POSTTIDNING B ESBRI Saltmätargatan 9 113 59 Stockholm
åsikten
»Kortare vägar till framtidens teknologi« Tuula Teeri är vd för Iva sedan november 2017. Tidigare var hon rektor för Aalto University i Finland. Hon har doktorerat i molekylärgenetik och bland annat varit professor på KTH. Tuula nås på tuula.teeri@iva.se grundforskning kan tyckas ta lång tid.
bild: Elin Vinger Elliot
Men den är en förutsättning för all högteknologisk utveckling. Samtidigt gäller det att sprida resultaten så att hela samhället får nytta av dem. Informationsteknologi är den teknologi som just nu sprider sig snabbast i samhället. Vår vardag blir enklare samtidigt som beroendet av en allt mer komplex teknologi ökar. Snart ska intelligenta maskiner sköta det mesta manuella arbetet. Den globala konkurrensen hårdnar. Länder i Asien, men också våra grannar i Europa, utmanar. Större konkurrens och teknologisk komplexitet ökar kraven på högre utbildning, forskning och innovation. Hur ska Sverige kunna behålla sin position bland de främsta kunskapsekonomierna? Kan vi lära oss något av informationssamhällets uppkomst för att möta de nya utmaningarna? Internets genombrott på 1990-talet ses ofta som informationssamhällets startskott. Men rötterna är djupare än så. Tekniska genombrott kring transistorer på 1940- och 1950-talen och den tidiga utvecklingen av persondatorer på 1960- och 1970-talen var nödvändiga för att sätta fart på utvecklingen. Den vetenskapliga grunden för framstegen lades genom elektromekanisk forskning redan under hundraårsperioden 1840–1940. Och de insikter i fysik och matematik som krävdes är lika gamla som vetenskaperna själva. Man kan tycka att grundforskningen tar onödigt lång tid. Men högteknologisk utveckling bygger på vetenskapliga och teknologiska genombrott och uppfinningar under hundratals år. Historien upprepar sig sällan men den lär oss att ett kunskapssamhälle som vårt alltid ska byggas på en stabil vetenskaplig grund med långsiktiga forskningssatsningar.
Tuula Teeri
För att forskningen ska komma till nytta mås- som lärare vid institutionerna kan erbjuda. te resultaten spridas effektivt. Möjligheterna Därför bör kunskap utanför akademin ingå i att korta vägen från vetenskap till innovation undervisningen: Industriforskare och experter är stora. Grundbulten är att forskningresulta- kan bjudas in att delta i undervisningen. Stuten förmedlas i den högre utbildningen. Då denterna ska få i uppgift att lösa verkliga indutar nyutexaminerade ingenjörer, läkare och striella utmaningar. De behöver också praktisk samhällsvetare med sig den nya kunskapen kunskap och inspiration genom kontakter med ut i samhället. Med det krävs att de mest nätverk av entreprenörer. framstående professorerna undervisar så att Dagens snabba utveckling av informationsutbildningens innehåll alltid ligger i forskning- teknologin kan kännas som ett under. Det ens framkant. Här har svensk högre utbildning är lätt att glömma att den har blivit möjlig en stor utmaning. tack vare många vetenskapliga och tekniska framsteg. Och de bygger i sin tur på långsikett effektivt innovationssystem förutsät- tig grundforskning vars resultat sprids genom ter också ett gott samarbete mellan närings- högre utbildning och forskningssamarbeten. liv och akademi. Inte bara inom forskningen utan även inom utbildningen. Studenter Tuula Teeri behöver praktiska kunskaper utöver dem VD IVA
Fler debattartiklar finns på www.esbri.se/debatt