Tillgänglighet - ett krav inget alternativ by Paweł Bogusławski

Tillgänglighet - ett krav inget alternativ En studie om delaktighet på medeltida torg i två svenska kommuner

Accessibility - requirement not an option A study on participation at medieval squares in two Swedish municipalities Noor Bahu & Pawel Boguslawski

Byggd miljö Kandidatexamen (20 hp) Arkitektur, visualisering och kommunikation 28.05.2020 Handledare: Jonas Andersson

Tack... Vi vill med dessa ord rikta vårt varma tack till alla involverade parter i detta kandidatarbete som skrevs under programmet Arkitektur, visualisering och kommunikation vid Malmö universitet. Ett speciellt tack vill vi rikta till vår handledare Jonas Andersson och vår kursansvarig Jonas Alwall, båda har varit till hjälp och alltid bidragit med stöd under hela arbetsprocessen. Vi tackar även våra kontaktpersoner Jens Karlsson, samordnare för tillgänglighetsprogrammet från Malmö stad, Lilian Müller som är tillgänglighetsrådgivare i Lunds kommun och doktorand vid Certec Institutionen för designvetenskaper, Christin Jönsson tillgänglighetsrådgivare från Lunds kommun och Khalid Kamil trafikingenjör i Lunds kommun. Vi vill även tacka våra representanter från funktionshinderorganisationer, Karolina Celinska, rättighetspolitisk samordnare från Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet samt Emil Erdtman, industridoktorand och kontaktpersonen för Funktionsrätt Sverige. Våra kontaktpersoner har ställt upp på intervjuer och delat med sig av bildoch ritningsmaterial samt bidragit med den informationen vi sökte efter. Vi vill även ägna ett stort tack till alla respondenter som tog sig tid att medverka och dela med sig av sina åsikter i våra digitala enkäter samt de som ställde upp under våra intervjuer på plats. Återigen vi vill hjärtligt tacka för allt stöd och alla bidrag av information samt positiv involveringen så att vi har kunnat fullfölja detta kandidatarbete, Noor Bahu & Pawel Boguslawski

Förord Detta kandidatarbete motsvarar 17 hp och har genomförts under vårterminen 2020 inom 180-poängs programmet Arkitektur, visualisering och kommunikation (AVK) vid Malmö universitet. Vårt intresse för samhällsfrågor som rör tillgänglighet och inkludering grundar sig på tidigare lästa kurser under utbildningen och ett personligt engagemang. Detta är vår utgångspunkt för att i detta kandidatarbete undersöka vad god utformning av byggd miljö som inkluderar alla är, oavsett ålder eller funktionsvariation i det praktiska vardagslivet. Denna forskning jämför två kommuners sätt att genomföra och arbeta med tillgänglighet för att öka inkludering på offentlig plats. Arbetet jämför tillgänglighetsanpassningar på Lilla Torg i Malmö stad och Mårtenstorget i Lunds kommun. Kandidatarbetet syftar till att lyfta fram både potentiella lösningar och problem för tillgänglighet och inkludering på offentlig plats. Forskningen utgår från enkäter, intervjuer med kommunala tjänstemän samt representanter från två funktionshindersorganisationer som agerar inom rättighetsområdet, tillgänglighet och inkludering. För att besvara våra forskningsfrågor har även erfarenheter från prisbelönta Viborgs kommun i Danmark används, bidraget är från EU:s tillgänglighetstävling ’Access City Award’, omgång 2018/2019. Forskningen påbörjades i mars 2020, men har förändrats på grund av den rådande pandemin för coronaviruset (COVID-19) som har eskalerat i Sverige och hela världen. Därav skedde förändringar under arbetsprocessen.

Malmö den 28 maj 2020 Noor Bahu & Pawel Boguslawski Malmö universitet

Kontakt: Noor Bahu: noorbahu@hotmail.com Pawel Boguslawski: boguslawski.pawel@gmail.com

Sammanfattning Detta kandidatarbete behandlar tillgänglighetsanpassningar för ökad inkludering på torg i två svenska kommuner i södra Sverige. Jämförelser mellan torgen visar på möjligheter att förbättra tillgänglighetsanpassningarna på torgytorna för att utöka tillgänglighet och inkludering i stadsmiljön. De utvalda torgen som forskningen kretsar kring är Lilla Torg i Malmö stad samt Mårtenstorget i Lunds kommun. De potentiella tillgänglighetslösningarna har framtagits genom studier av ett prisbelönat bidrag i EU:s tillgänglighetstävling Access City Award från åren 2018 och 2019. Det utvalda bidraget är staden Viborg i Danmark. Forskningsfrågorna har varit (1) Vilka omgivningsfaktorer hämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggda stadsmiljön? Och, (2) Vilka aspekter och kvaliteter kan anses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper?

Resultatet av detta kandidatarbete är potentiella tillgänglighetslösningar som kan appliceras på de utvalda torgen. De framtagna lösningarna fungerar som exempel på hur torgytorna kan inkludera alla besökare. Vår slutsats är att goda tillgänglighetsanpassningar för tillgänglighet och inkludering på medeltida torgrum behöver utgå från en drastisk förändring av kommunikationen mellan stadsplanerande delar av kommunen och invånarna av städerna. Kommunerna bör även skapa ett aktivt samarbete med funktionshindersorganisationer och rörelser som arbetat med tillgänglighetsfrågor för att vidareutveckla kunskapen inom tillgänglighetsanpassningar som kan ta plats i staden.

Torgytor kan skapa hinder på grund av bristande tillgänglighetsanpassning och undanröjande av enkelt avhjälpta hinder med hänvisning till sina kulturhistoriska värden. Tillgänglighet är inte enbart ett fysiskt krav för den byggda stadsmiljön enligt Plan- och ygglagen utan även en medborgerlig rättighet enligt UN CRPD. Arbetet redovisar även malmö- och lundabornas uppfattningar på de tillgänglighetsanpassningar som finns eller bör finnas på torgytorna. För att ta reda på bakomliggande orsaker till genomförande av tillgänglighetsutformning av stadsrummet och vilka regelverk kommunerna måste följa, intervjuades tjänstemän från Malmö Stad och Lunds kommun. För att få en jämförande bild intervjuades även representanter från två funktionshindersorganisationer.

Nyckelord: Tillgänglighet, inkludering, funktionsvariation, social hållbarhet, användbarhet och universell utformning

Extended abstarct This bachelor thesis deals with inclusion and accessibility adaptations of two medieval town squares in two municipalities in southern Sweden. The selected squares that the research study revolves around are ‘Lilla Torg’ in the city of Malmö and ‘Mårtenstorget’ in Lund municipality. The thesis is a comparative study that has resulted in potential renewal solutions that can be applied to the squares to increase equal access to the urban environment. The solutions have been inspired by one of the prize-winning cities in the European Access City Award competition from the year 2018 and winner of year 2019. The laureated city was the city of Viborg, which is a medieval city situated in Denmark. The Access City Award is an annual award ceremony in which the European Union awards European cities that actively work with accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles to increase inclusion for people with physical and cognitive disabilities. The research questions were: Firstly: What factors inhibit inclusion for people with disabilities on medieval town squares? And, secondly: What aspects and qualities can be considered to create accessible town squares of medieval origin for all potential user groups? The thesis provides a clear overview of aspects and different factors that constitute an inclusive and welcoming urban environment for every citizen. Our cities usually consist of older buildings that not always are adapted progressively to avoid access problems and obstacles that an older urban environments can create for various user groups. Town square, which are specifically addressed in this thesis, can often create obstacles due to the lack of accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. This is often attributed to their cultural-historical values. However, cultural-historical values are aspects of the city that can questioned, since, when it comes to medieval squares, they have often undergone substantial changes over time.

The visual expression is one of the reasons for why municipalities often tend to avoid physically reshaping such districts and squares so that they do not lose the city character of the city. To find out more about underlying motives for the accessibility adaptations that the two Swedish town squares in this study have undergone officials from both the City of Malmö and Lund Municipality were interviewed. In addition, representatives of Swedish disability organisations were interviewed about necessary changes to realizes in such areas. As a backdrop to the study, legal frameworks that monitor Swedish urban design were mapped. Legal frameworks of specific interest for this research study is both international conventions and national laws, regulations and guidelines that apply to building matters and the implementation of accessibility and usability requirements. Our study has primarily focused on the UN Convention 26 on equal rights for people with disabilities as well as the Swedish Planning and Building law and ordonnance with their adherent regulations on accessibility adaptations and the removal of easily eliminated obstacles. However, the national local government act allows for different physical realisations of these requirements. This circumstance may contribute to the fact that different types of urban environment are differently adapted. In consequence, visitors to town squares can experience urban spaces as inclusive, less inclusive or purely excluding. Our stance is that accessibility, not only within the built urban environment, is a requirement and not an option, therefore, there is a need for communication between urban planning organizations of the municipality and the actual users of the city.

The result of this thesis is twofold. Firstly, the work will also present views of citizens in Malmö and Lund concerning their perception of accessibility adaptations of two medieval town squares. These views strengthen our arguments that the studied sites are not sufficiently adapted to suit all types of visitors. Secondly, this thesis proposes a set of potential solutions that can be applied to medieval town squares to address accessibility, inclusion, and usability problems. These solutions are based on exemplary models of how the squares can be adapted for all visitors and interviews with stakeholders. Our solutions open with a drastic change in the ordinary communication between urban planning organizations and the inhabitants of the cities. A functioning dialogue between the municipality and the users of the built urban environment is the key to a gradually more adapted city where everyone feels and physically can be included in the urban environment. By holding regular meetings a number of times during the year, a municipality can gather opinions about issues that the inhabitants think should be changed or improved to solve accessibility, inclusion, or usability problems or easily removal obstacles that may compromise daily activities that take place on medieval two squares. Municipalities should also initiate active collaborations with local organizations or movements that work with accessibility issues to further develop knowledge that entail accessibility, usability, and inclusion in the city. The element that both Malmö and Lund should mainly consider is the ground covering at the squares. Smoothing the ground can be a drastic physical change, but it would solve a few problems that visitors experience. Although the ground covering at Mårtenstorget in Lund has already been redesigned, citizens and visitors believe that this is still a problem for certain target groups.

The same concerns apply to Lilla Torg in Malmö as the ground cover has not been adapted to be more accessibility. Although the cites want to retain the culturalhistorical values and the visual expression of the old city centers, there are no factors that can prevent the municipalities to implement such a drastic transformation. Materials such as granite, small and large stone can still be used to maintain the visual expression. Working with contrast markings on the ground surface and with adaptations for people with visual impairments is another point both cities should adapt. Both Lilla Torg and Mårtenstorget lack guidance routes and distinguishable edges, that makes it difficult for people with visual impairments to navigate the squares. Seating should also be updated in the squares, the benches found at Lilla torg lack back and arm supports, by simply replacing the existing furniture creates a more welcoming atmosphere for persons with functional variations. According to our observations, more seating should be installed on Mårtenstorget, although the square surface is also used as a car parking space, the parking area should be clearly defined to provide clarity in that urban space and to create a more organized atmosphere. This change will also allow for more seating to be mounted on the square. By using creative solutions and universal design in terms of accessibility, cities with the help of citizens can create more welcoming and inclusive city spaces.

Keywords: Accessibility, inclusion, disability, social sustainability, usability and universal design

I n n e h รฅ l l sf รถ r t e c k n i n g

Innehållsför t ec kning

1. Inledning 1.1 Syfte och forskningsfrågor 1.2 Hypotes 1.3 Avgränsningar 2. Metod 2.1 Bild- och videogranskning 2.2 Observationer 2.3 Korta intervjuer 2.4 Enkäter 2.5 Strukturerade intervjuer 2.6 Forskningsetiska utgångspunkter 3. Definitioner och begrepp 4. Teori 4.1 Teori om människan, miljön och

1 3 3 4 5 6 7 8 8 9 9 11 16

funktionsvariation 17 4.2 Teorier om användbarhet och tillgänglighet 17 4.3 Access City Award 19 4.4 Regelverk 19 5. Resultat 21 5.1 Fallbeskrivningar 23 5.1.1 Fall I, Lilla Torg i Malmö 23 5.1.1.1 Observationer och korta intervjuer på Lilla Torg 25 5.1.2 Fall II, Mårtenstorget i Lund 29 5.1.2.1 Observation på Mårtenstorget 32 5.2 Enkätresultat 35 5.2.1 Enkätanalys av Lilla Torg 5.2.2 Enkätanalys av Mårtenstorget 5.3 Samtal om god tillgänglighet till medeltida torgrum 5.3.1 Jämförelse mellan kommunala tjänstemän 5.3.2 Jämförelse mellan funktionshindersorganisationer 5.3.3 Analys av experternas syn på tillgänglighet 5.4 Europeiskt referensprojekt

35 39 42 43 44 45 47

6. Preliminära slutsatser 6.1 Brister inom tillgänglighet 6.2 Respondenternas reflektioner om torgen 6.3 Experternas tillgänglighetsperspektiv 6.4 Viborgs tillgänglighetsanpassningar 6.5 Sammanfattande slutsatser för Lilla Torg och Mårtenstorget 7. Diskussion 7.1 Tillgänglighet, ett krav inget alternativ 7.2 Vikten av inkludering 8. Avslutning 9. Referenslista 9.1 Litteratur 9.2 Digitala källor

51 52 53 55 56 57 58 59 60 62 64 65 66

70 71

9.3 Bildkällor 9.4 Bilagor

1. I n l e d n i n g

Inledning

Vi lever i det tjugoförsta århundradet, borde inte likvärdighet för alla människor vara en självklarhet? Vi anser att inkluderingen för alla människor oavsett ålder eller funktionsvariation är en oinskränkt medborgerlig rättighet, ett krav att genomföra fullt ut. Tillgänglighet är inte förhandlingsbart. Därför har vi valt att arbeta med tillgängligheten i det offentliga stadsrummet i detta arbete med utvalda torgytor, för att förstärka vikten av inkluderingen i dagens samhälle.

Detta kandidatarbete utgår från ett medborgarperspektiv där vi jämför två svenska kommuners sätt att genomföra tillgänglighet för ökad inkludering på två likvärdiga torg. Gemensamt för de utvalda torgen är deras medeltida kulturarv, som varje kommun valt att hantera självständigt tillsammans med tillgängligheten på platsen. Som designers är det intressant att analysera likheter och skillnader som finns i dessa publika torgytor, samt ta reda på vad besökarna verkligen tycker om de lösningar som finns på respektive torg.

Ett flertal stadsmiljöer kan bedömas som exkluderande för vissa målgrupper på grund av dess utformning. Detta är ett aktuellt samhällsproblem som vi designers både har en känslomässig och personlig ingång till. Vi anser även att det är en viktig utformnings aspekt att öka kunskapen om, men även kritiskt analysera utformnings lösningar för att komma fram till funktionella förslag på hur tillgänglighet i det offentliga stadsrummet kan bidra till en ökad inkludering av alla människor. Det är inte bara vår enskilda åsikt som individer och designers, utan detta grundar sig på människors rättigheter till det offentliga stadsrummet.

Vi intresserar oss för användningen och tillgängligheten på stadens torgytor: hur de är utformade för att uppfylla nationella mål angående tillgänglighet för fotgängare, cyklister samt personer med olika funktionsvariationer. Målet är att nå ut till de svenska kommunerna för att lyfta fram alternativ på potentiella tillgänglighetslösningar och åtgärder som gör att stadsrummet blir mer inkluderande för alla personer oavsett ålder eller funktionsvariation. Forskningsarbetet har använt Lilla Torg i Malmö stad och Mårtenstorget i Lunds kommun för att resonera om lämpliga lösningar och möjligheter. Vår ambition med detta arbete är inte att ge färdiga utformningsförslag för offentliga miljöer utan bidra till input och stöd till ett strategiskt arbete för att uppmärksamma och motverka att exkludering fortsätter att vara ett vardagligt problem i dagens samhälle. Kandidatarbetet vill lyfta fram lösningar till stadsutformning för att stegvis skapa mer tillgängliga stadsrum - en liten förändring idag kan bidra till något större i framtiden!

Personer med olika funktionsvariationer har lika rättigheter att delta i samhället utan hinder vilket styrks av FN konventionen nr 26 (Utrikesdepartementet, 2009). FN Konventionen som även kallas UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) är en konvention som formulerar mänskliga rättigheter för personer med funktionsvariationer med en uttrycklig social utvecklingsdimension. Konventionen betonar vikten av att alla människor oavsett ålder eller funktionsvariation skall kunna åtnjuta samma mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Konventionen identifiera även områden där anpassningar måste göras för att målgrupperna effektivt kan utöva sina rättigheter (United Nations, 2020).

Innan pandemins utbrott var tanken att utföra en kvantitativ studie i form av platsbesök med observationer och intervjuer med besökarna på plats. Initialt gick studien ut på att jämföra Lilla Torg i Malmö mot tillgänglighetslösningar på Gråbrødretorv i Köpenhamn. 2

Inledning

Alternativa lösningar på motsvarande stadsrum kan fungera som förebildliga exempel på lösningar som skulle kunna appliceras på de utvalda torgen i den här studien. Var och en av de utvalda torgen har egna kännetecken som gör torgen unika, trots att de kan se lika ut i sitt arkitektoniska uttryck. Likheten för torgen ligger i att det handlar om medeltida torg i stadens äldsta delar. Våra forskningsfrågorna är:

På grund av rådande samhällssituation och Folkhälsomyndighetens restriktioner har vi blivit tvungna att övergå till digitala alternativ och forskningsmetoder. Anledningen till att vi inte undersökte Gråbrødretorv var att Danmark stängde sina gränser som led i hanteringen av pandemin. För att kunna använda redan insamlat empiriskt underlag valde vi därför att behålla svaren vi fått från den etnografiska studien vi gjorde på Lilla Torg under februari 2020 före COVID-19 utbrottet.

• Vilka omgivningsfaktorer hämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggda stadsmiljön?

Den rådande pandemin begränsade oss från att besöka referensobjektet Viborg i Danmark, men det skapade också hinder för oss att intervjua personerna på plats och kunna arrangera ett möte med Viborgs kommun. Pandemin förändrade även aktivitet och användningssätt av de studerade platserna i Malmö och Lund. Detta skapade svårigheter att kunna observera platserna, intervjua besökare samt arrangera personliga möten med våra kontaktpersoner. Som följd har vi därför använt digitala forum för att inhämta åsikter, liksom utvecklat metoder för att granska digitalt underlag, som beskriver tillgänglighet och inkludering på offentlig plats.

• Vilka aspekter och kvaliteter kan anses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper?

1.2 Hypotes Byggt på tidigare erfarenheter, är vår hypotes att utformningen av publika rum skapar och styr möjligheterna för flera olika aktiviteter på en torgyta. Dessa aktiviteter går att spåra som en fysisk påverkan på rummet, exempelvis en cykelparkering, som tar en del av torgets yta i anspråk. Torgets utformning medför även en social påverkan i form av de aktiviteter som sker på platsen, till exempel ett café med en uteserverings möjlighet eller en kommunikativt inflytande som exempelvis gatukonstnärer och musikframträdande. I bägge fallen så tas torgets yta i anspråk och påverkar möjligheten till framkomlighet. Vi menar att nämnda faktorer avgör hur stadens torgytor används av individer. Därmed påverkar miljön i sin tur deras agerande i förhållande till torgets utformning, omgivning och till varandra.

1.1 Syfte och forskningsfrågor Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka offentliga torgrum utifrån ett inkluderingsperspektiv, för att ta reda på hur olika användargrupper uppskattar tillgången till de aktiviteter som finns runt ett allmänt åtkomligt stadsrum. Syftet är att identifiera skillnader och likheter ur ett inkluderingsperspektiv mellan kommunernas vägval för god utformning av tillgänglighetslösningar till respektive torg. Dessutom syftar detta kandidatarbete till att föreslå möjliga alternativa lösningar som bygger på analys av vinnande bidrag från Access City Award upplaga 2018/2019.

Vi tror att i äldre stadskärnor, till exempel medeltida stadsrum, påverkas även rörelsemönster för olika flöden av användare och trafikanter. 3

Inledning

1.3 Avgränsningar

Korsande flöden skapar mötespunkter för användare och trafikanter, i detta fall får bilar, leveransfordon samt andra åkdon som rör sig på samma villkor som fotgängare som besöker och använder torgytan. Vi menar att organiseringen av stadsrummet påverkar inte endast trafiken men även vilka aktiviteter som kan och får ta plats i området samt vilka individer som kan röra sig på platsen.

För att begränsa forskningsstudien för detta kandidatarbete har uppgiften avgränsats till publika rum som utmärks av följande egenskaper: • Ligger i medeltida stadskärna • Har kullersten eller gatstensbeläggning

Enligt vår mening är den problematiska aspekten för medeltida torg deras vanligen ojämna markbeläggning med antingen kullersten eller huggen gatsten. En markbeläggning som är ojämn kan leda till balansproblem, snubbling och olyckstillbud, vilket kan göra att många användare uppfattar underlaget som obekvämt och osäkert. Uniform markbeläggning som täcker i princip hela ytan av torget kan skapa problem inte enbart för personer med funktionsvariationer, äldre personer med rullator utan även för cyklister, personer med barnvagn samt personer med synnedsättningar. Enligt oss tillför även uteserveringarna ytterligare problem för besökare, eftersom de kan expandera sin serveringsyta till en sådan utsträckning att torget känns för trångt. Även cykelparkeringar som expanderar under dygnets olika tider beroende på när torget är som mest aktivt kan skapa hinder för besökarna.

• Är attraktiva som mötesplatser och som sociala knutpunkter i staden • Genomkorsas av olika flöden • Besväras av genomkorsande trafik under vissa tider av dygnet

Nivån av inkludering för användare med individuella behov kommer beaktas för att kunna studera platsernas likheter, komplexitet, historiska arv samt autentiska material. Sammantaget blir dessa faktorer styrande för den kulturhistoriska medvetna anpassningen som båda städerna ägnar på de utvalda platserna. Vi har valt att bortse ifrån gator och passager i närområdet som leder fram till de studerade platserna. Vårt fokus ligger på att just undersöka och analysera inkluderingsperspektivet på torgytor och inte de direkta entréerna till torgen.

2. M e to d

Metod

Kandidatarbetet utgår från kvalitativa metoder vilket innebär att forskningsdata utgår från information och insamling av empiriska data för att undersöka hur människor använder stadsmiljön (Groat, Wang, 2013). Vi har valt kvalitativa metoder eftersom dessa bäst lämpar sig för att studera ett fenomen som både handlar om fysisk utformning och människors användning av den byggda stadsmiljön. Vi har skapat digitala enkäter och utfört medborgarintervjuer för att ta reda på deras åsikter om tillgänglighetsfrågor.

Därför har det varit nödvändigt för oss att undersöka de utvalda platserna med en bildoch videogranskning. Här har vi kunnat använda vår förvärvade kunskap om visualisering från AVK-programmet, bland annat perspektivlära, proportioner och avståndsbedömning. Vi har valt att analysera våra studerade platser dels som en platsupplevelse av det verkliga livet på torgen och som en virtuell upplevelse genom att studera ett fall med hjälp av internet. För att verifiera våra slutsatser från bildoch videogranskningen kontrollerade vi våra utgångspunkter genom att även studera våra verkliga fall med hjälp av fotografier, videor som jämfördes med tidigare besök på plats. Vi har utgått från tre kriterier under vår bildoch videogranskning (se tabell 1). Kriterierna vi fingranskade är:

Det insamlade forskningsunderlaget har kompletterats med information från litteraturstudier samt digitala alternativ såsom artiklar, hemsidor med mera. För att analysera vårt forskningsunderlag har kandidatarbetet utgått från en induktiv analys, som innebär att data medger att skapa en teori om det studerade fenomenet. För att skapa ett trovärdigt empiriskt forskningsunderlag har flera parallella forskningsmetoder använts (ibid.). I detta kandidatarbete har fem huvudsakliga metoder använts:

• Typ av markbeläggning • Förekomst av sittplatser • Förekomst av kontrastoch taktilmarkeringar Bild- och videogranskningen jämförde flera bilder och videos från vårt utvalda referensprojekt för att få en klarare bild på hur platsen fungerar. Videoklippen granskades genom att välja ut specifika scener där de utvalda kriterierna förekommer, detsamma gäller urvalet av bilderna. De utvalda fingranskade bilderna och videoklippen är tagna från Viborgs kommun officiella hemsida samt Access City Award 2018 och 2019. Granskningen fångade också in vilka objekt som finns på det studerade området, till exempel sittplatser samt hur staden är anpassad för personer med synnedsättningar utifrån valen för kontrastmarkeringar. Markbeläggningen är även en viktig aspekt att undersöka och granska gällande tillgänglighetsanpassningar, för att analysera potentiella lösningar till de utvalda svenska kommunerna.

• Bild- och videogranskning • Observationer • Korta intervjuer • Enkäter • Strukturerade intervjuer

2.1 Bild- och videogranskning Granskning av bildoch videomaterial är en viktig del i arkitektur- och designvetenskaper eftersom bilder, vidoer och ritningar presenterar historien, nutid men även eventuella visioner för framtiden (Groat, Wang, 2013). 6

Metod Tabell 1. Tabell över observationsprotokoll

Markbeläggning

Sittplatser

Kontrast- och taktilmarkeringar

Hur jämn är marken?

Finns det arm- och ryggstöd?

Vad för sorts kontrasmarkeringar finns det?

Vilka material är den gjord av?

Är gatumöblemanget multifunktionellt?

Finns det plattor med upphöjd/nedfrästa ribbor eller upphöjda dobbar?

Finns det trottoarkanter/höjdskillnader?

Är marken under möbeln jämn?

Använder sig staden av olika färger för att underlätta stadsorienteringen?

Vilka färger och texturer finns det?

På vilka sätt förekommer kontrastmarkeringarna?

Underlättar markbeläggningen stadsorienteringen?

2.2 Observationer

Observationerna på Lilla Torg skedde i samband med korta intervjuer med några besökare för att ta del av deras åsikter och tankar angående utformningen på respektive torg. Därav presenteras några sammanfattande rörelsemönster som utgår från rörelser och flöden för majoriteten av besökarna under respektive observation. Torgen observerades under cirka en timmes tid.

Observationer är en betydande del inom kvalitativa metoder. Observationer kretsar kring att analysera och dokumentera platsen utifrån de kvaliteter som finns och vad som sker på det studerade området (Kvale, Brinkmann, 2014). Det optimala för detta kandidatarbete hade varit att observera de utvalda platserna under ett flertal dagar och tidpunkter under dygnet. Vi hann observera Lilla Torg i Malmö under två dagar före pandemins uppkomst, men Mårtenstorget besöktes endast en gång under pandemin med grundsyftet att fotografera och observera platsen kort. Viborg har inte varit möjligt att besöka under detta kandidatarbete varför bildoch videogranskning fick ersätta observationerna. Vi observerade platsen utifrån: rörelser, flöden, vilka målgrupper som besökte respektive plats medåtanke om vädret och tiden under besöket.

Vi observerade samma kriterier som för bildoch videogranskningen, det vill säga: om markbeläggningen var anpassad för alla besökare i samband med kontrastoch taktilmarkeringar, om sittplatserna fanns på torget, vart de fanns samt om de hade arm- och ryggstöd.

Observationerna kommer att redogöras genom sammanfattande rörelsediagram utifrån observationerna på respektive torg. Diagrammen visar rörelse flödet för fotgängare och personer med funktionsvariationer som vi valde att kalla för förbipasserande personer, cyklister samt bilister. Diagrammen visar även bil- och cykelparkeringar.

2.3 Korta intervjuer

Metod

Av svaren från Malmö bedömde vi efter granskning att 35 svar var användbara. Vi valde därför att utgå från 35 personer från respektive enkätundersökning för att få ett likartat antal respondenter. Vi uteslöt de respondenter som inte besvarade frågorna, där svarsalternativen var tomma eller att respondenterna skrev något icke-relevant utöver ämnet som frågorna behandlade.

Korta medborgarintervjuer genomfördes i början av projektet i samband med observationer. De korta intervjuerna skedde slumpmässigt med besökare på Lilla Torg före pandemins uppkomst. Det har däremot inte genomförts några korta intervjuer med besökarna på Mårtenstorget.

Vi skapade två enkäter, en som var anpassad till Lilla Torg och en för Mårtenstorget. Grundfrågorna var desamma (se bilaga 2-3), däremot var varje enkät skräddarsydd med egna svarsalternativ för respektive torg. Svarsalternativen grundade sig på kvaliteterna som fanns på respektive plats. Vissa frågor hade en svarsruta där respondenten kunde uttrycka sitt svar oberoende av det förutbestämda svarsalternativet. Medan andra frågor hade svarsalternativ som respondenten kunde välja mellan samt en möjlighet till att skriva frivilligt gällande vad personen anser utöver de svarsalternativen som redan finns.

Intervjufrågorna för besökarna på Lilla Torg behandlade bland annat torgets anpassning för personer med funktionsvariationer samt vad de själva ansåg om torget, där tillkom ingen definitionsfråga för begreppet funktionsvariation. Det tillkom däremot skräddarsydda följdfrågor till respondenterna beroende på deras svar på intervjufrågorna (se bilaga 1).

2.4 Enkäter Enkätstudien gjordes med hjälp av enkätverktyget SurveyMonkey med egna frågor. Studien publicerades på ett flertal befintliga gruppsidor på den sociala plattformen Facebook Inc. Studien var åtkomlig under vecka 12-14, det vill säga aktiva i cirka två veckors tid. De befintliga Facebookgrupperna som enkäterna var delade i var skapade för dem som bodde i respektive stad. Inläggen hade en tydlig beskrivning där målgruppen för enkätundersökningen var de som känner till samt har besökt respektive torg. Enkäten var konfidentiell och ingen personlig information behövdes. Frågor ställdes om kön och ålder men de var inte obligatoriska att besvara för att kunna delta i undersökningen. Detta är för att följa dataskyddsförordningens bestämmelser gällande GDPR (Datainspektionen, 2020). Huvudsyftet med enkätstudien var att få svar utifrån ett medborgarperspektiv. Resultatet blev att 39 personer svarade på Malmös enkät och 55 personer svarade på Lunds enkät.

Enkäten avslutades med en fråga där respondenten fick uttrycka sig frivilligt utöver de frågorna vi redan hade ställt. Däremot har ingen fråga ställts angående definitionen och kunskapen bakom begreppet funktionsvariation, därav hade respondenterna en öppen tolkning för detta begrepp under enkätundersökningen. Nu i efterhand önskar vi att denna fråga hade varit en del av enkätstudien för att underlätta förståelsen och kunskapen bakom den insamlade datan.

En erfarenhet från att använda enkäter via Facebook kan vara att respondenterna inte vill ge uppriktiga svar trots att enkäten är helt anonym. Detta gjorde att vi behövde göra en kritisk granskning av eventuella svar och utesluta svar om så behövs. En annan nackdel att använda digitala enkäter är bristen på informationen om att deltagaren verkligen har befunnit sig på den studerade platsen, till skillnad från korta intervjuer på plats där vi vet att deltagaren har en aning om det studerade områdets utformning samt fysiska aspekter.

2.5 Strukturerade intervjuer

Metod

Organisationen är politisk och religiöst obunden och har som mål att skapa ett samhälle utan rörelsehinder. Den andra organisationen är paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige som representerar flera olika funktionshindersrörelsen. Paraplyorganisationen arbetar parallellt med ett flertal organisationer och med personer med funktionsvariationer samt deras anhöriga för att skapa ett samhälle som inkluderar alla. Intervjupersonen från Funktionsrätt Sveriga var industridoktorand Emil Erdtman, som även arbetar inom projektet Rätt från början. Projektet handlar om universell utformning och hur sådana processer kan genomföras. Rätt från början planeras att genomföras under åren 2019-2022.

De strukturerade intervjuerna innebär att vi som intervjuare styrde och bestämde följden av intervjufrågorna (Kvale, Brinkmann, 2014). Intervjuer har använts som en del av forskningsmetoden med experter från offentliga förvaltningar i Malmö stad och Lunds kommun som hanterar kommunala tillgänglighetsfrågor. Experterna som kontaktades inför denna forskning valdes inte ut specifikt, bortsett från Karolina Celinska från Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) och Lillian Müller från Lunds kommun som vi kontaktade själva. Vi hade genom AVK programmet tidigare kommit i kontakt med dessa personer. Frågorna har anpassats till varje expert (se bilaga 4-7).

Både DHR och Funktionsrätt arbetar med inkludering och tillgänglighet i den offentliga stadsmiljön, därför var det en självklarhet för oss att kontakta dem för att ta reda på deras perspektiv gällande tillgängligheten i de olika städerna.

Tjänstemannen från Malmö stad, Jens Karlsson, blev oss tilldelad efter att vi kontaktade kommunen, detsamma gäller paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige där Emil Erdtman var vår kontaktperson. Intervjuerna med DHR och Malmö stad utfördes före pandemins uppkomst.

2.6 Forskningsetiska utgångspunkter

Anledningen till intervjuerna med Karlsson och Müller grundas på att ta reda på hur kommunerna ser på respektive torg samt dess tillgänglighetsanpassningar. De utvalda experterna är kunniga inom tillgänglighetsfrågor i respektive stad samt organisation. Vi intervjuade samordnaren för tillgänglighetsprogrammet Jens Karlsson från Malmö stad. Lilian Müller som i grund är en tillgänglighetsrådgivare vid Lunds kommun. Idag är hon doktorand på Certec institut för designvetenskaper vid Lunds universitet. För att få ett jämförande perspektiv, valde vi även att intervjua representanter från två funktionshindersorganisationer som aktivt arbetar med tillgänglighetsfrågor. Representanten från organisationen Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR) är Karolina Celinska, som arbetar som rättighetspolitisk samordnare.

Vi har tillämpat god forskningssed för detta kandidatarbete, vilket innefattar granskning och behandling av personlig information eller respons på intervjun (Vetenskapsrådet, 2017). Därav har vi som skyldighet att skydda uppgiftslämnare från trakasserier eller andra problem som kan uppkomma i samband med vår forskning. Vetenskapsrådets etiska regler har fyra grundläggande principer: information, samtycke, anonymitet, konfidentialitet. Dessa är etiska riktlinjer som skall följas vid en intervju, informationsprincipen innebär att vi som intervjuare ger en tydlig presentation till respondenten gällande vilka vi är och vad intervjun går ut på. 9

Metod

Samtycket kretsar kring både material lagringen och användningen av personuppgifterna, det vill säga att personen i fråga måste ge sitt samtycke för att kunna använda personens svar eller personuppgifter i forskningen. Vilket anger att uppgiftslämnare skall tillfrågas om personen i fråga samtycker att exempelvis spela in intervjun, för att därefter transkribera den. Ett samtycke skall även tillämpas gällande att nämna uppgiftslämnarens namn och sysselsättning, med tanke på att personen har rätt till anonymitet när dem deltar i en intervju. Det är upp till respondenten själv att vilja dela med sig av sitt namn eller annan personlig information.

ställa första frågan tills vi avslutade samtalet, intervjuerna spelades in med en mobiltelefon. I detta fall spelade vi in Karlssons intervju som var ett personligt möte och skedde under 06.03.2020 och tog cirka 23 minuter på Malmö Stadshus. Celinskas intervju skedde via Facetime den 05.03.2020 och tog cirka 34 minuter, även denna intervju spelades in med en mobiltelefon. Intervjuerna transkriberades efter inspelningen och skickades för godkännande till respektive person för att säkerställa att informationen är korrekt. Intervjuerna är inte transkriberade ordagrant, vi har utelämnat ord såsom skratt, pauser med mera för att skapa en helhetsbild för intervjupersonens svar.

Konfidentialitet är en allmän förpliktelse som förbjuder att sprida information som vi som intervjuare har fått förtroendet till, vilket i sin tur är skydd mot att ingen obehörig får ta del av informationen om det så önskas (Vetenskapsrådet, 2017). Förutom Vetenskapsrådets (2017) information gällande forskningsetiken, var vi väldigt måna om att följa GDPRs bestämmelser (Datainspektionen, 2020) angående kontaktpersonernas godkännande gällande att nämna deras namn, sysselsättning samt deras svar i form av utdrag och citat i vårt kandidatarbete. Vilket de godkände och tillät oss att använda den informationen vi behövde för att genomföra denna studie.

Intervjuerna med Müller från Lunds kommun och Erdtman från Funktionsrätt Sverige övergick däremot till en skriftlig intervju då den kommunala tjänstemannen och representanten svarade på intervjun digitalt via mejl. Därav tillkom ingen transkribering då vi utgick från svaret från mejlen direkt. Müllers svar skickades till oss den 25.03.2020 och Erdtmans svar skickades till oss den 14.04.2020. För att fullfölja forskningsetiken valde vi att skicka den senaste utkastet av detta kandidatarbete innan slutinlämningen till alla våra kontaktpersoner. Med anledningen att säkerställa att vi har uppfattat dem rätt samt använt korrekt citat och utdrag utifrån deras svar, men även deras personliga information. Därefter korrigerade vi det kontaktpersonerna önskade.

För att följa forskningsetiken började vi konversationen med att berätta vilka vi är, att vi är två studenter från Malmö universitet samt varför vi utförde intervjun. Detta gäller både de korta intervjuerna och de strukturerade intervjuerna. De korta intervjuerna blev däremot anonyma eftersom det var det som våra respondenter önskade. Våra kontaktpersoner medgav att fick använda deras namn, organisation samt sysselsättning. Innan vi påbörjade intervjufrågorna frågade vi kontaktpersoner om deras samtycke att kunna spela in intervjun vilket de var okej med, vi började inspelning från och med att vi började 10

3. D ef i n i t i o n e r

och begrepp

Def init ioner oc h begrepp

Funktionsvariation

Nedan definieras sju begrepp varav fem nyckelord som är särskilt viktiga för detta kandidatarbete. Dessa begrepp kommer att nämnas och analyseras ett flertal gånger samt diskuteras i den följande texten. Begreppen används ofta inom diskussionen om tillgänglighet och inkludering.

Funktionsvariation innefattar personer med funktionsnedsättningar i form av rörelsehinder eller synnedsättningar. Funktionsvariation kan vara svårt att förklara eftersom begreppet inte finns i Socialstyrelsens termbank. Därför blir det enklare för oss att förklara begreppet funktionsnedsättning istället, för att utöka förståelsen inom detta ämne.

Användbarhet

Den vedertagna och allmänt accepterade definitionen av användbarhet, på engelska usability, innebär att något specifikt nyttjas och uppnår sitt mål för att kunna bli funktionellt och inkluderande för en mångfald (ISO, 2018). Detta kan innebära alltifrån en produkt, tjänst eller ett system som används kontinuerligt för att i sin tur utöka bland annat effektiviteten i det specifika användningsområdet. Användbarhet kan innebära alltifrån en förutsättning för att skapa ett hållbart samhälle till datorprogram med ett användbart system (ibid.). Användbarhet kan kopplas samman med andra termer såsom social hållbarhet, inkludering och tillgänglighet. Människor skall kunna nyttja något som klassas som användbart. Vissa stadmiljöer kan brista i sin användbarhet i praktiken, då de inte kan nyttjas på ett “korrekt” sätt enligt dess förutbestämda mål (ibid.).

Funktionsnedsättning innebär att personen har en nedsatt fysisk eller kognitiv förmåga att utföra något vare sig det är fysiskt, psykiskt eller intellektuellt. Det innebär att en person hindras från utövningen av vardagliga aktiviteter. Funktionsnedsättning kan även uppstå till följd av någon sjukdom eller skada, både när det gäller en fysisk- eller psykisk skada (Socialstyrelsen, 2007). En synnedsättning innebär att personen har någon form av synskada. Funktionsnedsättningar är fysiska och kognitiva nedsättningar av förmågor som innebär att personen kan ha svårt att exempelvis balansera eller använda sina ben eller armar. Därför kan ett förflyttningshjälpmedel som en rullstol hjälpa vid ett sådant hälsotillstånd, det stödjer personens behov i vardagen. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, även kallade för psykologiska funktionsnedsättningar kan innebära svårigheter i det sociala samspelet, exempelvis syndromen autism. Intellektuella funktionsnedsättningar kan innebära svårigheter att bland annat bearbeta information vilket i sin tur innebär att personen behöver längre tid på sig att förstå och lära sig nya saker. (Persson, 2013)

Användbarhet har flera definitioner beroende på ämnet begreppet appliceras på. Gällande den byggda miljön innebär användbarhet hur funktionell, säker och tillgänglighetsanpassad stadsrummet är för alla besökare (ISO, 2011). En oanvändbar stadsmiljö innebär att besökare och medborgare inte kan nyttja rumsligheten på ett funktionellt sätt därav påverkas inkluderingen och tillgängligheten i den byggda stadsmiljön.

Def init ioner oc h begrepp

Inkludering

Cullen (1961) skriver att majoriteten av städerna har gamla anor som gör det självklart att de flesta byggnader, strukturer och fasader inte är identiska eller lika varandra då tillbyggnationerna och renoveringarna har skett under olika tidsepoker med olika arkitektoniska och estetiska stilideal (ibid.). Detta kan skapa en slags förvirring och ge ett oestetiskt uttryck. Trots de varierande uttrycken som byggnaderna speglar ger de staden en karaktär, stadsmiljön bidrar till stadens identitet. Genom att ta hänsyn till den befintliga bebyggelsen och genom att anpassa den till de olika behoven individer som nyttjar området kan ha, bidrar stadsplanerare och designers till att en inkluderande miljö skapas (ibid.).

Detta är ett av huvudbegreppen i arbetet som har flera innebörder. Kortfattat handlar det om människors lika värde i samhället samt möjlighet till delaktighet i det omgivande samhället, vare sig det handlar om att sitta vid en skolbänk eller ta en fika på ett torg. Inkludering syftar på att utgå från människors behov och rättigheter i ett samhälle så att ett tillgängligt stadsrum skapas och som kan välkomna en mångfald av människor. Detta begrepp hänger också ihop med begrepp som social hållbarhet, användbarhet och tillgänglighet. Enligt Steinholtz är inkluderingen en viktig aspekt i funktionshinderspolitiken för att kunna utveckla stadsplanering och social hållbarhet i samhället. Genom medborgardialoger kan aktörer såsom kommuner eller organisationer ta del av medborgarnas åsikter, funderingar och behov för att kunna skapa något användbart och värdefullt, vilket i sin tur bidrar till ökad inkludering i den byggda stadsmiljön. (Steinholtz, 2020)

Social hållbarhet

Hållbarhet i staden kan delas in i tre delar: ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet samt social hållbarhet. Delarna bidrar till att staden är i ständigt förändring. Alla tre delarna är lika viktiga för att en stad skall bli mer hållbar, inkluderande och anpassningsbar. För att kunna undersöka problemet utifrån ett medborgarperspektiv kommer vi användas oss utav begreppet social hållbarhet. Detta begrepp hänger ihop med övriga centrala begrepp för arbete såsom tillgänglighet, användbarhet och inkludering.

Funktionshinderspolitiken som utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsvariationer betonar vikten av de rättigheter som personer med funktionsvariationer har i samhället. Ett flertal områden omfattas av politiken, exempelvis utbildningspolitiken eller arbetsmarknadspolitiken (Regeringskansliet, 2020a).

Stadsmiljö (Townscape)

I boken The Concise Townscape skriven av Gorden Cullen (1961), beskrivs begreppet townscape som vi har valt att översätta till stadsmiljö (Cullen, 1961). Detta begrepp omfattar stadens olika delar i samband med dess användning, begreppet används i forskningen kontinuerligt då vi just fokuserar på hur bland annat stadsmiljön används. Författaren skriver att staden består av en relation mellan människorna och miljön omkring dem, vilket omfattar bland annat naturens olika element, byggnader samt trafikflöden genom bebyggelsen. Sådana faktorer tyder på att en relation kan bildas mellan människorna i staden och stadsrummet (ibid.).

Forskargruppen Centrum för social hållbarhet, även kallad för CSS, finns vid Karolinska institutet (2019). Gruppen arbetar med att utveckla och anpassa stadsmiljön med fokus på människors behov. Forskaren Anneli Claeson (2019) skriver att inom den forskning som CSS bedriver, så klassas social hållbarhet som en fördjupning av människors samverkan med stadsmiljön, den fokuserar bland annat på människors beteende (Claeson, 2019). Den sociala hållbarheten bidrar till att främja människors medkänsla till sina medmänniskor. Medkänslan skapar positiva effekter på både kreativitet och produktivitet. (ibid.) 13

Def init ioner oc h begrepp

Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) uppstår social hållbarhet i ett jämställt och jämlikt samhälle som erbjuder lika villkor för alla människor. För att människors lika värde skall kunna stå i centrum behöver vi känna tillit och förtroende till varandra samt vara delaktiga i samhällsutvecklingen. Detta sammanfaller även med grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. Social hållbarhet en viktig aspekt som påverkar tillgänglighetsanpassningar och inkludering av alla människor i stadsmiljön. Det är viktigt att alla människor får ett vi-tänk när de utformar offentliga rum eftersom så många som möjligt skall kunna ta del av stadsrummet (ibid.).

Tillgänglighet motverkar utanförskap och därmed undviks exkluderingen (FN:s konventionen nr. 26, 2009).

Stadsorientering (Wayfinding)

Detta begrepp kan översättas till stadsorientering, vilket kretsar kring att människor skall kunna vägleda och orientera sig självständigt i ett offentligt stadsrum med avsaknad från hinder enligt arkitekturteoretiker Yves Fidalgo Falguro (Falguro, 2010). Begreppet kan kopplas till en persons kognitiva förståelse av en stadsmiljö som får en att tänka på vägen från sin position till sin utvalda destination. Hög grad av stadsorientering gör staden mer flexibel och användbar då den synliggör eventuella användningsområden i det offentliga rummet.

Tillgänglighet

Tillgänglighetens grunddefinition enligt Boverket (2019) är att tillgänglighet syftar till

Stadsorientering kan vara fysisk i form av markbeläggning eller andra fysiska element. Dessutom kan stadsmiljön vara orienterande utifrån den psykiska delen, vilket i sin tur kan innebära rumsliga signaler som skapar hågkomster för användare och kan påverka användarens olika sinnestillstånd, till exempel valet av färg på möblemang, trappor, symboler eller liknande. Detta begrepp kopplas ihop med miljöpsykologi som innebär hur människor samspelar med det byggda stadsrummet genom sin dagliga användning (ibid.).

“att så många som möjligt ska kunna delta i samhället på lika villkor.” (Boverket, 2019).

Detta innebär att alla människor, oavsett etnicitet, ålder, sexualitet eller funktionsvariation skall kunna använda det offentliga stadsrummet utan några hinder (ibid.). Detta begrepp hänger ihop med huvudbegreppen social hållbarhet, användbarhet och inkludering. Det gemensamma draget för huvudbegreppen är att de kretsar runt likvärdighet mellan människor, allas lika värde och att få existera på lika villkor.

Stadsorientering är något vardagligt, men det kan vara ett problem om många offentliga stadsrum saknar tydlig orientering för personer med olika funktionsvariationer. Detta kan vara en form av designproblem som kan åtgärdas genom grafisk kommunikation till olika användare. Detta är även en del inom universell utformning för att utöka tillgängligheten skriver arkitekturforskaren Romedi Passini i sin artikel Wayfinding design: logic, application and some thoughts on universality (Passini, 1996).

Enligt FN:s konventionen nr. 26 om lika rättigheter för personer med funktionsvariationer syftar tillgängligheten på att alla människor oavsett funktionsvariation skall få möjlighet till lika grad av delaktighet i samhället.

Def init ioner oc h begrepp

Passini beskriver att stadsorientering i en stadsmiljö beror på tre processer som individen går igenom. Den första processen handlar om bearbetning av ny information samt sammankoppling av de nya intrycken till redan inlärd kunskap och erfarenheter. Den andra processen kretsar kring personens beslutsfattande samt planering med den information som individen har lärt sig. Den tredje processen som sker under stadsorienteringen är en omformning av kognitiva planer till fysiskt handlande, det vill säga att gå från en punkt till en annan. Passini menar att dessa processer resulterar i en lyckad navigering till den avsedda destinationen (LeMeur, Mandel, 2017). De utvalda begreppen är som nämnts tidigare mycket viktiga inom detta kandidatarbete. Definitionerna för de utvalda begreppen, främst nyckelorden, kommer underlätta förståelsen av arbetets innehåll samt vad forskningen syftar på. Urvalet av begreppen grundar sig på bland annat teorin och den resterande informationsinsamlingen i form av bland annat forskningar och litteratur där de begrepp oftast förekom.

4. T e o r i

Teori

Nedan beskrivs de utvalda forskningarna, litteratur samt lagstiftningar och regelverk som vi anser kommer styrka vårt arbete samt hjälpa oss att vidare fördjupa oss inom tillgänglighets ämnet. De dokumenten som kommer beskrivas under denna rubrik kretsar kring tillgänglighetsanpassningar och potentiella lösningar till vardagliga problem som personer med funktionsvariationer kan stöta på under vardagen. De lagstiftningarna samt regelverken som nämns under denna rubrik gäller innanför Sveriges gränser.

Det vi tar med oss i vårt arbete från Gillefalks kandidatarbete är ett styrande exempel på att staden inte alltid är anpassad för alla trots de regelverk och lagar som finns. Gillefalks synpunkter är avsevärda för oss till en viss grad då hon behandlar ett liknande tema som vi i vår forskning, vi anser att det är positivt att referera till liknande synpunkter på ett liknande problem. Författarens åsikter är klara och liknar våra påståenden och värderingar om att tillgänglighet är ett krav och inget alternativ.

4.2 Teorier om användbarhet och

4.1 Teori om människan, miljön

tillgänglighet

och funktionsvariation

Avhandlingen Arkitekturens territorialitet : till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum (2004) av Mattias Kärrholm kretsar runt att belysa arkitekturens roll i den byggda miljön samt dess territorier såsom exempelvis cykelvägar, parkeringsrutor och serveringar. Kärrholm behandlar även begreppet territorialitet. Begreppet innebär en maktutövning, i detta fall har samhället kategoriserat människor samt dess användning av det offentliga stadsrummet. Det vill säga att samhället har använt en strategi som delat upp och disciplinerat människor i olika maktnivåer, därav har vissa målgrupper blivit exkluderade från användningen i den byggda stadsmiljön. Syftet med Kärrholms (2004) avhandling är att ta reda på hur den territoriella maktutövningen och den arkitektoniska gestaltningen fungerar i praktiken. Författaren har undersökt dessa aspekter i mån att resultera till territoriella fenomen och konkreta svar för att utöka tillgängligheten samt undersöka de territoriella aspekterna i stadens gator och torg. Dessutom har Kärrholm fokuserat på tre torg i Lund, varav en av dem är Mårtenstorget som detta kandidatarbete även studerar (ibid.).

Under vår informationssökning till vårt kandidatarbete hittade vi en forskning som handlar om tillgänglighetsfrågor som vi valde att fördjupa oss inom. Forskningsstudien är från Göteborgs universitet och har titel Tillgänglighet och verksamhet i vardagens stadsmiljöer från 2010, arbetet är skrivet av Lina Lo Gillefalk. Det är ett kandidatarbete som beskriver hur den allmänna stadsmiljöns utformning är anpassad för människor samt ifall olika stadsmiljöer är tillgängliga för alla individer. Arbetet fokuserar på hur bland annat affärer, kiosker, caféer med mera är anpassade för personer med funktionsvariationer (Gillefalk, 2010). Författaren betonar även dilemmat av att bevara de kulturella och historiska värdena inom stadsmiljön, med syftet att utöka tillgängligheten i staden. För att stärka sina argument samt åsikter använder sig Gillefalk av ett antal lagar samt regelverk som bör följas vid utformningen samt anpassningen av den byggda stadsmiljön. För att skapa en miljö som skall vara anpassad och inkluderande för mångfalden av personer som kommer att finnas på de använda ytorna, skall åsiktstagande vara en prioriterad del under stadsplaneringen (ibid.).

Teori

Kärrholm (2004) studerade Mårtenstorget utifrån en territoriell aspekt, som innebär maktutövning i stadsrummet. Författaren studerade Mårtenstorget under år 2003. Redan då var torghandeln och parkeringarna igång på torget. Det är en stor andel människor som nyttjar torgets ytor, allt från bilister, förbipasserande, säljare och konsumenter. Enligt Kärrholm omfattar Mårtenstorget ett strategiskt territorium, vilket innebär att det finns tydliga stråk med tydlig användning på torget. Mårtenstorget är uppdelat på ett tydligt sätt skriver Kärrholm, därför är besökarna medvetna om när och vart de skall besöka torget för att nyttja den utifrån deras behov och önskemål (ibid.).

Steinfeld och Mailsel (2012) beskriver begreppet universell utformning som en designpraxis som varit en viktig del sedan modernismen och stannat sedan dess i stadsplaneringen för att göra staden mer tillgänglig för mångfalden. Unversell utformning innebär med andra ord flexibla och kreativa lösningar. Konceptet att skapa en tillgänglig människocentrerad stad för allmänheten har påbörjats sedan 60-talet och med tiden har den anpassats och omformats beroende på behovet. Idén bakom universell utformning är att sammankoppla de sociala behoven som uppkommer bland invånarna och utformningen av de arkitektoniska aspekterna av staden. Målet är att den byggda miljön skall vara anpassad för människor och inte vice versa (ibid.).

Torget har även fått kritik för dess cyklister som cyklar tvärs över torget istället för att cykla på de förutbestämda cykelvägarna. Under dygnets alla tidpunkter är Mårtenstorget aktiv skriver Kärrholm, vilket gör torget flexibelt och användbart trots dess sammansatta aktiviteter, därav är torget inriktad på samspel mellan olika människor samt med olika sysslor (ibid.).

Universell utformning är ett begrepp som kan framkomma i olika variationer men begreppets grunddefinition är att skapa tillgängliga och anpassningsbara lösningar som kan nyttjas av mångfalden. Författarna skriver att observationer är en viktigt del för att adaptera lösningar som främjar inkluderingen i den byggda stadsmiljön, för att lösa ett problem är det betydligt att förstå orsaken som skapar hindret. Lösningar kan inte appliceras förens det problematiska området har analyserats samt observerats. För att se om den valda lösningen med universell utformning i baktanken fungerar, är det viktigt att observera hur allmänheten kommer svara på de nya anpassningarna (ibid.).

Avhandlingen är särskilt intressant eftersom den behandlar Mårtenstorget under år 2003, därav är det intressant att applicera Kärrholms begreppsbeskrivning av territorialitet på Lilla Torg samt på Mårtenstorget idag, under år 2020. I boken Universal Design: Creating Inclusive Environments (2012) beskriver författarna Steinfeld och Maisel begreppet Universal Design samt hur den speglas i verkligheten. Den svenska översättningen av begreppet kommer att vara universell utformning. Författarna nämner hur användningen av tankesättet som kretsar kring tillgänglighet och inkludering påverkar den byggda miljön samt hur tillgänglighetsåtgärder kan inkorporeras i stadsplanering för att skapa en mer inkluderande miljö. Vikten av det sociala engagemanget i den byggda miljön genomsyrar hela boken samt hur definitionen av universell utformning har utvecklats under tidens gång.

Teori

4.4 Regelverk

I vår forskning som behandlar just tillgänglighets och inkluderings aspekterna på medeltida torg är vikten av en anpassad miljö för olika målgrupper väldigt betydlig. Även det sociala engagemanget är en viktigt del i vår studie då de studerade platserna är väldigt populära mötesplatser i städerna. Torg såsom i detta fall Lilla Torg och Mårtenstorget eftersträvar efter mycket aktivitet då det finns ett flertal verksamheter som omringar torgytorna.

En viktigt punkt för oss inom vårt kandidatarbete är att grunda vår forskning på ett flertal regelverk och lagar som styrker våra argument och påståenden om att tillgänglighet är ett krav och inget alternativ. Sedan år 2009 är Sverige juridiskt bunden till FN:s konvention som behandlar bland annat rättigheter och krav för personer med funktionsvariationer. Regelverken i konventionen syftar på att eliminera vardagliga hinder, dessa hinder skall uteslutas genom att skapa mer tillgänglighetsanpassade miljöer, utöka den sociala involveringen samt genom att underlätta utföranden av vardagliga aktiviteter för personer med olika funktionsvariationer. Kommande information om FN konventionens artiklar och Sveriges internationella överenskommelser nummer 26 är tagen från Utrikesdepartementet (2009).

4.3 Access City Award Access City Award, med förkortningen ACA, är en årlig prisutdelning som organiseras av den Europakommissionen i samverkan med European Disability Forum inom ramen för EU:s funktionshinderstrategi 2010-2020 (EASPD, 2020). Den europeiska funktionshinderstrategi 2010-2020 syftar till att främja ett barriärfritt Europa och att anpassa städer för att undvika hinder och utformnings problem. Målet är att alla människor skall känna sig inkluderade i samhället på lika villkor (Europa kommissionen, 2020).

Vi vill lyfta fram några artiklar ur konventionen som är särskilt viktiga för vår forskning, det vill säga artikel 2, 5, 8 och 9. Artikel 2 beskriver kommunikation i dess olika former bland annat språk, textning medel och format för kommunikation samt tillgänglig information- och kommunikationsteknik med mera. Artikeln betonar även språk i talande, tecknande och andra former. Universell utformning är också en aspekt som nämns under denna artikel, utformning av bland annat miljöer, produkter, tjänster med mera skall etableras på det sätt så alla människor oberoende funktionsvariation skall kunna nyttja det offentliga stadsrummet, utan att uppleva problem eller hinder (Utrikesdepartementet, 2009).

Denna prisutdelning skapades för att öka medvetenheten om personer med funktionsvariationer och deras rättigheter till ett hinderfritt samhälle samt för att öka inkludering i samhället. Städerna med mer än 50 000 invånare som främjar inkluderingen samt tillgänglighetsanpassningar och har konkreta framtidsplaner som syftar på ytterligare förbättringar av den byggda miljön kan delta i prisutdelningen (EASPD, 2020).

Artikel 5 berör frågan om jämlikhet och icke-diskriminering. Denna artikel förbjuder bland annat diskriminering i all dess form mot personer med funktionsvariationer samt kräver att åtgärder som motverkar diskriminering skall påskyndas för en jämlik rättighet för alla människor (ibid.). 19

Teori

Artikel 8 berör frågor angående medvetandegörande om situationen för personer med funktionsvariationer. Denna regel kräver bland annat omedelbara och effektiva åtgärder i situationer där diskriminering och tillgänglighet i olika miljöer kan ifrågasättas, denna regel gäller hela samhället och individer inom olika samhällsnivåer för att respektera deras rättigheter och värdighet. I artikeln nämns även att metoder och åtgärder skall omedelbart tas i verkan för att bekämpa fördomar och stereotypa uppfattningar med avseende på personer med funktionsvariationer däribland opinioner som kan skapas på grund av ålder, kön, etnicitet och sexualitet. (ibid.).

Vi valde även att utgå ifrån Boverkets författningssamling BFS 2011:5 ALM 2. Dokumentet är:

“Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga på allmänna platser och inom områden för andra anläggningar än byggnader” (BFS 2011:5 ALM 2)

kopplingen av som tidigare nämnt Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) till byggandet är genom bygglagstiftningen inte bara i Sverige utan även i de flesta europeiska länderna, konventionen betonar vikten av mänskliga rättigheter för alla individer och behandlar anpassningen av ytor i till exempel städer (United Nations, 2020).

Vi valde även att grunda våra åsikter och stödja våra argument med informationen som nämns i FN:s konventionens artikel 9. Denna artikel omfattar regelverk och ställer krav angående tillgänglighet för personer med funktionsvariationer. I artikeln nämns att ändamålsenliga åtgärder skall säkerställas för att skapa en miljö där alla personer med funktionsvariationer skall ha tillgång till all sorts aktivitet, det vill säga: all fysisk miljö, information, kommunikation och transport. Dessa tjänster skall vara tillgängliga oberoende vart än personer befinner sig i samhället och den byggda stadsmiljön (ibid.).

Vi kommer använda oss av hela dokumentet men främst av 6 §, 7 § och 15 §. Paragraf 6 betonar vikten av en anpassad utformning för alla människor, paragrafen 7 behandlar gångytor och beskriver att gång ytorna skall vara jämna, fasta samt halkfria och inte skapa svårigheter för personer med funktionsvariationer att ta sig genom. Paragraf 15 omfattar sittplatser och deras utformning, där nämns även att sittplatserna som exempelvis bänkar skall ha arm- och ryggstöd samt vara anpassade för personer med funktionsvariationer.

Våra argument och påståenden kommer vi även styrka med Plan- och bygglagen kap. 8, 1 § samt kap. 8, 9 §. Dessa lagar kräver att byggnader och allmänna stadsrum skall vara anpassade för personer med eller utan rörelse och orienteringsförmågan (Boverket, 2020).

5. R es u lt a t

R e s u ltat

Lilla Torg Malmรถ Centralstation Figur 1. Karta รถver Malmรถ. Ej skalenlig 22

R e s u ltat

I detta avsnitt presenteras platsbeskrivningar av de två utvalda torgen med tillhörande enkät- och intervjuresultat. I avsnittet finns även intervjuer med kommunala tjänstemän i Malmö och Lund. Intervjuer med representanter från funktionshindersorganisationer DHR och Funktionsrätt Sverige presenteras också i detta avsnitt. Analyser av förebildliga exempel på tillgänglighetsanpassningar av medeltida torg ingår i avsnittet med potentiella lösningar för de studerade fallen. Lösningarna är framtagna från staden Viborg i Danmark.

5.1 Fallbeskrivningar Mårtenstorget i Lund är ett självklart val att ställa mot Lilla Torg i Malmö, trots att torget i Malmö inte har genomgått anpassningsåtgärder för tillgänglighet sedan tidigare till skillnad från Mårtenstorget. Däremot anses Mårtenstorget fortfarande inte vara tillgängligt för vissa målgrupper. Motsättningen skapar den problematik vi vill utreda och hitta möjliga åtgärder som skall kunna skapa ett mer inkluderande stadsrum som är anpassat för en mångfald av användare. Nedan presenteras även observationsresultatet från de studerade platserna.

Figur 2. Planritning av Lilla Torg. Skala 1:600

5.1.1 Fall i, Lilla Torg i Malmö Malmö stad är Sveriges tredje största stad. Malmö är också en studentstad på grund av Malmö Universitet, tidigare kallad Malmö högskola som invigdes år 1998. Malmö har en lång historia som går tillbaka till 1100-talet då staden anlades som en kyrkby. Under historiens gång blev staden viktigare än stiftsstaden Lund, som grundades som biskopssäte under 900-talet. Malmö har en arkitektonisk blandning av gammal och ny bebyggelse.

Kullersten

Smågatsten

Övriga byggnader

Storgatsten

Bänkar

Uteserveringar

Växtkrukor

Brunn

30 m Skala 1:600

Äldre stadsdelar som gamla staden där Lilla Torg är placerat i har inte förändras eller moderniserats gällande bebyggelsen, till skillnad från exempelvis Västra Hamnen som bebyggdes och utvecklades från ett industriområde under modernismen. Flera delar av staden har även utvecklats under genomförandet av 1970-talets miljonprogram, exempelvis stadsdelen Rosengård (Malmö stad, 2019a).

R e s u ltat

Lilla Torg har en lång historia bakom dagens utformning och utbud av tjänster runt torget. En saluhall tillkom under 1900-talet, skapad av den svenska arkitekten Salomon Sörenson. Efter många års aktivitet revs saluhallen som var placerad i mitten av torget år 1965 och den kvarstående formen av torget finns tills idag.

Lilla Torg kan idag uppfattas som sinnebilden av ett modernt mattorg med byggnader med olika arkitektoniska drag som går tillbaka till 1590-talet då torget tillkom. Torget är placerat i de äldsta delarna av Malmö. Lilla Torg har en rektangulär form och är cirka 2 650 m² (Malmö stadsatlas, 2020). Den är omgärdad av olika matserveringslokaler i form av restauranger, barer och caféer som nyttjas året om (se figur 2).

Under året 1995 omformades markbeläggning på torget för att underlätta placeringen av uteserveringar. Små- och storgatsten användes till att jämna ut marken på torgets yttersta delar från de tidigare kullerstenarna som täckte hela ytan, däremot kvarstår större partier av kullersten i mitten av torget med ett korstråk av storgatsten (se figur 4). Under utformningen av torget tillkom även gatubelysningen som är monterad längs med de yttersta gångstråken av torget för att utöka tryggheten i området. Fler träd planterades också för att göra det visuella uttrycket mer attraktivt för besökarna. Även offentliga Kullersten bänkar samt stora växtkrukor tillkom på torget (Malmö stad, Övriga byggnader 2019b). Bänkar

Uteserveringar på torget för respektive serveringslokal finns under vår- och sommarhalvåret. Lilla Torg omges även av mindre och större butiker med ett flertal medarbetare och besökare. Torget är målpunkten för sex gatuanslutningar, varav en är mot Stortorget medan de andra är mot Skomakaregatan, Larochegatan, Hjulhamnsgatan, Landbygatan och Mäster Johansgatan. Lilla Torg är en mötesplats och en samlingspunkt för många malmöbor och andra besökare, den kan både vara en förbipassage för många förbipasserande samt en knutpunkt för andra. Lilla Torg har även valts till “Årets mötesplats” under år 2002 av föreningen “Svenska stadskärnor” (Malmö stad, 2019b).

Brunn Växtkrukor

Smågatsten Storgatsten

1. Smågatsten

Granithällar

2. Storgatsten

Uteserveringar

3. Kullersten

Marknad

Figur 3. Lilla Torg den 06.02.2020. Tagen av Pawel Boguslawski

Figur 4. Materialbeskrivning av Lilla Torg. Ej skalenlig 10

30 m Skala 1:600

5.1.1.1 Observationer och korta intervjuer på Lilla Torg

R e s u ltat

Det kan bero på att många personer var antingen på jobbet eller skolan samt att det inte var under lunchtid. Undersökningen gick ut på att se vad som fanns på platsen, hur utformningen såg ut gällande exempelvis gatumöblemangen och markbeläggningen, vi tog även fotografier.

Både korta intervjuer med besökarna samt observationer utfördes vid samma tillfälle under torsdagseftermiddagen 06.02.2020 och fredagsförmiddagen 07.02.2020, vi besökte Lilla Torg vid två tillfällen innan pandemins uppkomst. Observationerna gick ut på att få en bild på hur besökarna rör sig i stadsrummet, hur omgivningen såg ut samt under vilken tid torget var som mest aktivt.

Dessa rörelsediagram sammanställdes utifrån både torsdagens och fredagens observationer. Resultatet redogör rörelse flödet för förbipasserande personer, cyklister och dess cykelparkering samt bilister. Lilla Torg har däremot inga bilparkeringsplatser samt att torget saknar bilister, bortsett från verksamheternas varuutlämning som kan bidra till undantag att bilar befinner sig på torget.

Torsdagens observation på Lilla Torg skedde under eftermiddagen mellan klockan 15:28 - 16:24. Det var mulet och temperaturen låg på cirka 8 °C. Under den tiden hade många besökare slutat jobbet eller skolan. Som tidigare nämnt Ju senare klockan blev desto flera personer dök det upp på torget. De flesta besökarna var gående och cyklister, färre besökare kom med barnvagn eller hade någon form av funktionsvariation eller rullator.

Vi noterade att majoriteten av de som rör sig på torgytan är gående, mer sällan cyklister och få personer med barnvagn och rullator eller med funktionsvariationer. Fler besökare dök upp desto senare klockan blev under torsdagens observation då vi besökte platsen under eftermiddagen, däremot noterade vi inte lika mycket aktivitet under fredagens observation, detta kan bero på tiden vi besökte platsen.

Fredagens observation på Lilla Torg ägde rum under förmiddagen mellan klockan 09:26 - 10:32. Vädret var mulet och temperaturen låg på cirka 7 °C. Det var inte lika många besökare som under torsdagens besök.

R e s u ltat

Under torsdagen 06.02.2020 intervjuade vi fyra kvinnor och tre män mellan åldrarna 25-70 år, varav en med barnvagn, en med cykel och en med funktionsvariation. Medan fredagens intervju den 07.02.2020 frågade vi tre kvinnor och en man, åldrarna var mellan 20-45 år, varav en med cykel. Sammanlagt fick vi elva respondenter varav sju kvinnor och fyra män under bägge dagarna. Intervjun började med att vi berättade kort om vilka vi var, vilket universitet vi gick på samt varför vi gör denna undersökningen. Intervjun tog cirka 5 min per person. Den var helt anonym och följde både etiska forskningsregler från Vetenskapsrådet (2017) och GDPRs bestämmelser (2020). Sedan ställde vi som tidigare nämnt fyra grundfrågor samt följdfrågor som i sin tur anpassades till respondenternas svar. Under torsdagens besök fokuserade vi mest på intervjuer då många personer passerade förbi. Fredagens besök gick ut på att observera platsen med tanke på att de flesta var antingen i skolan eller på jobbet, med tanke på att vi besökte platsen under förmiddagen. (se Gående bilaga 1)

De slumpmässiga intervjuerna behandlade till största del problematiken med torgets markbeläggning på grund av dess ojämna yta. De flesta respondenterna besökte torget regelbundet. De ansåg att torget är en viktig del av Malmös karaktär. Respondenterna menade att torget är en populär mötesplats för många malmöbor men även för dem som besöker staden. Respondenterna som intervjuades på plats hade likartade åsikter om torget. De flesta ansåg att den ojämna markbeläggningen är ett hinder för personer med barnvagn, äldre och personer med funktionsvariationer eftersom torget saknar kontrastoch taktilmarkeringar, ledstråk samt en jämnare yta som betraktas som bekväm. Andra aspekter som kritiserades var cykelparkeringen då den tar mycket plats under de delar av året när torget har många besökare. Dessutom kritiserade respondenterna att det var alldeles för få allmänna sittplatser på torgytan att bruka. Gående

Gåend

Cyklister

Cyklist

Bilar

Lorem ipsum

Figur 5. Rörelsediagram för förbipasserande personer Förbipasserande personer

Lorem ipsum

Figur 6. Rörelsediagram för cyklister

Cyklister & cykelparkering

Bilister 26

Lorem ipsum

Figur 7. Rörelsediagram för bilister Diagrammen är inte skalenliga

R e s u ltat

Figur 8. Lilla Torg den 06.02.2020. Tagen av Pawel Boguslawski

Figur 9. Lilla Torg den 06.02.2020. Tagen av Pawel Boguslawski

Figur 10. Lilla Torg den 06.02.2020. Tagen av Pawel Boguslawski 27

R e s u ltat

MĂĽrtenstorget Lund Centralstation Figur 11. Karta Ăśver Lund. Ej skalenlig 28

5.1.2 Fall ii, Mårtenstorget i Lund

R e s u ltat

Ytmässigt är torget större än Lilla Torg, och ett större antal besökare kan nyttja torget på samma gång. Mårtenstorget erbjuder också flera aktiviteter, verksamheter och tjänster som äger rum på dess yta. Torget har en lång historia från medeltiden till dagens modernism och urbanisering. Under dagens gatubeläggning döljer sig lämningar från vikingatiden och medeltiden. Det har skett flera arkeologiska utgrävningar och rester av hus har grävts fram. Tyvärr har det mesta av omgivningen inte bevarats (André, 2019a).

Lund ligger cirka 20 minuter från Malmö stad. Staden grundades redan år 990, torget fick sitt namn från Sankt Mårtens Kyrkan som befann sig i närområdet (André, 2019b). Staden har en känd och lång tradition inom utbildning: Lunds universitet grundades år 1666 vilket bidrog till att staden blev till en typisk studentstad med ett flertal cykelstråk och studenthus. Anledningen till att staden är så fokuserad på utbildning är att det är en stiftsstad. Lärosäten kan ofta knytas till kyrkan som i detta fall är Domkyrkan som dominerar den centrala delen av staden. Stadskärnan rymmer ett flertal restauranger och barer med stor aktivitet dagligen. Lund har än idag sitt medeltida arkitektoniska uttryck, flera stadsdelar är en del av den gamla staden, det vill säga utan någon modernistisk inverkan (Lunds kommun, 2020a).

På torget sker olika marknader beroende på tiden på året, ett exempel är att den första december börjar julmarknaden. Medan den vanligaste marknaden som tar oftast plats på torget är en frukt och grönsaksmarknad. Vad gäller torghandel tar den plats under helgfria måndagar-lördagar under bestämda tider på dagen.

Mårtenstorget ligger i det centrala Lund sedan år 1842 då torget tillkom. Torget är omringat av sju gatuanslutningar, varav en mot Botulfsgatan medan de andra är mot Svartbrödersgatan, Kiliansgatan, Bankgatan, Västra Mårtensgatan, Råbygatan samt Östra Mårtensgatan. De sju anslutande gatorna bidrar till att torget är välbesökt och blir en samlingspunkt för de olika verksamheter som finns utefter gatorna. Mårtenstorget är omgivet av flera olika viktiga byggnader bland annat Lunds saluhall, Lunds konsthall, Krognoshuset samt ett flertal varubutiker, restauranger, apotek, systembolaget, kontor och lägenheter (André, 2019b). Mårtenstorget är cirka 3 900 m² (Lundakartan, 2020) och är en populär mötesplats med ett flertal besökare av flera orsaker. Platsen har både ett historiskt och kulturellt värde, men här finns också en torghandel som sker vid specifika tider och dagar under veckan. Dessutom finns det en bil- och cykelparkering. (se figur 13-14)

1. Smågatsten 2. Storgatsten

3. Smågatsten och granithällar

Figur 12. Materialbeskrivning av Mårtenstorget. Ej skalenlig

R e s u ltat

Figur 13. Planritning av Mårtenstorget under parkeringen. Skala 1:600

30 m Skala 1:600

Övriga byggnader

Storgatsten

Bänkar

Granithällar

Fontän

Uteserveringar

Växtkrukor

Marknad

För att kompromissa eventuella hinder eller problem som kan uppkomma på Mårtenstorget valde Lunds kommun att ändra torgets utformning för att skapa en mer tillgänglig plats för besökarna därav omformades Mårtenstorget i etapper (Siré, 2001). Torget blev belagd med små- och storgatsten samt granithällar för att passa in i det visuella uttrycket som resterande bebyggelsen har. Förändringen skulle även göra torget mer tillgängligt (se figur 12). Den senaste förändringen var däremot under år 2017 då den västra vägen mot Lunds Saluhall omformades. Markbeläggningen omformades från att vara asfalterad till att bli belagd i smågatsten med syftet att passa in med den resterande omgivningen (se bilaga 8).

Smågatsten Torget erbjuder två större ytor där privatpersoner eller företag kan hyra en torgplats. När torget saknar sin torghandel återgår alla torgets ytor till en parkering som kan nyttjas av alla besökare (Lunds kommun, 2020c). 30

R e s u ltat

Figur 14. Planritning av MĂĽrtenstorget under torghandel. Skala 1:600

30 m Skala 1:600

Figur 15. MĂĽrtenstorgets torghandel den 06.04.2020. Tagen av Pawel Boguslawski

Figur 16. MĂĽrtenstorgets torghandel den 06.04.2020. 31

Tagen av Pawel Boguslawski

R e s u ltat

5.1.2.1 Observation på Mårtenstorget Under pandemin besökte vi Mårtenstorget i Lund med syftet att fotografera platsen. Under fotograferingen utförde vi en observation där vi såg hur torget fungerade och användes. Däremot utförde vi inga intervjuer såsom vi gjorde på Lilla Torg innan pandemin. Vi besökte Mårtenstorget under en måndagseftermiddag, den 06.04.2020 mellan kl 13:20-14:20. Det var en solig dag och temperaturen var cirka 14 °C. Under måndagseftermiddagen den 06.04.2020 observerade vi Mårtenstorget där vi noterade att på den norra sidan av torgets parkeringsyta pågick gatuarbete. Trots att den norra sidan har en cykelbana närmast restaurangerna med saknad av gatuarbete, passerade ändå ett flertal cyklister igenom torget i samband med resterande förbipasserande personer (se figur 17). Gatuarbetet behandlar torgets gasledningssystem för att erbjuda bland annat klimatsmart och ledningsburen biogas till verksamheterna vid Östra Mårtensgatan och Mårtenstorget. Tidsplanen är att gatuarbetet planeras vara klart under augusti 2020 (Lunds kommun, 2020b).

Figur 17. Gatuarbetet på Mårtenstorget den 06.04.2020. Tagen av Pawel Boguslawski

Dessutom är torgets västra, södra och östra sida en bilväg, samt att den östra sidan hade en aktiv parkering trots torghandeln som ägde rum under vistelsen, dock var parkeringen avgränsad med pelare mot torghandeln och övriga torgytan (se figur 18). Däremot är Mårtenstorget relativt stort vilket leder till att alla nämnda aktiviteter får plats trots att det kan uppfattas som rörigt eller oorganiserat.

Figur 18. Avgränsningen mellan torghandel och parkeringen på Mårtenstorget, 06.04.2020. Tagen av Pawel Boguslawski 32

R e s u ltat

Torget hade flera besökare, dels för det fina vädret och för dess torghandel som ägde rum under tiden vi besökte platsen. Däremot är inte vi medvetna om torgets användning innan pandemin då vi inte har besökt platsen tidigare. Majoriteten av besökarna som vistades på torget under observationen var gående, cirka tjugo cyklister och sammanlagt fem personer som hade någon form av funktionsvariation eller använde sig av en rullator. Under observationen noterade vi att torget saknade kontrastmarkeringar och ledstråk för personer med synnedsättningar. Rörelsediagrammen redogör ett övergripande resultat för förbipasserande personer, cyklister och bilister i samband med torgets bil- och cykelparkering. Resultatet sammanställdes under endast en observation. Rörelse flödet är väldigt hög, torget är som tidigare nämnt en populär mötesplats med ett flertal målgrupper vid samma tidpunkt. Under besöket var torghandeln igång i samband med en del av parkeringen på den östra sidan och södra sidan mot bilvägen. (Se figur 19-24)

R e s u ltat

Rörelsediagram under Mårtenstorgets parkeringstider:

Figur 19. Rörelsediagram för förbipasserande personer

Figur 20. Rörelsediagram för cyklister

Figur 21. Rörelsediagram för bilister

Rörelsediagram under Mårtenstorgets torghandel:

Figur 22. Rörelsediagram för förbipasserande personer

Förbipasserande personer Cyklister & cykelparkering

Figur 23. Rörelsediagram för cyklister

Bilister och bilparkeringar Diagrammen är inte skalenliga 34

Figur 24. Rörelsediagram för bilister

5.2 Enkätresultat

R e s u ltat

Nedan presenteras resultatet från enkäter och intervjuer med respondenter om upplevelsen av Lilla Torg och Mårtenstorget. Resultatet presenteras genom sammanfattande texter från de utvalda svaren. Cirkeldiagrammen redogör de möjliga svarsalternativen samt respondenternas svar i procenthalt, det tillkommer även citat.

Fråga fyra: ... vad är anledningen till att du spenderar tid på torget? 14 % 71 %

Passerar förbi

Parkering 9%

Restaurang

5.2.1 Enkätanalys av Lilla Torg

Mötespunkt

I enkäten om Lilla Torg i Malmö deltog 39 personer, men endast 35 svar var användbara. Majoriteten av respondenterna var kvinnor som utgjorde 84% medan männen motsvarade 16% av svaren. Åldersgrupperna som besvarade den digitala enkäten var mellan 20 och 64 år, det var jämnt fördelat mellan de olika respondenternas ålder. Den främsta anledningen för respondenterna att besöka Lilla Torg var tillgången till restauranger eller barer som finns på det studerade området. En del av respondenterna använder Lilla Torg som en förbipassage.

Jobb

Figur 25. Svaren från fråga fyra från Lilla Torg: Redogörelse för hur många personer som besöker torget och varför.

Fråga sex: .Vilka aspekter av torget tycker du är besvärliga? 43 %

31 %

De undviker att besöka platsen utan en specifik anledning som till exempel: en mötespunkt, jobbrelaterat eller för att besöka restaurang- och barverksamheter. (se figur 25)

Inget är besvärligt för mig! Markbeläggning

Den övervägande delen av deltagarna i undersökningen ansåg att markbeläggningen är det mest besvärliga hindret på torget. Underlaget är inte tillräckligt platt för att kunna passera torget bekvämt. Markbeläggningen skapar hinder och stora problem för personer som besöker eller tar sig förbi torget, i synnerhet för dem som använder rullator eller personer med funktionsvariationer. Den ojämna markbeläggningen med snett satta kullersten skapar även problem för cyklisterna som har svårigheter att cykla på torget. (se figur 26)

Sittplatser Uteserveringar 11 %

Cykelparkering

Figur 26. Svaren från fråga sex från Lilla Torg: Redogörelse för vad som respondenterna tycker är besvärligt på Lilla Torg

R e s u ltat

“För mig själv är det ganska enkelt, men händer att man trampar snett på kullerstenen. Rullar jag min flickvän i

rullstol är det den svåraste platsen i Malmö på grund av all kullersten.” -Man, 30 år. Malmö

R e s u ltat

Majoriteten av respondenterna anser att de inte har några svårigheter med att ta sig till eller genom Lilla Torg, bortsett från den obekväma markbeläggningen. Dessutom kan torget vid vissa tillfällen bli ännu mer svårbemästrat genom att cykelparkeringen expanderar sin yta vid de tider då torget är som mest välbesökt. Många tar sig över torgytan till fots, mer sällan med cykel, scooter eller liknande. De personer som besöker torget med barnvagn upplever även svårigheter att ta sig till samt över torget då markbeläggningen på de anvisade gångpassagerna till torget inte är tillräckligt jämna.

Deltagarna av enkätundersökningen påpekar även att torget saknar publika toaletter för besökarna som är kostnadsfria. Även här nämns det att markbeläggningen är ett stort problem som skapar hinder för de olika personerna som besöker torget. (se figur 27)

Cirka 80 % av deltagarna i undersökningen anser även att Lilla Torg inte är anpassat för personer med funktionsvariationer. Respondenterna nämner att torget saknar kontrastoch taktilmarkeringar på marken samt tydlig skyltning för personer som har synnedsättningar. Dessutom saknar sittplatser på torget arm- och ryggstöd. Respondenterna upplever dem som mycket obekväma. Fråga sju: Anser du att torget är anpassad för personer med funktionsvariationer? 20 %

Ja Nej

80 %

Jag vet inte!

Figur 27. Svaren från fråga sju från Lilla Torg: Redogörelse om Lilla Torg är anpassad för personer med funktionsvariationer 37

R e s u ltat

“På grund av markbeläggningen, sittplatserna är

obekväma och små då det blir för tätt när man sitter. Dessutom finns det inga gratis toaletter på torget.” -Kvinna, 48 år. Malmö

5.2.2 Enkätanalys av Mårtenstorget

R e s u ltat

Sammanlagt svarade 55 personer på enkäten om Mårtenstorget. För att få en balans i svaren i förhållande till Lilla Torg valde vi ut 35 svar, varav 71 % av respondenterna var kvinnor och 29 % var män, åldrarna varierade mellan 17-80 år där det även var jämnt fördelat mellan respondenternas ålder. Svaren uteslöts antingen på grund av att personen inte hade besökt torget eller att personen inte gav uppriktiga svar. De analyserade respondenterna hade varit på torget med anledningen att besöka de omgivande restaurang- eller butikverksamheterna. Respondenterna besökte också torghandel eller använde sig av torgets bilparkering. Cirka 3 % av respondenterna såg torget som en mötespunkt där de träffade sina bekanta. Ingen av respondenterna svarade att de besökte Mårtenstorget på grund av jobb. (se figur 28)

Fråga fyra: ... vad är anledningen till att du spenderar tid på torget? 9%

Passerar förbi Torghandel

29 %

14 %

Parkering Restaurang

Mötespunkt 46 %

Jobb

Figur 28. Svaren från fråga fyra: Redogörelse för hur många personer som besöker Mårtenstorget och varför.

Respondenterna ansåg att det är ganska lätt att ta sig till och över torget. Ett flertal personer tyckte att torget upplevs som oorganiserat till sin struktur med tanke på att ett flertal målgrupper använder torgytan under samma tidpunkt. Här menade respondenterna att det upplevdes som mest rörigt när cyklister, gående och bilister befinner sig på torget samtidigt. Däremot svarade 29 % att bilparkeringen var besvärlig för dem, 17 % svarade att markbeläggning var problematisk samt 6 % svarade att sittplatserna obekväma eller problematiska (se figur 29). Dessutom sker det ett gatuarbete på torget just nu, samma gatuarbete som var igång under vår observation i april (Lunds kommun, 2020b), därav svarade 3 % att gatuarbetet är besvärligt men bortsett från det tyckte personen att torget är inkluderande och välanpassad. (se figur 29)

Fråga sex: .Vilka aspekter av torget tycker du är besvärliga? 43 %

Inget är besvärligt för mig!

17 %

Markbeläggning

Sittplatser Parkering Torghandel Vägarbete

29 %

Figur 29. Svaren från fråga sex: Redogörelse för vad som respondenterna tycker är besvärligt på Mårtenstorget 39

R e s u ltat

“Svårt för både människor med funktionsnedsättning pga av att hela Lund nästan består av kullerstenar vilket jag

själv tror inte är lätt för dem att ta sig fram med exempel rullstol eller för äldre med rullator då hjulen kan fastna mellan stenarna….” -Man, 22 år. Lund

R e s u ltat

Dessutom skriver några andra respondenter att övergångsstället behöver justeras då det saknar nödvändiga anpassningar så att exempelvis personer med synnedsättning kan passera torget på ett säkert sätt. En respondent svarade även att konstinstallationen kan vara ett problem för personer med synnedsättningar. Konstinstallationen placerades utanför Lunds konsthall och är gjord av metallrör i olika former och storlekar som sticker ut från marken, den är inte avgränsad från resterande gångområdet (se figur 31). Andra synpunkter från respondenterna var att de önskade ett torg med handel men utan bilparkeringsplatser och biltrafik. Dessutom önskade andra deltagare av enkäten att tydliga avgränsningar för gående och cyklister skulle finnas på torget.

Enligt vår publicerade enkät som behandlar frågor gällande tillgänglighetsanpassningar på Mårtenstorget, samlade vi in ett flertal synpunkter från personer som besökt torget. Mårtenstorget beskrevs som väldigt livligt men den uppfattades som en sorts förbipassage, med tanke på att torget är omringad av sju gatuanslutningar samt flera större butikskedjor. Synpunkterna pekade även ut parkeringen som ett problem samt att marken ansågs vara ett hinder för vissa målgrupper. (se figur 29) Majoriteten av respondenterna ansåg inte att torget var besvärligt för dem. Däremot ansåg deltagarna att Mårtenstorget inte är anpassat för personer med funktionsvariationer (se figur 30). Många respondenter motiverade sitt svar med att markbeläggningen inte är tillräckligt jämn med tanke på valet av material som finns på markuderlaget. Andra deltagare svarade att parkeringen kan uppfattas som problematisk då den tar för stort utrymme av torget i anspråk, när parkeringen är aktiv kan den betraktas som osäker för förbipasserande personer.

Fråga sju: Anser du att torget är anpassad för personer med funktionsvariationer?

14 % 49 %

Ja Nej Jag vet inte! 37 %

Figur 30. Svaren från fråga sju: Redogörelse om Mårtenstorget är

Figur 31. Konstinstallationen utanför konsthallen i Lund.

anpassad för personer med funktionsvariationer

Tagen från Lunds kommun evenemangskalender, 2020 41

R e s u ltat

“...konstinstallationen kan vara ett problem för synskadade” -Kvinna, 45 år. Lund

5.3 Samtal om god

R e s u ltat

Båda anser att genom att anpassa stadsrummen, inte bara de utvalda torgen i kandidatarbetet, till de behov som de faktiska besökarna har så skapas en mer inkluderande miljö. En sådan miljö gör att fler människor vill spendera sin tid där och besöka stadens torg och platser. Båda kommunerna bör sträva efter aktivitet på de utvalda torgen, därför är tillgänglighetsanpassningar och enkelt avhjälpta hinder aspekter som borde tas på stort allvar vid utformningen av ett stadsrum.

tillgänglighet till medeltida torgrum I detta avsnitt kommer intervjuer med tjänstemän från de utvalda kommunerna samt representanterna från två funktionshindersorganisationer att presenteras. Genom att jämföra deras olika synpunkter och perspektiv på tillgänglighet på torg diskuterar vi skillnader och likheterna som de olika parterna har gällande tillgänglighet.

Lilian Müller skriver att det är möjligt att en stad blir tillgänglig trots dess kulturhistoriska arv, hon nämner exempel från södra Europa där bland annat Colosseum i Rom har infört en hiss och tillgängliga toaletter (TWC) för att göra platsen mer tillgänglig och anpassad till mångfalden. Müller fortsätter med:

5.3.1 Jämförelse mellan kommunala tjänstemän

Medeltida städer som Malmö och Lund eftersträvar efter att inte förändra sitt visuella uttryck då historien är oftast en bakomliggande faktor som skapar stadens karaktär. Tillgänglighetsanpassningar är förändringar som kan vara svåra att genomföras speciellt när det kommer till de äldre stadskärnor som både Lilla Torg och Mårtenstorget är belägna i. Anledningen till att anpassningarna är svåra att genomför är att de kulturhistoriska värden som finns på platsen kan förlora sin karaktär.

“Att kombinera kulturskydd och tillgänglighet är en utmaning som ofta leder till bra resultat. Man skall inte behöva välja det ena eller andra, utan hitta smarta, godtagbara lösningar.” (Müller, 2020)

Lilian Müller och Jens Karlsson som är de intervjuade tjänstemännen från de två utvalda kommunerna har mycket liknande tankar kring hur tillgänglighet bör genomföras mer i staden och dess utformning. Båda nämner Plan- och bygglagen med tillhörande föreskrifter från Boverket, till exempel enkelt avhjälpta hinder i HIN 3 och tillgänglighet på allmän plats i ALM 2 som viktiga regelverk. Kommunerna skall utgå från dessa vid utformning och anpassning av ett offentligt stadsrum, men att kommuner kan tolka anvisningarna på sitt egna sätt genom det kommunala självstyret (SOU 1996:129). Detta påverkar hur de olika anpassningarna som förekommer i en stad kan se ut. 43

Resultatet som tjänstemännen nämner anknyter till att det finns alltid lösningar som kan appliceras på problematiska stadsrum, genom att till exempel välja samma material till en omformning av ett område som finns i den befintliga bebyggelsen, kan diskreta tillgänglighetsanpassningar genomföras. Utan att sticka ut från den befintliga bebyggelsen och det visuella uttrycket. En del medborgarkritik har lyfts fram angående att markbeläggningen skapar hinder för vissa besökare eftersom små- och storgatsen inte uppfyller BBR:s krav på slätt och jämnt underlag, skriver Müller. Andra röster har även kritiserat konstinstallationen utanför konsthallen som blev tillagd i gångstråket utan någon avgränsning, fortsätter Müller (se figur 31).

R e s u ltat

Jens Karlsson informerade oss att Lilla Torg inte har genomgått en större förändring gällande tillgänglighetsanpassningar samt att inga framtida planer finns angående omformningen av torget. Tjänstemannen påpekade även att Malmö stad är fullt medveten om att bland annat markbeläggningen på torget skapar hinder för vissa besökare och att bänkar saknar arm- och ryggstöd. Karlsson berättade dock att han inte har information angående någon form av kritik från medborgarna, däremot tror han att om kritik har kommit in, har den hamnat i en annan del av organisationen. Karlsson berättade även att tillgänglighetsanpassningar kan framtas för att anpassa Lilla Torg men som nämnts tidigare finns det inga framtida planer på att omforma torget. Karlsson informerade oss även att det inte finns några avvikande kontrastoch taktilmarkeringar på torget samt att kommunen kan tänka sig samarbeta aktivt med organisationer som arbetar med tillgänglighet. Han tyckte även att kommunikationen mellan stadsplanerings organisationer är något som kan hjälpa Malmö stad att förbättra stadsmiljön gällande tillgänglighetsanpassningar och göra staden mer inkluderande för mångfalden av användare. Angående Lilla Torg säger Karlsson att:

och problematiska områden i städerna. Därav kan vissa delar av respektive stad uppfattas mer tillgängliga än andra.

5.3.2 Jämförelse mellan

funktionshindersorganisationer En viktig aspekt som både Karolina Celinska och Emil Erdtman berättade om när det gäller att inkludera medborgare i stadens tillgänglighets utformning, är att främja ett samarbete mellan organisationerna och kommunerna. Detta för att öka kännedomen och kunskapen om medborgarnas åsikter och tankar, för att i sin tur utöka inkluderingen och användbarheten. Båda representanterna påpekar att inkludering av de faktiska användarna av stadsrummen är en mycket viktig fråga. Av den anledningen ska målgruppens perspektiv vara med redan i planeringsstadiet. Celinska nämner hur viktigt det är att inte behandla personer med funktionsvariationer som en enda homogen grupp med vissa behov. Det är viktigt att inkludera alla former av funktionsvariationer i diskussionen om tillgänglighet och inkludering i den stora samhällsdebatten idag, för att åstadkomma en positiv förändring och skapa socialt hållbara stadsmiljöer.

“Framför allt när det är mycket folk på torgytan, så sväller cykelparkeringarna ut och skapar en situation som jag tror kan upplevas ganska besvärlig om du har en funktionsnedsättning eller passera den här platsen eller vistas där.” (Karlsson, 2020)

Kommunerna har liknande syn på att städer skall vara anpassade för alla målgrupper som använder stadsrummet oberoende funktionsvariation. Däremot är tolkningen på riktlinjerna annorlunda, vilket påverkar hur de olika kommunerna arbetar med enkelt avhjälpta hinder

Alla svenska kommuner skall följa riktlinjerna för enkelt avhjälpta hinder enligt HIN 3 och tillgänglighet på allmän plats enligt ALM 2. Däremot är det upp till varje kommun att använda sin egen kreativitet för att lösa utformningen i stadsmiljön eftersom regelverken är öppna för en individuell tolkning. Celinska anser att kommuner har möjlighet att samarbeta med arkitekter och designers, alternativt andra personer som är kunniga inom ämnet, men även med funktionshindersorganisationer för att skapa en mer kreativ och inkluderande stadsmiljö med den önskade målgruppen i åtanke.

R e s u ltat

“...det jag tycker är att det handlar nog inte om skillnaden i hur man uppfyller regelverket, snarare i hur man använder sin kreativa utformning till att göra de bästa lösningarna för shared space eller open spaces...”

Erdtman tycker att det finns alltid ett sätt att genomföra tillgänglighetslösningar för att skapa mer inkluderande stadsrum för alla målgrupper. Han anser att:

“Jag tror en sådan konflikt ofta är konstlad. Finns en vilja så går det att förena.”

(Celinska, 2020)

(Erdtman, 2020)

Kreativiteten kan vara en lösning för denna problematik, anser båda representanterna. Erdtman anser att kommunernas fria tolkningsmöjlighet för att anpassa riktlinjerna och enkelt avhjälpta hinder kan vara den bakomliggande orsaken till samhällsproblemet gällande tillgänglighetsanpassningar i staden.

Både DHR och Funktionsrätt Sverige arbetar med liknande målsättningar, det vill säga att inkludera funktionshinderrörelsen i stadsutformningen för att skapa en mer tillgänglig och hållbar stadsutveckling. Bägge anser att kreativitet i samband med förståelsen av riktlinjer och regelverk är nyckeln till en tillgänglighetsanpassad och inkluderande stadsmiljö.

Representanten från paraplyorganisationen Funktionsrätt Sverige är en del av ett aktivt projekt i Göteborg, Rätt från början (2019-2022) som betonar vikten av universell utformning samt arbetar med frågor gällande design och arkitektur. Göteborgs kommun och Göteborg Independent Living samarbetar med personer med funktionsvariationer och designers för att utveckla och skapa tillgängliga och inkludernade stadsmiljöer. Celinska och Erdtman understryker att användarna bör vara med under utvecklingsprocessen och planeringsstadiet. Universell utformning tyder på att skapa något funktionellt och snyggt, ett torg behöver inte alltid innefatta kullersten menar Celinska. Hon anser att:

5.3.3 Analys av experternas syn på tillgänglighet

De kommunala tjänstemännen och representanterna från de två funktionshinderorganisationer har liknande åsikter gällande hur tillgänglighetslösningar bör utföras i städerna. De fyra experterna framhäver vikten av god kommunikation mellan kommunens stadsplanerings förvaltningar och de faktiska användarna av stadsrummen. Genom att inkorporera åsikter och kritik från medborgarna i planerings- och utformnings skedet kan Lunds kommun och Malmö stad samt städer i allmänhet komma fram till lösningar som gynnar alla målgrupper.

“Torg är en öppen yta, det finns inget som säger att torg är en öppen yta med kullersten i beskrivningen för att det kan vara så pass mycket mer.”

Müller informerade oss om att Lunds kommun får kritik angående Mårtenstorget trots att en tillgänglighetsanpassning redan har skett. Trots det fick inte vi information om kommunen arbetar aktivt med att utföra ytterligare förändringar för att göra Mårtenstorget mer tillgängligt.

(Celinska, 2020)

R e s u ltat

Detta leder oss till att brukarna av de utvalda stadsrummen, det vill säga Lilla Torg och Mårtenstorget, troligen skulle önska en förändring gällande tillgängligheten i stadsmiljön. Både Erdtman och Celinska påpekar att inkludering av medborgare är en mycket viktig fråga för att skapa en välkomnande och användbar miljö som alla människor kan använda oberoende funktionsvariation. Representanterna från funktionshinderorganisationer menar att kommuner ofta väljer bort att arbeta aktivt med att följa riktlinjer för enkelt avhjälpta hinder. Anledningen kan vara att regelverken är öppna för tolkning.

Karlsson nämner att kulturhistoriska värden påverkar graden av anpassningar som kan genomföras för att inte förlora det visuella uttrycket. Erdtman nämner även att:

“Om inte människor kan ta del av kulturvärdena, vad är då vitsen med dem?” (Erdtman, 2020)

Lösningar för goda tillgänglighetsåtgärder kan vara svåra att åstadkomma, oftast kan det bero på ekonomiska skäl då äldre stadsrum, som i detta fall torg, behöver en drastisk förändring för att öka inkluderingen av alla målgrupper. Därför är det viktigt att konstant inkorporera medborgarnas åsikter och kritiker gällande utformningen av stadsrum och dess tillgänglighetsanpassningar för att undvika problem och hinder som kan uppstå. Som tidigare nämnt håller alla experter överens om att god kommunikation kan leda till en hållbar stadsutveckling med nöjda medborgare samt välkomnande och inkluderande stadsrum.

De intervjuade experterna har även en liknande åsikt gällande kulturhistoriska värden som finns i städerna, specifikt de gamla stadskärnorna som både Lilla Torg och Mårtenstorget är belägna i. Celinska citerar en person från Statens Fastighetsverk, SFV, som en gång i tiden sade:

“om inte alla kan ha tillgång till kulturminnet, är det verkligen värt att bevara?” (Celinska, 2020)

Hon fortsatte med understryka hur viktigt det är att utforma staden med den tänkta målgruppens behov i åtanke men även som en viktig information till arkitekter och designers för att uppnå en kreativ och användbar lösning. Det är viktigt att sätta samman smarta, kreativa och användbara lösningar mellan designers och arkitekter, funktionshinderorganisationer samt kommuner. Framförallt är det viktigt att de faktiska användarna finns med. Detta instämmer Müller i, då hon nämnde att kombinera kulturskydd och tillgänglighet är den rätta vägen att ta för att utöka inkluderingen och tillgängligheten i staden. Kulturhistoriska värden skapar stadens karaktär, vilket enligt Karlsson är mycket viktigt att behålla, speciellt i de äldre stadsrummen. 46

5.4 Europeiskt referensobjekt

R e s u ltat

Kommunen för medborgardialoger om tillgänglighet i staden samt tillgänglighet i bland annat offentliga parker för att på bästa sätt anpassa miljön för alla invånare. Ett flertal individer deltar i mötena för att rådiga och involvera sig i offentliga byggprojekt planer.

Viborg i Danmark är vårt europeiska referensprojekt hämtat från EU:s tillgänglighetstävling Access City Award omgång 2018/2019. Staden är en av Danmarks äldsta städer med anor från 900 f.v.t. Staden har över 50 200 invånare. Viborg har fått specialpris år 2018 och år 2019 för sitt engagemang inom inkludering och tillgänglighetsanpassning för alla invånare. Valet av den danska staden grundar sig på de likheterna som Viborg, Malmö och Lund har. Dessa tre städer är medeltida och liknar varandra genom det arkitektoniska visuella uttrycket samt komplexiteten av sitt kulturhistoriska arv och autentiska material som speglas i den befintliga bebyggelsen av städerna. (Europeiska kommissionen, 2019)

För att skapa diskreta och effektiva lösningar som stegvis anpassar staden för alla invånare har Viborg använt sig av material som är karakteristiska för stadens visuella uttryck. Viborg har som målsättning att anpassningar inte skall sticka ut från den befintliga bebyggelsen, däremot skall de smälta in på ett estetiskt sätt och verka som att de var där från första byggskedet. Materialet som används är bland annat granit som smälter in i stadens redan befintliga bebyggelse, ramper, trottoarer med mera har skapats av det materialet. Ett flertal offentliga trädgårdar, gator och torg har omformats och nivåanpassats för att öka tillgängligheten i staden. Även ett helt nytt torg med namnet Nytorv har skapats på en gammal parkeringsplats, torget är helt tillgänglighetsanpassad för alla besökare. Viborgs vision är att alla skall kunna leva i ett hinderfritt samhälle och föra ett aktivt liv med tillgång till alla kulturella evenemang som anordnas, kunna delta i friluftsaktiviteter samt ha tillgång till naturupplevelser (Europeiska kommissionen, 2019). Staden kommer ständigt fram med framtida planer för att anpassa den byggda stadsmiljön.

Sedan år 2009 har stadens myndigheter arbetet med tillgängligheten och en inkluderande strategi. Strategin syftar till att skapa en mer inkluderande miljö för personer med funktionsvariationer som sträcker sig över alla politiska plan och förvaltningsnivåer. För att skapa en projektplan som stegvis utvidgas för att öka inkluderingen i staden har Viborg samarbetet med fyra funktionshindersorganisationer. Samarbetet syftar till att utveckla lösningar och åtgärder för den fysiska tillgänglighets problematiken som finns och lösa dess kommunikativa problem. Åtgärderna har förbättrat tillgängligheten i staden samt överbryggat de topografiska och kulturhistoriska utmaningarna som staden bjuder på. Målet är att skapa en stad som är inkluderande och tillgänglig för alla som vistas där. En annan lösning som staden valt att använda för att få in råd och samla in åsikter från personer med funktionsvariationer är genom medborgardialoger. Syftet är att kunna tillgodose deras behov och respektera deras rättigheter till ett hinderfritt samhälle som alla skall kunna delta i. 47

R e s u ltat

Nedan presenteras resultatet av bild-och videogranskningen från en genomförd tillgänglighetsanpassning i en stad med medeltida anor:

Markbeläggning

Markbeläggningen i staden har anpassats för att underlätta passeringen för personer med funktionsvariationer, äldre med rullator, cyklister samt personer med barnvagn. Staden valde att använda sig av olika typer av markbeläggningar som exempelvis, små- och storgatsen, kullersten som är lagt jämnt på marken samt granit. Valet av de olika typerna av beläggningar grundar sig på de kulturhistoriska värden som staden håller fast vid.

Figur 32. Markbeläggning. Tagen från ACA 2018

Genom att använda sig utav samma typer av material, anpassades marken på ett subtilt sätt utan att störa det medeltida visuella uttrycket som Viborg har. Marken har jämnats till i större delar av staden för lätt åtkomst för alla besökare och invånare. Trottoarkanterna har minimerats men en liten höjdskillnad finns fortfarande kvar för att lätt kunna åtskilja vägen från gångbanan (se figur 32). Trapporna i staden omkonstrueras till ramper så alla individer oberoende funktionsvariation kan lättare ta sig genom stadsmiljön utan att uppleva några hinder på vägen (se figur 33). I vissa delar av staden finns även avsedda vägar för personer med funktionsvariationer samt personer med barnvagn, vägarna är belagda med jämna stenplattor i kontrasterande färg och textur från resten av markbeläggningen. Vilket underlättar stadsorienteringen. (se figur 34)

Figur 33. Tillgänglig ramp. Tagen från ACA 2018

Figur 34. Viborgs stadsorientering och kontrastmarkeringar. 48

Tagen från Viborgs kommun, 2020

R e s u ltat

Sittplatser

Sittplatser som redan finns är anpassade med arm- och ryggstöd, de är placerade på jämn mark för att kunna använda sittplatserna utan hinder. Sittplatserna har även avsedda utrymmen för rullstolar bredvid (se figur 35). I staden finns även mindre konventionella lösningar på sittplatser, ett exempel är multifunktionella trappor som kan användas som sittplatser i olika höjder, dessa flexibla trappor är placerade i de mer centrala delarna av Viborg (se figur 36).

Figur 35. Anpassade sittplatser. Tagen från ACA 2019

Figur 36. Multifunktionella sittplatser. Tagen från Visit Viborg, 2020

R e s u ltat

Kontrast- och taktilmarkeringar

Kontrast- och taktilmarkeringar i staden kommer i olika former, allt från plattor med upphöjda och nedfrästa ribbor samt plattor med upphöjda dobbar för personer med synnedsättningar för att underlätta navigeringen i staden. Den taktila markeringen på ribborna anger riktning medan dobbar anger varning för något som händer framför (se figur 37-38). I staden finns det även kontrasterande färger på markbeläggningen med anledningen till att besökare lättare skall kunna orientera sig i staden, för att i sin tur skapa en god stadsorientering (se figur 34). Staden har i stort sett tänkt igenom anpassningen av gång- och cykelstråken samt resterande ytor för att underlätta för alla personer oberoende funktionsvariation. Som tidigare nämnts har staden används sig av olika typer av markbeläggningar för att skapa kontrasterande stråk beroende på behovet. Kontrast- och taktilmarkeringar enligt oss hänger mycket ihop med valet av markbeläggningen i staden. Eftersom stadens stora öppna ytor och många breda vägar är valet av markbeläggningen väsentligt för tydlig användning.

Figur 37. Taktilmarkeringar. Tagen från ACA 2018

Figur 38. Taktilmarkeringar.. Tagen från ACA 2018 50

6. P r e l i m i n Ă¤ r a

s l u t s a t se r

Preliminära

Detta stycke kommer att behandla slutsatserna vi har kommit fram till. Här presenteras också de potentiella tillgänglighetslösningar som kan appliceras på medeltida torg i stort, men specifikt på de två studerade torgen tillsammans med respektive platsspecifik problematik. Lösningar utgår från tidigare gjorda observationer samt bildoch videogranskningar från Viborgs kommun. Lösningarna använder också råd och förslag från kommunala tjänstemän och representanter från funktionshindersorganisationer. Nedan presenteras även slutsatser av enkätundersökningarna från respektive torg.

s l u t s at s e r

6.1 Brister inom tillgänglighet Lilla Torg i Malmö och Mårtenstorget i Lund har snarlika användningssätt av stadsrummet. Torgen skiljer sig i sin utformning och användbarhet till viss del. Utifrån våra observationer noterade vi att de studerade torgytorna saknar kontrastoch taktilmarkeringar, tydliga trottoarkanter samt anpassningar i form av ledstråk för personer med synnedsättningar. Dessa aspekter kan skapa en brist i stadsorienteringen för målgrupper med synnedsättningar. Även markbeläggningen och placering av gatumöbler påverka individens förmåga att kunna röra sig fritt på torgytorna. Markbeläggningen och gatumöbler kan skapa besvärligheter för besökare med funktionsvariationer och försvåra åtkomligheten på platsen.

Tillgänglighet är ett brett ämne med ett flertal fokusområden. För vårt kandidatarbete har vi särskilt inriktat oss på de tre områden som täcker in arkitektur och stadsgestaltning, design- och formgivning, samt kommunikation om byggnadsplanering från beslutsfattare till allmänheten. Mycket information och kunskap finns redan om tillgänglighet, främst inom kommunala styrinstrument. Exempelvis Plan- och bygglagen samt andra dokument där ofta Boverket är utgivaren. Litteraturstudier och regelverk är användbara källor och informationsunderlag eftersom de beskriver tillgänglighetsaspekter inom den byggda stadsmiljön. Dokumenten är oftast öppna för tolkning vad gäller sådant som kan vara enkelt avhjälpta hinder liksom riktlinjer som anger hur anpassningar skall se ut. En övergripande slutsats som vi kan dra är att de utvalda kommunerna i den här studien inte fullföljer riktlinjerna fullt ut enligt våra observationer.

En annan detalj vi lade märke till är utformningen av de offentliga sittplatserna som finns på de studerade torgen. Det är påtagligt att alla bänkar på Lilla Torg saknar arm- och ryggstöd, men även ett flertal bänkar på Mårtenstorget saknar dessa funktioner. Bänkar som saknar arm- och ryggstöd kan vara problematiska och skapa hinder för personer med funktionsvariationer. Utan stöd från ett ryggstöd eller ett armstöd kan det vara svårt att både sätta sig ned och resa sig upp från en sittande placering. Däremot kan anledningen bakom att sittplatser saknar arm- och ryggstöd vara att kommuner har gjort ett medvetet val för att hindra ett annat samhällsproblem. Enkätundersökningen tyder på att sittplatser är ett probelm på framförallt Lilla Torg (se figur 26). Som tidigare nämnt har Mårtenstorget genomgått en omformning som skett i etapper, dock uppfattas torget fortfarande som problematisk för några målgrupper enligt enkätundersökningen (se figur 28-30). Tjänstemannen på Lunds kommun berättade för oss att kommunen fått in kritik från såväl besökare som medborgare. 52

Preliminära

s l u t s at s e r

Respondenterna från både Lilla Torg i Malmö och från Mårtenstorget i Lund intygade att genom torgens utformning skapar torgen brister som gäller möjlighet till inkludering eftersom utformningen inte är anpassad för personer med funktionsvariationer. Detta medför även konsekvenser för den sociala hållbarheten i samhället. Torgens markbeläggning skapar problem och hinder för många målgrupper.

Den erhållna kritiken är främst riktad mot parkeringen och markbeläggningen som täcker torgytan. Vad gäller gatumöblemangen på Mårtenstorget noterade vi att det finns ett flertal bänkar som saknar arm- och ryggstöd. Offentliga sittplatser är ett problem som några respondenter möter enligt enkätundersökningen från Mårtenstorget ( se figur 29). Vi lade även märke till att både ledstråk samt kontrastoch taktilmarkeringar saknas på Mårtenstorget vilket skapar hinder för framförallt personer med synnedsättningar.

I vår hypotes kring tänkbara exkluderingseffekter på torgen ansåg vi att den främsta problematiken för att medeltida torg inte uppfattas som inkluderande, tillgängliga eller användbara är deras ofta ojämna markbeläggning. Detta bekräftade även våra respondenter från enkätundersökningen. Torgens problem kan dock anta olika former. På Lilla Torg menar respondenterna att även dess cykelparkering och uteserveringar som expanderar på torgets yta har en exkluderande verkan, något som vi också tog upp i vår hypotes. I motsats till Lilla Torg skapar inte de två större cykelparkeringarna på Mårtenstorgets några större hinder för besökarna enligt enkätundersökningen. Mårtenstorgets tillgänglighetsproblematik ligger däremot i dess bilparkering och att användningar för flera aktiviteter överlappar varandra vid samma tillfälle.

Aktiviteterna som sker på både Lilla Torg och Mårtenstorget är mycket människofokuserade, många spenderar sin tid på exempelvis torghandeln, uteserveringar eller på andra aktiviteter ( se figur 25, 28). Därför är torgen en attraktiv plats att befinna sig på. Från informationen vi samlat in under intervjuer med experter inom tillgänglighets ämnet och andra digitala referenser, fick vi reda på att bägge torgen saknar framtidsplaner gällande att omforma torgytan.

6.2 Respondenternas

reflektioner om torgen Majoriteten av respondenterna från enkätundersökningen i Lund ansåg inte att torget skapar besvärligheter för dem. Detta är förståeligt då torgytan är förhållandevis jämn efter förändringen som skedde i etapper, främst under år 2017 där gatan mot Lunds Saluhall omformades (se bilaga 8). Trots förändringen av torget går det inte att säga att det är helt anpassat för personer med funktionsvariationer, dels för att den saknar kontrastoch taktilmarkeringar för personer med synnedsättningar. Dessutom skapar torgets bilparkering och torghandel ett dilemma som besökarna möter under sin vistelse på torget. 53

Preliminära

s l u t s at s e r

“För många som sitter i rullstol, använder rullator eller barnvagn är torget ett helvete att röra sig igenom.” -Kvinna, 35 år. Malmö

6.3 Experternas

Preliminära

s l u t s at s e r

Eftersom det är viktigt att arbeta mer kreativt och utöka kunskapen inom tillgänglighetsämnet för att förbättra de lösningar som redan finns.

tillgänglighetsperspektiv Regelverk gällande tillgänglighetsanpassningar för personer med funktionsvariationer samt riktlinjer för enkelt avhjälpta hinder existerar och har förbättrats genom åren, däremot finns fortfarande väldigt mycket att arbeta på och utveckla enligt representanterna från funktiosnhinderssorginisationerna, Karolina Celinska och Emil Erdtman. Kommuner som utformar en inkluderande och användbar stadsmiljö, eller i detta fall ett torg, måste kunna se tillgänglighetsåtgärder i ett större medborgarperspektiv. Regelverk och nationell funktionshinderspolitik anger att kommunen skall fokusera på individerna, olika målgruppers behov och önskemål för att undvika komplikationer i användningen. Detta görs i syfte att arbeta åt att utveckla den sociala hållbarheten, påpekar våra representanter från funktionshindersorganisationer. Celinska och Erdtman har ett tydligt budskap till stadsplanerings grupperna som är att, åsiktstagande från de faktiska användarna av staden är nyckeln till att alla ska få känna sig inkluderade och välkomna i den offentliga stadsmiljön.

Som tidigare nämnts påpekar de kommunala tjänstemännen att kulturhistoriska värden kan vara en bakomliggande faktor med stor inflytande på hur tillgänglighetsanpassningar kan genomföras i staden. Karlsson menar att ta kontakt och samarbeta med olika organisationer som arbetar aktivt med tillgänglighet är den rätta vägen för städer och kommuner att ta för att skapa stadsmiljöer som inkluderar alla. Genom att ta fram flexibla lösningar, som grundar sig på universell utformning kan vardagliga problem som stadsanvändarna upplever redas ut. De lösningar kan i sin tur öka städernas användbarhet. Müller instämmer Karlsson då hon nämner att genom kreativa och genomtänkta tillgänglighetsanpassningar kan stadsrummen bli till något bättre för alla användare av staden. I vår hypotes antog vi att inkludering av medborgarna i stadsutvecklingsplaner är viktigt för att uppfylla allas behov, detta antagande besvarades också av våra representanter från funktionshindersorganisationer som bekräftade att hänsyn till medborgarnas åsikter är en av de grundåtgärder som städer bör ta till för att skapa mer välkommnande stadsrum. För att skapa en tillgänglig och inkluderade stadsmiljö, i detta fall både Mårtenstorget och Lilla Torg, gäller det att utgå från lika villkor för alla människor. Det är viktigt att arbeta utifrån ett inkluderandeperspektiv för att undvika komplikationer i användningen av det offentliga stadsrummet.

Våra tjänstemän från kommuner och representanter från funktionshindersorganisationer nämner att staden kan behålla sitt kulturhistoriska värde och samtidigt arbeta utifrån den sociala hållbarheten och inkluderingsperspektivet. Stadens kulturhistoria är vackert att se på, men hur funktionell är den? Representanterna från funktionshindersorganisationer ifrågasätter kulturvärdet och dess syfte i staden om inte alla målgrupper har tillgång till dess användning. Celinska och Erdtman anser även att det som krävs för att utöka tillgängligheten i staden är att kommunen samarbetar med design- och arkitekturgrupper samt funktionshindersorganisationer. 55

6.4 Viborgs

Preliminära

s l u t s at s e r

Enligt vår bildoch videogranskning har även sittplatser och gångstråk anpassats för personer med funktionsvariationer samt cyklister, personer med barnvag och äldre med rullator. Gångstråken har fått tydliga markeringar i form av kontrasterande markbeläggning som är jämn monterad i marken, bänkar har ett extra utrymme bredvid för att en rullstol skall få plats. Social hållbarhet och användbarhet kan anses vara det nya mottot för Viborg. Viborg valde att utgå från det medeltida uttrycket som staden besitter. Trots det lyckades kommunen att utföra förändringar som främjar inkluderingen utan att tumma på stadens karaktär. Malmö och Lund skulle kunna genomföra liknande förändringar av de torg som vi valt ut att forska kring. Genom enkla och naturliga förändrigar kan torgytorna anpssas för alla målgrupper samt behålla de kulturhistoriska värden.

tillgänglighetsanpassningar Viborgs tillgänglighetslösningar kan beskrivas som enkla och naturliga men drastiska. Lösningarna har inneburit att kommunen har bytt ut markbeläggningar i större delen av den medeltida stadskärnan. Kommunen har även skapat ledstråk på publika platser för personer med synnedsättningar, skapat kontrastmarkeringar samt gjort tydliga trottoarkanter. På så sätt har denna medeltida stad anpassats för alla sina invånare och besökare. Viborg valde att använda sig utav material som redan är befintlig i bebyggelsen, bland annat granit, små- och storgatsten samt jämnt belagd kullersten som inte sticker ut från det äldre visuella uttrycket som staden vill bevara. (se figur 3238)

Figur 39. Flygfoto på Viborg. Tagen från Viborgs kommun, 2020 56

Preliminära

s l u t s at s e r

6.5 Sammanfattande slutsatser för Lilla Torg och Mårtenstorget

För att skapa en god stadsorientering som gör att staden och den efterfrågade stadsmiljön är lätt att uppleva, men samtidigt är användbar, krävs ett välplanerat projektunderlag. Användarna skall vara i fokus, medborgardialoger med syftet att ta reda på medborgarnas perspektiv, värderingar och önskemål skall komma i akt till verkligheten. Just för att inte skapa någon exkludering i det verkliga livet behöver användarna vara med redan från start, eftersom vem vet bättre än de faktiska användarna av staden? Enligt vår mening anser vi att bilparkeringen på Mårtenstorget skall begränsas för att ta mindre torgyta som i sin tur kommer ge mer plats för andra aktiviteter. Detta bör göras med syftet att skapa en mer organiserad struktur för torgens användning. Denna förändring kommer även att ge en möjlighet till att flera offentliga sittplatser skall kunna monteras på den centrala delen av Mårtenstorget, då mer plats kommer att ägnas framförallt till förbipasserande personer. Vad gäller Lilla Torg anser vi att marken är den primära problematiken gällande tillgängligheten, därav bör den jämnas ut likt Viborgs tillgänglighetsanpassningar. Detta kommer möjliggöra att fler personer skall kunna besöka torget utan att uppleva hinder och besvärliga problem. Flera offentliga sittplatser med arm- och ryggstöd bör även monteras på torget.

7.D i s k u ss i o n

Diskussion

Användningen av samma material som finns i den redan befintliga bebyggelsen av stadsmiljön kan bidra till att de kulturhistoriska värden och visuella uttrycken behålls och att förändringar smälter ihop med den arkitektoniska stilen som redan är etablerad.

Nedan presenteras våra sammanfattande tankar kring tillgänglighetsåtgärder där vi sammankopplar teoriavsnittet med de slutsatser vi tog från våra fallstudier, enkätundersökningar och intervjuer. Detta avsnitt kommer att styrka våra påstående och argument genom att inkludera de utvalda regelverk och litteratur som även behandlar tillgänglighetsämnet. Sammantaget besvarar vi här våra forskningsfrågor.

Att skapa inkluderande och tillgängliga miljöer bör vara en prioritering inom stadsutvecklingsplaner. Vi antog tidigt att markbeläggningen och möblemang på torgen kan vara problematiska för vissa målgrupper. Genom att anpassa markbeläggningen, möblemang samt göra stadsorienteringen enklare för personer med synnedsättningar och andra funktionsvariationer. God stadsorientering skapas med hjälp av ledstråk och kontrastmarkeringar, dessa förbättringar bidrar till att stadsrummen kommer att användas av fler målgrupper. Detta utfall besvarar vår första forskningsfråga: Vilka omgivningsfaktorer hämmar målgruppers inkludering på torgytor i den byggda stadsmiljön?

7.1 Tillgängligt, ett krav inget alternativ

Våra observationer och ansalyser av två medeltida torg hjälpte oss att hitta potentiella lösningar som kan appliceras på torgytor i medeltida stadsrum. Analysen av det europeiska referensprojektet gav oss kunskapen om hur en stad kan hantera den problematik och de hinder som kan uppstå vid bevarande av kulturhistoriska värden i samband med tillgänglighetsåtgärder på torgytor.

De intervjuade representanterna från funktionshindersorganisationer påpekade vikten av att hålla sig till regelverk och riktlinjer för god tillgänglighet för att skapa inkluderande och välkomnande stadsrum för alla. De utpekade regelverken i teoriavsnittet ger riktlinjer på hur städerna kan anpassas för alla människor, för att alla individer skall kunna utöva den grundläggande friheten utan att uppleva några problem eller hinder. Tydliga mål angående vilka förändringar som bör prioriteras i staden kan vara svårt att uppnå, eftersom det finns många samhällsproblem som sammanfaller och som en kommun måste lösa för att göra staden mer hållbar inom alla aspekter. Experterna informerade oss att kulturhistoriska värden kan bidra till att vissa tillgänglighetslösningar kan vara svåra att genomföra för att inte förlora stadens karaktär. Vi anser att det alltid finns sätt att göra ett stadsrum mer inkluderande genom universell utformning och tillgänglighetslösningar som genomfördes bland annat i staden Viborg.

Det framtagna observationsprotokollet (se figur 1) som användes under bildoch videogranskningen för att ta reda på vilka kvaliteter de två studerade torgen saknar kan även användas som ett underlag för kommunernas tillgänglighetsanpassningar och utformningar av offentliga stadsrum. Vi anser att observationsprotokollet kan ge riktlinjer på de kvaliteter som hämmar inkluderingen av målgrupper. Genom att kommunerna använder sig av denna mall kan de på ett enkelt sätt kontrollera om stadsrummen är anpassade för alla besökare och användare av den byggda stadsmiljön. Genom att prioritera kommunikationen mellan stadsplanerande organisationer och medborgare, som är de faktiska användarna av staden kan ett flertal lösningar tas fram. Även nya hinder kan upptäckas som tidigare inte ansetts vara ett problem under stadsplaneringsprocessen.

7.2 Vikten av inkludering

Diskussion

Mångfalden av olika användare kan dock göra att torget upplevs som oorganiserad enligt oss och respondenterna från enkätundersökningen i Mårtenstorget. Den territoriella aspekten finns även på Lilla Torg i form av restauranger och barer, eftersom dessa verksamheter är den primära anledningen till användningen av torget. Samtidigt är dessa verksamheter en av faktorerna som medför hinder och problematik på torgytan enligt enkätundersökningen från Lilla Torg. Självklart brister torget i vissa tillgänglighetsaspekter då regelverk genom det kommunala självstyret kan tolkas fritt.

Steinfeld och Maisel (2012) nämner att universell utformning är en aspekt som bör tas fram i ett tidigt skede under stadsplaneringen (Steinfeld & Maisel, 2012). Kreativa och multifunktionella möbler, ytor med flera aktiviteter samt anpassningar efter målgruppens behov kan skapa en inkluderande miljö för alla besökare. Att utveckla och anpassa staden för människor med ett designperspektiv i åtanke kan minska graden av efterhandslösningar för att åtgärda problem och hinder. Genom att inkorporera mer flexibla lösningar som kan nyttjas av en stor mångfald av användare. Dessa lösningar gör att ett torg bidrar till en större aktivitet som oftast eftersträvas i de äldre stadsmiljöerna. Vikten av den universella utformningen bekräftades också av våra representanter från funktionshindersorganisationer. De nämnde hur viktigt det är att skapa anpassningsbara och flexibla åtgärder för alla målgrupper. Experterna nämnde också vikten av att inkludera medborgarna i stadsplaneringen. Detta leder över i svaret till vår andra forskningsfråga, nämligen Vilka aspekter och kvaliteter kan anses skapa en tillgänglig torgyta för alla målgrupper? Vi menar att svaret på frågan ligger i flexibla och kreativa lösningar som inkluderar medborgarna i stadsutvecklingen och utformningen.

Även Gillefalk (2010) påpekar vikten av att uppmärksamma åsikter från användarna av staden (Gillefalk, 2010). Genom att ifrågasätta vikten av det som anses skapa karaktären i staden kan ett flertal nya lösningar framtas. Detta bidrar till att det ifrågasatta stadsrummet blir mer inkluderande. Malmö och Lund har möjligheten att kunna skapa en mer tillgänglig stadsmiljö och samtidigt bevara de kulturhistoriska värdena på samma sätt som tillgänglighetsanpassningen från Viborg. Detta samspelar med experternas tillgänglighetsperspektiv kring användbarheten av dem kulturhistoriska värdena i staden.

Kärrholm (2004) ansåg att Mårtenstorget, under 2003 var flexibel och användbar trots dess torghandel och parkering, eftersom torget är inriktad på samspel mellan människor (Kärrholm, 2003). Vi anser att ingen större förändringen har skett idag angående dess territorialitet. Mårtenstorget är lika aktivt och användbart idag som det var under år 2003. Vi anser dock att torget inte är tydligt uppdelat idag gällande användningen för besökarna, eftersom torget innefattar ett flertal målgrupper på en och samma tidpunkt, det vill säga förbipasserande personer, cyklister och bilister.

Diskussion

“Jag vill ha ett levande torg med handel inga bilar!” -Man, 75 år. Lund

8. A v s l u t n i n g

Avslutning

Sammanfattningsvis konstaterar vi att ett inkluderande vi-tänk och god kommunikation mellan kommuner och medborgare är nyckeln till att uppnå tillgänglighetsoch inkluderingslösningar som kan fungera för alla målgrupper oavsett ålder eller funktionsvariation. Detta går hand i hand med att arbeta kreativt för att möjliggöra tillgänglighetslösningar som utgår från och bevarar det arkitektoniska uttrycket och kulturhistoriska värdet men samtidigt förmår att skapa en tillgänglig och användbar stadsmiljö. För att tillåta att en mångfald av målgrupper använder ett stadsrum, är det nödvändigt att planera med utgångspunkt från människors behov. Lika möjligheter för alla individer oberoende av individuella fysiska eller kognitiva förmågor är ofta nyckeln till att skapa en inkluderande och välkomnande stadsmiljö där ingen målgrupp känner sig diskriminerad. Potentiella hinder som markbeläggning, kantstenar, placeringen av gatumöbleringen och dennas utformning kan påverka individernas möjligheter att röra sig fritt i stadsrummet. Hjälp från organisationer som arbetar inom tillgänglighetsperspektivet, i vårt fall DHR och Funktionsrätt Sverige, är också till stor nytta med tanke på deras expertis om olika tillgänglighetslösningar. Användningen av tydliga förebilder, som i vårt fall den danska staden Viborg, ger ofta lösningar och uppslag för att göra staden mer tillgänglig men samtidigt kunna behålla historien i framtida projekt och stadsutvecklingsplaner. En prioritering av kulturhistoriska värden och det visuella uttrycket inom de gamla stadskärnorna framför att skapa tillgänglighet och inkludering är inte ett tillräckliga skäl för att hindra kommunerna från att genomföra sådana drastiska omformningar. Den moderna samhällsmodellen ska fungera i vardagen för alla oavsett ålder och funktionsvariation. Därför är tillgänglighet ett krav och inget alternativ!

9. R efe r e n s l i s t a

9.1 Litteratur

Referenslist a

• Brinkmann, Svend., Kvale, Steinar. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Översättning: Torhell, Sven-Erik. Lund: Studentlitteratur AB. • Cullen, Gordon. 1961. The Concise Townscape. Oxford: The Architectural press, senast omtryckt 2006. • Falguro; Fidalgo, Yves. 2010. Left, right, up, down: new directions in signage and wayfinding. Berlin: Gestalten Verlag. • Groat, Linda., Wang, David. 2013. Architectural research Methods. New York Wiley. • Kärrholm, Mattias. 2004. Arkitekturens territorialitet: till en diskussion om territoriell makt och gestaltning i stadens offentliga rum. Lund: Lunds universitet. • Siré, Elena. 2001. Varsam tillgänglighet : vid ändring av byggnader och byggd miljö. Stockholm : Svensk byggtjänst, (Oskarshamn : Qpress) • Steinfeld, Edward., Maisel, Jordana. 2012. Universal Design: Creating Inclusive Environments. Hoboken: Wiley Publishing. [E-bok]

9.2 Digitala källor

Referenslist a

• André, Ingrid. 2019a. Mårtenstorget – arkeologisk grävning utvärderad. Kulturportal Lund https://kulturportallund.se/arkeologisk-graevning-pa-martenstorget-utvaerderad/ [Hämtad 23.03.2020] • André, Ingrid. 2019b. Mårtenstorget. Kulturportal Lund https://kulturportallund.se/kort-om-martenstorget/ [Hämtad 21.03.2020] • Boverket. 2019. Tillgänglighet https://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/tillganglighet/ [Hämtad 26.02.2020] • Boverket. 2020. Tillgänglighet - Tillgänglighetskrav i PBL och PBF https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets-byggregler/ tillganglighet/?fbclid=IwAR0uHgT0w4TNjbAQI5dBrXa7wg6Skb0lgpgJSa5rH0NTs3FfN2R2wb8vxho [Hämtad: 04.04.2020] • Claeson, Annele. 2019. Forskning vid CSS. Karolinska institutet https://ki.se/forskning/forskning-vid-css [Hämtad 25.04.2020] • Datainspektionen. 2020. Vad dataskyddsförordningen innebär för dig som privatperson. Dataskyddsförordningen [GDPR] https://www.datainspektionen.se/vagledningar/for-dig-som-privatperson/vad-dataskyddsforordningen-innebar-for-dig-somprivatperson/ [Hämtad 27.04.2020] • European association of service providers for persons with disabilities [EASPD] 2020. Warsaw wins 2020 Access City Award. https://www.easpd.eu/easy/content/warsaw-wins-2020-access-city-award [Hämtad 03.04.2020] • Europeiska kommissionen. 2019. Access City Award 2019 - Examples of best practice in making EU cities more accessible. [PDF] https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1141&langId=en&moreDocuments=yes [Hämtad 03.04.2020]

Referenslist a

• Europeiska kommissionen. 2020. EU:s handikappstrategi 2010-2020. https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1484&langId=en [Hämtad 03.04.2020] • Folkhälsomyndigheten. 2018. Mötesplats social hållbarhet. Vad är social hållbarhet för oss? https://www.folkhalsomyndigheten.se/motesplats-social-hallbarhet/social-hallbarhet/ [Hämtad 03.04.2020] • Gillefalk, Lina, Lo. 2010.Att mäta tillgänglighet i stadsmiljö. Göteborgs universitet https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/22582/1/gupea_2077_22582_1.pdf [Hämtad 26.02.2020] • ISO. 2011. Building construction — Accessibility and usability of the built environment. ISO 21542:2011 (en) International Standardisation Organisation ISO https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:21542:ed-1:v1:en [Hämtad 23.04.2020] • ISO. 2018. Ergonomics of human-system interaction — Part 11: Usability: Definitions and concepts. ISO 9241-11:2018 (en) International Standardisation Organisation ISO https://www.iso.org/obp/ui/#iso:std:iso:9241:-11:ed-2:v1:en [Hämtad 23.04.2020] • Lunds kommun. 2020. Lundakartan. (Sökord: Mårtenstorget) https://geoportal.lund.se/portal/apps/webappviewer/index. html?id=a04321c2b07547a590f51cebe8ff6afc [Hämtad 22.04.2020] • Lunds kommun. 2020a. Lunds historia https://www.lund.se/uppleva--gora/lunds-stadsarkiv/lunds-historia/ [Hämtad 03.04.2020] • Lunds kommun. 2020b. Mårtenstorget och Östra Mårtensgatan får kroggas https://www.lund.se/trafik--stadsplanering/trafik-gator/gator-och-cykelvagar/aktuella-trafik---byggprojekt/martenstorgetoch-ostra-martensgatan-kroggas/?fbclid=IwAR1b7hPLSRQg3Qsu7mlpG0l-Rb-7W1zql8cN1yg1kZLmBb67SatWAtEenZI [Hämtad 20.05.2020] • Lunds kommun. 2020c. Torghandel https://www.lund.se/torghandel [Hämtad 21.03.2020] 67

Referenslist a

• Malmö stad, 2020. Malmö stadsatlas. (Sökord: Lilla Torg) https://kartor.malmo.se/rest/leaf/1.0/?config=../configs-1.0/malmo_atlas.js [Hämtad 22.04.2020] • Malmö stad. 2019a. Lilla torgen livlig mötesplats. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och-kulturarv/Torg-A-O/Lilla-Torg.html [Hämtad 10.03.2020] • Malmö stad. 2019b. Stadens historia. https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitektur-och-kulturarv/KulturarvMalmo/P-S/Stadens-historia.html [Hämtad 03.04.2020] • Mandel, Lauren H., LeMeur, Kelly A. 2017. User wayfinding strategies in public library facilities. https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S0740818817303717?token=0124C144A0E52F9BC7618C0EDCC5B6C1CC595A0A557B49698A7D71F5B4A8154456BEB5BCA115E04F0EE0915ED36C05BF [Hämtad 25.04.2020] • MFD. 2019. Redovisning av vidtagna åtgärder 2014 – 2018- Inför regeringens rapportering till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Myndigheten för delaktighet, MFD [PDF] https://www.mfd.se/contentassets/6efda123dcfd4005b5084555a565b606/2019-9-redovisning-av-vidtagna-atgarder-2014-2018.pdf [Hämtad 25.04.2020] • Olsson, Catarina. 2011 Boverkets författningssamling BFS 2011:5 ALM 2 [PDF] https://rinfo.boverket.se/ALM/PDF/BFS2011-5-ALM2.pdf [Hämtad 16.05.2020] • Passini, Romedi. 1996. Wayfinding design: logic, application and some thoughts on universality. University of Montreal [PDF-fil från SCRIBD] https://www.scribd.com/document/335067012/Wayfinding-Design-Logic-Application-and-Some-Thoughts-on-Universality [Hämtad 23.03.2020] • Persson, Rebecka. 2013. Funktionsnedsättning. 1177 Vårdguiden https://www.1177.se/barn--gravid/vard-och-stod-for-barn/funktionsnedsattning-hos-barn/funktionsnedsattning/ [Hämtad 14.03.2020]

Referenslist a

• Regeringskansliet. 2007. Den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd SOU 1996:129 [PDF] https://www.regeringen.se/contentassets/9d5af7bef6f147f6978523531d50ecd1/den-kommunala-sjalvstyrelsens-grundlagsskydd-sou-200793 [Hämtad: 20.05.2020] • Regeringskansliet. 2020a. Funktionshinder https://www.regeringen.se/regeringens-politik/funktionshinder/ [Hämtad 14.05.2020] • Regeringskansliet. 2020b. Mål för funktionshinderspolitiken https://www.regeringen.se/regeringens-politik/funktionshinder/mal-for-funktionshinderspolitiken/ [Hämtad: 04.04.2020] • Socialstyrelsens termbank, 2007. Funktionsnedsättning. Socialstyrelsen https://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=812&SrcLang=sv [Hämtad 03.04.2020] • Steinholtz., Sparby Sara. 2020. ”Inkludera medborgarna i stadsplaneringen”. Västsvenska arenan https://vastsvenskaarenan.se/inkludera-medborgarna-i-stadsplaneringen/ [Hämtad 03.04.2020] • Sveriges Riksdag. 2020. Plan- och bygglag (2010:900) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_ sfs-2010-900?fbclid=IwAR1I5pmqhmAGH7QMs4gc_Bgr1-x4nY1okINDJO4YxDucUfgUnrIBJdvYtrw [Hämtad 04.04.2020] • United Nations. 2020. Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD) https://www.un.org/development/desa/disabilities/convention-on-the-rights-of-persons-with-disabilities.html [Hämtad 23.04.2020] • Utrikesdepartementet. 2009. S veriges internationella överenskommelser. FN konventionen nr. 26 https://www.regeringen.se/49cf70/contentassets/f6446d9266db46dea0e0e58cd6d53a97/konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-och-fakultativt-protokoll-till-konventionen-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning.pdf [Hämtad 26.02.2020] • Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [Hämtad 27.04.2020] 69

9.3 Bildkällor

Referenslist a

• Europeiska kommissionen. 2020. Access city award - Related videos. Access City Award 2019: Viborg. Utvald tidpunkt: 00:44, 00:45. [Videoklipp] https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1141&langId=en&videosId=2915&furtherVideos=yes [Hämtad 25.04.2020] • Europeiska kommissionen. 2020. Access city award - Related videos. EU Access City Award 2018: Viborg. Utvald tidpunkt: 1:34, 1:59. [Videoklipp] https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1141&langId=en&videosId=2844&furtherVideos=yes [Hämtad 25.04.2020] • Bild 9: Lunds kommun evenemangskalender. 2020. Lunds konsthall https://evenemang.lund.se/plats/lunds-konsthall [Hämtad 22.05.2020] • Bild 10: Viborgs kommun. 2020. Viborg Billeder. Gader og veje https://billeder.viborg.dk/Viborg-Billeder?folder=595478 [Hämtad 25.04.2020] • Bild 12: Viborgs kommun. 2020. Viborg Billeder. Gader og veje https://billeder.viborg.dk/Viborg-Billeder?folder=595478 • Bild 13: Visit Viborg. 2020. Viborg Museum https://www.visitviborg.dk/viborg/planlaeg-din-tur/viborg-museum-gdk601222 [Hämtad 22.05.2020] • Bild 17: Viborgs kommun. 2020. Viborg Billeder. Viborg by https://billeder.viborg.dk/Viborg-Billeder?folder=635875 [Hämtad 22.05.2020]

Resterande bilder är tagna av Pawel Boguslawski. Resterande diagram, tabell och ritningar är gjorda av Noor Bahu och Pawel Boguslawski.

Referenslist a

9.4 Bilagor Bilaga 1: Intervjufrågor från Lilla Torg Noor Bahu & Pawel Boguslawski Malmö universitet Kandidatarbete VT20

Intervjuer med besökare på Lilla Torg i Malmö stad Valet av förbipasserande personer var slumpmässig. I början av intervjun introducerade vi oss samt berättade vilket lärosäte vi kom från och vad intervjun gick ut på. Vi informerade även den intervjuade personen om att de kan vara anonyma för att skydda deras identitet. Intervjufrågorna behandlade bland annat torgets anpassning för personer med funktionsvariationer samt vad de själva ansåg om torget, där tillkom ingen definitionsfråga för begreppet funktionsvariation. Det tillkom däremot skräddarsydda följdfrågor till respondenterna beroende på deras svar på intervjufrågorna, frågorna som ställdes behandlade specifikt Lilla Torg. Intervjuerna tog plats den 06.02.2020 och 07.02.2020. Följdfrågorna är inte inkluderade i bilagan.

Grundfrågor som ställdes under intervjuerna: • Brukar du spendera tid på Lilla Torg? På vilket sätt? • Hur lätt eller svårt är det för dig att ta dig till eller över torget? • Vilka aspekter av platsen tycker du är besvärliga? Exempelvis markbeläggning eller sittplatser? Varför? • Anser du att platsen är anpassad för personer med olika funktionsvariationer? Exempelvis personer med synnedsättningar eller personer som använder sig av en rullstol.

Referenslist a

Bilaga 2: Enkät via Surveymonkey för Lilla Torg

Referenslist a

Bilaga 3: Enkät via Surveymonkey för Mårtenstorget

Referenslist a

Bilaga 4: Intervjufrågor till Jens Karlsson Noor Bahu & Pawel Boguslawski Malmö universitet Kandidatarbete VT20

Intervju med tjänsteman från Malmö stad Intervju med Jens Karlsson från Malmö Stad. Intervju med Jens Karlsson från Malmö Stad. Karlsson arbetar som samordnare för tillgänglighetsprogrammet i Malmö Stad, hans primära sysselsättning är att genomföra och planera åtgärder för offentliga platser, 06.03.2020.

Frågor som ställdes under intervjun: • Känner du till några regelverk eller krav som måste följas vid utformningen av allmänna torgytor? • Har ni till exempel fått feedback från besökare på Lilla Torg om att det inte är särskilt anpassat för alla besökare med olika funktionsvariationer? • Om ni får en sorts feedback hur går ni tillväga med den informationen ni fått? • Är det någonting som ni skulle tänka er ifrågasätta när det gäller kulturella och historiska värden på Lilla Torg och till exempel göra marken ännu mer platt? • Vi försökte hitta fram information om när krysset byggdes, vet du vilket år det var? • Finns det någon tanket på att utveckla torget gällande tillgänglighetsperspektivet? • Finns det något torg som fått någon slags kritik gällande tillgänglighet som du känner till i Malmö? • Tycker du Malmös regelverk inom tillgälighetsfrågan har förbättrats igenom åren exempelvis inom de senaste 20 åren? Isåfall på vilket sätt?

Referenslist a

• Känner du till om en annan grupp i Malmö Stad har fått någon respons vare sig de är positiv eller negativ om Lilla Torgs utformning? • Om vi kommer tillbaka till den fråga som handlade om feedback, vi gjorde en egen liten undersökning där vi frågade förbipasserande person med eller utan funktionsvariationer om vad de tycker om själva torget. Då fick vi väldigt många svar om att det är markbeläggningen som inte är så anpassad. Då undrar vi hur många röster måste man få höra för att man ska göra någonting åt saken? • Den kritiken vi fick från vår undersökning var framförallt att de som har en slags synnedsättning. Då är det väldigt svårt för de att ta sig genom torget. • Vi tänkte även fråga om du kanske har varit i Köpenhamn? • Vad tycker du om Malmös tillgänglighetslösningar kontra Köpenhamns tillgänglighetslösningar. Köpenhamn vill jo stanna top tre bästa städer att bo i. Hur förhåller ni er till det? Eftersom det är nästan grannstäder. • Det är också en fråga som kan väcka diskussioner eftersom tillgänglighet är så pass personlig. En person kan tycka att är jätte bra och den har inga problem men en annan kan ha svårt att ta sig genom. • Känner du till om ni har någon slags samarbete med en annan myndighet som till exempel DHR eller något annat? Som har med tillgänglighetsfrågan att göra. • Är det någonting som ni skulle kunna förbättra? • Så det är du som är ansvarig tillgänglighetsfrågan? • Har ni till exempel haft öppna möten där alla kan komma och tycka till? • Du har svarat på de mesta utan att vi behövde ställa frågan. Det är till exempel vad behöver utföras för att skapa ett mer tillgängligt stadsrum. Då är det med att sänka kantstenar och så vidare…

Referenslist a

• Vi undrar om ni skulle vilja få del av vår forskning sen när vi är klara med vårt examensarbetet? • Vi undrar även ifall vi hade fler frågor, de kommer det om ca 2-4 veckor, finns det en möjlighet att arrangera ett till möte? • Är det någonting som vi skulle kunna ha tillgång till?

Referenslist a

Bilaga 5: Intervjufrågor till Lilian Müller Noor Bahu & Pawel Boguslawski Malmö universitet Kandidatarbete VT20

Intervju med tjänsteman från Lunds kommun Intervju via mejl med Lilian Müller från Lund Kommun. Müllers primära sysselsättning är en tillgänglighetsrådgivare i Lund Kommun, i nuläget är hon en doktorand vid Certec institut för designvetenskaper vid Lund universitet, 25.03.2020.

Frågor som ställdes under intervjun: • Känner du till några regelverk eller krav som måste följas vid utformningen av allmänna torgytor i Lund? Om ja, vilka regelverk är det? • Tycker du att Lunds regelverk inom tillgälighetsfrågan har ändrats igenom de senaste 20 åren? Isåfall på vilket sätt? • Känner du till om Lund kommun har fått någon respons, vare sig den är positiv eller negativ, om Mårtenstorgets utformning? Om ja, finns det någon möjlighet för förändring eller någon åtgärd? • Anser du att de kulturella och historiska värdena kan ifrågasättas för att skapa ett mer tillgängligt stadsrum? • Tycker du att Lund kommuns tillgänglighets anpassning skiljer sig från andra städer såsom Köpenhamn och Malmö?

Referenslist a

Bilaga 6: Intervjufrågor till Karolina Celinska Noor Bahu & Pawel Boguslawski Malmö universitet Kandidatarbete VT20

Intervju med tjänsteman från DHR Intervju med Karolina Celinska från organisationen DHR. Celinska arbetar som Rättighetspolitisk samordnare, 05.03.2020.

Frågor som ställdes under intervjun: • Känner du till några regelverk eller krav som måste följas vid utformningen av allmänna torgytor? • Tycker du att regelverken inom tillgälighetsfrågan har förbättrats genom de senaste 20 åren? Både generellt och inom torgytor. • Upplever du att Malmö och Stockholms val av att utforma allmänna ytor inom tillgänglighets aspekten skiljer sig? • Vilka åtgärder anser du bör utföras för att i sin tur skapa ett mer tillgängligt stadsrum? • Anser du att de kulturella och historiska värdena kan ifrågasättas för att skapa ett mer tillgängligt stadsrum? • Har du varit i Danmark, Köpenhamn? • Anser du att det är någon skillnad mellan tillgängligheten i Sverige och i Danmark? Bortsett från regelverk, utan mer hur du själv har upplevt det. • Har du något exempel på dessa städer som du tidigare nämnt?

Referenslist a

• Eftersom Köpenhamns policy är att fortsätta vara på topp tre bästa städer att bo i, i Europa. Tycker att att det borde påverka mer hur de anpassar sina allmänna ytor och platser för personer med funktionsvariationer? Eftersom du säger att Sverige är mycket bättre på att lösa problemen som kommer. Tycker du Danmark borde förbättra det också eftersom de har den höga standarden på sig själva och ställer de höga kraven. • Har du någon lösning som kan göra en stad mer tillgänglig, exempelvis via markbeläggning eller något annat? Tycker du det är något som bör uppmärksammas och arbetas mer. • Organisationer som DHR, som du jobbar på, hur stor inverkan har DHR när det gäller tillgänglighet? Vad tycker du personligen? • Har ni samarbeten med andra organisationer för att få er röst mer hörd? • Får privatpersoner kontakta DHR om de anser att det är något problem med utformningen av en stadsdel eller liknande för att kunna lösa problemet på något sätt? • Eftersom vi kommer håll vårt kandidatarbete på en kommunalnivå, undrar vi därför på vilket sätt kan en privatperson kunna påverka till exempel ett torg? Vet du kanske något sätt som får kommuner att lyssna på medborgarnas åsikter gällande tillgänglighets anpassningen? • Ifall jag går tillbaka till det om att behålla kulturella och historiska värden, så vill Malmö Stad behålla den historiska uttrycket som Lilla Torg har. Tycker du att detta borde ifrågasätta för att göra platsen mer tillgänglig för allmänheten och personer med funktionsvariationer?

Referenslist a

Bilaga 7: Intervjufrågor till Emil Erdtman Noor Bahu & Pawel Boguslawski Malmö universitet Kandidatarbete VT20

Intervju med tjänsteman från Funktionsrätt Sverige Intervju via mejl med Emil Erdtman från Funktionsrätt Sverige. Erdtman är en industridoktorand som arbetar inom projektet Rätt från början (2019-22) där avhandlingsämnet berör universell utformning, 14.04.2020.

Frågor som ställdes under intervjun: • Tycker du att regelverken inom tillgänglighets frågan har förbättrats igenom åren exempelvis inom de senaste 20 åren? Isåfall på vilket sätt? • Hur stor inverkan har Funktionsrätt Sverige på utvecklingen av den byggda stadsmiljön i de olika städerna i landet? • Har ni några organisationer ni samarbetar med, eller ni själva, som arbetar med Malmö och Lunds utveckling gällande tillgängligheten och inkluderingen? • Har ni varit med och påverkat städers utveckling gällande tillgängligheten, isåfall vad var det ni gjorde och hur blev resultatet? • Vilka åtgärder anser du bör utföras för att i sin tur skapa ett mer tillgängligt stadsrum? • Vilka förändringar har ni gjort på torget för att den skulle bli mer tillgänglig idag? Och på vilket sätt har ni gått tillväga? • Anser du att de kulturella och historiska värdena kan ifrågasättas för att skapa ett mer tillgängligt stadsrum?

Referenslist a

Bilaga 8: Planritning pÃ¥ gatan mot Lunds Saluhall Ej skalenlig

BET ANT STATUS

UPPDRAG NR DATUM

SKALA