5 minute read

DET TRADITIONSENLIGA 1:A MA

Next Article
ACCIO TRADITION

ACCIO TRADITION

Det traditionsenliga 1:a majmåendet

Av: Capre Medi

Advertisement

Årets valborgsfirande gick traditionsenligt av stapeln den sista april och lämnade få Växjöbor oberörda. Pöbeln utanför Campus gjorde uppror i kommentarsfältet på skvallerpressens Facebook-sidor och önskade död över de studenter som valde att klä om till partymundering och hiva i sig ohyggliga mängder rusmedel på Sivansängen. Återkommande i kommentarsfältet var ord som ”pandemi”, ”COVID-19” och ”corona” - Rena grekiskan för en festsugen student. Några CHAMPS-studenter valde sedan att släppa en egen podcast under namnet ”VXO Campuspodden” för att bemöta kritiken under ”Valle B”. Redaktionen har en stark misstanke att manuset spökskrivits av Promille då likheterna är slående. Att det blir prat om samliv där en och annan bucket list nämns i sammanhanget goes without saying. Det sitter i väggarna på ”ekonomihögskolans äldsta och anrikaste utskott”.

Det var uppenbart att eftermälet på årets valborgsfirande skulle bli mer ångestfyllt än någonsin men som tur är finns räddningen nära. Detta avsnitt hinner inte nå er läsare innan betongkepsen som hållit er naglade till marken släppt på naturlig väg men kan vara en god kompass inför kommande års firande. Dagen efter Valborg är som bekant arbetarrörelsens internationella högtidsdag, aka julafton för socialgrupp III. För oss med normal begåvning och ljusa framtidsutsikter är detta inget att bry sig om, fokus kan istället vara att använda ledigheten till att lägga ihop pusselbitarna från gårdagen, påbörja sin återhämtning och känna efter ordentligt om man lyckats finta plågan från Wuhan ännu en gång. Här följer lite råd för hur ni läsare kan ta er an detta djävulens påfund: bakfyllan.

Många har sin egen ”morgonen efter-kur”, såsom att mixa ihop en vitaminbomb och ta en kall dusch, mortla den dagliga dosen ritalin, ta en promenad följt därefter av litervis med kaffe eller att ta två Ipren och käka fet mat. Det du bör göra, istället för att ligga i fosterställning och tycka synd om dig själv ända inpå eftermiddagen, är att hitta din egen metod för att tackla ”Plura-morgonen”. Detta är för att det inte finns mycket bevis för att effektivt kunna lindra baksmällan, utan mycket är kvasivetenskap, och just därför måste du experimentera lite.

Det finns dock ett par generella tips som alla kan ta med sig, för det psykiska välmåendet: Börja med att försöka skapa en röd tråd över gårdagens händelser, identifiera luckorna och försök därefter ställa ledande frågor till ditt umgänge som hjälper dig att få ordning på dessa utan att behöva erkänna en blackout. När du någorlunda kartlagt din kväll och accepterat dina debatter om kvaliteten på EBD-programmet kan du hantera de fysiska sidoeffekterna av ditt drickande. Mat och alkoholfri dryck brukar i regel ta dig en lång väg för att uppnå en ståndaktig fylla med en simpel bakfylla, såväl före, under och efter ditt drickande. Men det är ett tveeggat svärd, för kraftigt intag av kolhydrater (läs Peka potatisgratäng) inför dina festligheter och du blir fullständigt immun mot alkoholen. Såväl positiva som negativa effekter uteblir och allt du lämnas kvar med är mindre pengar i plånboken.

Om du är intresserad av att skjuta upp hela grejen är rådet att ta en återställare, förslagsvis en Bloody Mary eller Mimosa, beroende på preferenser. Ha dock i åtanke att det endast skjuter upp baksmällan och botar den inte. Men man lever ju bara en gång, och vem tycker inte att kvalitet går före kvantitet, i synnerhet när det gäller något så livsviktigt som livet?

Min förhoppning är att ni kan ta med er dessa råd till kommande festligheter, kanske i synnerhet ”fest”utskottet Sex m fl. inför nästa ”nu dricker vi ett vars ett flak och blir okontaktbara” event. Dock är det enda säkra sättet att lindra bakfyllan att inte dricka för mycket, något som visat sig fungera bra för tråkmånsar och nejsägare! Med dessa orden vill jag önska er fröjdefulla bakfyllor och en fortsatt trevlig vårtermin. Alltid eder, Capre Medi

LOOK-A-LIKES

Christine Meltzer Lovisa Ferngren

Mikaela Persson Ozzy Osbourne

Abbe från Madicken Per-Anton Persson

Simon J Berger Ludvig Håkansson LOOK-A-LIKES

IDROTT SKAPAR NYA TRADITIONER UNDER PANDEMIN

AV: EIFFEL-TORNET

Dagen då jag satte min fot på campus insåg jag väldigt snabbt att traditioner är något som utskotten följer lika strikt som Stefan Löfven vill höja skatten. Detta ändrades dock väldigt snabbt när Corona-skiten kom in i bilden. Det var vid denna tidpunkt då ”Idrottarna” insåg att dem har lika kul på sina fester som ett gammalt döende lejon har på ett alldeles för litet zoo. Dvs dem lider på en absurd nivå, men dem måste vara där. För att kunna fylla ut festerna höjde en av dem gamla avdankade fyrorna sitt krokiga gamla finger och skrockade ut sin briljanta ide: ”ska inte vi alla börja med Tiktok….” Detta satte i gång ett maniskt beteende, ”utskottsfest” kallar vissa det, Idrott kallar det ”Tiktok-fest”. Frågan jag ställer mig är i fall varelserna i detta så kallade utskottet vill bli ekonomer eller sociala medier-profiler? För mig verkar det väldigt självklart vad dem vill bli.

Ryktet går att efter timmar av att den gamla avdankade fyrans skrollande på skärmen lyfter personen sitt knöliga finger och bjuder sitt kära utskott på ännu en kanonidé, ”ska vi inte gå och festa med något annat utskott?” Det är här den riktiga problematiken startar, ingen vill festa med dem. Tillslut går det så långt att de tar ett gruppbeslut att gå till ett annat utskott trots att det inte finns någon inbjudan. Stolta som tuppar glider 30 dräggiga, otåliga, vrålande idrottare in i en lägenhet på 25 kvm utan några som helst konstigheter. Varför jag har noll respekt för dessa människor är att dem blir både förvånade och arga för att de inte får stanna kvar, precis samma beteende som om du blir utsläpad av vakten efter 10 Chuck Norris på Sivans. Dem sluddrar fram en osammanhängd mening om att dem visst är sköna och borde få vara kvar.

Just detta är något som blivit en tradition, gång efter gång har dem ingenstans att ta vägen. Gång efter gång går dem till något utskott och blir hemskickade inom loppet av fem minuter. Gång efter gång lägger dem upp sina TikToks och tänker ”nu blir jag influencer”, tyvärr har detta aldrig hänt.

Indoktrineras ni till att bli skamlösa? Jag vet inte, det verkar i alla fall så.

Jag kan väl bara sammanfatta detta som tragiskt.

Simma lugnt, Eiffel-tornet

This article is from: