Inform Scandinavia #2 2013 by Brandline

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN STRABAG, NIMAB OCH ZÜBLIN SCANDINAVIA AB

JULI/AUGUSTI 2013

NIMAB BYGGER NYA MALMÖ LATINSKOLA Uppförandet av Nya Malmö Latinskola åt beställaren Malmö Stadsfastigheter är ett av de hittills största projekten i Nimabs historia. Före årsskiftet 2013 beräknas den nya delen vara klar att tas i bruk som Malmös nya ”kreativa gymnasium”. Det lyckade projektet har präglats av effektivitet och god dialog med beställaren, vilket lett till ytterligare beställningar. LÄS MER PÅ SID 6

MASSOR AV KROSSPRODUKTER TILL SALU Vid Gladö kvarns industriområde i Huddinge, strax söder om Stockholm, har STRABAG slagit upp portarna till sin nya krossanläggning med alla gångbara krossprodukter tillgängliga. På sikt ryms även planer på ett eget asfaltsverk och en egen betongfabrik. LÄS MER PÅ SID 7

TUMBA CENTRUM UTVECKLAS I GRÖN RIKTNING En ny stadsdel med nya bostäder, utökad handel och kulturmöjligheter. Det blir resultatet när STRABAG Projektutveckling, Citycon och Botkyrka kommun nu utvecklar Tumba centrum till ett komplett och attraktivt medborgar centrum. LÄS MER PÅ SID 10

SÄKERHET: FOKUS I SPÅRNÄRA PROJEKT Ett svagt vinande från rälsen skvallrar om att ännu ett tåg passerar inom loppet av några sekunder. Loket syns som en liten prick i fjärran och det är näst intill omöjligt att uppfatta hastigheten. Vi befinner oss vid STRABAGs och Züblins entreprenad mitt i Tomtebodas tätt trafikerade spårområde. LÄS MER PÅ SID 3

Pär Land, VD, Züblin Scandinavia AB

Jens Lackmann, VD, STRABAG Projektutveckling AB

Patrick Marelius, Tecnical Director, STRABAG Sverige AB

SÅ FÅR VI FLER UNGA INGENJÖRER ATT VÄLJA ENTREPRENADBRANSCHEN

Branschen har inte lyckats kommunicera ut rätt bild av vad det innebär att arbeta som ingenjör på ett entreprenadföretag. Blivande ingenjörer risker därför att missa möjligheten till ett utomordentligt intressant och utvecklande arbetsområde. Det här vill STRABAG och Züblin ändra på genom ett initiativ till ökad dialog med ingenjörsstudenter på landets högskolor. Trots att vi lever i en tid med historiskt höga arbetslöshetssiffror är det en ständig kamp om de bästa medarbetarna, framför allt när det gäller nyutexaminerade ingenjörer från landets högskolor. Lite förenklat kan man säga att det inte är vi som väljer dem utan de som väljer oss. När en civilingenjör ska ta klivet in på arbetsmarknaden är valen många med ett stort antal vägar och ett nästan oändligt antal aktörer att välja mellan. Även om det faktiskt går att byta gren senare i livet, finns det ändå en tendens att de inledande besluten i hög grad styr individens fortsatta karriär. MÅNGA VALMÖJLIGHETER. Studenternas val kommer till mångt och mycket att styras av den bild de fått av olika branscher under sin studietid och från berättelser från vänner och bekanta. Hur ser då bilden av vår egen bransch ut? Vet man egentligen vad en ingenjör hos oss gör? För oss som redan arbetar inom branschen är bilden tydlig. Vi känner till och uppskattar yrkesområdets dynamik med dess olika dimensioner och mixen av spetsteknologi, människor och ekonomi. Men för dem som står utanför branschen är bilden inte alltid självklar. Det finns en stereotyp beskrivning av bygg- och entreprenadbranschen. Till exempel att den skulle vara mindre akademisk och mindre intellektuell jämfört med till exempel konsultledet och det rena kontorsarbetet. För den oerfarne studenten kan det vara lätt att hamna fel i sina beslut beroende på felaktigt beskrivna stereotyper. RÄTT BILD AV BRANSCHEN. Alla vi som arbetar i branschen måste bli bättre på att beskriva och förklara vad en entreprenör faktiskt gör och inte minst vad det innebär att vara ingenjör i vår bransch. Om vi inte gör detta kommer vi att gå miste om många lämpliga kandidater. Men det kanske mest

allvarliga är att många studenter kommer att missa ett hyperintressant och stimulerande arbete. MÅNGA MÖJLIGHETER. Hur är det då att arbeta som ingenjör på ett företag som STRABAG och Züblin? Som relativt ny aktör på den svenska marknaden kan vi erbjuda många möjligheter. Dels kommer man till ett företag som växer, utvecklas och tar in den absolut senaste byggtekniken från våra kollegor i Europa, dels får vara med och utveckla nya metoder och arbetssätt. Allt det här får man möta och uppleva i verkligheten. I rollen som ingenjör befinner man sig i den skapande delen av byggprojektet. Man ser resultatet av sitt arbete växa fram med en tydlig början och ett målsnöre med tuffa målsättningar att kämpa mot. Arbetet inom entreprenadbranschen innebär många och utvecklande möten och samarbeten med olika yrkesgrupper och aktörer. Det här ger unika möjligheter att bygga upp ett nätverk som kommer att vara användbart under hela det yrkesverksamma livet. Yrkesområdet har många dimensioner där teknik, lagarbete, miljö- och arbetsmiljö, kvalitetsfrågor, människor och ekonomi integreras. Karriärvägarna är många. Inom STRABAG-koncernen finns medarbetare från en mängd europeiska länder och möjligheterna till en karriär som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser är stor. Den här bilden vill vi berätta om och förmedla till studenter som valt en ingenjörsinriktning. Därför har vi tagit ett initiativ för att skapa en bättre dialog med studenterna redan under deras studietid. Vi ska möta studenterna på vår egen arena och bjuda i till spännande utvecklande möte där vi i praktisk handling visar upp ingenjörsyrkets utmaningar och glädjeämnen. Vi visar dem verkligheten. På riktigt. Precis så som det är att vara entreprenör.

JULI/AUGUSTI 2013

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN STRABAG, NIMAB OCH ZÜBLIN SCANDINAVIA AB

MASSOR AV KROSSPRODUKTER TILL SALU Vid Gladö kvarns industriområde i Huddinge, strax söder om Stockholm, har STRABAG slagit upp portarna till sin nya krossan läggning med alla gångbara krossprodukter tillgängliga. På sikt ryms även planer på ett eget asfaltsverk och en egen betongfabrik. LÄS MER PÅ SID 7

NYA FRAMSTEG PÅ STRABAG PROJEKTUTVECKLING Det är med ordet utveckling man bäst sammanfattar STRABAG Projektutveckling. Det senaste året har bolaget fördubblat antalet anställda och flera nya och intressanta fastighetsprojekt är på gång. LÄS MER PÅ SID 8

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN STRABAG, NIMAB OCH ZÜBLIN SCANDINAVIA AB

JULI/AUGUSTI 2013

PRODUKTION, TEXT & IDÉ Brandline. Jörgen Däckfors, Martina Melin och Sofia Mårtensson.

MASSOR AV KROSSPRODUKTER TILL SALU Vid Gladö kvarns industriområde i Huddinge, strax söder om Stockholm, har STRABAG slagit upp portarna till sin nya krossan läggning med alla gångbara krossprodukter tillgängliga. På sikt ryms även planer på ett eget asfaltsverk och en egen betongfabrik. LÄS MER PÅ SID 7

SÄKERHET: NYA FRAMSTEGFOKUS PÅ STRABAG PROJEKTUTVECKLINGPROJEKT I SPÅRNÄRA

Det är med ordetskvallrar utveckling bäst ett tåg passerar inom loppet av några sekunder. Loket Ett svagt vinande från rälsen omman att ännu sammanfattar STRABAG Projektutveckling. syns som en liten prick i fjärran och det är näst intill omöjligt att uppfatta hastigheten. Vi befinner oss Det senaste året har bolaget fördubblat vid STRABAGsantalet och Züblins entreprenad mitt i Tomtebodas tätt trafikerade spårområde. LÄS MER PÅ SID 3 anställda och flera nya och intressanta fastighetsprojekt är på gång. LÄS MER PÅ SID 8

CHEFREDAKTÖR Cecilia Banfors, cecilia.banfors@strabag.se eller 076-849 44 10

FOTO: Mikael Ullén, STRABAG. TRYCK: Östertälje Tryckeri.

Miljömärkt trycksak, 341342

Har du något som du vill dela med dig av till dina medarbetare? Nyheter eller annat material till tidningen? Kontakta cecilia.banfors@strabag.se, 076-849 44 10

TOMTEBODA 3

SÄKERHET: FOKUS I SPÅRNÄRA PROJEKT

Ett svagt vinande från rälsen skvallrar om att ännu ett tåg passerar inom loppet av några sekunder. Loket syns som en liten prick i fjärran och det är näst intill omöjligt att uppfatta hastigheten. Vi befinner oss vid STRABAGs och Züblins entreprenad mitt i Tomtebodas tätt trafikerade spårområde.

åget närmar sig snabbt och när det väl passerar på någon meters avstånd märks kraften desto tydligare. Marken vibrerar, ljudet överröstar arbetsmaskinerna och vindraget ger ett klart besked om tågets hastighet, som ligger någonstans mellan 120 och160 km/h. Den här miljön är vardag för medarbetarna på STRABAG och Züblin vid Mälarbanans entreprenad Tomteboda 9912. Här på ett 600 meter långt arbetsområde med en bredd på 30–35 meter är STRABAG och Züblin verksamma och bygger två ramper, landfästen och brostöd för tågbroar. Säkerhet ett prioriterat område Under en arbetsdag måste tågspåren passeras åtskilliga gånger och i den utsatta miljön är säkerheten i högsta grad prioriterad. På plats finns alltid en skydds- och säkerhetsledare som håller koll på tågtrafiken. Förutom risken för personskador finns även tekniska risker att hålla koll på, till exempel överfarter med maskiner som kan kortsluta spåren och orsaka störningar på järnvägens säkerhetssystem. Arbetsplatsen är välskött och det är ordning och reda – något som går hand i hand med säkerhetsmedvetandet. I projektet arbetar man kontinuerligt med riskanalyser och har bland annat utbildat medarbetarna i riskerna med att vistas vid spår. Skyddsronder genomförs varannan vecka där KMA-ingenjör, arbetsledare och representanter från Trafikverket närvarar.

mitten och fjärrtåg och andra tåg kan köra om på de yttre spåren.

Thomas Thilander snickare från Norrköping har varit på STRABAG åtta år.

Arbete för två nya spår Entreprenaden är en del av Mälarbanans utbyggnad mellan Kallhäll och Tomteboda. Här utnyttjas spårkapaciteten i dag maximalt och fjärrtåg och regionaltåg tvingas ofta köa bakom pendeltågen som gör täta stopp vid varje station. Därför byggs nu järnvägen ut från två till fyra spår där även nya tågbroar behöver byggas. Pendeltågen får egna spår i

Etablering Entreprenaden vid Tomteboda omfattar allt från avancerad pålning med grundläggningar och ledningsomläggningar till markarbeten och betongkonstruktioner. De förberedande arbetena startade i januari i år och ska vara avslutade 2015. I full produktion uppgår arbetsstyrkan till 15 man. Ett speciellt delmoment i entreprenaden är en spillvattenledning som ska gå under spårområdet. Traditionell rörtryckning fungerar inte på grund av de geologiska förhållandena och hammarborrning skulle kräva en för stor grop. Därför har man i stället valt en speciallösning genom att använda sig av en tunnelborrningsmaskin, TBM i mikroformat, där en 600 mm tunnel kommer att horisontalborras på ett djup av 6 m. Ännu ett tåg passerar. De rutinerade medarbetarna från STRABAG och Züblin arbetar oberört vidare. Helt trygga i förvissningen om att de har en bra säkerhetsorganisation i ryggen.

UNDER EN ARBETSDAG MÅSTE TÅGSPÅREN PASSERAS ÅTSKILLIGA GÅNGER OCH I DEN UTSATTA MILJÖN ÄR SÄKERHETEN I HÖGSTA GRAD PRIORITERAD.

4 TOMTEBODA

Peter Nilsson och Lars Danielsson arbetar med tryckspillsledningen som är en del av ledningsomläggningen. I maskinen sitter Kalle Karlsson från Dala-Järna.

Armeringsarbeten för rampen. På bilden syns Kjell Björkman från Ludvika och Niklas Sjögren från Borlänge.

Tony Lindahl från Järvsö kontrollmäter spåren och siktar in sig på de mätreflexer som finns klistrade på rälsen. Tillåtna avvikelser är 7,5 mm i horisontalledd och 10 mm.

Jan-Olov Karlsson från Stora Sundby utanför Eskilstuna.

TOMTEBODA 5

Vid sidan av de säkerhetsmässiga utmaningarna är logistiken ett område som kräver mycket planering. Arbetsområdet är smalt vilket gör att det krävs stor omsorg vid planeringen av material och upplag.

BORRIGGEN ÄR EN FLEXIBEL RIGG MED MÅNGA MÖJLIGHETER. VI MÅSTE JOBBA SNABBT OCH EFFEKTIVT. DÄRFÖR ANVÄNDER VI GÄNGSKARV FÖR ATT SLIPPA TID FÖR SVETSNING OCH SVETSKONTROLLER. ANDERS ÅKESSON

Daniel Frick som ursprungligen är från Australien har varit 1,5 år på Züblin. I det här projektet har Daniel rollen som arbetsledare för borrningen.

Fredrik Oskarsson från Järvsö och Anders Åkesson från Dala-Husby och med borriggen MCF 04 från Comacchio. 219 mm rör borras ned till ett djup av 18–21 meter.

ENTREPRENAD TOMTEBODA Entreprenad ”Tomteboda 9912 Ramper och brostöd över spår U3/N3” är Mälarbanans sydligaste entreprenad som ansluter mot Citybanan. Här byggs brostöd och ramper till två framtida järnvägsbroar. I arbetet ingår även lednings omläggningar. BYGGHERRE

Trafikverket

BYGGPERIOD

2013–2015

KONTRAKTSUMMA

95 miljoner kronor

ENTREPRENADFORM

Utförandeentreprenad

BEMANNING 15 pers (3 tjänstemän och 11 yrkesarbetare) KONSTRUKTÖR MÄNGDER Julio Olmedo är SoS-ledare från Rallarna och håller med vant öga koll på tågtrafiken.

WSP

Pålrör RD220/12,5: 780 st, totalt 12 000 m

BERGFÖRANKRING GEWI 50 Berlinersponter BETONG

6 000 m3 betong

780 st, totalt 15 000 m

6 MALMÖ LATINSKOLA

NIMAB BYGGER NYA MALMÖ LATINSKOLA

Uppförandet av Nya Malmö Latinskola åt beställaren Malmö Stadsfastigheter är ett av de hittills största projekten i Nimabs historia. Före årsskiftet 2013 beräknas den nya delen vara klar att tas i bruk som Malmös nya ”kreativa gymnasium”. Det lyckade projektet har präglats av effektivitet och god dialog med beställaren, vilket lett till ytterligare beställningar. almö Latinskola är ett av Nordens äldsta lärosäten och ligger i den så kallade Rörsjöstaden – ett namn som härrör från den tid då området låg helt under vatten. I samband med rivning av den byggnad som ersattes nu i projektet och efterföljande schakter upptäcktes en förkastning i kalkberget, vilket medförde att grundvatten trängde upp underifrån. Enligt Nimabs platschef Bengt Cederqvist var problemet definitivt inget någon räknat med. — Egentligen skulle vi tagit över efter den entreprenör som ansvarade för rivning och schakt och påbörjat grundläggningen under mars 2012, men på grund av det inläckande grundvattnet blev byggstarten rejält fördröjd. Förlängning av byggtiden Rivningsentreprenören var tvungen att säkra marken mot vattentrycket och injicera för dragpålar i kalkberget samt söka tillstånd för en tillfällig grundvattensänkning. Det förde med sig en förlängning av projekttiden och innebar för Nimabs del att det dröjde ända till midsommar innan man fick klartecken att sätta igång. Dragstagen har förankrats cirka 6 meter ner i kalkberget för att hålla emot grundvattentrycket. Men det är först när sista våningen är på plats och man har ordentlig tyngd i huset

MALMÖ LATINSKOLA UPPDRAGET Nybyggnad Latinskolan, Malmö BESTÄLLARE Malmö Stad/Stadsfastigheter ENTREPRENADFORM Generalentreprenad BTA ca 7 140 m2 BYGGTID juni 2012–oktober 2013 KONTRAKTSUMMA ca 129 MSEK ARKITEKT Arkitektgruppen i Malmö

som man vågar stänga av grundvattenpumparna igen. Risken är annars att hela byggnaden flyter upp som en jättelik båt. Tonvis med armering Först göts kranfundamentet och byggkranen kunde monteras under semestern. Hela källarplanet är platsbyggt liksom bjälklaget ovanför. För överbyggnaden används prefabelement i upp till fyra våningsplan. — Vi har lagt ner otroligt mycket jobb på formarbete, armering och gjutning av källarplanet, som bland annat rymmer en elva meter

hög hörsal för 350 personer, med gradänger, loger, sminkrum och studios, berättar Bengt Cederqvist. Den platsgjutna bottenplattan är närmare en meter tjock och ytterväggarna cirka 350 mm. Mängden armering uppgår till närmare 300 ton och det har gått åt cirka 3 000 m3 betong. Mellanväggarna i källaren utgörs av skalväggar som fyllts med armerad betong. Ovan mark består innerväggarna av prefabmonterade betongelement samt lätta innerväggar med stålregelstomme. I skrivande stund pågår arbeten med invändiga lättväggar och stomkomplettering. Ljudkraven mellan lektionssalarna är också mycket höga, eftersom rummen ska kunna användas som musikstudios. Därför bygger man upp ljudväggar av dubbla isolerade väggstommar med luft emellan, vilket naturligtvis tar betydligt längre tid jämfört med en vanlig mellanvägg. Höga krav på logistik, miljö och säkerhet Bengt Cederqvist menar att framförallt logistiken är en utmaning i den här typen av projekt. Malmö Stad har en rad begränsningar för tung trafik och för vissa transporter har man fått söka dispens. Ut- och infarter regleras noggrant och kommunens lokala trafikföreskrifter ställer också en rad miljökrav för bland annat dieseldrivna fordon i stadsmiljön. En annan utmaning, utöver den korta byggtiden, är att det krävts ovanligt mycket armering och betong för att gjuta plattan. Till detta kommer övervakningen av grundvattenpumparna, speciellt när man måste slå av och på pumparna allteftersom ledningar flyttas och dras om. Ett lyckat projekt Trots detta, eller tack vare utmaningarna, är Nya Malmö Latinskola ett otroligt spännande, roligt och viktigt projekt för Nimab, menar Bengt Cederqvist. — Vi har haft en god dialog med beställaren Malmö Stadsfastigheter och vi har lagt mycket tid på att skapa en effektiv organisation och en välfungerande tidsplanering för att ro denna skuta i hamn. Dessutom har vi fått ytterligare beställningar efterhand, bland annat bygger vi till gymnastiksalen med två stora danssalar.

GLADÖ KVARN 7

MASSOR AV KROSSPRODUKTER TILL SALU

Vid Gladö kvarns industriområde i Huddinge, strax söder om Stockholm, har STRABAG slagit upp portarna till sin nya krossanläggning med alla gångbara krossprodukter tillgängliga. På sikt ryms även planer på ett eget asfaltsverk och en egen betongfabrik. fterfrågan på krossprodukter har ökat i Stockholmsområdet. I takt med att flera stora infrastrukturprojekt går igång inom några år är bedömningen att efterfrågan kommer öka ytterligare. För att möta behoven har nu STRABAG etablerat en egen bergtäkt och krossanläggning vid Gladö kvarn i Huddinge. Totalt har man tillstånd att losshålla 800 000 ton berg under en nioårsperiod. Tomas Nyström och Joakim Brolin från STRABAG finns på plats tillsammans med losshållningspersonal och maskinförare. Tomas och Joakims uppgifter är att bygga upp verksamheten och även se till att marknadsföra konceptet mot marknaden. — Vi startar upp den här verksamheten för att täcka våra egna behov, men självklart erbjuder vi även våra produkter till andra aktörer som till exempel åkerier och byggbolag, berättar Tomas Nyström. Tillgänglighet och leveranssäkerhet STRABAG erbjuder alla gångbara fraktioner från 0–16 till 0–150 och fokuset ligger på tillgänglighet och leveranssäkerhet.

Initialt kommer berget från ett upparbetat lager, men i takt med att losshållningen kommer igång i större skala tas råvaran från den egna bergtäkten. En process är även igång för att få in tillstånd för att ta in berg.

FÖR MER INFORMATION OCH FÖRSÄLJNING: JOAKIM BROLIN Tel. 076-109 92 96 joakim.brolin@strabag.se

TOMAS NYSTRÖM Tel. 072-551 83 19 tomas.nystrom@strabag.se

— Genom att bergtäkten ligger i etablerat industriområde utan några bostäder kan vi jobba ostört och även erbjuda leverans utanför ordinarie arbetstid. Vi ligger med ett perfekt läge för kommande stora projekt i de södra delarna av Stockholm. Vi har även ytor på gång i norra Stockholm som gör att vi kommer kunna serva norra länet med krossprodukter.

Utrymme för utökad verksamhet Platsen för bergtäkten är vald med omsorg. Man kommer att finnas här under minst tio år och det finns planer att utvidga verksamheten. — Det stämmer. I takt med att STRABAGs verksamhet växer ökar vårt behov av bland annat betong och asfalt. Därför sonderar vi nu möjligheten att även etablera en betongfabrik och ett asfaltsverk på området. Borriggen går åter igång. Nya salvor skjuts för att ta loss värdefullt berg för de stora mängder krossprodukter som behövs för ett Stockholm i tillväxt och Tomas och Joakim hälsar alla nya kunder välkomna till Glad kvarn. Här finns krossprodukter i massor.

STRABAG erbjuder alla gångbara fraktioner från 0–16 till 0–150 och fokuset ligger på tillgänglighet och leveranssäkerhet.

Losshållningen av berget är igång. Närmare 800 000 ton berg kommer det att bli under nio år.

8 SÖDERSTRÖMSTUNNELN

EN SÄNKTUNNEL GÅR TILL BOTTEN Det går framåt i projekt Söderströmstunneln där Züblin tillsammans med danska Phil verkar i konsortiet Söderströmstunneln, JVS. Nu ligger det första av tre sänkunnelelement på plats på Riddarfjärdens botten. förra utgåvan av Inform Scandinavia gjorde vi en djupdykning i projektet med ett besök vid landanslutningen och foghuset på Riddarholmen. På självaste valborgsmässoafton var det dags för en viktig milstolpe då det första av de tre tunnelelementen vid Söder Mälars

trand sänktes ned på botten av Riddarfjärden. Under sommaren kommer de två återstående tunnelelementen att sänkas. Väl förberett sänkningsmoment Förberedelsearbetena har pågått länge med foghusen, grundläggning och de pålar som

NYHETER 9

Två pontoner ligger längs med tunnelelementets bägge långsidor. Pontonerna hålls ihop med två tvärgående balkar. På bilden syns även det kontrollrum som tar hand om mätdata från sensorer som finns på tunnelelementet och på land. Det är även i kontrollrummet beslut tas hur mycket vatten som ska pumpas in i tankarna.

ZÜBLIN SCANDINAVIA. NU MED LOKALKONTOR I SUNDSVALL.

tunneln ska vila på. Elementen styrs till rätt position med avancerat vinschsystem. Vid sänkningen fylls tunnelementets ballasttankar med vatten för att minska tunnelns lyftkraft och för att balansera tunnelelementet under den kritiska sänkningen. På plats på pålverket vid sjöbotten görs den sista höjdjusteringen med domkrafter. I spannet som bildas placeras så kallade grout bags som injekteras med betong. Därmed kommer tunneln att ligga fast på exakt rätt höjd och domkrafterna kan tas bort. För att hindra att tunneln flyter tillförs ballastbetong i tunneln och bergkross på tunneltaket. Planeringen av sänkningen har pågått under flera år och ingen detalj har utelämnats. På plats finns världsledande expertis på just sänktunnlar. Efter ett par timmars arbete syns endast taket på tunnelelementet. Resterande arbete sker nu under vattnet, utom synhåll från de många besökarna som fanns på plats för att beskåda detta unika moment i projekt Citybanan.

Under våren öppnades Züblin Scandinavia sitt nya lokalkon tor i Sundsvall som ett led i ambitionen att växa geogra fiskt i Sverige och som bas för satsningen på den norrländska marknaden. Sedan tidigare finns Züblin Scandinavia även med huvud kontor i Stockholm och lokalkontor i Malmö och Uppsala. Strategiskt placerat vid en av motorvä gens avfarter i Sundsvall finns Züblins kontor med bästa skyltläge. Sundsvall blir basen för Züblins satsning på den norrländska mark naden. Härifrån kommer man att leda och utveckla Züblins traditionella marknader i Mellannorrland som till exempel grundlägg ningar, infrastrukturprojekt, hamnar, dammar och kraft- och industriprojekt. Utöver dessa arbetsområden är vindkraftsutbyggnaden i Norrland en mycket intressant marknad där Züblin kommer vara med. De kommande tio åren handlar det om investeringar på i stor leksordningen 100 miljarder kronor. Runt 15 procent av investeringarna rör anläggnings arbeten som till exempel fundament, vägar, planer, transmissionsnät och ställverk. På plats i Sundsvall finns Mattias Falksund

och Jan Esping, som närmast kommer från Ramböll. Båda har även bakgrund som entre prenörer på bland annat NCC och Hercules. – I dagsläget arbetar vi att sondera mark naden, träffa potentiella kunder och mark nadsföra Züblin, som fram till nu varit relativt okänt på den norrländska marknaden. Vi har redan fått in de första förfrågningarna och har även utfört någon mindre entreprenad. Vi håller nu även på med att rekrytera nya medarbetare, berättar Jan Esping. Målet är att bli åtta till tio tjänstemän och lika många fast anställda yrkesarbetare. Man kommer att ha ett bredare utbud av tjänster jämfört med vad Züblin har i Mellansverige och även utföra mer traditionella anlägg ningsentreprenader. Man önskar också ett samarbete med andra delar inom STRABAGkoncernen som har resurser och kunnande inom specialområden som man inte har i Sundsvall. Ett sådant exempel skulle kunna vara samarbete med STRABAG Rail. – Samarbeten är en möjlighet som vi vill ta fasta på. Komplexitet gör oss starkare på marknaden. Vi vill ge våra kunder både bredd, lokalt kunnande och kompetens, avslutar Jan Esping.

VILL DU VETA MER Kontakta: Jans Esping på telefon 08-553 35 394 eller mail: jan.esping@zueblin.se

NYA RÖRBROAR I SKÅNE Allmänheten hade möjlighet att se sänkningen däribland dessa knattar.

Strabag har bytt två gamla rörbroar under väg 24 i Perstorps kommun och väg 774 över Skivarpsån i Skurups kommun. Den första bron på väg 24, utanför Bälinge, byttes under stor tidspress en helg i oktober. Arbetet gick dygnet runt och resulterade i en bonus från beställaren Trafikverket. Den andra bron utanför Skurup byttes i början på sommaren under lite lugnare former. Tio dagar tog arbetet och man klarade den av Trafikverket stipulerade tiden med marginal. Anbudssumman var 3,1 mkr och platschef Torbjörn Törnkvist.

10 NYA TUMBA CENTRUM

TUMBA CENTRUM UTVECKLAS I GRÖN RIKTNING

En ny stadsdel med nya bostäder, utökad handel och kulturmöjligheter. Det blir resultatet när STRABAG Projektutveckling, Citycon och Botkyrka kommun nu utvecklar Tumba centrum till ett komplett och attraktivt medborgarcentrum. n halvtimmes bilresa söder om Stockholm ligger Tumba – ett centralt nav i Botkyrka kommun med täta bussförbindelser, pendeltåg och handel koncentrerad till Tumba centrum. Tumba centrum byggdes på 1960-talet som ett utomhuscentrum och 1996 byggdes det om till inomhuscentrum. Det Tumba centrum vi ser idag har tappat sin forna konkurrenskraft och uppfattas som otillgängligt och undanskymt. Även rent byggnadsmässigt finns det förbättringsmöjligheter. I gatuplanet ligger en väl tilltagen bussterminal, som med sina asfaltsytor skapar stora mängder dagvatten och påverkar miljön i omkringliggande vattendrag. Stor potential till utveckling När fastighetsbolaget Citycon förvärvade Tumba centrum 2008 gjordes det med insik-

ten om den stora potential som fanns genom att utveckla gällande detaljplan. Den här utvecklingsmöjligheten har man tagit vidare i ett utvecklingsavtal med kommunen. I upplägget ingår även STRABAG Projektutveckling som en viktig aktör. Tumba centrum ska nu få sin omvandling och utveckling. En ny centrumbyggnad med plats för handel, bibliotek, konsthall och annan kommunal verksamhet byggs. Ovanpå centrumet bygger STRABAG Projektutveckling tre bostadshus med 120 lägenheter i tio plan. Den befintliga bussterminalen överdäckas och ger plats för torg- och grönytor. Dessutom ska den gamla centrumdelen renoveras från grunden. I samband med omdaningen av centrumet ges utrymme för ytterligare bostadsbyggande i området och här har STRABAG Projektutveckling möjlighet att förvärva byggrätterna.

VI VET ATT DEN KOMPETENS SOM STRABAG PROJEKTUTVECKLING FÖRFOGAR ÖVER ÄR EFTERLÄNGTAD OCH STÅR FÖR NÅGOT NYTT PÅ MARKNADEN. BJÖRN NITSCHKE, PROJEKTUTVECKLARE, STRABAG PROJEKTUTVECKLING

Blandad bebyggelse Björn Nitschke är projektutvecklare på STRABAG Projektutveckling och har varit en drivande kraft i utvecklingen av nya Tumba centrum tillsammans med Citycons Håkan Hyllengren. Förutom att utveckla handelsytorna ges ett stort utrymme för nya bostäder. — Det blir blandat bebyggelse med olika boendeformer med bostadsrätter, hyresrätter och bostäder med radhuskaraktär. Totalt räknar vi med en bostadsvolym om cirka 28 000–30 000 m2 och cirka 300 lägenheter. 3D-fastighetsbildning utmanar När ritningarna och skisserna på nya T umba centrum ligger på bordet är plötsligt allt självklart och enkelt. Men det ligger mycket ansträngning och erfarenhet bakom de färdiga förslagen. Och utmaningarna är många. — En tredimensionell fastighetsbildning skapar alltid tekniska utmaningar. Laster från överliggande byggnader ska ned till mark samtidigt som handlarna helst inte vill se några pelare i sina lokaler. Men den största insatsen ligger sammantaget i att få fram en lösning som kunder och hyresgäster vill ha och är beredda att betala för, berättar Björn Nitschke.

NYA TUMBA CENTRUM 11

NYA TUMBA CENTRUM Totalt investeras 1,5 miljarder i det nya Tumba centrum BYGGYTOR: Bostäder 30 000 m2 Handel 9 000 m2 Handel och verksamhet 3 000 m2 Bibliotek 2 000 m2 Annan verksamhet 10 000 m2

Skapar värden och gröna lösningar Utvecklingen av Tumba centrum sker i en miljövänlig riktning. När bussterminalen överdäckas och får gröna tak av parkkaraktär reduceras dagvattenmängderna från bussterminalens stora asfaltsytor dramatiskt, något som kommer att minska utsläppen till den närliggande Tumbaån. — Vi driver på utvecklingen på flera plan. Man måste våga och tänka nytt och framåt. En utveckling som vi ser på sikt är minskad privatbilism med ett ökat intresse för till exempel bilpooler. Det gör att vi kan sänka parkeringstalet för att landa på relativt låga 0,58. Bostäderna byggs enligt det egenutvecklade Europekonceptet som bland annat innebär

att man lägger stort fokus på smarta energi lösningar. Värmeöverskottet från handelsytorna tas om hand för att användas i bostadshusen och ackumuleras i det planerade geolagret. Som spetsvärme används fjärrvärme. Skapar värden STRABAG Projektutveckling finns representerat i sex olika centrumutvecklingsprojekt där det planeras för totalt 1 200 lägenheter i centrumlägen: Nacka, Solna, Täby, Ekerö, Mörby C och Tumba. — Vi vet att den kompetens som STRABAG Projektutveckling förfogar över är efterlängtad och står för något nytt på marknaden, berättar Björn Nitschke. Vi skapar nya värden för

medborgare, kommuner och fastighetsägare genom dialog och samverkan. I sina utvecklingsprojekt ansvarar STRABAG Projektutveckling för framtagning av idékoncept och utveckling. Men man går längre än så genom att ta risk och tillföra kapital för tidiga investeringar. Byggstart 2015 Utvecklingen av Tumba centrum har gått vidare ett steg i planprocessen när kommunstyrelsen i Botkyrka nu gett Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan där Citycons och STRABAG Projektutvecklings förslag prövas. I den bästa av världar är det byggstart 2015.

FAKTA EUROPEKONCEPTET Europekonceptet är ett byggkoncept som tagits fram av STRABAG Projektutveckling. Tre tydliga värderingar syns: 1. Arkitekturen ska vara av europeiskt snitt och stå ut och utgöra en del av upplevelsen i boendet. 2. Husen ska vara energieffektiva och därför är den tyska passivhusstandarden lägstanivå. 3. Miljö- och hållbarhetsfrågorna är viktiga och konceptet är redan certifierat enligt den nordiska miljömärkningen Svanen. Konceptet utgörs av ett flexibelt modultänk, olika upplevelsefaktorer och en mängd olika smarta detaljlösningar. Husen i Europekonceptet byggs med en tung stomme där modulerna ligger fast i mått och form, men där placeringen kan varieras efter läge och typ av hus. På modulerna kan man koppla olika element, som till exempel balkonger, som förutom att förlänga säsongen för de boende även fungerar som solavskärmning under sommaren. Genom att fasaderna är bärande kan man vara mycket flexibel när interiören utformas. I konceptet finns flera spännande och innovativa lösningar, som till exempel gröna tak med gräs eller sedumväxter som är artbefrämjande, minskar dagvatten, renar luft och minskar buller.

RETURADRESS: STRABAG, Vallgatan 9, 170 67 Solna

STRABAG-PORTRÄTTET

DAVID GROTTENDIECK

Vad har du för bakgrund och tidigare koppling till Sverige? Jag har redovisningsbakgrund från Ernst & Young och specialiserade mig på byggsektorn 2005 hos Züblin på huvudkontoret i Stuttgart. De senaste 5 åren har jag suttit i styrelsen för Züblins projekt Söderströmstunneln, så jag har varit i Stockholm en gång i månaden de senaste åren. I höstas fick jag frågan om jag ville ansluta mig till STRABAGs svenska organisation. Jag har hela tiden känt mig bekväm här och även min fru lät sig övertygas, så vi flyttade hit i mars och börjar med att stanna i tre år. Berättar om din roll i organisationen. Den svenska organisationen knyts ihop allt tajtare med övriga STRABAG-gruppen och kommer på allvar börja dra nytta av de stora fördelar det innebär att tillhöra ett av Europas största byggbolag. Jag är en liten kugge i den integrationen, där vi skapar ekonomisk framgång och hållbara strukturer för framtiden. Konkret arbetar jag som Commercial Director på STRABAG Sverige, där Patrick Marelius är Technical Director. Tillsammans leder vi STRABAG Sverige och arbetar med våra två perspektiv på verksamheten genom 4 eyes principle. Vilka fördelar har STRABAG jämfört med den svenska konkurrensen? Vi är en enormt stor spelare. Det går inte att underskatta det faktum att vi är extremt starka ekonomiskt, ett av de finansiellt s tarkaste byggbolagen i Europa. Att ha en näst intill obegränsad likviditet ger kunderna en garanterad trygghet i projekten. Den andra fördelen handlar om kompetensen. Vi har specialistkompetens och erfarenheter som är svåra att matcha. Vilka projekt är intressanta för STRABAG i framtiden? Vi ska inte slåss med mellanstora bolag om en enklare bit väg, utan kommer att rikta in oss på projekt som sticker ut på grund av sin

DAVID GROTTENDIECK ROLL PÅ STRABAG Commercial Director på STRABAG Sverige sedan mars. Leder bolaget tillsammans med Patrick Marelius, som är Technical Director. KOMMER SENAST FRÅN Züblins huvudkontor i Stuttgart. ÅLDER 42 år

tekniska komplexitet. Där har vi kompetens som få kan matcha. Vi är starkt rustade och kan göra de investeringar som behövs kopplade till projekt. Hur ser du på den svenska marknaden? Den svenska marknaden, som under lång tid präglades av tre byggbolag, är nu internationell. När Citybanan upphandlades bad Trafikverket oss att komma in, vilket innebar att staten öppnade upp marknaden för hur den ser ut idag. De senaste fem åren har inneburit en stor förändring för Sverige, vilket även

FAMILJ Gift med Angelica och sonen Korbinian 1,5 år. Nästa barn väntas i höst. BOR Hus i Sollentuna. FRITIDSINTRESSEN Segling, fotboll, golf, skidåkning och resor.

hänger ihop med att flera andra marknader är svaga eller mättade. Det finns stora svenska intressanta projekt i närtid, vilket lockar till sig många aktörer. STRABAG ser väldigt ljust på framtiden i Sverige. Vi vet att vi behövs och tillför något konkurrenterna har svårt att matcha.