar bort alla de publikationer som inte fĂ„r nĂ„gra citeringar. Figur 6: FĂ€ltnormerad medelcitering av Sveriges och nĂ„gra andra europeiska lĂ€nders publikationer 1986â2006
52
KĂ€lla: Karlsson (2010)
Notera: Den grÄ horisontella linjen indikerar vÀrldsgenomsnittet (1,0). Figuren Àr baserad pÄ glidande 3-ÄrsmedelvÀrden.
Ytterligare en aktuell rapport utgiven av NordForsk (Aksnes med flera 2010) belyser den svenska citeringsutvecklingen i ett nordiskt jĂ€mförande perspektiv. Rapporten visar naturligt nog att Sverige har flest publikationer av de nordiska lĂ€nderna, men att tillvĂ€xten i svensk publicering har varit lĂ€gst bland de nordiska lĂ€nderna. Som andel av vĂ€rldsproduktionen faller svensk publicering dessutom under perioden 1989â2008, samtidigt som övriga lĂ€nder i Norden har en nĂ„got högre eller i det nĂ€rmaste konstant andel. DĂ€remot har Sverige fortfarande den högsta vetenskapliga produktionen per capita, men skillnaderna Ă€r smĂ„ mellan lĂ€nderna. Ăven denna rapport visar att Sverige ligger pĂ„ sjĂ€tte plats nĂ€r det gĂ€ller citeringar, men efter exempelvis Danmark och Island. Rapporten visar ocksĂ„ att citeringarna till svenska publikationer inte stiger. Danska publikationer blir dock alltmer citerade och ligger klart högre Ă€n svenska, Ă€ven efter att justeringar gjorts för de omrĂ„den som publiceringarna hör till (fĂ€ltnormalisering).