Samordning och samarbete i Ukrainakrisen

Kriget i Ukraina gav snabbt effekter även hos oss här i Boden. Bodens kommun har skapat en mottagningscentral som samordnar de kommunala insatserna och bistår civilsamhället. Många krafter har gjort ett fantastiskt jobb för att tillsammans lösa situationen på bästa sätt.

Vårens invasion av Ukraina skakade hela Europa och Boden nåddes snabbt av flyktingströmmarna. Då detta skrivs uppges cirka 11 miljoner människor befinna sig på flykt i eller utanför Ukraina. Av dessa har cirka 34 000 kommit till Sverige och ansökt om skydd. Fram till början av maj hade närmare 500 flyktingar från Ukraina boendeplats i Bodens kommun. De flesta av dessa är kvinnor och barn. Därutöver kan det finnas fler som uppehåller sig hos bekanta då ukrainska medborgare har rätt att vistas i Sverige utan visum i upp till 90 dagar. Alla dessa ska få någonstans att bo, ensamkommande barn ska få familjehem, de ska börja skolan, lära sig svenska, få jobb och sjukvård.

Vem gör vad? I Bodens kommun är det enheten för demokrati, kommunikation och säkerhet som ansvarar för samordningen av kommunens krisberedskap. Migrationsverket har ansvar för att ta emot och inkvartera flyktingar. MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, ansvarar för alla skyddsrum, som en del kommuninvånare frågade om inledningsvis. Kommunens roll var att sammanställa information om de olika aktörernas roller och hänvisa rätt fråga till rätt källa. – Våra kriskommunikatörer tog fram information och medborgarservice och servicepunkterna hjälpte till att nå ut med den, säger Disa Kristinsdottir, säkerhetssamordnare på Bodens kommun. Hur ser krisledningen ut? Boden har som tidigare mottagningsort erfarenhet av flyktingvågen 2015-16 och hade även under pandemitiden etablerat en central krisberedskapsgrupp bestående av bland andra kommunchef och förvaltningschefer tillsammans med kommunens säkerhetssamordnare och kriskommunikatör. Berörda delar av den gruppen kunde nu snabbt återuppta sina korta beslutsvägar kring Ukrainasituationens frågor och väntade effekter hos oss.

Vad gör kommunen? – Inledningsvis var steg ett att analysera situationen, förklarar Ann Sundberg, enhetschef för demokrati, samhälle och beredskap.

Steg två var och är själva omhändertagandet av flyktingar och ge information till kommunmedborgarna. Steg tre är att fortsätta utveckla kommunens roll långsiktigt samtidigt som övriga kommunala funktioner ska löpa vidare.

På kommunens hemsida läggs det löpande ut aktuell information och kontaktuppgifter, information om hur du kan hjälpa till med mera: bodens.se/kommunen/ ukraina.

Samordning En viktig erfarenhet från tidigare flyktingvåg var att det krävs samordning. Bodens kommun axlade den rollen och har organiserat en särskild mottagningsfunktion för att dels samordna det interna arbetet och kommunikationen på bästa sätt, dels utgöra en smidig och flexibel kontaktyta gentemot andra organisationer.

Esma Berg anställdes som mottagningssamordnare och blev från ena dagen till den andra spindeln i nätet för allt som gör flyktingmottagandet smidigare. Hennes tjänst ligger under JobbCenter men Esma finns även på BIS, Boden Integration och Samverkan.

Civilsamhället För att ge ett bra mottagande både akut och på längre sikt spelar du som kommunmedborgare en mycket stor roll. Många har engagerat sig inte bara i att skänka saker och hjälpa till praktiskt utan också i att fånga upp med aktiviteter och integrera nyanlända i föreningsliv, kultur, kyrkor med mera. Kommunen har tagit taktpinnen att samordna träffar för alla engagerade för att organisera insatserna och mötas i gemensamma frågor.

Disa Kristinsdottir. Uppslutningen från civilsamhället har varit fantastisk och viljan att bistå lokalt under ukrainakrisen är stor. Kommunen har tagit taktpinnen att samordna resurserna.