SAMLAT GREPP ÖVER KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN

Bodens kommun möter behovet av kompetensförsörjning med en mängd insatser på bred front. Ett kompetensförsörjningsteam bestående av fyra personer har tillsatts för att leda och samordna arbetet.

– På sex år ska vi bli 5000 fler här. Det kommer att förändra hela Boden och kräver en mottagarkapacitet som matchas mot allt från jobb till föreningsliv och värdskap, säger Stina Leden, processledare för Bodens kompetensförsörjningsteam.

Kompetensbehovet följer samhällsomställningens olika faser och spänner över alla typer av arbetsgivare och yrken. Tjänster, vård, skola, omsorg och tillgång till bostäder, ska växa i takt med den ökade inflyttningen.

Tillsatte ett kompetensförsörjningsteam Bodens kommun tog tidigt ett inriktningsbeslut om att möta demografistatistiken med att öka antalet invånare till år 2030.

I samband med att H2 Green Steel aviserade sina etableringsplaner intensifierades arbetet. Efter en kart­ läggning av det omfattande samhällspussel som läggs i snabbt tempo från flera olika håll nu, tillsattes ett kompetensförsörjningsteam i Boden. Ett motsvarande team har bildats i Luleå för samverkan över kommungränserna.

Kompetensförsörjningsteamet består av:

• Stina Leden, processledare

• Anders Höglund, analys och samordning

• Carolin Sandelin, programsamordning och projektansökningar.

• Jessica Sörmling, kompetenskoordinator och utbildningssamordnare livslångt lärande.

De har sin placering på Boden Business Park där Anders Höglund är anställd, medan de övriga tre tillhör den kommunala organisationen.

De har börjat bygga upp en dialog och ett nätverk med berörda parter för att skapa en samsyn och samordning och jobba så effektivt som möjligt.

Resurser och behov ses över både hos de stora etablerarna, men också i de egna kommunala verk samheterna och hos små och medelstora privata företag i kommunen.

Invasiva växter är växter som inte förekommer av naturlig bakgrund i ett visst område, men som ändå sprider sig mycket lätt. Växter som snabbt kan ta över ett helt område och på de sättet förstör den biologiska mångfalden och tränger undan naturligt förekommande arter. I Norrbotten har vi än så länge inte så många invasiva arter. De vanligaste arterna är Jätteloka, Tromsöloka och Jättebalsmin.

Förhindra att arterna sprids

Det finns lagar och regler i EU­ förordningen som reglerar hur invasiva växter skall hanteras. Det är viktigt att även du som privatperson hjäper till att förhindra spridning av dessa och rapportera om du hittar en främmande invasiv växt i din trädgård eller på kommunal mark (se lista till höger). I sommar kommer även Brännkläppens återvinningscentral att ha en särskild container dit man kan ta sitt växtavfall.

Jättebalsaminen klipps ned innan den gått i blom. Gärna flera gånger per säsong. Om växten ej gått i blom kan stamdelarna ligga kvar. Har växten gått i blom är de viktigt att samla upp allt som är nedklippt och i säckar transportera det till vår avfallsstation. Rotdragning är en annan bra metod.

Lupinerna klipps ned 2 ggr per år.

Första gången före blommning, bör upprepas i 3–5 år.

Tromsölokan skall helst grävas upp och då med så mycket av rotsystemet som möjligt.

Anmäl förekomst av invasiv växt

Anmäla förekomst av invasiva växter via kommunens felanmälningssystem eller kontakta Park­ och skogsavdelningen via boden.se Upptäcker du invasiva främmande arter på någon av kommunens offentliga platser kontakta Medborgarservice 0921­620 00. Det är viktigt att även rapportera till www.invasivaarter.nu.

INVASIVA FRÄMMANDE VÄXTER PÅ EU:S LISTA

Växter som EU listat som främmande invasiva växter och som förekommer i Sverige:

• Jättebalsamin

• Jätteloka

• Tromsöloka

• Smal vattenpest

Vriga Invasiva V Xter I Sverige

Du kan också rapportera fyra invasiva växter som inte finns på EU:s lista men som skapar problem i Sverige

• Blomsterlupin

• Parkslide

• Sjögull

• Vresros

VAD FINNS I BODENSARNAS SOPOR?

Under en vecka i höstas gick Bodens kommun igenom innehållet i drygt två ton brännbart restavfall och matavfall från hushållen i Boden. Den visade att två tredjedelar av innehållet i soppåsarna är felsorterat.

Under vecka 42, 17–23 oktober 2022, genomförde Bodens kommun en plockanalys på bodensarnas matavfall och brännbara restavfall. 1040 kilo brännbart avfall och 1142 kilo matavfall från villor och lägenheter plockades ut för att sorteras upp i fraktioner och vägas. Samma vecka genomförde Lumire och Pireva plockanalyser i Luleå och Piteå. Analyserna utfördes av AMP Sverige AB, som specialiserat sig på just plockanalyser av olika typer av avfall. Resultatet ligger till grund för det fortsatta arbetet och framtagandet av en ny avfallsplan.

Bodensarnas vanligaste och ovanligaste miss Det största och vanligaste felet bodensarna gör är att de ofta slänger förpackningar i sitt brännbara avfall, särskilt plastförpackningar och pappersförpackningar. Nästan en tredjedel av innehållet i soppåsarna, sett vikten, består av förpackningar.

– Jag är inte förvånad, men givetvis önskar vi att alla bodensare sorterar rätt. Vi vill främst få bort plastförpackningarna ur det brännbara restavfallet. Fler förpackningar behöver återvinnas, säger Maria Nyström, chef för avfallsenheten på Bodens kommun.

Den ovanligaste missen är att slänga farligt avfall i brännbart, här verkar det mesta hamna rätt, det vill säga på återvinningscentralen eller i rätt kärl i soprummet om fastighetsägaren tillhandahåller det.

Sammanställning av resultatet

• Bodensarna är lite sämre på att sopsortera än Luleåbor och Piteåbor. I våra soppåsar är 38,8 procent av innehållet rätt sorterat, i Luleå 43,2 och i Piteå 39,5. Ungefär en tredjedel är förpackningar och en knapp fjärdedel är matavfall. I det brännbara restavfallet förekom bland annat kanyler, ficklampor, hörlurar, mediciner, mobilladdare och brandvarnare.

• 96 % innehållet i det bruna avfallskärlet för matavfall är rätt sorterat. Men förutom matavfall och trädgårdsavfall så hittades även plastpåsar, kattsand, kläder, blöjor, trä, disktrasor, dammfilter, hundbajs, tvättservetter, batterier och förpackningar i kärlen för matavfall.

• Bodensare, Luleåbor och Piteåbor är bättre på att sopsortera än svenskar i snitt. Svenska villahushåll har i snitt 37 procent rätt avfall i soppåsarna och lägenhetshushåll 35 procent rätt.

• Bodensarna kastar majoriteten av sina plastförpackningar (54%) i soppåsen.

• Ett halvt kilo ätbar mat per familj/vecka kastas bort.

• Bodensarna är bra på att sortera ut farligt avfall och annat som hör hemma på ÅVC, bättre än Luleåbor, Piteåbor och rikssnittet.

• Bodensarna slänger mindre i sina avfallskärl nu än 2015 och mindre än rikssnittet.

TIPS FÖR SOPSORTERING:

1. Både mjuka och hårda plastförpackningar sorteras som plastförpackningar.

2. Förpackningar som samlas in behöver inte vara rena, men i alla fall tomma.

3. Kattsand och äggskal ska sorteras som brännbart restavfall, eftersom de har en negativ påverkan i biogasprocessen.

BODEN GAME CAMP – ETT COMMUNITY FÖR ALLA I EN VÄXANDE INDUSTRI

Den svenska spelbranschen växer stadigt, men samtidigt saknas kompetens. På Boden Game Camp kan studenter börja sin resa mot en framtid inom den nya basindustrin redan på gymnasiet.

– Det är underbart att den här möjligheten finns här, säger Leo Raitaniemi, student Game Design.

På några årtionden har spelbranschen gått från en hobby för entusiaster till en världsomspännande industri med kulturell och ekonomisk betydelse. I Sverige har den vuxit fram som en ny slags basindustri. Enligt Dataspelsbranschens rapport Spelutvecklarindex 2022 växte den svenska dataspelsindustrins omsättning till 27,5 miljarder kronor under 2021 vilket är en ökning med 19 procent i de svenskregistrerade bolagen. Totalt inklusive dotterbolag i utlandet omsatte den svenska branschen 58,9 miljarder kronor, en ökning med 41 procent.

Unikt ekosystem för dataspelsindustrin

Samtidigt skriker branschen efter kompetens. Det är svårt att rekrytera personal i Sverige och en allt större del av svenska bolags expansion består i att etablera eller förvärva startups utomlands. Boden Game Camp i Sävast är ett unikt ekosystem för dataspelsindustrin

Utbildningar!

BODEN GAME CAMP

START HÖSTEN 2023:

• Game Artist (YH-utbildning)

• Game Designer (YH-utbildning)

• Game Programmer (YH-utbildning)

• QA / Game Tester (YH-utbildning)

• Animator and VFX Artist (YH-utbildning)

• GameDev Indie (Komvuxutbildning) i Boden. Hit söker sig studenter från Sverige och världen. Boden Game Camp är en integrerad del av Boden Business Park och här finns utbildningar, praktikplatser och spelstudios i behov av kompetens. För den som vill utveckla en egen spelidé finns möjlighet att ansöka till Boden Game Camps inkubator.

Pluggar Game Design

En av de omkring 300 studenterna är Leo Raitaniemi. Han är uppvuxen i Gällivare och har spelat spel så länge han kan minnas.

– Mina föräldrar köpte ett Nintendo 64 till mig när det var nytt. Spel har varit ett huvudintresse genom livet.

Leo Raitaniemi har tidigare pluggat indiespelutveckling på Boden Game Camp och jobbat som spelutvecklare på Wanderword, en av 14 spelstudios som har kontor i Sävast. Nu pluggar han Game Design, en 2­årig yrkeshögskoleutbildning som drivs av Futuregames.

– Jag tycker om att vara kreativ och spelindustrin är stor inom det kreativa. Det handlar inte bara om att komma på spel, utan också om hur de ska se ut. Jag ville vara kvar i Norrbotten, jag trivs så pass bra här uppe och ser få anledningar att flytta härifrån.

– Det är underbart att det här finns här uppe, vi har ju folk från Stockholm och från Turkiet, Indien, Tyskland. Det är jätteroligt att träffa folk från olika kulturer.

Ett community för alla Även andra branscher ser vilka kompetenser spelutvecklare besitter och är intresserade av deras talang. Hanna Müller, näringslivsutvecklare med inriktning mot spelbranschen på Boden Business Park, har börjat kartlägga övriga branscher i regionen för att låta studenterna själva bestämma vad nästa steg blir.

Hon jobbar även för att Boden Game Camp ska vara en tolerant plats där alla känner sig välkomna.

– Vi har studenter från världen över som har lämnat sitt liv hemma för att utbilda sig hos oss i Boden. Det är vår prioritet att de ska trivas och känna samhörighet, likväl på utbildningen som på fritiden.

– Om vi lyckas att skapa en trivsam plats där man känner tillhörighet tror vi att det kommer spegla den resa man gör. Vi vill skapa förutsättningar för att varje individ i Boden Game Camps community ska få den bästa resan och lyckas.

Hanna Müller säger att en stor bidragande faktor till mervärde är att en studentförening startats av studenterna själva. Genom den arrangeras evenemang efter skoltid där alla i Boden Game Camps community är välkomna.

Leo Raitaniemi är ordförande i studentföreningen

Arctic Student Union och är en av de som är engagerad i att anordna aktiviteter. Han arrangerar spelkvällar varje vecka och säger att initiativen uppskattas av de andra studenterna.

– Folk från större städer är vana vid att det alltid finns något att göra. Här är det så lugnt och stilla och jag vill försöka hjälpa till att få andra att trivas här så mycket som möjligt. Jag har min passion för Norrbotten och vill få andra att se det positiva.

Vill attrahera fler kvinnnor Ett av Boden Game Camps mål är att attrahera fler kvinnor. I Sverige är endast 22 procent av de som arbetar på ett spelbolag kvinnor.

– Det vi kan se är att ju tidigare i ålder man fångar intresset desto tidigare kan man visa på att det är en inkluderade bransch där vi behöver mångfald. Ett exempel på detta är gymnasieutbildningen GameDev­programmet där intaget år 2022 var fördelat 50/50, säger Hanna Müller.

– Vi anordnar även aktiviteter som Valkyrie Jam varje sommar och Female Meetup, ett evenemang som vi genomför genom vårt deltagande i det regionala spelklustret Arctic Game där Umeå, Skellefteå, Luleå och Boden samarbetar.

– Detta för att ge kvinnor och ickebinära en egen plattform att nätverka på och tillsammans stärka varandra. Att utbyta erfarenheter och se andra som lyckas inom branschen skapar en glöd hos individen att fortsätta framåt.