Page 1

Svensk Fisknäring. Årgång 2. Nr 3. 2018. Pris: 55kr

TEMA: VALÅR

Politiker svarar om yrkesfisket

Vem kontrollerar fisken? Så här arbetar

SLU Aqua i Lysekil

Tång - en outnyttjad resurs


2

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr.3 2018

LEDARE

ValĂĽr Med nĂĽgra mĂĽnader kvar till hĂśstens riksdagsval känns den politiska situationen mer osäker än nĂĽgonsin. Hur ska det bli? Vem kommer att alliera sig med vem? Det lär bli en turbulent hĂśst. Fullt lika skakigt fĂĽr vi hoppas att det inte blir när politikerna skall hantera fiskefrĂĽgor. Vi ställde fyra frĂĽgor till riksdagsledamĂśter om deras syn pĂĽ det svenska yrkesfisket, läs deras svar pĂĽ sidorna 6-8. I det här numret vill vi ocksĂĽ berätta vad som sker pĂĽ vĂĽra myndigheter och institutioner. Vilka uppdrag har de och vad det resulterar i? MĂĽnga fĂśrknippar myndigheter med kontroll, och det är delvis korrekt. Just den biten känns ofta besvärande. När man tror sig vara färdigkontrollerad kommer nästa besĂśk, fĂśr samma sak. Känns det som. Det rĂśr sig om olika myndigheter, fĂśr olika syften. Uppdragen blir svĂĽra att samordna, säger de vi pratat med, trots att kontrollerna känns ganska likvärdiga. Att samkĂśra resultaten kanske ändĂĽ inte är en dum idĂŠ. Man kan lära sig frĂĽn kollegernas besĂśk och kanske spara in pĂĽ en del frĂĽgor? Med tanke pĂĽ att det är livsmedel vi hanterar är det en fĂśrutsättning att det sker pĂĽ ett korrekt sätt. MĂĽnga gĂĽnger sker kontrollen av personer som även kontrollerar andra livsmedel och är därfĂśr inte specialister pĂĽ ďŹ sk och skaldjur. DĂĽ är det viktigt att berätta hur verkligheten ser ut i just den här branschen. De esta gĂĽr utmärkt att fĂśrklara fĂśr, resonera med och tar tacksamt emot informationen. Vi vill ju i slutändan samma sak; att en fĂśrstklassig produkt nĂĽr slutkonsumenten och att vi alla har samma regelverk fĂśr att nĂĽ dit. Fiskhandlarna är ett utmärkt exempel pĂĽ en grupp som lyft sin standard de senaste

tio ĂĽren. De har tagit sitt ansvar och svarar idag upp till i princip alla kontrollfrĂĽgor. Läs mer i artiklarna pĂĽ sidorna 14 och 16. I ĂĽr gick hela vĂĽrt land frĂĽn kall vinter rätt in i sommar med rekordvärme. Blommor i rabatt och pĂĽ buskar har slagit ut och hunnit vissna. Men nĂĽgra växter som inte vissnar – och som heller inte behĂśver vattnas, är tĂĽng. En underutnyttjad näringsrik resurs som alltid funnits där men som de esta av oss vet alldeles fĂśr lite om. Ă„r du sugen pĂĽ att veta lite mer? Häng med till Catxalot i Havstenssund och lĂĽt dig inspireras infĂśr sommarens snorkelturer, sid 9. En riktigt ďŹ n sommar, frĂĽn oss till er! Karin FagerstĂĽhl, SjĂśmatsfrämjandet

#SBOTDIUFSNFSPDIGĂšSLPSUOJOHBS HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrĂĽdet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljĂścertiďŹ ering fĂśr hĂĽllbart ďŹ ske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens RiksfĂśrbund www.ďŹ skbranschen.se GFA = GĂśteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges ďŹ skares producentorganisaton www.sfpo.se SPF = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se SVC = Svenska VästkustďŹ skarnas CentralfĂśrbund Demersalt ďŹ ske = ďŹ ske som sker nära botten Pelagiskt ďŹ ske = ďŹ ske som sker hĂśgre upp frĂĽn botten Vattenbruk = odling av ďŹ sk eller skaldjur Landning = den ďŹ sk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av bestĂĽndet som uppnĂĽtt kĂśnsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthĂĽlligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fĂĽngstkvot av en art under ett ĂĽr) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNĂ„RING ADRESS 4KĂšNBUTGSĂŠNKBOEFU 'JTLIBNOFO (ĂšUFCPSH JOGP!TKPNBUTGSBNKBOEFUTF ANSVARIG UTGIVARE 3PHFS5IJMBOEFSANNONSERJOGP!TKPNBUTGSBNKBOEFUTF LAYOUT OCH TRYCK-PUUB#FSOIFE #JMMFT5SZDLFSJ"# .ĂšMOEBMXXXCJMMFTTF

OMSLAGSBILD*MMVTUSBUJPO4BSB'PSTCFSH


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018



*OOFIÌMM OS Sid. 4 Vilket uppdrag har SLU i Lysekil?   3ROLWLNHUQDVYDUDURP\UNHVÀVNHW 9 Tång – en urgammal nyhet  8SSGUDJNRQWUROO9HPNRQWUROOHUDUÀVNHQ"  3RVLWLYXWYHFNOLQJLÀVNGLVNHQ 20 Ny ordförande i Fiskbranschens Riksförbund



21 Nyfångat inte alltid godast  9DGKlQGHULÀVNHQQlUGHQKDQWHUDVIHO"  )LVKIDFHLGHQWLÀHUDUÀVNDU





5SFWMJHTPNNBS ÚOTLBSWJQÌ 4WFOTL'JTLOÊSJOH

3


4

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr

Vilket uppdrag har HavsďŹ skelab i Lysekil? +DYVĂ€VNHODERUDWRULHWL/\VHNLOlUVHGDQHQGHODY6/8$TXD Det hĂśrs delvis pĂĽ namnet vad man sysslar med men hur ser deras uppdrag ut och vad används resultaten till? Vi ĂĽkte till Bohuslän fĂśr att ta reda pĂĽ det.

E

n av de varmaste majdagarna, dĂĽ termometern visar strax Ăśver 30 grader styr vi mot Lysekil och HavsďŹ skelaboratoriet som tillhĂśr Sveriges Lantbruksuniversitet. Det ingĂĽr i Institutionen fĂśr akvatiska resurser och fĂśrkortas SLU Aqua. Maria Hansson, biträdande avdelningschef, mĂśter upp i entrĂŠn och vi gĂśr en kort rundvandring i lokalerna. Med bara ett par meter till havskanten och det lilla forskningsfartyget HĂĽlabben guppande utanfĂśr fĂśnstret blir det väldigt tydligt att arbetsplatsen pendlar mellan hav och land. – Vi arbetar i verkligheten, kan man säga. Den fysiska närvaron till havet gĂśr det mĂśjligt att handgripligt samla in vetenskapligt material som underlag till en hĂĽllbar fĂśrvaltning av vĂĽra ďŹ sk- och skaldjursbestĂĽnd i havet, säger Maria. FĂśrutom HavsďŹ skelaboratoriet i Lysekil ďŹ nns Kustlaboratoriet i Ă–regrund och SĂśtvattenslaboratoriet i Stockholm (Drottningholm) samt fyra fältstationer och utgĂśr Institutionen fĂśr akvatiska resurser, SLU Aqua. 180 personer arbetar pĂĽ Institutionen, varav HavsďŹ skelaboratoriet är det stĂśrsta med 70 medarbetare; avdelningschef Joakim Hjelm, tvĂĽ biträdande avdelningschefer och Ăśvriga fĂśrdelade pĂĽ sex enheter med en enhetschef fĂśr varje. Med en ĂĽrlig budget pĂĽ 200 miljoner fĂśr hela institutionen, gĂĽr 80 procent av kostnaderna till datainsamling och 20 procent till forskning och forskarutbildning. – VĂĽrt stĂśrsta och viktigaste uppdrag är alltsĂĽ att samla in data som grund fĂśr nationell och internationell rĂĽdgivning, säger Maria.

Nytt forskningsfartyg pĂĽ gĂĽng Efter det att forskningsfartyget Argos togs ur

drift 2011 har man hyrt in sig pĂĽ det danska forskningsfartyget Dana och gĂśr varje ĂĽr fem internationellt samordnade undersĂśkningar med trĂĽlningar och avancerad ekolodning efter ďŹ sk i Ă–stersjĂśn, Kattegatt och Skagerrak. Syftet är att samla in ďŹ skerioberoende uppskattningar av mängden ďŹ sk i olika omrĂĽden, samt mängden ďŹ skyngel. – LĂśsningen med Dana fungerar bra men blir i längden dyr och i viss mĂĽn begränsande, säger Maria men tillägger att i april 2019 kommer SLUs nya toppmoderna forskningsfartyg Svea, som just nu byggs i Vigo i Spanien, att levereras till hemmahamnen i Lysekil där SLU stĂĽr som ägare fĂśr fartyget. Svea kommer att vara plattformen fĂśr de ĂĽrligt ĂĽterkommande trĂĽlnings- och akustisk undersĂśkningarna i Sveriges havsomrĂĽden och genomfĂśrs av Havs- och vattenmyndigheten. SMHI kommer ocksĂĽ vara itiga användare av fartyget. Det moderna och exibla fartyget kommer även att användas av olika nationella och internationella forskningsprojekt och kunna nyttjas fĂśr i stort sett alla typer av marin forskning.

Maria Hansson, biträdande avdelningschef, SLU Aqua i Lysekil.

6DPDUEHWHPHG\UNHVĂ€VNHW FĂśrutom ďŹ skerioberoende datainsamling pĂĽ forskningsfartyg, bedriver man ocksĂĽ ďŹ ske-

Ett par otoliter (hÜrselstenar) frün sill. Pü dessa exemplar kan man tydligt avläsa ürsringarna, som pü ett träd, och därmed üldersbestämma sillen.

Carina Jernberg studerar de smĂĽ otoliterna (hĂśrselstenarna) frĂĽn sill.


SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr

riberoende datainsamling frĂĽn kommersiella ďŹ skebĂĽtar. FĂśr att kunna gĂśra en bestĂĽndsuppskattning tas prover pĂĽ framfĂśrallt arter som torsk, rĂśdspätta, rĂśdtunga sill, skarpsill, räka och kräfta. Genom att väga och mäta ďŹ sken och analysera ďŹ skens hĂśrselstenar, s.k. otoliter, fĂĽr man reda pĂĽ ďŹ skens ĂĽlder och därmed hur bestĂĽndens sammansättning ser ut. Resultaten visar hur mĂĽnga ďŹ skar som fĂśds varje ĂĽr, hur bra Ăśverlevnaden är, hur ändrade ďŹ skemetoder pĂĽverkar bestĂĽnden m.m. Omkring 50 000 ďŹ skar analyseras varje ĂĽr med avseensde pĂĽ ĂĽlder.

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) stĂśrsta beställaren FĂśr att kunna ta rätt beslut eller ta reda pĂĽ hur man ska genomfĂśra vissa ĂĽtgärder, behĂśver HaV rätt kunskap. DĂĽ vänder de sig till SLU Aqua. Som exempel kan uppdraget vara att ta fram fĂśrutsättningarna fĂśr hur man skall genomfĂśra ett tillfälligt ďŹ skestopp fĂśr en speciďŹ k art. Men SLU är ocksĂĽ beroende av uppgifter frĂĽn HaV. Varje gĂĽng en ďŹ skare gĂĽr ut fĂśr att ďŹ ska rapporteras all fĂĽngst till HaV, en viktig pusselbit i SLUs analys av bestĂĽndsuppskattningen.

Samlad data till underlag fĂśr Ă€VNHNYRWHU ICES, det internationella havsforskningsrĂĽdet, sammanställer varje ĂĽr data frĂĽn alla berĂśrda länder hur ďŹ sken och skaldjuren mĂĽr i de olika bestĂĽnden. SLU Aqua bistĂĽr med det svenska underlaget. Detta underlag ligger sedan till grund när kommissionen presenterar ett fĂśrslag till kvoter som i sin tur tas till ministerrĂĽdet fĂśr beslut.

Blir inte datainsamlingen korrekt frĂĽn bĂśrjan är det enkelt att fĂśrstĂĽ att det fĂĽr betydande konsekvenser sedan. Det ska inte ďŹ skas fĂśr mycket men heller inte mindre än nĂśdvändigt. MSY, maximum sustainable yield (maximalt uthĂĽlligt uttag), är det optimala.

Fisket och forskning allt mer eniga – Idag ďŹ nns en allt stĂśrre samsyn pĂĽ hur läget ser ut i havet, bland ďŹ skare och forskare, konstaterar Maria och menar ocksĂĽ att vĂĽra ďŹ skeministrar fĂśljer rĂĽdgivningen i hĂśgre grad, vilket är en fĂśrutsättning fĂśr att vi skall kunna kalla vĂĽrt ďŹ ske hĂĽllbart.

Selektiva redskap-lyckat VDPDUEHWHPHGĂ€VNHW FĂśrutom datainsamling och analys till forskning, rĂĽdgivning och utbildning sker en rad olika projekt pĂĽ HavsďŹ skelaboratoriet. Ett exempel pĂĽ det är samarbetet med yrkesďŹ sket fĂśr att utveckla selektiva redskap. Syftet är att underlätta yrkesďŹ skets omställning till den landningsskyldighet som bĂśrjade infĂśras i EU:s ďŹ skeripolitik den 1 januari 2015 och som ska vara fullt infĂśrd 2019. Det har visat sig under projektets gĂĽng att ďŹ sket haft mĂĽnga goda idĂŠer kring hur de ska kunna ďŹ ska mer selektivt, idĂŠer som visat sig fungera väl i SLUs vetenskapliga utvärdering. Till de projekt som hittills genomfĂśrts hĂśr en selektiv torsktrĂĽl (T90) som nu an-

Lite historia: Ă…r 1919 donerade professor Robert Murray en sommarvilla med tomt till Lysekils stad som 1926 beslĂśt att Ăśverlämna fastigheten till staten, fĂśrutsatt att den användes till ett marint laboratorium. HydrograďŹ sk-Biologiska Kommissionen ďŹ ck en donation pĂĽ 75 000 kr frĂĽn Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som användes fĂśr att utrusta och inreda det nya laboratoriet. Invigningen av Statens HavsďŹ skelaboratorium i Lysekil, som det ofďŹ ciella namnet kom att lyda, ägde rum i juli 1929. Ă…r 1948 inrättades Fiskeristyrelsen i GĂśteborg. Den HydrograďŹ sk-Biologiska Kommissionen upplĂśstes och laboratoriet kom att tillhĂśra den nya styrelsen, vilken 1991 ombildades till Fiskeriverket. FrĂĽn och med 1 juli 2011 Ăśvergick verksamheten pĂĽ HavsďŹ skelaboratoriet till Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

vänds fĂśr ďŹ ske i Ă–stersjĂśn. Andra exempel är rist (galler) som sorterar ut smĂĽ räkor ur trĂĽlarna, trĂĽlar som kan undvika bifĂĽngster av sej vid ďŹ ske efter sill, trĂĽlar som separerar olika arter samt fasta redskap fĂśr torskďŹ ske och burar fĂśr sälsäkert ďŹ ske. HaV har delat ut 38 miljoner kronor till hela projektet som startade 2014 och beräknas vara klart nästa ĂĽr.

KARIN FAGERSTĂ…HL

Snabbfakta Vad sker pĂĽ SLU Aqua? %BUBJOTBNMJOH "OBMZT 3ĂŒEHJWOJOH 'PSTLOJOH 6OEFSWJTOJOH

HavsďŹ skelaboratoriet, vackert beläget vid havskanten i Lysekil sedan 1929.

5


6

SVENSK FISKNÄRING · Nr

VALSPECIAL

Politikerna svarar om DET SVENSKA YRKESFISKET I höst är det val. Vi passade på att ställa några frågor till YPRZKHNZWHY[PLYUHVTO\YKL]PSSMYpTQHZ]LUZR[`YRLZÄZRL och hur de ser på framtiden. 1 Konkret, hur vill du främja svensk fisknäring och svenskt yrkesfiske? 2 Vad är din bild av den gemensamma fiskeripolitiken på EU-nivå och regleringen i Sverige? 3 Din syn på det svenska yrkesfiskets förutsättningar och vad som behöver ändras?

frågor

4 Hur ser framtidens yrkesfiske ut om du får bestämma?

Jens Holm 7 3JLTEBHTMFEBNPU .JMKÚPDI KPSECSVLTVUTLPUUFUPDI&6OÊNOEFO 1. 7JWÊSOBSFUUIÌMMCBSUmTLFEÊSWJTÊLFSTUÊMMFSBUUWJIBSMJWTLSBGUJHBCFTUÌOE7JWJMMIBMFWBOEF IBWEÊSWJUBSIÌSEBSFUBHNPUNJMKÚHJGUFSPDIVUTMÊQQ7JWJMMTÊLFSTUÊMMBBUUnFSmTLBSTLB LVOOBWBOESBJWÌSBÊMWBSHFOPNTUÚSSFLSBWQÌWBUUFOLSBGUFOQÌPNMÚQFMMFSBUUEBNNBSUBT CPSU 2. %FUÊSTPSHMJHUBUUNFEMFNTMÊOEFSOBGPSUGBSBOEFJOUFGÚMKFSEFOWFUFOTLBQMJHBSÌEHJWOJOHFO VUBOSÚTUBSGÚSPIÌMMCBSUIÚHBLWPUFS'MFS&6MÊOEFSNÌTUFUBFUUTUÚSSFBOTWBSGÚSIÌMMCBSU mTLF JOUFNJOTU%BONBSL 3. 7JCFIÚWFSLPOTVNFSBNFSTWFOTLGÌOHBEmTL7JTLBGSÊNKBFUUIÌMMCBSUmTLFPDIPDLTÌ NBSLOBETGÚSBPTTTPNFUUTÌEBOU 4. 7JTLBTÊLFSTUÊMMBIÌMMCBSBCFTUÌOEPDIGÌSBOQBTTBmTLFVUUBHFUEÊSFGUFS'JTLFSFETLBQFO CFIÚWFSCMJNFSTFMFLUJWBPDImTLFCÌUBSOBCPSEFLVOOBESJWBTQÌCJPHBTPDIFM.FEFUU ÚLBUNBSJOUTLZEEPDINFELSBGUGVMMBÌUHÊSEFSNPUNJMKÚHJGUFSPDIVUTMÊQQLPNNFSWJGÌNFS MFWBOEFIBWNFENFSmTL%FUHZOOBSBMMB JOUFNJOTUWÌSBmTLBSF

Jens Holm, Vänsterpartiet.

Marianne Pettersson 4 3JLTEBHTMFEBNPU  .JMKÚPDIKPSECSVLTVUTLPUUFU 1. %FUmOOTTUPSBNÚKMJHIFUFSBUUVUWFDLMBmTLFOÊSJOHFO GÚSCÊUUSBLPOLVSSFOTLSBGUFOPDIGÌnFSJOOP WBUJPOFS/ÊSJOHFOCFIÚWFSIÚKBTJOLVOTLBQTOJWÌJnFSBBWTFFOEFOGÚSBUULVOOBVQQOÌFUUCÌEF IÌMMCBSUPDILPOLVSSFOTLSBGUJHUmTLFPDIWBUUFOCSVL7JLBOVUWFDLMBWBUUFOCSVLFUNZDLFUNFS 2. %FOHFNFOTBNNBmTLFSJQPMJUJLFOÊSBCTPMVUOÚEWÊOEJH7JGÚSWBMUBSUJMMTBNNBOTFOHFNFOTBN OBUVSSFTVSTPDIWJCFIÚWFSLPNNBÚWFSFOTPNFUUIÌMMCBSUOZUUKBOEF.FOTKÊMWLMBSUKPCCBSWJGÚS FUUGÚSFOLMBUSFHFMWFSLIFMBUJEFO 3. 7JCFIÚWFSTUÊSLBEFUTNÌTLBMJHBLVTUOÊSBmTLFUGÚSBUUJOUFVUBSNBWÌSBLVTUTBNIÊMMFO&OEFM JEFUUBÊSBUUTFUJMMBUUTÊMTUBNNFOJOUFBMMWBSMJHUGÚSTWÌSBSHBSOmTLFU7JCFIÚWFSVUWFDLMBCÊUUSF SFETLBQPDIJOGÚSBMJDFOTKBLUQÌTÊM

Marianne Pettersson, Socialdemokraterna.

4. 'SBNUJEFOTmTLFÊSIÌMMCBSUPDIGÚMKFSLWPUFSTPNGÚMKFSEFOWFUFOTLBQMJHBSÌEHJWOJOHFO7JIBS OZBSFETLBQTPNNJOTLBSCJGÌOHTUFSOBPDIWJTMÊOHFSJOUFCJGÌOHTUFSÚWFSCPSE7BUUFOCSVLFUIBS ÚLBUPDIEFUTNÌTLBMJHBmTLFULBOÚWFSMFWB7JTBUTBSQÌCFTÚLTOÊSJOHFOTPNPDLTÌCJESBSUJMMBUU TUÊSLBWÌSBLVTUTBNIÊMMFO


SVENSK FISKNÄRING · Nr

Emma Nohrén .1 3JLTEBHTMFEBNPU .JMKÚPDIKPSECSVLTVUTLPUUFU 1. )ÌMMCBSBmTLFLWPUFS%FUÊSWJLUJHUNFEmTLFLWPUFSQÌFOIÌMMCBSOJWÌTÌBUUWJMÌOH TJLUJHULBOIBCÌEFIÌMMCBSBmTLCFTUÌOEPDIMJWTLSBGUJHmTLFOÊSJOH'SJTLBIBW7JLUJHUNFE LSBGUGVMMBÌUHÊSEFSNPUUJMMFYFNQFMÚWFSHÚEOJOHPDIQMBTU#SBmTLFTLBQSFNJFSBT 7JWJMMTFBUUmTLFLWPUFSGÚSEFMBTFGUFSTPDJBMBPDINJMKÚNÊTTJHBLSJUFSJFS 2. %FUHÌSJSÊUUSJLUOJOH"MMUnFSCFTUÌOEmTLBTQÌFOIÌMMCBSOJWÌ'MFSB&6BWUBMNFEGBUUJHB MÊOEFSIBSGÚSCÊUUSBUT%FUÊSWJLUJHUBUUEFOHFNFOTBNNBmTLFSJQPMJUJLFOTPNCFTMVUBEFT GÚSFUUQBSÌSTFEBOJNQMFNFOUFSBTQÌFUUCSBTÊUUSFHJPOBMU 3. %FUTNÌTLBMJHBmTLFUNÌTUFGÌCÊUUSFGÚSVUTÊUUOJOHBS)BWTPDImTLFSJQSPHSBNNFUIBS WJLUJHBJOTBUTFSGÚSFUUIÌMMCBSUmTLF%FUÊSWJLUJHUBUUTZTUFNFUNFEÚWFSGÚSJOHBWmTLFSÊUUJH IFUFSJ4WFSJHFCMJSCSB 4. 7JIBSGSJTLBIBWNFEIÌMMCBSBmTLCFTUÌOEPDInFSZSLFTmTLBSFNFEHPEBBSCFUTWJMMLPS 7JWJMMPDLTÌTFFUULVTUOÊSBTNÌTLBMJHUmTLFPDIMFWBOEFLVTUTBNIÊMMFO

Emma Nohrén, Miljöpartiet De Gröna.

Eskil Erlandsson $ 3JLTEBHTMFEBNPU .JMKÚPDI KPSECSVLTVUTLPUUFU 7JDFPSEGÚSBOEF&6OÊNOEFO 1.  &UUIÌMMCBSUmTLFÊSWJLUJHUPDI$FOUFSQBSUJFUWJMMTFFUUTNÌTLBMJHULVTUOÊSBmTLFQBSBMMFMMUNFE EFUTUPSTLBMJHBmTLFU7JTFSPDLTÌFOQPUFOUJBMJEFOMBOECBTFSBEFmTLOÊSJOHFO NFOSFHFMWFS LFUGÚSEFOOBOÊSJOHNÌTUFGÚSÊOESBTPDIGÚSFOLMBTGÚSBUUOÊSJOHFOTLBLVOOBVUWFDLMBT 2. %FUCFIÚWTFOOZHFNFOTBNmTLFQPMJUJLJ&6GÚSFUUMÌOHTJLUJHUIÌMMCBSUPDIMÚOTBNUmTLF 4WFSJHFNÌTUFBSCFUBGÚSFO&6HFNFOTBNTUBOEBSEBWLPOUSPMMFSPDIÚWFSWBLOJOHTÌUHÊSEFS  NJOTLBmTLFGÚSFUBHFOTBENJOJTUSBUJWBLPTUOBEFSPDITÊLSBBUUmTLFSJLPOUSPMMFOGVOHFSBSTBNU BUUmTLFLWPUFSCFTMVUBTFGUFSWFUFOTLBQMJHBSFLPNNFOEBUJPOFS 3. %FUCFIÚWTSFHFMGÚSFOLMJOHBSGÚSEFULVTUOÊSBPDITNÌTLBMJHBmTLFU CMBOEBOOBUCFIÚWFS SFHMFSOBGÚSUJMMÌUOBmTLFSFETLBQVQQEBUFSBTGÚSBUUEFUTLBCMJMÚOTBNUBUUmTLB'ÚSBUUOZB HFOFSBUJPOFSTLBWJMKBCMJmTLBSFNÌTUFEFUCMJMÊUUBSFBUULÚQBPDIUBÚWFSmTLFGÚSFUBH Eskil Erlandsson, Centerpartiet.

4. 7JNÌTUFVUWFDLMBFUUIÌMMCBSUmTLFNFOPDLTÌGÚSFOLMBGÚSmTLBSFBUUEJWFSTJmFSBTJOBWFSLTBN IFUFS%FULBOIBOEMBPNBUUTUBSUBSÚLFSJFS SFTUBVSBOHFSFMMFSDBGÏFSNFOEÌLSÊWTEFUFOLMBSF SFHMFS TNJEJHBUJMMTUÌOETQSPDFTTFSPDICSBEJBMPHFSNFEUKÊOTUFNÊOQÌNZOEJHIFUFS

Lars Tysklind, 3JLTEBHTMFEBNPU - .JMKÚPDIKPSECSVLTVUTLPUUFU 1. 6UHÌJGSÌOBUUZSLFTmTLFUÊSFOWJLUJHOÊSJOHTPNWJWJMMWÊSOB3FHFMGÚSFOLMJOHT BSCFUFUJOPNmTLFUNÌTUFJOUFOTJmFSBT+PCCBJOPN&6GÚSBUUBOQBTTBEFOHFNFOTBNNB mTLFSJQPMJUJLFOUJMMMPLBMBGÚSIÌMMBOEFO4ÊOLUBTLBUUFSQÌKPCCPDIGÚSFUBHBOEFTPNÊWFO HZOOBSmTLFSJOÊSJOHFO 2. &6TmTLFSJQPMJUJLCFIÚWTNFOCFIÚWFSGÚSCÊUUSBT3FGPSNFSJOHFOÊSFUUTUFHJSÊUUSJLUOJOH NFECMBTVDDFTJWUJOGÚSBOEFBWMBOEOJOHTTLZMEJHIFU­SÚWFSUZHBEPNBUUSFHFMWFSLFULSJOH mTLFUJ4WFSJHFLBOGÚSFOLMBTPDIBUUOÊSJOHFOLBOGÌTUÚSSFVUSZNNFBUUUBBOTWBSGÚSTJOFHFO GSBNUJE 3. 5SPUTCSBGÚSVUTÊUUOJOHBSQSÊHMBTUZWÊSSWBSEBHFOBWLSÌOHMJHBSFHFMWFSLPDITBOLUJPOFS 'PLVTQÌVUWFDLMJOHJTUÊMMFUGÚSBWWFDLMJOH.JMKÚBOQBTTBUmTLFCÚSHFIÚHSFmTLFLWPUFS .FSGPSTLOJOHPDIVUWFDLMJOHBWTFMFLUJWBPDINJMKÚWÊOMJHBmTLFSFETLBQ"ENJOJTUSBUJWB CÚSEBONÌTUFMÊUUBT Lars Tysklind, Liberalerna.

4. &UUZSLFTmTLFTPNIBSTUPSGSBNUJETUSP EÊSÊWFOVOHEPNBSWÊMKFSBUUKPCCB-ÌOHTJLUJHB GÚSWBMUOJOHTQMBOFSPDIVUWFDLMBEFSFETLBQHÚSmTLFUMÌOHTJLUJHUIÌMMCBSU(PEMÚOTBNIFUGÌT HFOPNBUUTBUTBQÌIÚHLWBMJUFUJTUÊMMFUGÚSLWBOUJUFU3FHFMWFSLTPNHÚSEFUMÊUUBUUHÚSBSÊUU

7


8

SVENSK FISKNÄRING · Nr

Roland Utbult ,% 3JLTEBHTMFEBNPU  ,VMUVSVUTLPUUFU 1. /ÊSEFUHÊMMFS½TUFSTKÚOLSÊWTEFULSBGUUBHNFENJMKÚQSPCMFNFOTPNJTJOUVSTLBQBSQSPCMFN GÚSCMBUPSTLmTLFU3FHFMGÚSFOLMJOHCÚSTFTÚWFSMJLTPNEFOLPNQMFYB&6SFHMFSJOHFO'JTLÊS FOTWFOTLCBTOÊSJOHPDIEÊSNFEPDLTÌWJLUJHTPNOÊSJOHTSJLGÚEB 2. &6UBSTUFHJSÊUUSJLUOJOHOÊSEFUHÊMMFSSFHJPOBMJTFSJOHPDISFHFMGÚSFOLMJOH 3. %FUEFNFSTBMBmTLFUCÚSGÌTBNNBTZTUFNTPNEFUQFMBHJTLBNFEQFSNBOFOUB ÚWFSGÚSCBSB mTLFSÊUUJHIFUFS 4. /ZDLFMPSEFOÊSMÌOHTJLUJHUIÌMMCBSU%FUJOOFCÊSCMBFONPEFSOJTFSJOHBWmTLFnPUUBOPDIFO WÊHJOJZSLFUGÚSVOHEPNBSTPNWJMMTBUTB CÚSKBSPGUBTNÌTLBMJHU 7JLUJHUBUUGÌUJMMCBLBHMÊE KFO TUPMUIFUFOPDIGSBNUJETUSPOJEFUTWFOTLBZSLFTmTLFU

Roland Utbult, Kristdemokraterna.

Maria Malmer Stenergard .  3JLTEBHTMFEBNPU .JMKÚPDIKPSECSVLTQPMJUJTLUBMFTQFSTPO 1. 'JTLFPDIWBUUFOCSVLTLBWBSBIÌMMCBSBOÊSJOHBSoNJMKÚNÊTTJHU FLPOPNJTLUPDITPDJBMU ,POTVNFOUFSOBTJOUSFTTFOTLBTLZEEBTPDIIÊOTZOTLBUBTUJMMZSLFTmTLBSOBTCFIPW7JWJMM CMBOEBOOBUIBnFSÌSJHBGÚSWBMUOJOHTQMBOFSGÚSBUUTÊLSBMÌOHTJLUJHUIÌMMCBSBCFTUÌOEPDICFWBSB NÚKMJHIFUFOUJMMmTLFÊWFOJGSBNUJEFO 2. %FUÊSWJLUJHUBUUEFOTWFOTLBJNQMFNFOUFSJOHFOBWEFOHFNFOTBNNBmTLFSJQPMJUJLFOJOUFHFS TWFOTLBmTLBSFLPOLVSSFOTOBDLEFMBS%FUmOOTHPUUPNFYFNQFMQÌQPMJUJLPNSÌEFOEÊSTWFOTLB NZOEJHIFUFSTUÊMMFSUVGGBSFLSBWÊOOÚEWÊOEJHUNFEIÊOWJTOJOHUJMM&6MBHTUJGUOJOH%FOTPSUFOT ÚWFSJNQMFNFOUFSJOHÊSEJSFLUTLBEMJHPDICÚSVOEWJLBT

Maria Malmer Stenergard, Moderaterna.

3. %FUTWFOTLBZSLFTmTLFUIBSTUPSQPUFOUJBMNFOLÊNQBSPGUBJNPUWJOEQÌHSVOEBWTWFOTLB TÊSSFHMFSPDIIÌSEJOUFSOBUJPOFMMLPOLVSSFOT3FHFMWFSLFOGÚSÚWFSMÌUFMTFBWmTLFSÊUUFSCÚSHÚSBT NFSUJMMÌUBOEF.ÚKMJHIFUFSOBBUUUJMMÌUBTUÚSSFnFYJCJMJUFUJUJETHSÊOTFSOBGÚSmTLFLWPUFSCÚSÚLB *OTBUTFSCÚSJOJUJFSBTGÚSBUUNJOTLBSFHFMLSÌOHMFUGÚSmTLFU 4. 'SÌONPEFSBUTZOWJOLFMWJMMWJTFTÌWÊMFOMJWTLSBGUJHmTLFSJOÊSJOHTPNMJWTLSBGUJHBCFTUÌOE'ÚSEFU LSÊWTBUUEFOHFNFOTBNNBmTLFQPMJUJLFOJNQMFNFOUFSBTQÌFUUFGGFLUJWUTÊUUPDIBUULWPUFSOBTÊUUT NFETUÚEJWFUFOTLBQFO

Martin Kinnunen 4% SJLTEBHTMFEBNPU  .JMKÚPDIKPSECSVLTVUTLPUUFU 1. %FUWJLUJHBTUFÊSLBOTLFBUUGSÊNKBFGUFSGSÌHBOQÌTWFOTLGÌOHBEmTL EFULBONBOHÚSBHFOPNBUU QÌWFSLBPGGFOUMJHBVQQIBOEMJOHBSPDIEFOÚWSJHBJOIFNTLBNBSLOBEFO4WFOTLUmTLFÊSIÌMMCBSU PDIWÊMLPOUSPMMFSBUþ 2. 'JTLFWBUUFOÊSHFNFOTBNNBPDILSÊWFSOÌHPOGPSNBWHFNFOTBN SFHJPOBMGÚSWBMUOJOHJOPN SBNFOGÚSWBETPNÊSMÌOHTJLUJHUIÌMMCBSU%FUTPNÊSNJOESFTKÊMWLMBSUÊSBUU4WFSJHFTLBIB IÌSEBSFSFHMFSÊOWBE&6GÚSFTLSJWFS%FUNJTTHZOOBSTWFOTLBBLUÚSFSQÌEFOJOSFNBSLOBEFO 3. &OHJWFOÌUHÊSEÊSBUUGÚSWBMUBTÊMPDITLBSWCFUZEMJHUIÌSEBSFÊOJEBH0OÚEJHCZSÌLSBUJPDI ÚWFSJNQMFNFOUFSJOHBW&6SFHMFSCFIÚWFSTFTÚWFSPSEFOUMJHUNFEFOUSFQSFOÚSFSOBTJOUSFTTFO TPNMFETUKÊSOB

Martin Kinnunen, Sverigedemokraterna.

4. 4WFSJHFEFNPLSBUFSOBWJMMTFFUUEJWFSTJmFSBUmTLF4UPSTLBMJHIFUPDIFGGFLUJWJUFUMÊNQBSTJHJWJTTB GBMM NFOTBNUJEJHUWJMMWJBUUEFUTLBmOOBTNÚKMJHIFUUJMMNFSTNÌTLBMJHUmTLF TPNTLBLVOOB CFESJWBTGSÌOPMJLBIBNOBSJ4WFSJHF4BNNBOUBHFUmOOTFOQPUFOUJBMBUUmTLBNFSGSÌO TWFOTLBWBUUFO


SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr

LinnĂŠa och Lajka utanfĂśr butiken Catxalot i Havstenssund.

TĂĽng

en urgammal nyhet $OODWnQJDUWHUL6YHULJHJnUDWW äta. De är fulla av nyttiga vitaminer och mineraler. Här uppe i norden har vi inte riktigt fÜrstütt vilken näringsrik skatt som gÜmmer sig under ytan. Tills nu. ,$VLHQKDUPDQDQYlQWWnQJRFKDQGUDDOJHU sedan urminnes tider, här är vi i bÜrjan av en upptäcktsresa.

I ett hus pĂĽ kajen i den lilla orten Havstenssund i Bohuslän, arbetar LinnĂŠa SjĂśgren och Jonas Pettersson. Tillsammans driver de Catxalot (uttalas som engelskan â€?catch a lotâ€?), ett fĂśretaget där allt kretsar kring tĂĽng, alltsĂĽ de tĂĽngarter vi ďŹ nner runt vĂĽra svenska kuster.

LinnÊa och jag har stämt träff pü Tjurpannans naturreservat strax innan Havstenssund. Med sig har hon Lajka, en alldeles nyklippt 6-münaders labradoodle som hellre vill vara med pü tüngsafari än att ligga ensam hemma i huset pü kajen. Vi tar oss mot klipporna och havet. LinnÊa är utrustad med vütdräkt, snorkel och mask. Och

9


10

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

KNÖLTÅNG Klipp av de yttersta skotten. Tillagningstips: Stek i smör och servera till fisk.

Snabbkurs i tång De flesta arter passar att torka och smulas för att användas som krydda i soppor, på fisk och i brödbak.

BLÅSTÅNG Klipp av de yttersta skotten som är ljusa och mjuka. Gott av torka blåsorna och äta som snacks.

SOCKERTÅNG Finast på våren. Stek med grönsaker. Linda färsk sockertång runt fisk som ska grillas eller tillagas i ugn.

Skörda försiktigt. Slit aldrig loss tången, klipp eller skär. Plocka bara så mycket som du kan ta hand om.

den specialdesignade kniven att skörda tången med. – Många blir förvånade när vi berättar hur lite tång vi faktiskt skördar. När det skall användas i mat behövs inga stora mängder, det kan vara bra att komma ihåg om man blir sugen på att prova själv. KARRAGENALG Ger krispighet i sallad. Används som förtjockningsmedel i desserter, sylt och marmelad.

HAVSSALLAT Strimla rå i sallad. Gott i smoothie.

SUDARE God rå i sallad, klipp ner i nudelsoppa eller stek i smör.

SÅGTÅNG De feta knopparna är goda tidigt på våren.

Linnéa simmar runt ganska nära klippkanten och kommer upp med lång vacker sockertång och därefter blås,- knöl,- och fingertång, havssallat och sudare som också kallas snärjtång. Karragenalg är en liten gul art som kan användas som förtjockningsmedel, ett vegetariskt alternativ till gelatin. Detta lär ha varit ett känt husmorstips i Bohuslän förr i tiden. Snart målas det upp en tavla av bruna, guldgula och limegröna alger på klippan. Av alla tångarter vi har i Sverige använder Linnéa endast 10-15. Ingen av de 300 algarterna i våra vatten är giftig, men det finns de som inte smakar gott eller har en otrevlig konsistens, till exempel brunslick och grönslick.

Vår är skördetid RÖRHINNA Finhacka och strö över sallad och maträtter med fisk och skaldjur.

FINGERTÅNG Lägg en bit fingertång i soppor, såser och grytor istället för buljong.

Det är nu det är säsong för tång och för en del av arterna varar det ända fram till i höst. Den här våren och försommaren har varit

11


12

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Plocka alltid i friskt rörligt vatten.

ovanligt varm vilket har gjort att temperaturen i havet varit rekordhög tidigt. Trots det behöver man oftast ha våtdräkt vid skörd. – Det blir snart kallt när man legat i ett tag. Det brukar ta en stund innan man hittat det man vill ha, säger Linnéa. När det är kallt passar det bäst med vadarbyxor och när det är varmt blir det våtdräkt, mask och snorkel. Om man inte sitter på en sten eller klippa och tar det som finns vid vattenlinjen. En artikel om tång Allt började för tio år sedan med en artikel i tidningen Gourmet om svensk tång. Linnéa sparade artikel, nyfikenheten var tänd, men det var först runt 2013, när hon träffat sin nuvarande sambo Jonas, som tankarna började omvandlas till tänkbara affärsidéer. Tångbad låg i tiden men de upptäckte snart att folk var mer intresserade av att äta tången än att bada i den. Det passade bra då Linnéa och Jonas stora intressen är just hav och mat. Nu började en spännande tid med tånglitteratur och en

hel del spaning under kajakturerna, vad som egentligen fanns under havsytan.

Sverige saknar tångtradition

Det var inte helt enkelt att hitta svenska skrifter i ämnet då vi i det närmaste saknar tångtradition i Sverige. Carl von Linné skrev på sin tid att bönderna på Gotland gav knöltång till grisarna. Det är i stort sätt det enda svenska dokument som finns kring användning av tång till annat än gödning på åkrarna, säger Linnea. Dock har kunskapen om tångens nyttiga egenskaper ökat på senare tid. På 70- och 80-talet började det skapas hälsokostprodukter baserade på tång. Annat är det i Asien där man använt alger i maten i urminnes tider och i Chile har man funnit rester av rödalg som används för 12 000 år, troligen i medicinskt syfte.

Kända matkreatörer blir nyfikna på tång

Linnéa tror timingen med Catxalot var helt rätt. Tiden var mogen. Förutom att de flesta av oss smakat olika alger i mat från det asia-

”Skär av tången med kniv eller klipp med sax. Lämna alltid orörda plantor”

tiska köket, går trenderna mot att plocka sin egen mat/ogräs, rawfood, leva hälsosamt och återupptäcka naturens resurser. Det har vi sett, inte minst, på menyerna i restauranger med de mest erkända matkreatörerna. Kocken Tommy Myllymäki kontaktade Linnéa och Jonas i samband med sin medverkan i kock-EM, Bocuse d’Or Europé, 2014. Hans rätt skulle innehålla tång. Tommy vann och Catxalot gjorde sig snabbt ett namn i kockkretsar. Kocken Stefan Eriksson som var den som skapat recepten till artikeln i Gourmet för tio år sedan hade också nåtts av ryktet om Catxalot och ville komma på besök i Havstenssund för att lära sig mer om tång. Cirkeln var liksom sluten. – Det är roligt och hedrande att många vill förknippas med oss, de produkter vi har och det vi står för, säger Linnéa, det skapar samarbeten som både vi, de och naturen mår bra av. Ett exempel på ett nytt event som vi planerar att sjösätta i sommar är ”Hela stranden” där deltagarna gör en insats och städar en strand samtidigt som de lär sig om tång och får smaka på olika arter.

Inspirera andra

Idag säljer man bara den torkade tången förpackade till olika smakfulla produkter. Logistiken för den färska tången blev för krävande och svår att få lönsam. Konceptet på Catxalot fokuserar nu istället på upplevelser och kunskapsspridning. Och en hel del mat förstås. Jonas har startat ett leaderpro-


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

jekt, The Swedish seaweed agenda där han vill uppmuntra och inspirera andra att starta företag för förädling av tång. Det kan vara allt från hur man KRAV-certifierar sina produkter och hanterar tången för bästa kvalitet till rent juridiska frågor kring till exempel bildande av bolag. De vill gärna se fler som lyfter fram tången på ett hållbart sätt, till den fantastiska resurs det är.

Engagerade i odlingsföretaget Kosteralg Att odla tång är framtiden, tror Linnéa som också är engagerad i Kosteralg, ett avknoppningsföretag från projekt Sea Farm på Lovéncentret Tjärnö. Det är en grupp forskare som nyligen startade företaget och har redan i år skördat 15 ton havsodlad sockertång, en produkt som sedan levereras till bland annat ölbryggerier, knäckebrödstillverkare och ett företag som heter Wegme och som tillverkar seaweed burgers. Man planerar också landbaserade odlingar, av havssallat och kanske rörhinna, tångarter som är goda, växer fort och är kommersiellt gångbara till bland annat restaurang och matindustri. Tången säljs färsk, fryst eller torkad. Fördelen med att odla i tank är en jämn tillgång året runt.

Smakhöjare Många av de tångbaserade produkter man finner i Catxalots butik, används med fördel i matlagningen. En bit fingertång istället för buljong, torkad och smulad tång som krydda med perfekt sälta. Plockar man färsk tång går en del arter utmärkt att koka, steka och fritera, eller varför inte pickla? Möjligheterna är många. På förra uppslaget kan du läsa om några av de fantastiska och nyttiga tångarter man kan skörda på västkusten, vilket ingår i allemansrätten. Förutsättningen är dock att de skördas försiktigt med kniv eller sax. Klipp en bit upp på plantan så den har chans att växa vidare och skörda från olika ställen varje gång. – Ta bara så mycket du hinner ta tillvara på, säger Linnéa som samtidigt vill uppmana fler att upptäcka vår tångskatt i havet. – Det är så otroligt vackert så här års, fler borde ge sig själv möjligen att uppleva det, avslutar Linnéa Sjögren. Vill du bli inspirerad, få tips och idéer eller bara botanisera i Catxalots webbutik, gå in på www.catxalot.se KARIN FAGERSTÅHL

ETT BRETT SORTIMENT FRÅN HAVETS DJUP Hos Gothia Seafood finns ett varierande sortiment hela året. Vi erbjuder alla sorters färsk fisk, skaldjur, frysta produkter från världens alla hörn, dessutom ett stort antal rökta produkter såsom musslor och vårt eget sillmärke, Havets silver, med krämiga sillar. När du köper våra produkter kan du lita på att de inte bara är en produkt med hög kvalitet och smak utan även att den är fiskad på rätt sätt. Vi på Gothia Seafood vill bidra till ett hållbart fiske! Därför köper vi fisk från producenter som kan uppvisa full spårbarhet som innebär att vi kan följa fiskens väg, från fångst till vår anläggning. Snabbt och fräscht!

Fiskhamnsgatan 9 ∙ Växel: 031-7754490 ∙ info@gothiaseafood.se ∙ www.gothiaseafood.se

13


14

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Miljöförvaltningen gör en färskhetskontroll på Göteborgs Fiskauktion.

Uppdrag kontroll

– Vem kontrollerar fisken? Som fiskare, fiskhandlare, grossist eller fiskauktion råkar du titt som tätt ut för olika kontroller från våra myndigheter. Vad kontrollerar de egentligen och vad är syftet med kontrollerna? Från det att fisken tas upp ur vattnet börjar en logistisk resa. Har fisken fiskats på ett korrekt sätt i rätt mängd, har rätt information följt med i hela kedjan och har fisken hanterats på ett korrekt sätt för att bibehålla högsta tänkbara kvalitet? Det är vad de vill veta.

Havs- och vattenmyndigheten, HaV

Havs och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för fisket i Sverige och arbetar för ett hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag. De ligger under Miljödepartementet och kontrollerar bland annat kvoter och yrkesfiskelicenser. All fisk som landas rapporteras in till Hav och vattenmyndigheten. Man vill helt enkelt se till att kvoterna hålls och att allt går lagligt till. Ute till havs gör man kontroller med hjälp av kustbevakningen men kontroller görs också vid landning eller ute på olika anläggningar. I och med det nya spårbarhetssystemet som kommer att träda i kraft den 1 januari 2019 kommer man kunna följa fisken från hav till grossist och vidare till fiskaffär eller restaurang och lättare hålla koll på infiskade kvoter. Det är många uppgifter som rap-

porteras in till Hav och vattenmyndigheten. Båtens beteckning, fiskezon (t.ex. Skagerak), art, vikt och fångstdatum är några. Mer information om spårbarhetsarbetet hittar du på HaVs hemsida. Sök på: Vägledning för spårbarhet av fiskeri- och vattenbruksprodukter.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket är den som leder och samordnar landets livsmedelskontroll. Men det är oftast Miljöförvaltningen och Länsstyrelserna som utför kontrollerna på uppdrag av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket kontrollerar dock själva äggpackerier, musselodlingar, större mejerier, fiskanläggningar med flera och har ständig kontroll på alla slakterier. För att göra kontrollen likvärdig över hela landet granskar Livsmedelsverket kommunernas livsmedelskontroll.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

ganisationer, samt smittskydd, animaliska biprodukter och foder. Många grossister tar till exempel hand om avskär från fileteringen och skickar detta vidare för produktion av djurfoder, då är det jordbruksverket som kontrollerar detta. På uppdrag av jordbruksverket kontrollerar Havs och vattenmyndigheten kvalitetsklass och viktklass. För beredda produkter kontrollerar de även livsmedelsanläggningens id-nummer. Mer om detta kan du hitta i RÅDETS FÖRORDNING (EG) Nr 2406/96 av den 26 november 1996 om fastställande av gemensamma marknadsnormer för saluföring av vissa fiskeriprodukter.

Fiskens gälar skall vara röda och glansiga.

Detta är ditt ansvar

Miljöförvaltningen

Miljöförvaltningen är en del av kommunen och är de som du oftast stöter på när det gäller kontroller av livsmedelsverksamheter. De kontrollerar livsmedelsföretagare och ser till att de följer lagar och regler. Syftet är att se till att den mat vi äter är säker. Vi som konsumenter skall känna oss trygga med var livsmedlet kommer ifrån och att det är säkert ur hygiensynpunkt. Miljöförvaltningen arbetar på flera olika sätt med livsmedelskontroll. Oftast gör de oanmälda kontrollbesök, men de gör också besök där inspektören i förväg bokar en tid med den som driver verksamheten. Vid besöken kontrollerar inspektören att verksamheten fungerar på ett bra sätt och att de livsmedel som säljs är säkra att konsumera. Det handlar till exempel om att maten förvaras vid rätt temperatur och att det är rent och snyggt i lokalerna. Men det är också spårbarhet, märkning, färskhet och datummärk-

ning som kontrolleras, oftast vid separata kontroller. Livsmedelskontrollens ansvar är att kontrollera hur företagen lever upp till lagstiftningens krav. En bra livsmedelskontroll bidrar både till att konsumenter och företag känner förtroende för maten och till att livsmedelsföretagens konkurrenskraft ökar. Mer information hittar du i Informationsförordningen EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1169/2011 och i EU-förordning 1379/2013.

Jordbruksverket

Jordbruksverket ligger under Näringsdepartementet och har bland annat i uppdrag att främja fisket och ansvarar bland annat för havs- och fiskeriprogrammet. Jordbruksverket har även ansvar för marknads-, handels-, konsumentfrågor, erkännande av producentorganisationer och branschor-

Som företagare har man ansvar för att de produkter man säljer är korrekt märkta, säkra och att ingen konsument blir vilseledd, till exempel av informationen på livsmedelsförpackningen eller av maten som serveras på restaurangen. När det gäller sjömat skall konsumentinformationen följa med fisken från båten fram till konsumenten. Det är det företag som har fisken eller skaldjuren hos sig som har ansvaret att märkningen stämmer överens med det som finns i lådan eller förpackningen. Med tanke på att de flesta kontrollanter, oavsett från vilken myndighet de kommer, även kontrollerar andra livsmedel är de sällan experter på just fisk och skaldjur. Många gånger är kunskapen om det specifika livsmedlet större hos företagaren och kontrollanterna kan därför behöva guidas i sjömatens värld. inda

L

Ismaskin? Ring oss på tel 0708-43 13 56 för kostnadsfri konsultation

Fjällvägen 3, 463 93 Västerlanda www.deltakyl.se E-mail: tommythorin5@gmail.com

LEASA DIN ISMASKIN VIA WASA KREDIT – Spara pengar från första dagen

Hallberg

15


16

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr

Positiv utveckling

PĂ„ZRKPZRLU 0LOM|I|UYDOWQLQJHQL*|WHERUJJHQRPI|UGHXQGHUHWWĂ€VNSURMHNW6\IWHWYDUDWWLQVSHNWHUDVDPWOLJDĂ€VNDQOlJJQLQJDUL*|WHERUJVDPWDWWInHQVDPODGELOGDYKXUOLYVPHGHOVODJVWLIWQLQJHQI|OMV0HQ V\IWHWYDURFNVnDWWK|MDNRPSHWHQVHQEODQGLQVSHNW|UHUQDJHQRPXWELOGQLQJ1XKDUGHWI|UĂ XWLW knappt tio ĂĽr och det kan vara intressant att fĂĽ en bild av det aktuella läget – vad var de vanligaste I|UHNRPPDQGHDYYLNHOVHUQDVRPĂ€FNSnSHNDQGHGn²RFKYDGlUYDQOLJDVWLGDJ"+DUNRPSHWHQVHQ hos inspektĂśrerna Ăśkat och vad är det som vi i branschen behĂśver bli bättre pĂĽ? – Det lĂĽter spännande att jämfĂśra läget fĂśr tio ĂĽr sedan med läget idag, säger Pia Gustafsson, Enhetschef Livsmedelskontroll pĂĽ MiljĂśfĂśrvaltningen. Tyvärr har vi pĂĽ MiljĂśfĂśrvaltningen inte gjort om samma typ av projekt som vi gjorde 2009, utan frĂĽgorna har ingĂĽtt i den lĂśpande kontrollen, och ďŹ nns inte sammanställda. Vi har därfĂśr inga jämfĂśrande siffror att använda. VĂĽr kontroll utvecklas ocksĂĽ utifrĂĽn vad som händer i samhället och vi har därfĂśr delvis annat fokus vid vĂĽra kontroller idag, än vad vi hade fĂśr tio ĂĽr sedan. Vid en tillbakablick till 2009, inspekterades 31 ďŹ skindustrier, 46 ďŹ skbutiker och 8 ďŹ skvagnar. I de inspekterade ďŹ skindustrierna konstaterades att det i mer än hälften av dem fanns brister i bl.a. rengĂśring av lokaler, eftersatt underhĂĽll och nedkylningskontroll av livsmedel. Man var ocksĂĽ dĂĽlig pĂĽ att kontrollera kylkedjan vid hantering av ďŹ sk. I ďŹ skbutiker och ďŹ skvagnar fann man framfĂśr allt, avvikelser inom utbildning, utformning av lokaler och problem med mottagningskontroll. MĂĽnga fĂśretag hade inte heller ännu fĂśrstĂĽtt att de mĂĽste ha ett system fĂśr egenkontroll. I sju av butikerna var bristerna sĂĽ stora att de meddelades beslut om helfĂśrbud. Detta innebar att man mĂĽste stänga ned helt till dess att fĂśrbättringar gjorts. Viktigt att produkterna har korrekt märkning i ďŹ skdisken.

Stark positiv utveckling Idag har vi blivit duktigare och har en hĂśg livsmedelssäkerhet i hela branschen. Men när man fĂĽr kontroll, vad är dĂĽ de vanligast fĂśrekommande pĂĽpekandena man fĂĽr i ďŹ skdisken av sin lokala miljĂśfĂśrvaltning? Vi har under maj mĂĽnad gjort en koncentrerad tillsyn av ca 50 ďŹ skdiskar i GĂśteborgsregionen och generellt är resultaten positiva, säger Susanna Ulander, LivsmedelsinspektĂśr, MiljĂśfĂśrvaltningen. Fem omrĂĽden har varit av särskilt intresse; Färskhet Här har vi kontrollerat datummärkning pĂĽ produkter och att den färska ďŹ sken som ligger i disken hĂĽller mĂĽttet. Produkter som kĂśps in frĂĽn grossister ĂĽtfĂśljs ju alltid av ett bäst-fĂśre-datum men den sista anhalten i ďŹ skdisken blir en objektiv bedĂśmning. Här kommer personalens professionella bedĂśmning in och en god hantering i disken kan Ăśka produkternas livslängd. Viktigt är att konsumenten fĂĽr en fullgod vara med hĂśg livsmedelssäkerhet. Antal pĂĽpekanden här har varit fĂĽ. Märkning av färdigtillverkade produkter sĂĽsom sallader och sĂĽser Här har vi ett operationellt, nationellt mĂĽl, och skall verka fĂśr att livsmedel fĂĽr en säker innehĂĽllsdeklaration. Vi hade kanske fĂśrväntat oss att mĂĽnga ďŹ skdiskar gĂśr egna produkter som mĂĽste märkas enligt InformationsfĂśrordningen och i Livsmedelsverkets fĂśreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation. Men det visade sig att fĂĽ ďŹ skhandlare idag gĂśr egna sallader, sĂĽser och rĂśror. De esta kĂśper dessa färdiga och därvid fĂśljer ju en ingredienslista som vanligtvis är fullgod. Här hade vi endast nĂĽgra enstaka pĂĽpekanden vilket gĂśr att konsumenterna kan känna sig trygg med den innehĂĽllsdeklaration som fĂśljer med varan. Tid och temperatur Här undersĂśkte vi att man gĂśr en temperaturkontroll vid mottagning av varor och hĂĽller en kylkedja genom hela logistiken. Kontroll av nedkylning efter upphettning av varor ingick ocksĂĽ, t ex kräftkok och egna soppkok. Idag är det inte sĂĽ mĂĽnga ďŹ skhandlare som kokar egna kräftor men de som fortfarande gĂśr detta vet att processen är känslig och de har därfĂśr bra rutiner. Här hade vi fĂĽ pĂĽpekanden.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Calicivirus Detta virus är det som vanligast orsakar vinterkräksjukan. Här kontrollerade vi att man hade goda rutiner när det gäller personal som varit sjuk. Det gäller att inte återvända till arbetsplatsen för tidigt utan att ta hänsyn till de inkubationstider som är aktuella för olika sjukdomar. Här hade vi få påpekande, som arbetsgivare är man införstådd med vikten av att ha frisk personal vid hantering av öppna livsmedel. Märkning av fisk och skaldjur Sedan märkningsreglerna för fisk och skaldjur infördes 2014 har fler blivit mycket bättre på att märka fisk och skaldjur rätt. Det är naturligtvis en daglig utmaning för handlaren eftersom fisk och skaldjur idag kommer från flertalet områden och fiskas med flera olika tekniker. Men här är kontrollanterna riktigt nöjda med hur reglerna följs och har idag få påpekanden. – Generellt har fiskhandeln genomfört många förbättringar under de senaste åren och de är pålästa och har goda rutiner. Vi är nöjda med utvecklingen och finner att konsumenterna kan handla trygga produkter i vår fiskhandel, avslutar Susanna Ulander.

Bra relation till kontrollenhet – Vi har en mycket bra relation till kontrollmyndigheterna här i Uppsala kommun, säger Michael Prising, Feskarn i Saluhallen, Uppsala. Ibland kan det naturligtvis vara svårt att vara uppdaterad när regler och förordningar förändras, vi har ju en tuff affärsverksamhet att driva och ägnar mycket tid åt detta. Men kommunen är mycket serviceinriktad och har en positiv inställning till vår erfarenhet och kompetens och hjälper oss med frågor så att vi kan bedriva vår verksamhet på bästa sätt. Om jag ändå skall nämna något påpekande som vi fått under åren, så är det märkningen av färsk fisk i disken. Idag skall man ju märka med handelsbeteckning, latinskt namn, fiskeredskap och detaljerat fångstområde. Detta är många detaljer och vi har många olika produkter i fiskdisken så det är en daglig utmaning att få allt rätt, säger Michael.

Fortsatt utbildning för livsmedelsinspektörer Nu har också Sveriges livsmedelsinspektörer samlats i två dagar för att utveckla landets livsmedelskontroll. Temat var ”God kontrollsed – nytta och trygghet”. Och utmaningarna är många. Det handlar om etik och likvärdig kontroll, men också om rättssäkerhet, metodik och mötet med de som blir kontrollerade. – God kontrollsed handlar om hur vi gör kontroll, när vi gör det som bäst. Att utveckla gemensamma arbetssätt för att göra vårt bästa, till vår standard, säger Pertti Nordman, chef för området Livsmedelskontroll på Livsmedelsverket. Rekordmånga, cirka 400 av landets livsmedelsinspektörer och ett 50-tal chefer, träffades under 16-17 maj för att utveckla sitt samarbete och bli effektivare. De kom från Livsmedelsverket, länsstyrelser och framför allt från kommuner. – En väl fungerande livsmedelskontroll skapar förtroende för svensk mat, både här hemma och i export. Ingen ska behöva bli sjuk eller lurad av oseriösa livsmedelsföretagare. I slutändan handlar det om att bygga en livsmedelskontroll som är till nytta för både konsumenter och företagare, säger Pertti Nordman, chef för kontrollen på Livsmedelsverket. ILONA MIGLAVS

9lVWNXVW¿VNDUQD

)nQJDURFK VlOMHUKDYHWV OlFNHUKHWHUYLG *g7(%25*6 ),6.$8.7,21

17


18

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr.3 2018

Skyltar till ďŹ skdisken med all information.

Märkningskrav pü IËUVNĹVNLGLVNHQ 2014 trädde en utÜkad märkningslagstiftning i kraft som LQQHElUDWWGXVRPVlOMHUIlUVNÀVNRFKIlUVNDVNDOGMXU|YHUGLVNHOOHU IlUGLJI|USDFNDWPnVWHKDNROOSnQDPQUHGVNDSRFKGHWDOMHUDWÀVNHRPUnGH Det är alltsü en skärpning av de krav som funnits fÜrut. Det är ocksü en av de SXQNWHUVRPRIWDInUDQPlUNQLQJQlUPLOM|I|UYDOWQLQJHQJ|UNRQWUROOHUDYÀVNdiskarna. Här für du en fÜrenklad version av de märkningsregler som gäller.

Vilka produkter omfattas av lagkraven? Kraven pĂĽ konsumentinformation hittar du i InformationsfĂśrordningen och Den gemensamma marknadsordningen fĂśr ďŹ skeri- och vattenbruksprodukter*1.

– – – –

• Lagstiftningen gäller obearbetade produkter omfattar bl.a. ďŹ sk och skaldjur som är levande, färska eller frysta. Den omfattar ocksĂĽ varm- och kallrĂśkt ďŹ sk och kokta kräftdjur med skal, sjĂśgräs och andra alger. (Om du gĂśr t ex sallader, ďŹ skburgare, lägger in sill eller steker strĂśmming, sĂĽ räknas dessa till bearbetade produkter, och lagkraven blir annorlunda och mer komplexa. Här kommer t ex märkning av allergener in och du ďŹ nner en bra och fĂśrenklad vägledning i kap 3 och 4 i Fiskbranschens Märkningshandbok fĂśr Fisk och Skaldjur pĂĽ www.ďŹ skbranschen.se)*2

Vilka uppgifter mĂĽste vara med i Ă€VNGLVNHQ" Fyra uppgifter mĂĽste vara tillgänglig fĂśr kunden skriftligt: 1. Handelsbeteckning*3 – Artens svenska namn. Man fĂĽr inte hitta pĂĽ egna namn pĂĽ arten. 2. Vetenskapligt namn – Artens latinska namn. 3. FĂĽngstomrĂĽde om ďŹ sken är vild. Ursprungsland om ďŹ sken är odlad. Anges pĂĽ ett av fĂśljande sätt: • FĂĽngad i ‌ Ange nĂĽgon av nedanstĂĽende omrĂĽde, om ďŹ skad runt Norden. – Skagerrak och Kattegatt (räknas som ett omrĂĽde) – NordsjĂśn

•

ÖstersjÜn Norska havet Barents hav Island och färÜarna (räknas som ett omrüde) Füngad i sÜtvatten (namn pü sjÜn, t ex Vänern, Vättern om det är ett EU-land. FÜr ett land utanfÜr EU räcker det med landets namn t ex Vietnam) Odlad i ‌ (namn pü land)

4. Redskapskategori Gäller fĂśr vildfĂĽngat och ska anges som en av fĂśljande; • notar • trĂĽlar • bottengarn och liknande nät • ringnotar och sänkhĂĽvar • krokar och linor • skrapor • tinor och fällor Närmare beskrivning av redskap fĂĽr anges frivilligt. Hur skall märkningen utfĂśras? När det gäller fĂśrsäljning av ďŹ sk, skaldjur eller alger i lĂśsvikt Ăśver disk fĂĽr den obligatoriska informationen vid fĂśrsäljning i detaljhandeln tillhandahĂĽllas genom 2 alternativ: • Dagsuppdaterade anslagstavlor eller liknande, med komplett information fĂśr varje art, läsbart placerade fĂśr konsument. Kompletteras med liten skylt vid varje art i disken. • Alternativt smĂĽ skyltar med alla uppgifter, vid varje art i disken. Har ďŹ sken varit fryst? Ordet â€?upptinadâ€? ska anges om produkten har varit fryst och säljs upptinad.

Detta är viktigt att notera dĂĽ du säljer ďŹ sk som varit fryst eller räkor som du kĂśpt in färska, kokta, och fĂśrvarat i frysen. ILONA MIGLAVS

-­4.&31ÂŻ  ,SBWFOQĂŒLPOTVNFOUJOGPSNBUJPO LPNNFSGSĂŒOInformationsfĂśrordningen och, (EU) nr 1169/2011 PDIDen gemensamma marknadsordningen fĂśr mTLFSJPDIWBUUFOCSVLTQSPEVLUFS  &6  nr 1379/2013-BHTUJGUOJOHFOPNGBUUBS CMBmTLPDITLBMEKVSTPNĂŠSMFWBOEF  GĂŠSTLB UPSLBEF TBMUBEF JTBMUMBLFFMMFS GSZTUB WBSNPDILBMMSĂšLUmTLPDILPLUB LSĂŠGUEKVSNFETLBM TKĂšHSĂŠTPDIBOESB BMHFS PNGBUUBTPDLTĂŒ-BHLSBWFOPN GBUUBSPDLTĂŒGSZTUmTL%FUHĂŠMMFSBMMUTĂŒ obearbetadeQSPEVLUFS

0NEVHĂšSFYTBMMBEFS mTLCVSHBSF  MĂŠHHFSJOTJMMFMMFSTUFLFSTUSĂšNNJOH TĂŒ SĂŠLOBTEFTTBTPNbearbetadePDI EĂŒCMJSMBHLSBWFOBOOPSMVOEBPDINFS LPNQMFYB)ĂŠSLPNNFSFYNĂŠSLOJOH BWBMMFSHFOFSJOPDIEVmOOFSFOCSB PDIGĂšSFOLMBEWĂŠHMFEOJOHJLBQPDI J'JTLCSBOTDIFOT.ĂŠSLOJOHTIBOECPL GĂšS'JTLPDI4LBMEKVS   4BNNBOGBUUOJOHBWNĂŠSLOJOHmOOFS EVJ'JTLCSBODIFOT.ĂŠSLOJOHTIBOE CPL@7FSTJPO@.BSTQEG ZZZĂ€VNEUDQVFKHQVH



)BOEFMTCFUFDLOJOHBSQĂŒmTL TLBM EKVSPDIBMHFS7BEEFTTBTLBMMIFUB QĂŒTWFOTLBmOOFSEVQĂŒoTFGĂšSFTLSJGU ZZZVOYVH SLVFS 2013:2


Stora skillnader i \UNHZTH[]HUVY Ungdomars matvanor är inte tillfredsställande. De äter alldeles fĂśr lite IUXNWJU|QWRFKĂ€VNVDPWI|UP\FNHWU|WWN|WWRFKFKDUN'HWlULQJDVW|UUH VNLOOQDGHUPHOODQSRMNDURFKĂ LFNRUHOOHUPHOODQnUVNXUVHUQD'HWlUWYn intressanta resultat i en ny undersĂśkning av Livsmedelsverket. Livsmedelsverket genomfĂśr regelbundet matvaneundersĂśkningar. Den senaste nationella undersĂśkningen där barn ingick genomfĂśrdes 2003. Där var den äldsta ĂĽldersgruppen barn i ĂĽrskurs fem. Information om ungdomars livsmedelskonsumtion har inte samlats in sedan 1989. Mycket har hänt med livsmedelsutbud och matvanor sedan dess. I den nya undersĂśkningen, Riksmaten ungdom 2016-17, tittade man pĂĽ alla de livsmedel som ungdomarna ĂĽt under tre dagar. En sammanställning av konsumtionsvanor presenterades i den rapport som kom ut i mitten av maj. Här är nĂĽgra av resultaten hämtade direkt frĂĽn rapporten. )|UP\FNHWU|WWN|WWRFKI|UOLWHĂ€VN och grĂśnt De esta äter alldeles fĂśr lite frukt och grĂśnsaker, i genomsnitt knappt 250 gram om dagen. Färre än en av tio nĂĽr upp till rĂĽdet att äta 500 gram frukt och grĂśnt per dag. Bland annat kan man läsa att ickor äter mer frukt och grĂśnt och mindre kĂśtt än vad pojkar gĂśr. Konsumtionen av grĂśnsaker Ăśkar nĂĽgot, men inte av frukt jämfĂśrt med i undersĂśkningen 2003. FĂśr lite frukt och grĂśnt och fĂśr mycket rĂśtt kĂśtt och chark Ăśkar risken fĂśr vanliga folksjukdomar i framtiden. De esta – bĂĽde pojkar och ickor - äter ďŹ sk och skaldjur, i snitt en och en halv gĂĽng

i veckan. Samtidigt vet man att det är bra fĂśr hälsan att äta ďŹ sk tvĂĽ till tre gĂĽnger i veckan. Flickor äter mer godis och choklad än vad pojkar gĂśr, men pojkar dricker mer läsk och saft. Pojkar pĂĽ gymnasiet dricker mest läsk, storkonsumenterna dricker nästan en liter per dag. Cirka 17 procent av den totala mängden kalorier kommer frĂĽn godis, kakor, snacks och läsk. Det är mindre jämfĂśrt med 2003, men fortfarande fĂśr mycket. Matvanorna är sämre bland ungdomar som har fĂśräldrar med lĂĽg utbildning och/ eller inkomst – de äter mindre grĂśnsaker och ďŹ sk, och dricker mer läsk. FĂśr att minska de sociala klyftorna i samhället och utjämna skillnader i matvanor och hälsa behĂśvs breda, lĂĽngsiktiga insatser som involverar mĂĽnga olika samhällsaktĂśrer. Ungdomars matvanor är inte tillfredsställande Rapportens slutsatser är att fĂśrbättrade matvanor i hela befolkningen och framfĂśr allt i de grupper som äter sämst, skulle ha stor effekt pĂĽ folkhälsan. Breda, lĂĽngsiktiga insatser som involverar mĂĽnga olika samhällsaktĂśrer behĂśvs fĂśr att minska de sociala klyftorna i samhället och utjämna skillnaderna i matvanor och hälsa.

Exempel pü insatser av betydelse fÜr ungdomar är, menar man i rapporten, att gÜra hälsosam mat mer tillgänglig och begränsa marknadsfÜring av ohälsosam mat. FÜr ungdomar är skolan en viktig arena och hälsosam mat behÜver bli mer tillgänglig, inte bara vid skollunchen, utan även under resten av skoldagen och pü andra platser där ungdomar vistas.

LINDA HALLBERG

Hela rapporten hittar duPNEVHĂŒSJO QĂŒwww.slv.sePDIWJEBSFVOEFSnJLFO 0DWYDQRUKlOVD PLOM| %ĂŠSVOEFSHĂŒSEVJOQĂŒnJLFO.RVWUnG PDWYDQRUPDITFEBOWJEBSFJOQĂŒ 0DWYDQRU²XQGHUV|NQLQJDUPDI LMJDLBSQĂŒ5LNVPDWHQXQJGRP %ĂŠSIJUUBSEV5LNVPDWHQ8QJGRPGHO ²/LYVPHGHOVNRQVXPWLRQ 3') 


20

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Krishan Kent valdes till Fiskbranschens Riksförbunds nye ordförande i samband med stämman i maj.

Fiskbranschens Riksförbund samlar hela fisknäringen Med ny ordförande och styrelse skapas nu första steget i det nya Fiskbranschens Riksförbund, FR, ett förbund där hela fisknäringen är representerad. – Ambitionen är en ökad samverkan från hav till bord, säger Krishan Kent, FRs nya styrelseordförande.

D

et var i samband med Fiskbranschens Riksförbunds (FR) årsstämma den 16 maj som Krishan Kent valdes till ordförande. Krishan är i dag VD på Piwa Food och har tidigare arbetat många år på Abba Seafood/Orkla. Mycket av det som FR arbetat med under tidigare ordföranden Yngve Björkmans tid kommer att fortsätta och utvecklas. – Viktigast är att öka samverkan i hela kedjan och att vi arbetar med de mest betydelsefulla fisk- och skaldjursbestånden ur ett konsumtionsperspektiv. Med andra ord att vi har ett helhetsperspektiv med humankonsumtion i fokus, säger Krishan. För att representera de nya medlemmarna valdes nya styrelsemedlemmar in vid stämman och innefattar nu, utöver producenterna, även representanter från detaljistledet, grossisterna, fisket och Göteborgs fiskauktion.

Nytt Redlighetsforum

Med ett nystartat redlighetsforum vill FR tillsammans med handeln och foodservice skapa en mötesplats för att skapa bättre förutsättningar för en hållbar tillväxt inom fisk och skaldjur ut ett helhetsperspektiv. Forumet träffas tre gånger per år med för branschen gemensamma och angelägna teman på agendan där också externa specialister är med och bidrar. Branschriktlinjer, hållbarhetsstandarder inom sjömat såsom ASC & MSC samt HaV:s spårbarhetssystem är några av de viktiga frågor som har lyfts upp tillsammans med externa deltagare som Minna Epps från MSC, Inger Melander från ASC och Magnus Nikkarinen från Svensk Dagligvaruhandel. Ett uppskattat inslag vid senaste forumet handlade om hur vi kan skapa ny tillväxt inom sjömat genom nya produkter och lösningar. Lillemor Lindberg från Innovatum bjöd på ett smakprov i form av en Sjöpungsbuljong och beskrev olika tillväxtprojekt i Sverige bland annat landbaserade odlingsprojekt som Smögen Lax, räkodling och nya tångprodukter. – Det viktigaste med den här typen av forum är att det är neutralt och ger möjlighet att kunna dela insikter med varandra och lyfta olika frågor som är aktuella och berör hela värdekedjan; konsumenten, handeln, foodservice, offentliga myndigheter, producenter och fisket, säger Krishan, och tillägger att forumet gärna tar emot

förslag på angelägna frågor eller ämnen att ta upp i detta sammanhang, (info@fiskbranschen.se).

Nästa steg – att utse en verksamhetsansvarig

Till årsskiftet räknar FR med att utse en ansvarig för verksamheten inom FR. En mer detaljerad verksamhetsplan kommer att utvecklas i samband med det för att driva arbetet vidare för en positiv och hållbar utveckling inom sjömat från ”Hav till Bord”. – Fisknäringen är en relativt liten bransch, men med en stor bredd. Detta gör arbetet att hålla samman allas intressen till en utmaning. Då är samverkan viktigt och att vi arbetar för att förstå varandra. Att enas i en branschorganisation är en bra start, avslutar Krishan Kent. Karin Fagerståhl

Är du intresserad av Fiskbranschens Riksförbunds nyhetsbrev ”Aktuellt från FR”, maila till info@fiskbranschen.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Nyfångat inte alltid godast

Efter 25 år på posten lämnar nu Yngve Björkman över ordförandeklubban.

Tack Yngve!

Efter 25 år som ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR) var det dags för en av fisknäringens stora profiler att lämna över stafettpinnen. Yngve Björkman har haft ett stort engagemang i frågor kring sjömat i större delen av sitt yrkesverksamma liv och varit med att ta en rad viktiga beslut för branschen. Allt startade på Abba Fyrtornet 1965 där Yngve arbetade som inköpschef och när Fiskbranschens Riksförbund bildades 1992 valdes Yngve till ordförande. Tull-, redlighets- och miljöfrågor är några av de angelägna frågor som engagerat Yngve genom åren i sin roll som ordförande i FR, men också det viktiga samarbetet med AICPE, en europeisk branschförening i direktkontakt med EU-kommissionen. – Via medlemskapet i AIPCE har vi fått möjlighet att följa utvecklingen när det gäller EU:s lagar och förordningar, men också viktigt, att kunna påverka dessa, säger Yngve i sitt sista nyhetsbrev. Yngve kommer att finnas kvar i Fiskbranschens servicebolag fram till årsskiftet. Karin Fagerståhl

Det var många som ville uppvakta Yngve Björkman i samband med avtackningen.

Det kanske är dags att börja prata fiskkvalitet och inte nödvändigtvis hur nyfångad fiske är. En del fiskar utvecklar nämligen smaker efter en tid och kan därför uppskattas på ett nytt sätt genom att lagras. En man som med kunskap och lite våghalsighet vågar kliva över gränserna är Henrik Norström, kock och krögare på bland annat restaurang Lux Dag för Dag i Stockholm. – Hos Lux Dag för Dag, får gästerna uppleva svenska råvaror när de är som bäst. Vi väljer gärna insjöfisken från lokala leverantörer och serverar både gös, abborre, lake, gädda och sutare. Ju bättre fisken har hanterats, desto bättre blir smaken. Önskar man höja kvaliteten på fisken så skall de flesta arter rensas direkt efter fångst. Låter man gäddan ligga med inälvorna i sig får den snabbt en dålig fisksmak, säger Henrik. Detsamma gäller lake men däremot kan abborre och gös ligga orensad en tid men då är det viktigt att de ligger riktigt kallt, fortsätter han. Henrik har också arbetat mycket med att möra fisken. De första dagarna saknar de flesta arters kött riktig karaktär. Idag kan man kemiskt följa utvecklingen av de olika nedbrytningsprodukterna i köttet. Efter ett par dagar utvecklas smakerna positivt och fiskköttet kommer att innehålla nedbrytningsprodukter från proteiner, varav vi tycker att de flesta är goda. Därefter utvecklas naturligtvis smak och lukt på ett sätt som vi inte tycker är trevliga! Men varje fiskart har sin egen process och som kock måste man lära känna varje art och dess potential i mognadsprocessen. – När vi serverar gös till exempel, gör vi det självklart gärna pinfärskt, men för att ge gösen en spännande

Henrik Norström på restaurang Lux Dag för Dag.

karaktär kan vi hänga den att möras i 10 dagar, menar Henrik och tycker det är spännande att prova! – Jag gjorde ett experiment för ett tag sedan, där jag hade doppat göskött i vassle och salt, och sedan torkat. Efter att ha låtit gösköttet mogna olika lång tid, testade jag att servera en grupp gäster. Den gös de tyckte bäst om, var den som hade mognat i 3 månader. Den hade en delikat, lite fermenterad smak, säger Henrik. Så med lite mod och nyfikenhet samt en hel del livsmedelskunskap kan nya produkter utvecklas och vi ser fram emot den restaurang som kan, och vågar, skriva menyer med ”Förra veckans piggvar, synnerligen välhängd och delikat” Henrik driver ett flertal restauranger och caféer som kreativ ledare. Han arbetar även för Gastronomi Sverige där han står som lagledare för det svenska teamet i Bocuse d’Or.

Ilona Miglavs

21


22

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr.3 2018

+XUPĂŽUEDGYDWWQHW GĂ‹UGXERU" Svenska badvatten mĂĽr bra! Endast tvĂĽ svenska EU-bad har NODVVLĂ€FHUDWVPHGGnOLJYDWWHQNYDOLWHWLQI|UnUHWVEDGVlVRQJ – Allt er svenska EU-bad har fĂĽtt klassiďŹ ceringen â€?utmärktâ€? kvalitet pĂĽ badvattnet, frĂĽn 333 i fjol till 353 bad i ĂĽr. Det är väldigt positivt och vi ser ocksĂĽ att kommunerna arbetar aktivt med den här frĂĽgan, säger Ylva Engwall pĂĽ Havs- och vattenmyndigheten, HaV. I Sverige ďŹ nns cirka 2 700 badplatser registrerade hos kommunerna, 441 av dessa är EUbad. Här ställs krav pĂĽ regelbunden kontroll, provtagning och tydliga skyltar som visar vilken klassiďŹ cering badvattnet har. Badplatserna kan fĂĽ betyget â€?utmärktâ€?, â€?braâ€?, â€?tillfredsställandeâ€? eller â€?dĂĽligâ€?. Om badvattnet klassiďŹ ceras som dĂĽligt, ska kommunen avrĂĽda frĂĽn bad.

EU-badplats, Gürda Brygga i Halland. Tre stjärnor innebär att vattenkvaliteten är utmärkt.

Hitta din badplats! PĂĽ havochvatten.se kan du sĂśka pĂĽ Badvatten och därefter pĂĽ den kommunen du bor i, fĂśr att se vilken klassiďŹ cering just din badplats har. &6CBEĂŠSFOLWBMJUFUTTUĂŠNQFMGĂšSCBEQMBUTFS1ĂŒEFTTBCBEQMBUTFSLPOUSPMMFSBT CBEWBUUOFUSFHFMCVOEFUFOMJHUWJTTBSFHMFS4LZMUBSTPNWJTBSLWBMJUFUFOQĂŒCBE WBUUOFUTLBmOOBTQĂŒBMMB&6CBE*4WFSJHFTLBEFCBEQMBUTFSTPNIBSNFSĂŠO CBEBOEFQFSEBHVOEFSCBETĂŠTPOHFOSFHJTUSFSBTTPN&6CBE Källa: HaV

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges stÜrsta producentorganisation pü fiskets omrüde. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, frün StrÜmstad till Kalix. SFPO verkar fÜr det svenska yrkesfisket och vüra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och pü EU-nivü. www.sfpo.se


Tänk dig att du drabbas av cancer. Tänk dig sedan att du dessutom råkar vara gravid. Plötsligt blir allt det mörka upphöjt till två, när det borde vara livets ljusaste tid. Idag finns det allt fler kvinnor som försöker överleva sin cancer samtidigt som de blir mammor. Det tar hårt på både kropp och själ. För dessa kvinnor och för alla andra som behöver hjälp med rehabilitering efter sin cancerbehandling finns vi.   Du kan hjälpa genom att swisha 100 kronor till 9002064. Eller köp vårt armband på cancerrehabfonden.se.

F OTO : A N D R E A S L I N D/C A M E R A L I N K

När ärren bleknat finns såren kvar


24

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Östersjön i fokus på årets Havs- och vattenforum Representanter från HaV, handeln, branschen, fiskauktion och forskning diskuterar utmaningen med digital spårbarhet som träder i kraft vid årsskiftet.

Eriksbergshallen på Norra Älvstranden i Göteborg fylldes den 16 och 17 maj av cirka 400 deltagare på årets Havs- och vattenforum för att lyssna på en rad olika talare och delta i workshops rörande vattenmiljö. Kronprinsessan Victoria, som har stort intresse av havs- och vattenfrågor i allmänhet och av Östersjön i synnerhet, var en av deltagarna under Havs- och vattenforums första dag.

F

ör sjätte året arrangerades Havsoch vattenforum i Göteborg med ett nationellt fokus med inslag av regionala och globala frågeställningar. Tanken är att skapa en god grund för att utbyta erfarenheter om förvaltning av våra vatten och marina resurser. Kunglig närvaro I januari 2016 utsåg FN:s dåvarande generalsekreterare Ban Ki-moon Kronprinsessan Victoria till ambassadör för FN:s globala hållbarhetsmål inom Agenda 2030. Kronprinsessan är en av 16 am-

bassadörer i den särskilda grupp som har till uppgift att på olika sätt främja FN:s mål för hållbar utveckling och hon arbetar framförallt med frågor som rör vatten och hälsa, varför hon med stort intresse var en av åhörarna på årets Havs- och vattenforum. Årets talare var många och intressanta, bland annat gästades dagarna av Peter Thomson som i fjol utsågs till FN:s första särskilda sändebud för havsfrågor. Peter Thomson är diplomat från önationen Fiji och var ordförande för FN:s generalförsamling under åren 2016-2017. På Havs- och vattenforum berättade han bland annat om globala havsutmaningar och vad som kan göras för att rädda världens hav. – Peter Thomson är något av en världsstjärna när det gäller kunskap om våra hav, hur de mår och varför det är så viktigt att satsa på haven. Han pekar bland annat på hur man går från globalt till regional och lokalt engagemang och vad som krävs för att vi ska nå de mål som satts upp, säger Jakob Granit, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten.

Miljöminister Karolina Skog delar ut det nationella vattenmiljöpriset Sjöstjärnan till projektet ”8-fjordar”.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

SLU: Svältande Östersjötorskar lägger färre ägg Sjöstjärnan delades ut till projektet ”8-fjordar” i Bohuslän För femte året i rad delades det nationella vattenmiljöpriset Sjöstjärnan ut i samband med Havs- och vattenforum. Årets vinnare var projektet ”8-fjordar” i Bohuslän. Niclas Åberg, projektledare, Sara Ejvegård, miljöinformatör och Bo Pettersson, kommunalråd i Stenungsunds kommun, fick ta emot priset från miljöminister Karolina Skog. – Vi är fantastiskt glada och riktigt stolta över det här. Sjöstjärnan är ändå Sveriges finaste vattenmiljöpris och ett tecken på att man nått framgång med det man arbetar med, säger Niclas Åberg, projektledare för 8-fjordar. Havs- och vattenmyndigheten, Lantbrukarnas riksförbund, och Sveriges kommuner och landsting, står bakom priset som, förutom äran, även innebär 50 000 kronor i prissumma.

De senaste två decennierna har de stora torskarna i stort sett försvunnit i östra Östersjön. Torskarnas kroppskondition har försämrats drastiskt och fiskarna är kortare och smalare än tidigare när de når könsmognad. Utvecklingen oroar både fiskeriforskare och förvaltare.

I

en studie av medarbetare från bland annat institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) som nyligen publicerats i Journal of Fish Biology undersöktes hur förändringarna i torskbeståndens storlekssammansättning och fiskarnas kroppskondition påverkar reproduktionsförmågan. Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan beståndens potentiella fruktsamhet och individuella fiskars längd och näringsstatus. Studien visar att fiskens dåliga tillstånd har en negativ inverkan på äggproduktionen och att dålig näringsstatus försämrar reproduktionen. Dessa biologiska förhållanden är det viktigt att ta hänsyn till vid beståndsuppskattningar så att man inte överskattar torskbeståndens potentiella reproduktionsförmåga. Överskattas den kan man missa att det behövs hårdare förvaltningsåtgärder om bestånden ska vara långsiktigt hållbara. Fredrik Lindberg

Juryns motivering:

”8-fjordar har under flera år arbetat systematiskt med åtgärder för att restaurera och förbättra vattenmiljön i fjordarna runt Orust och Tjörn. Parallellt har man också stöttat utvecklingen av verksamheter som turism och vattenbruk. Man har arbetat långsiktigt och målmedvetet i dialog med kommuner, fiskets representanter, markägare och andra lokala aktörer. Genom sitt arbete har man visat att miljön i fjordarna kan förbättras samtidigt som det skapas förutsättning för utveckling av lokala verksamheter, ett gott exempel på hållbar utveckling och dess tre dimensioner omfattande miljö, ekonomi och social utveckling”.

Allt inom lax och skaldjur 031-14 63 50

För mer information: havochvatten.se Karin Fagerståhl ild

B

Natalie Greppe

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

25


26

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr

HĂĽll dina ďŹ skar kalla! Fisk och skaldjur är ĂśmtĂĽliga livsmedel, särskilt när hĂśgsommarvärmen slĂĽr till. Ta med kylväska till affären och OlJJH[WUDN\ODSnĂ€VNSDNHWHWL kylskĂĽpet. Hur mĂĽnga har koll pĂĽ temperaturen i hemmakylen? När vi är sommarlediga Ăśppnas kylen ett otal gĂĽnger per dag. Om rumstemperaturen är 25 grader fĂśrstĂĽr man att det är mycket varmluft som ständigt skall kylas ner. Det är inte ovanligt att kylskĂĽpstemperaturen är runt 10 grader snarare än de 6-8 grader som anses normalt. KĂśtt, mejeriprodukter och ďŹ sk fĂĽr alla en fĂśrkortad hĂĽllbarhet när det lagras fĂśr

varmt med en bakterietillväxt som fÜljd. Fisk och skaldjur är extra känsliga och bÜr helst fÜrvaras vid hÜgst fyra grader. Ett tips är därfÜr att lägga kylklampar

i till exempel ett ugnsfat, lägg ďŹ skpaketet ovanpĂĽ och gärna ett par kylklampar Ăśverst. DĂĽ hĂĽller du dina ďŹ skar kalla. KARIN FAGERSTĂ…HL

Vi tillverkar fÜr er! Takete Sushi är den fÜrsta sushifabriken i Sverige och startades i slutet av 2004 i GÜteborg. Vi har samarbetat med England, där fÜrsäljning av sushi till supermarkets är en självklarhet och efterfrügan har krävt fabriker som tillverkar enbart sushi. Tack vare münga nÜjda kunder kan vi stolt erbjuda vür sushi Üver hela Sverige. Vi levererar via Fiskhamnen, direkt eller via Private Label. Hemligheten med vür sushi är den hÜga kvaliteten pü rüvaror som ger hela fyra dagars hüllbarhet. Det tillsammans med bra service, konkurrenskraftiga priser och maximalt 24- timmars leverans frün beställning till slutkund, gÜr oss till en bra partner fÜr er.

Takete Sushi Produktion: Ekenleden 13 A I 428 36 KĂĽllared 070-219 41 22 I info@taketesushi.se I www.taketesushi.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Välkommen på föreläsning/workshop

3DUDVLWHULPDWÀVN INNEHÅLL ‡2OLNDÀVNSDUDVLWHU ‡8WVHHQGH²YDULÀVNHQI|UHNRPPHUSDUDVLWHUYDQOLJWYLV" • Frekvens av parasiter ‡+XUKDQWHUDUPDQElVWI|UHNRPVWHQDYÀVNSDUDVLWHU" • Kan vi hantera råvaran annorlunda och undgå parasiter? ‡+XUE|UYLNRPPXQLFHUDPHGYnUDNXQGHUDQJnHQGHÀVNSDUDVLWHU" )|UHOlVDUHlU&KDUORWWH$[pQOHJYHW90'8SSVDOD $YGHOQLQJHQI|UGMXUKlOVDRFKDQWLELRWLNDIUnJRUVHNWLRQHQI|UÀVN %LWUlGDQGHVWDGVYHWHULQlURFKH[SHUWSnÀVNSDUDVLWHU Kostnad 500 kr ex moms per person, faktureras. Kaffe och lättare lunch serveras.

TISDAG 18 SEPT. 

Tisdagen 18 september, kl. 11.00-15.30 Pirhus 1 – Göteborgs Fiskhamn $QPlODQPHGQDPQHSRVWRFKI|UHWDJWLOO,ORQD0LJODYVsenast 30 augusti ilona.miglavs@hanssons.com Telefon 0708-985 444

FÖRSÄLJNING • SUPPORT • SERVICE • RESERVDELAR

DELTA IS AB ÄR HUVUDLEVERANTÖR AV ZIEGRA ISMASKINER I SVERIGE.

www.deltais.se I Delta is AB, Tagenevägen 12, 422 59 Hisingsbacka I 031-380 80 80

27


28

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr

Vad händer i ďŹ sken när den hanteras fel? ,POUSPMMFSBEMBHSJOHLBOHFmTLLĂšUUFUFOTNBLIĂšKBOEFLBSBLUĂŠS.FOPLVOTLBQPDI PBLUTBNIFUGĂšSTUĂšSmTLFO%FUmOOTPMJLBBOMFEOJOHBSUJMMWBSGĂšSmTLFOCMJSPĂŠUMJHGĂšSPTT "OUJOHFOLBOEFUCFSPQĂŒBUUCBLUFSJFIBMUFOCMJSGĂšSIĂšHFMMFSBUUOFECSZUOJOHTQSPDFTTFS OBJLĂšUUFUIBSHĂŒUUGĂšSMĂŒOHU.ĂŒOHBHĂŒOHFSĂŠSEFUFOLPNCJOBUJPO Nedbrytning i kĂśttet Fisk hanteras idag i konstant kyla tills den nĂĽr konsumenten. Hel ďŹ sk som packas och isas till havs och som fĂśrvaras i kylrum med en temperatur pĂĽ max 4 grader, har en temperatur mellan 0 och -2 grader. DĂĽ kan den hela ďŹ skens hĂĽllbarhet vara upp till 20 dagar. I det fallet är det inte främst bakterier som kommer gĂśra att ďŹ sken blir dĂĽlig utan nedbrytningen i kĂśttet. FrĂĽn det att ďŹ skkĂśttet under dĂśdsstelheten är hĂĽrt och kompakt blir det allt mjukare ju längre tiden gĂĽr. Detta beror pĂĽ att bindväven i kĂśttet bryts ner. Ă„ven proteinerna i kĂśttet bryts ner med tiden. DĂĽ bildas olika kvävefĂśreningar som bĂĽde luktar och smakar illa. Fiskens naturliga bakterieskydd Den nyfĂĽngade ďŹ sken har naturliga skydd som gĂśr att bakterier och andra mikroorganismer inte kan komma in i kĂśttet. Segt, kraftigt skinn med fjäll och ett slem som har antimikrobiella egenskaper. SkĂślj därfĂśr inte av den hela ďŹ sken fĂśrrän den skall ďŹ leas, utan lĂĽt den ligga isad och orĂśrd till dess. Mikroorganismer ďŹ nns naturligt pĂĽ skinnet, gälarna och i bukhĂĽlan. Däremot ďŹ nns inga mikroorganismer i kĂśttet, vilket är sterilt sĂĽ länge ďŹ sken hĂĽlls hel. Det är fĂśrst när vi skär i ďŹ sken som bakterier fĂśrs frĂĽn skinnet in i kĂśttet. Fiskens bakterier är anpassade efter vattnets temperatur De esta arter vi äter är bottenlevande. Där nere är det alltid lika kallt, plus 4 grader, sommar som vinter. De bakterier som ďŹ nns naturligt

pĂĽ ďŹ sken trivs vid denna temperatur. DärfĂśr mĂĽste ďŹ sken hĂĽllas kalllare fĂśr att bakterierna inte skall växa till och bli fĂśr mĂĽnga. Risken är annars att man blir dĂĽlig av att äta den. Detta gĂśr ďŹ sk till ett känsligt livsmedel. UtĂśver de bakterier som ďŹ nns naturligt pĂĽ ďŹ sken kan det ocksĂĽ fĂśrkomma andra sjukdomsframkallande bakterier. Dessa kan hamna pĂĽ ďŹ sken antingen fĂśr att vattnet blivit fĂśrorenat eller pĂĽ grund av en dĂĽlig personlig hygien. Fettet härsknar Fettet i ďŹ sken bryts ocksĂĽ ner, det härsknar. Fet ďŹ sk som sill och lax har sitt fett huvudsakligen i musklerna och härsknar snabbare än en mager ďŹ sk. Magra ďŹ skar som t.ex. torsk har fett i levern men ocksĂĽ i cellmembranen. Nedbrytningsprodukterna som bildas i en torskďŹ lĂŠ vid härskning ger upphov till en karaktäristisk härsken smak och en gul till brun missfärgning vid en mycket kraftig härskning. Härskningen gĂĽr lĂĽngsammare vid lägre temperaturer. Fryst hĂĽller ďŹ sken längst. GĂśr sĂĽ här! När du kĂśper ďŹ skďŹ lĂŠ frĂĽn din ďŹ skhandlare fĂśrväntas du äta den samma dag alternativt dagen efter. Skall du ha den senare än sĂĽ bĂśr du fĂśrvara den ihop med lite is eller en kylklamp. FrĂĽga alltid din ďŹ skhandlare. Bästa sättet att veta om ďŹ sken har blivit dĂĽlig är precis som med Ăśvriga livsmedel, helt enkelt att lukta och smaka pĂĽ den. LINDA HALLBERG


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Fakta #BLUFSJFSTPNLBOQÌUSÊGGBTQÌmTL Clostridium Botulinum Detta är den farligaste matbakterien eftersom den framställer ett toxin/gift som förlamar musklerna i kroppen och i värsta fall leder till döden. Får man motgift i tid kan botulism botas. I teorin skulle man kunna få botulism av rå fisk men vad man vet så har färsk eller fryst fisk inte varit inblandad i någon botulinumförgiftning, antagligen för att det tar så lång tid för bakterien att bilda toxinet att fisken redan luktar och smakar illa av proteinnedbrytning i köttet. Däremot i rökta och gravade fiskprodukter är sannolikheten större. Framför allt i kombination med för liten mängd salt eller syra alternativt förvaring i för hög temperatur. Framför allt är det hemlagade fiskprodukter som risken är störst att påträffa dessa bakterier. Vibrio Vibrio är en grupp av bakterier som kan orsaka matförgiftning. Man ser nästan enbart den här matförgiftningen hos personer som redan har ett dåligt immunförsvar eller har någon kronisk leversjukdom, blodsjukdom. Det är framför allt rå fisk eller fisk som inte är tillräckligt upphettad. Framför allt är det vanligt under de varma sommarmånaderna då vattentemperaturen under en längre tid kan komma upp i över 20 grader. Men bakterien kan inte växa under 5 grader. Listeria Listeria finns överallt i naturen, både i djur, växter och i jorden. Därför kan man också hitta listeria i flera olika livsmedel, inte enbart fisk. Färska fiskprodukter kommer dock att bli förstörda av nedbrytningsprocesser långt före listeria kommer upp i några betydande mängder. Däremot vid saltning, rökning och vakuumförpackning hämmas de vanliga nedbrytningsbakterierna medan listera kan få bättre tillväxtmöjligheter eftersom den kan

Färskrökt laxGravad laxVarmrökt makrill Varmrökt sillGoda såser & rörorPatéerSenap

Servicev. 3, Falkenberg | 0346-71 57 57 | order@korshags.se | www.korshags.se

växa i frånvaro av syre. Listeria kan växa i temperaturer mellan noll och 45 grader och kan därför växa även i kylskåp. Snabbast växer den mellan 30 och 37 grader. Sjukdomen man får kallas Listerios och kännetecknas av inflensaliknande symptom som hög feber, illamående och kräkningar eller diarré. Extra känsligt för gravida kvinnor eftersom det kan leda till missfall av fostret. Framför allt är det äldre människor och människor med nedsatt immunförsvar som drabbas. Det är väldigt viktigt att separera råa och tillagade produkter. Om listeria kommer i kontakt med en tillagad produkt fri från andra bakterier kan den växa ohämmat utan konkurrens. Andra bakterier som inte finns naturligt på fisk och skaldjur Sjukdomsframkallande bakterier som inte normalt finns på fisk och skaldjur kommer från antingen förorenade vattenområden eller från dålig handhygien. Salmonella, stafylokocker, E. coli och olika virus är exempel på sådana mikrioorganismer. Histamin Histamin är inte en bakterie utan ett toxin som skapas av bakterier när de bryter ner aminosyran histidin. Histaminproducerande bakterier är t ex Morganella morganii, Klebsiella pneumoniae, Hafnia alvei och Photobacterium sp vilken kan producera mycket histamin även vid låga temperaturer under fem grader. Men också Enterobacteriaceae, ett par olika Vibriobakterier samt ett fåtal Clostridium och Lactobacillusarter. Vissa fiskarter innehåller högre halter av histidin och är därför mer känsliga. Hit hör tonfisk och makrillarterna. Speciellt viktigt är därför att fisken kyls ner ordentligt direkt efter fångst. Histamin tål värme så det hjälper inte att tillaga fisken.

29


30

SVENSK FISKNร„RING ยท Nr.3 2018

SAXADE NYHETER Fรถrslag om rapporteringsskyldighet fรถr fritids๏ฌske Havs- och vattenmyndigheten fรถreslรฅr att det ska vara mรถjligt att infรถra anmรคlnings- och rapporteringsskyldigKHWI|UYLVVWIULWLGVร€VNH

'SรŒO'JTLCSBOTDIFOT 3JLTGรšSCVOET PNWรŠSMETCFWBLOJOH

7JQรŒSFEBLUJPOFOWรŠMLPNOBS UJQT รŒTJLUFSPDIJEรFSGSรŒO FSMรŠTBSF)รšSBWFSUJMM info@sjomatsframjandet.se

Fisk mot Parkinsons sjukdom  QVWXGLHIUnQ&KDOPHUVNDVWDUQ\WWOMXV|YHUVDPEDQGHWPHOODQร€VNNRQVXPWLRQ ( och lรฅngsiktig neurologisk hรคlsa. Parvalbumin, ett protein som fรถrekommer rikOLJWLรHUDร€VNDUWHUKDUYLVDWVLJPHGYHUNDWLOODWWI|UKLQGUDXSSNRPVWHQDYYLVVD proteinstrukturer som รคr tydligt kopplade till Parkinsons sjukdom. 'JTLIBSMรŠOHFCFUSBLUBUTTPNFUUIรŠMTPTBNUMJWTNFEFM TPNรŠSLPQQMBUUJMMGรšSCรŠUUSBE MรŒOHTJLUJHLPHOJUJWIรŠMTB.FOPSTBLFOUJMMEFUรŠSPLMBS'JTLJOOFIรŒMMFSNZDLFUBWGFUUTZ SPSOBPNFHBPDIPNFHB TPNBOUBTWBSBPSTBLFOPDITPNPDLTรŒNBSLOBETGรšST NFEEFU%FOGPSTLOJOHTPNIBSHKPSUTJรŠNOFUIBSEPDLHFUUNPUTUSJEJHBSFTVMUBU /VWJTBSGPSTLOJOHGSรŒO$IBMNFSTBUUQSPUFJOFUQBSWBMCVNJO TPNรŠSNZDLFUWBOMJHUJ NรŒOHBmTLBSUFS TLVMMFLVOOBCJESBUJMMEFOQPTJUJWBFGGFLUFO &UUBWLรŠOOFUFDLOFOIPT1BSLJOTPOTTKVLEPNรŠSVQQLPNTUFOBWTรŒLBMMBEFBNZMPJEB QMBDLJIKรŠSOBO TPNCFTUรŒSBWFOJIPQTBNMBEGPSNBWFUUTรŠSTLJMUNรŠOTLMJHUQSPUFJO BMGBTZOVLMFJO%FULBMMBTJCMBOEGรšSwQBSLJOTPOQSPUFJOFUw $IBMNFSTGPSTLBSOBIBSOVVQQUรŠDLUBUUQBSWBMCVNJOLBOCJMEBBNZMPJETUSVLUVSFSTPN CJOEFSUJMMTJHBMGBTZOVLMFJO1BSWBMCVNJOFUwTUKรŠMwBMGBTZOVLMFJOFU PDIIJOESBSEFUEรŠS NFEGSรŒOBUUTFOBSFCJMEBTJOBFHOB QPUFOUJFMMUTLBEMJHB BNZMPJEFS &GUFSTPNQBSWBMCVNJOGรšSFLPNNFSNZDLFUSJLMJHUJWJTTBmTLBSUFSTLVMMFFOรšLBEmTL LPOTVNUJPOLVOOBWBSBFUUFOLFMUTรŠUUBUUGรšSFCZHHB1BSLJOTPOTTKVLEPN4JMM UPSTL  LBSQPDIJOEJBOMBYJOOFIรŒMMFSTรŠSTLJMUIรšHBIBMUFSBWQBSWBMCVNJO NFOEFUรŠSWBOMJHUJ NรŒOHBBOESBmTLBSUFSPDLTรŒ/JWรŒFSOBBWQBSWBMCVNJOLBOWBSJFSBNZDLFUVOEFSรŒSFU

Minskad rรคkkvot I oktober faststรคlldes en tillfรคllig kvot fรถr 2018 till 10 475 ton. I april kom Internationella havsforskningsrรฅdet (ICES) med en revidering av kvoten till 8571 ton. Det รคr 15 procent lรคgre รคn preliminรคrkvoten. 'รšS4WFSJHFTEFMJOOFCรŠSEFUFONJOTLOJOHNFEUPO 4BNUJEJHUIBEF4WFSJHFDBUPOTQBSBESรŠLBGSรŒO GรšSSBรŒSFUTPNGรŒSmTLBTVOEFS

o7JWFUIFMUFOLFMUGรšSMJUFPNIVSGSJUJET mTLFUQรŒWFSLBSmTLCFTUรŒOEFO7JUBMBSPN  NJMKPOFSGSJUJETmTLBSF CFSรŠUUBS*OHF NBS#FSHMVOETPNรŠSDIFGWJE)B7GรšS BWEFMOJOHFOGรšSmTLGรšSWBMUOJOH  :SLFTmTLFUรŠSIรŒSUSFHMFSBUPDIEFU mOOTUJMMGSFETTUรŠMMBOEFTUBUJTUJLรšWFSIVS NZDLFUTPNmTLBTPDIWรŠSEFUBWGรŒOHT UFO.FOรŠWFOGรšSEFUSFHMFSBEFGSJUJETmT LFUFGUFSIVNNFSIBSWJJOHBTรŠLSBTJGGSPS QรŒWJMLBTPNmTLBSPDIFYBLUIVSNZDLFU TPNUBTVQQ Kรคlla: Karl af Geijerstam QรŒMFEBSTJEPSOBJ#PIVTMรŠOJOHFO


SVENSK FISKNร„RING ยท Nr.3 2018

Sรฅ รคter svenskarna Kommunikationsbyrรฅn Food and friends har publicerat sin รฅrliga matrapport och konstaterar att de svenska hushรฅllen blir allt grรถnare. Dock bara pรฅ vardagar, till helgen vill vi fortfarande รคta kรถtt. 3BQQPSUFOTPNCBTFSBSTJHQรŒJOUFSWKVFSNFEQFSTPOFSVUJGSรŒOFUUSFQSFTFOUBUJWU VSWBM GรšMKFSรŒSMJHFOVQQIVSGPMLIBOEMBS รŠUFSPDIESJDLFSJ4WFSJHF o)รŠMTBPDINJMKรšรŠSEFTUBSLBTUCJESBHBOEFGBLUPSFSOBUJMMBUUWJรŠUFSBMMUNFSHSรšOU0DI EFVOHBรŠUFSNFSHSรšOUBWJEFPMPHJTLBTLรŠMPDIGรšSBUUVUUSZDLBTJOJEFOUJUFUรŠOWBEรŠME SFHรšS GSรŒOWBEWJLBOVUMรŠTBVSNBUFSJBMFU TรŠHFS1POUVT%BIMTUSรšN QSPKFLUMFEBSFGรšS .BUSBQQPSUFOQรŒ'PPEBOEGSJFOET &OGรšSรŠOESJOHรŠSBUUTWFOTLBSOBCMJSBMMUNFSJOUSFTTFSBEFBWNBUPDINBUMBHOJOH TรŠS TLJMUZOHSFLWJOOPSJรŒMEFSOรŒS EรŠSQSPDFOUVQQHFSFUUNBUMBHOJOHTJOUSFTTF ,รŠMMB'PPE4VQQMZ

5PQQMJTUBOGรšS WBSEBHTSรŠUUFS ,ZDLMJOHNFEUJMMCFIรšS   4QBHFUUJNFELรšUUGรŠSTTรŒT   'JTL   1BTUBSรŠUUFS o  ,รšUUCVMMBSNFEUJMMCFIรšS   7FHFUBSJTLU   #JGGNFEUJMMCFIรšS   ,PSWNFEUJMMCFIรšS   -BY  

5PQQMJTUBOGรšS IFMHSรŠUUFS #JGGNFEUJMMCFIรšS   ,ZDLMJOH   5BDPT   1J[[B   'MรŠTLmMรNFEUJMMCFIรšS   'JTLNFEUJMMCFIรšS   -BY   7FHFUBSJTLU   4QBHFUUJNFELรšUUGรŠSTTรŒT   )BNCVSHBSF 

Sรฅ anvรคndes 2017 รฅrs havs- och vattenmiljรถanslag: 2017 fรถrdelade Havs- och vattenmyndigheten, HaV, drygt 787 miljoner kronor pรฅ olika insatser fรถr att fรถrbรคttra och skydda havs- och vattenmiljรถn. Det rรถr sig bland annat om kalkning, VWUDQGVWlGQLQJร€VNYlJDURFKORNDODYDWWHQYnUGVSURMHNWPRW |YHUJ|GQLQJ+D9JDYRFNVnELGUDJWLOOรHUDVW|UUHRFKPHU lรฅngsiktiga EU-projekt. Pengarna skapade cirka 270 รฅrsarbeten pรฅ lรคnsstyrelser, andra myndigheter, universitet och fรถr konsulter.

4FEBOKVMJBOTWBSBS)B7GรšSBOTMBHFUPDINZOEJHIFUFO HรšSWBSKFรŒSFOรŒUFSSBQQPSUFSJOHUJMMSFHFSJOHFOPNIVSBOTMBHFU BOWรŠOUTWBSIBWTPDIWBUUFONJMKรšBOTMBHFUUPUBMUESZHU NJMKPOFSLSPOPS JรŒSรŠSBOTMBHFUUPUBMUDJSLBNJMKPOFS LSPOPS %FOTUรšSTUBBOEFMFOBWBOTMBHFU NJMKPOFSLSPOPS EFMBS )B7VUUJMMMรŠOTTUZSFMTFSOB %FGรšSEFMBSJTJOUVSTFEBOWJEBSFFO EFMBWTVNNBOUJMMLPNNVOFS PSHBOJTBUJPOFSPDIGรšSFUBH

HANTVERKSMร„SSIG FISKFร–Rร„DLING โ—Š

Fiskfรถrรคdlingskurs vid Bjรถrks i Ringsjรถn

โ—Š

Rom & fiskfรถrรคdlingskurs i Spikens fiskehamn

โ—Š

Fiskfรถrรคdlingsresa till Polen Lรคs mer pรฅ eldrimner.com

Goda sillinlรคggningar, ๏ฌskburgare, kalla sรฅser, ๏ฌskpudding, patรฉer, sallader Havets Skafferi AB Fiskhamnen, Pirhus 1 Tel: 031-24 10 50

31


32

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Steg 1: Fish Face – teknikföretaget Refinds apparat för igenkänning av fiskarter.

Fish Face – Ny teknik för klassificering av fisk Härom veckan besökte Johanna Reimers och hennes kollegor från teknikföretaget Refind, Göteborgs Fiskauktion. Med sig hade de en nyutvecklad produkt, en stor vit låda kallad Fish Face. I denna låda stoppade de försiktigt ner olika fiskar, en i taget. Vi ringde Johanna för att ta reda på lite mer om syftet. Steg 2: Fisken läggs i lådan för fotografering.

Hej Johanna! Kan du berätta lite mer om vad Fish Face egentligen är? – Javisst! Fish Face är en apparat för igenkänning av fisk. Den består av en kamera, en dator, en PLC (en styrenhet) och en GPS-sändare. Den har inget eget wi-fi men kan koppla upp sig mot ett nätverk. I det första steget ”tränar man upp” Fish Face till en klassificerare – ett program för igenkänning genom att ta kort på olika arter som sedan namnges åt programmet. Det blir som ett bibliotek av fiskarter. I det andra steget ställer man Fish Face in i klassificeringsläge och tar en bild av en fisk. Sedan använder Fish Face den upptränade ”hjärnan” för att känna igen vilken fiskart det är. Hur startade projektet? – Vi hade tidigare gjort en maskin för batterisortering, där vi använde oss av samma igenkänningsteknik. Med hjälp av kamera och konstgjord intelligens kan apparaten känna igen olika batterietiketter och sortera batterierna beroende på sort. En av oss i företaget hade påpekat att vi borde kunna använda detta på fisk på något sätt men det var faktiskt The Nature Conservancy som kontaktade oss. Det är en internationell organisation som arbetar med att skydda ekologiskt viktiga områden och hav


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2018

Vi växer och söker fler medarbetare! Steg 3: Efter fotografering åker fisken ut igen.

för både naturen och folkets skull. De finns i 35 olika länder runt om i världen. Var skall den användas? – Den är tänkt att användas i Indonesien. Det är en ögrupp med 260 miljoner invånare som är väldigt beroende av fisket både som inkomst och föda. Här är syftet att kunna ta reda på vilka arter det faktiskt är som fångas, vilka mängder som fångas och var de fångas. Det är små fiskebåtar på ca 6 - 7 meter och det är vanligast att man fiskar med spö. I dag klassificerar man all fisk manuellt men tanken är att Fish Face skall göra en del av jobbet. Anledningen är att man vill ha bättre kontroll på fiskbestånden. Kan man tänka sig att den kan användas i fler länder? – Ja. Tekniken skall vara tillgänglig för alla. Norsk fiskindustri har varit intresserade och här är tanken att tekniken skall vara inkorporerad i den process som finns ombord på båten där fisken rensas. På så sätt skall olika arter kunna sorteras upp och hamna i olika lådor. Johanna berättar att The Nature Conservancy deltog med projektet i en tävling som heter Google Impact Challenge. De fick ett av de 10 pris som delades ut, för att utveckla Fish Face. Kravet var att tekniken skulle vara allmänt tillgänglig. Ni besökte Göteborgs Fiskauktion. Vad gjorde ni där? – Vi ville testa lådan på riktigt så att den fungerade. Hur fisken hamnade i lådan och hur bilderna blev. Vad har hänt sedan ni var och besökte auktionen? – Fish Face-enheten har skickats till Bali och kommer att installeras på ett av deras fiskerier i en första fas, med hjälp av vår medarbetare Amir Sabbagh Pour som åker dit om ett par veckor. Senare i höst skall enheten installeras ombord på en fiskebåt för att börja registreringen av fångst i forskningssyfte. Vi kommer att uppdatera om vad som händer på vår hemsida, svarar Johanna. LINDA HALLBERG

Vi är en fullsortimentsgrossist av fisk, skaldjur och Seafood, ett familjeföretag med 30 år i branschen. Bolaget ingår i Mondi Group AB och är en av de största privatägda i branschen med omsättning om ca 400 MSEK. Idag finns kontor och lager placerat i Fiskhamnen, Göteborg, mitt i händelsernas centrum när det gäller import och export av fisk och skaldjur. JO Food AB är en erkänd leverantör av premiumprodukter vilket gjort oss till partner för många inom grossist-, detaljhandel och storköksmarknaden. Vi är i ett expansivt skede och söker ny fler medarbetare som vill vara med på vår resa.

Innesäljare/ordermottagare I rollen som innesäljare/order blir din huvuduppgift att arbeta med ordermottagning/försäljning. Du skall självständigt hämta, driva och utveckla affärer hos befintliga och nya kunder. Du kommer att arbeta med kunder av olika storlekar, tjänsten innebär nykundsbearbetning samt eget ansvar för din kundstock och dina egna kundrelationer. Det är viktigt att du har en hög aktivitetsnivå, är målmedveten och kundfokuserad. För att lyckas i arbetet har du även god förmåga att skapa relationer och att alltid sätta kunden i fokus. Det är mycket meriterande om du tidigare arbetat med Fisk/Seafood och likvärdiga arbetsuppgifter Du behärskar både svenska och engelska obehindrat såväl skriftligen som muntligen. Som person är du driven, kreativ, lyhörd. Du är duktig på att koordinera, vara noggrann och är strukturerad. Du är en lagspelare som är van att ta eget ansvar och kunna se affärerna. Du är ambitiös och hungrig på nya utmaningar och ser det som en unik chans att få vara delaktig i vår fortsatta utveckling. Tjänsten är uppdelad på 60 % innesälj/kundansvarig och 40 % ordermottagning Vi sitter i öppet kontorslandskap i ljusa, havsnära lokaler i Fiskhamnen, Göteborg. Tjänsten är heltid, delvis med tjänsteresor. Tillträde enligt överenskommelse.

Kontakt och ansökan: nicklas.alderhell@jofood.se

Välkommen med din ansökan!

33


34

SVENSK FISKNÄRING · Nr

GDPR

Dyrt att lagra personuppgifter – på fel sätt (%13 (FOFSBM%BUB1SPUFDUJPO3FHVMBUJPO TÌLBMMBTEFOOZBEBUBTLZEETGÚSPSEOJOHFO %FONBKJÌSmDL4WFSJHFPDIÚWSJHBMÊOEFSJ&6FOOZHFNFOTBNMBHTUJGUOJOHTPN SFHMFSBSIVSGÚSFUBHGÌSCFIBOEMBQFSTPOVQQHJGUFS%FOUJEJHBSFTWFOTLBQFSTPOVQQ HJGUTMBHFOJOOFIÚMMEFUNFTUBBWEFUTPNEFOOZBGÚSPSEOJOHFOPNGBUUBS&OTUPS TLJMMOBEÊSBUUEFULBOCMJEZSUBUUJOUFGÚMKBEFOOZBMBHTUJGUOJOHFO


S

... a t s i l k c e h c b b OĂŠSEV a n TLBTBNMBJO QFSTPOVQQHJGUFS

6QQHJGUFSOBTLBWBSB uppdaterade, UJMMFYFN QFMBOTUĂŠMMOJOHTBWUBMPDI LVOEBWUBM FYFNQFMWJTTLB QFSTPOFSTPNJOUFMĂŠOHSFĂŠS LVOEFSNFEMFNNBSUBTCPSU GSĂŒOSFHJTUSFU sakliga och relevanta, inte omfatta mer än nĂśdvändigt

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr.3 2018

Personuppgifter är all slags information som kan knytas till en levande person:UFYOBNO BESFTT  QFSTPOOVNNFS­WFOGPUP PDIFNBJMLMBTTBTTPN QFSTPOVQQHJGU

Personen bakom personuppgifternaNĂŒTUF samtyckaUJMMVQQHJGUFSOBT PNGBUUOJOH

6QQHJGUFSOBTLBTBNMBTJO fÜr ett bestämt ändamül och sedan inte användas till annat.

6QQHJGUFSOBfĂĽr inte sparas längre tid än nĂśdvändigt. BSLJWĂŠOEBNĂŒMBWBMMNĂŠOU JOUSFTTF WFUFOTLBQMJHBFMMFS IJTUPSJTLBĂŠOEBNĂŒM FMMFS TUBUJTUJTLBĂŠOEBNĂŒM LBOWBSB VOEBOUBH 

Se Ăśver säkerheten.0N NBOSĂŒLBSVUGĂšSEBUBJOUSĂŒOH FMMFSUFYUBQQBSFUUVTC NJOOFNFEQFSTPOVQQHJGUFS  TLBEFUSBQQPSUFSBTUJMM%BUB JOTQFLUJPOFO

Alla uppgifter ska vara genomtänkta och ha en fĂśrklaring'ĂšSFUBHPDI PSHBOJTBUJPOFSĂŠSTLZMEJHBBUU IBFUUSFHJTUFSTPNMJTUBSPDI CFTLSJWFSEFPMJLBTĂŠUUTPN NBOIBOUFSBSQFSTPOVQQHJG UFSOBQĂŒ

BÜter pü upp till 20 miljoner euro eller fyra procent av den globala ürsomsättningen kan drabba den som inte fÜljer den nya lagen. Detta gÜr fÜrmodligen att münga er tar lagen pü allvar, en lag som annars inte skiljer sig sü mycket frün den datalag Sverige instiftade 1973. Taket pü 20 miljoner euro kommer fÜrmodligen att drabba stora globala fÜretag medan mindre fÜretag kommer fü en mindre bÜteslapp, hur det ser ut är svürt att fü svar pü i dagsläget, men man kan nog räkna med ett hÜgre belopp än de ca 50.000 kronor som varit hÜgsta bÜtesbelopp under den gamla lagstiftningen. Tänk pü vad du skriver i mailkonversationen! Den nya lagen innefattar även ostrukturerade listor med personuppgifter i din dator eller det du skriver i mailkonversationer. Det stür

alltsĂĽ under samma lagkrav som det du har lagrat i databaser. Det innebär att om du har listor med personuppgifter, eller nämner personer i mail, ska personerna i frĂĽga underrättas, t ex alltid en mailkopia till berĂśrda. Vill du veta mer, eller har speciďŹ ka frĂĽgor kring din organisation eller fĂśretag, gĂĽ in pĂĽ datainspektionen.se och läs under DataskyddsfĂśrordningen. KĂ„LLA: DATAINSPEKTIONEN, TIDNINGEN LAG&AVTAL KARIN FAGERSTĂ…HL

7JMMEVGPSUTBUUIBUJEOJOHFO Vi vill samtidigt passa pĂĽ att uppmärksamma dig pĂĽ att du som fĂĽr den här tidningen är registrerad i vĂĽrt adressregister med namn, fĂśretag och adress. 6QQHJGUFSOBBOWĂŠOETFOEBTUGĂšSBUUTLJDLBVUUJEOJOHFO 4WFOTL'JTLOĂŠSJOH 0NEVJOUFĂšOTLBSmOOBTJWĂŒSUSFHJTUFS PDIEĂŒIFMMFSJOUFGĂŒUJEOJOHFO CFSWJEJH WĂŠOMJHFONFEEFMBPTTHFOPNBUUNBJMB info@sjomatsframjandet.se

35


Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Håll utkik efter Årets Sill 2018 med smak av Lingon & Punsch!

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

www.kladesholmen.se

Profile for Billes

Svensk fisknäring nr3 2018  

Svensk fisknäring nr3 2018

Svensk fisknäring nr3 2018  

Svensk fisknäring nr3 2018

Profile for billes