skatteintĂ€kternas andel av BNP â sjönk med nĂ€stan fyra procentenheter mellan 1990 och 2007. Under samma period ökade det generella skattetrycket i OECD med omkring tvĂ„ procentenheter. Arbetsmarknadslagstiftningen har ocksĂ„ liberaliserats och gett arbetsgivare större utrymme att anstĂ€lla personal pĂ„ temporĂ€ra kontrakt (Skedinger 2012)â.6 Samtidigt har stora delar av ekonomin öppnats upp för privata alternativ, till exempel inom skola, vĂ„rd och omsorg. Braunerhjelm med flera (2012), Bergh och Henrekson (2012) och mĂ„nga andra menar att raden av reformer har haft positiva konsekvenser för Sveriges ekonomiska utveckling. Detta Ă€r nĂ„got som ocksĂ„ uppmĂ€rksammats internationellt. I en artikel med rubriken âNorthern lightsâ, publicerad i den ansedda tidskriften The Economist i februari 2013, beskrivs den âtysta revolutionenâ i Sverige. Med detta avser man just den lĂ„nga raden av reformer och liberaliseringar av den svenska ekonomin i modern tid: âThere can be no doubt that Swedenâs quiet revolution has brought about a dramatic change in its economic performance. The two decades from 1970 were a period of decline: the country was demoted from being the worldâs fourth-richest in 1970 to 14th-richest in 1993, when the average Swede was poorer than the average Briton or Italian. The two decades from 1990 were a period of recovery: GDP growth between 1993 and 2010 averaged 2.7% a year and productivity 2.1% a year, compared with 1.9% and 1% respectively for the main 15 EU countries.â
20 Sverige Ă€r i dag ett land med internationellt sett hög ekonomisk frihet. Enligt Economic Freedom Index,â7 som publiceras av tankesmedjan Fraser Institute i Kanada, har Sverige tillsammans med andra lĂ€nder i Norden under senare Ă„r klĂ€ttrat kraftigt pĂ„ listan. Enligt den senaste rapporten för 2012 klĂ€ttrar Sverige nio placeringar jĂ€mfört med 2011, och hamnar dĂ€rmed pĂ„ plats 30 av de drygt 140 lĂ€nder som ingĂ„r i indexet. USA Ă„terfinns pĂ„ plats 18. I början av 1970-talet hade Sverige ett indexvĂ€rde under fem pĂ„ en skala mellan noll och tio. USA hade dĂ„ ett indexvĂ€rde nĂ€ra Ă„tta. Sedan 1970-talet har dock Sverige, tillsammans med övriga nordiska lĂ€nder, konsekvent förbĂ€ttrat sin position och konvergerat mot ett indexvĂ€rde strax under Ă„tta. AvstĂ„ndet till USA Ă€r i dag marginellt. Utvecklingstrenden i Sverige och övriga nordiska lĂ€nder gĂ„r mot avregleringar, reducerade offentliga utgifter, minskat skattetryck samt privatiseringar inom mĂ„nga omrĂ„den. The Economist skriver i artikeln âNorthern Lightsâ: âRather than extending the state into the market, the Nordics are extending the market into the stateâ. 6 Sedan 2007 kan arbetsgivare anstĂ€lla personal pĂ„ temporĂ€ra kontrakt upp till tvĂ„ Ă„r utan sĂ€rskild motivering. För att underlĂ€tta anstĂ€llning i mindre företag infördes Ă„r 2001 ocksĂ„ ett system dĂ€r företag med upp till 10 anstĂ€llda kan bortse frĂ„n regeln âsist in, först utâ, för tvĂ„ anstĂ€llda. 7 Economic Freedom Index baseras pĂ„ flera olika komponenter. De stora komponenterna Ă€r: (i) statens storlek, (ii) regleringen av kreditmarknaden, arbetsmarknaden och det privata nĂ€ringslivet, (iii) sund penningpolitik, (iv) rĂ€ttsskydd och skydd av Ă€ganderĂ€tten samt (v) frihandel.