__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Svensk Fisknäring. Årgång 4. Nr 3. 2020. Pris: 55kr

TEMA: ÖSTERSJÖN

Låt oss presentera Östersjösushi! sid 20

Unga fiskare med framtidstro sid 16

Det komplicerade läget för torsken sid 12

Säl och skarv – var står vi? sid 30

Fet fisk från Östersjö – risk eller nytta? sid 14

1


2

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

LEDARE

Östersjön – vårt viktiga innanhav Östersjön är viktig för många inte minst för svenskt fiske. Ö ergödning, miljögifter och höjd vattentemperatur samt brist på salt och syre skapar problem i detta känsliga innanhav. Sälstammen växer och äter enorma mängder fisk och sprider parasiter til den fisk som är k ar. Problemen är många men det finns också bra sake som sker. ”Det är inte kört, vi måste bara ha tålamod”, säger forskare. Mycket bra har skett de senaste 20-30 åren. Nu gäller det att hålla i. I det här numret tar vi upp en del av det som händer i vårt bräckta bihav i öster. Läs om unga fiska e som verkligen tror på framtiden på sidan 16. Eller om unga studenter som trodde all fisk i Östersjön ar giftig. Efter att ha pratat med forskare kunde de glädjande nog tänka om och istället bli inspirerade av närfångade arter, sidan 20. Min brorsdotter som är IVA-sköterska gav mig ett ganska klart besked häromdagen –Undvik att bli sjuk i corona. Hon vet vad hon pratar om. Söndagen den 7 juni meddelade WHO att det var den värsta coronadagen hittills med över 136 000 nya fall, så det är långt ifrån över. I fisknäringen är man ekonomiskt fo tsatt försiktigt optimistisk och några kan till och med konstatera en rejält höjd omsättning, sidan 9. Extra: Precis när tidningen skulle in i pressarna meddelar regeringen att man inom kort beslutar om möjlighet till ersättning för tillfälligt upphörande av fiske erksamhet, det s.k. stillaliggande stödet, till yrkesfiska e som drabbats särskilt av covid-19 utbrottet. Yrkesfisket har arit frustrerat över att övriga länders regeringar inom EU har ansökt om detta stöd men inte den svenska. Nu verkar det vara på gång även i Sverige. En mycket positiv nyhet och en viktig kommentar då ett par artiklar i tidningen tar upp detta problemet. Roséviner hör sommaren till. Åtminstone tycker vi svenskar det. Mycket har hänt i utvecklingen till fördel för denna rosa dryck. Idag finns hur m cket som helst att välja bland. Läs om Niklas tips på sidan 22, vad som passar till sommarens fräscha fisk- och skaldjursrätte . Vad som tyvärr också hör sommaren till är algblomning, vilket är mindre angenämt. Östersjön drabbas mer eller mindre varje sommar, till förtret för alla sommarlediga. Lite behövs för livet i havet. Det är när

det blir för mycket och av fel sort som problemen uppstår. På sidan 10 kan du läsa mer och var du hittar information om just din badvik. Ta nu hand om er själva och varandra! En riktigt fin sommar önskar vi på vensk Fisknäring! Karin Fagerståhl, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsb ev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållba t fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskb anschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiska es producentorganisaton www.sfpo.se SPF = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbun Demersalt fisk = fiske som sker nära botten Pelagiskt fisk = fiske som sker hög e upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldju Landning = den fisk eller de skaldjur man tar ilan Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER lotta@fiskbranschen.se 0768-91 86 46 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD: Johannes Claeson, Gifico AB.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Innehåll, nr 3 2020

9

16

12

20

Sid. 4 Storspigg i Östersjön 6 Miljön i Östersjön 8 Braxen gör comeback 9 Algblomning – nyttigt och farligt 12 Komplicerat läge för torsken 14 Fet fisk från Östersjön 16 Unga fiskare med framtidstro 20 Östersjösushi 22 Rosévin till sommarens sjömat 24 Kalix löjrom och vikaresälen 25 Skåne satsar på lokal fisk 27. Störst i världen på surströmming 28. Tuffa tider för beredningsindustrin 30. Riksdagsledamöter kräver jakt på säl 33. Nejonögon – havets Dracula

Nordward är fyra ledande företag i Sverige och Danmark som arbetar med högkvalitativ fisk, skaldjur, fryst och asiatisk kolonial. Ni känner säkert till oss sedan tidigare. Varje dag handlar vi på de bästa auktionerna i Danmark och Sverige, från de lokala kustfiskarna och direktimporterar torra och frysta asiatiska specialvaror. Vi kan ge de ledande restaurangerna och fiskdiskarna de bästa och mest hållbara produkterna som finns på marknaden. Ni kan lita på oss.

www.nordward.com

3


4

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Storspigg i Östersjön – gissel eller resurs?

En kartläggning av storspigg i Östersjön visar att beståndet är mycket större än vad man först trott. Kanske är det inte många som ägnat denna lilla fisk någon uppmärksamhet men forskare tror idag att det kan bli en art i Östersjön att räkna med – på gott och ont. Forskarna kommer därför att inkludera arten i framtida övervakningsprogram och räknar med att den kommer att ingå vid förvaltningen av Östersjöns ekosystem och fiske.

S

torspiggen har vi hållit ögonen på sedan många år tillbaka men varken forskning eller förvaltning har tagit den på allvar, förrän nu. Dess roll i Östersjöns ekosystem har varit relativt okänd men fler studier visar att arten kan påverka rekryteringen av rovfiska som gädda, abborre och torsk längs kusten. Dels genom att storspiggen äter rovfisken ägg och yngel och dels genom att storspigg, unga abborrar och unga gäddor konkurrerar om samma föda, säger Rolf Gydemo, före detta länsfiskekonsulen på Gotland. Rolf är en av de som arbetat brett med förvaltningsåtgärder av de lokala arterna kring Gotland men som också intresserat sig för det historiska fisket beredning av fångst och marknaden lokalt. – I värsta fall kan storspiggen vara rombärande tre gånger varje sommar. Om det då inte finn rovfiska som äter dessa ägg eller yngel, kan beståndet explodera i antal, säger Rolf Gydemo.

Petter Tibblin, biträdande lektor i fiskekologi vid Linnéuniversitetet i Kalmar menar också att storspiggen kan påverka rekryteringen av rovfisk Man har i alla fall tydligt sett detta i interaktionerna mellan gäddyngel och storspigg. Om det blir en tidig kläckning av spiggyngel så hinner dessa bli tillräckligt stora för att ta för sig av gäddyngel när de kläcker ut senare – I projektet BIOMAN kommer vi att försöka decimera mängden spigg lokalt i lekområden med hjälp av ryssjefiske och studera effekterna av detta, säger Petter Tibblin.

Färre storspigg kan ge renare vatten

Storspiggen kan också förstärka övergödningens effekter genom att den äter upp de smådjur som annars skulle beta bort trådalgerna i grunda skärgårdsvikar. Detta leder till en ökad tillväxt av alger och vidare, till ökad nedbrytning av organiskt material och syrefria bottnar. Längre ut i Östersjön konkurrerar storspiggen dessutom om föda med sill och skarpsill. Även om det inte finn ett riktat övervakningsprogram för stor-

spiggen, visar en studie på SLU (Aqua) att under åren 2001 – 2014 utgjorde storspiggen nästan 10 % av den totala biomassan av fis i den fria vattenmassan. ”I Aktiebolaget Fettindustris stora spiggoljefabrik i Karlshamn, som har varit stängd på grund af att de illaluktande gaserna hotade förpesta staden, har nu en förbränningsugn uppförts hvarigenom gaserna oskadliggöras hvarvid driften återupptagits”. Tidningen Vestkusten, nummer 13, 25 mars 1920.

Kan storspiggen komma tillbaka som en resurs?

– Man räknar med att analyserna av storspiggens bestånd kan ligga till grund för en förvaltning av ett eventuellt framtida kommersiellt fisk efter storspigg, menar Jens Olsson, forskare på SLU. Spiggen skulle kunna användas som foderfisk och eventuellt för utvinning av nyttiga fettsyror. Samtidigt skulle ett fisk kunna vara en miljöåtgärd för att avlägsna näring från Östersjön. För att ett riktat fisk mot storspigg ska kunna bli verklighet och bedrivas långsiktigt hållbart, krävs dock undersökningar som utvärderar risker för oönskade bifångster och andra möjliga negativa effekter på miljön, säger Jens Olsson. – Redan idag har vi pelagiska fartyg som, under rätt förutsättningar kan få stora fångster av storspigg, meddelar Anton Paulrud, vd på producentorganisationen Swedish Pelagic Federation. Vanligtvis håller sig spiggen nära ytan men vid starka vindar söker den sig nedåt. Ganska nyligen fångade ett av våra pelagiska fartyg cirka 190 ton spigg på djupare vatten. Hela volymen gick i detta fall till foder. Men vi ser naturligtvis en stor potential i mer värdefull användning till exempel inom hälso- eller medicinområdet då storspiggens fett innehåller både nyttiga fettsyror och karotenoider, säger Anton Paulrud.

Ilona MIglavs


LÖNERÖKNING när endast det bästa är gott nog... Varmrökt Dubbelfilé originalet i Sverige dedikerad till Kungens 50 årsdag.

C 3-4

100 kg 250 kg 500 kg

C 5-6

Svinn 6-7%

25 :- 23:23 :- 21:20 :- 19:-

Kallrökt serverad på Nobelmiddagen 1997 & 2003

D 3-4

100 kg 250 kg 500 kg

D 5-6

Svinn 3 %

26 :- 24:24 :- 22:22 :- 20:-

ha n at

tverk

SM i

M

Vi är IP-Certifierade GC 12-26819

Br

ons 2009

Kontakta oss för mer information...

mail: m ail: stefan.palssonab@gmail.com Mobil: 0733-96 90 80 Stefan På Pålsson AB - Örjaleden 4 - Landskrona - Tel 0418-583 71


6

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Miljön i Östersjön

Håll ut! Mycket går i rätt riktning Östersjön är viktig, känslig och utsatt – men inte hopplös! Det har skett många förbättringar i havsmiljön i detta brackvattenhav under senare år, men utmaningarna är fortsatt många. Några rår människan på, andra får vi förlita oss till att naturens krafter löser åt oss.

4

59 meter kan låta djupt. Det är maxdjupet i Östersjön, medeldjupet är 55 meter. Svarta havet har ungefär samma ytstorlek som Östersjön men ett maxdjup på 2212 meter och medeldjup på 1200 meter! Då förstår man att Östersjön är ett grunt hav. På de ställen det grundar upp extra mycket skapas trösklar som försvårar att blanda upp vattnet med det livsnödvändiga saltvatten som då och då pressas in från Västerhavet.

Syre och salt livsviktigt för en marin miljö

De arter som lever i Östersjön har anpassat sig till det bräckta vattnet, men det innebär

inte att de alltid mår bra. Bristen på salt begränsar inte bara artrikedomen utan många arter lever dessutom under ansträngda förhållanden. Livet i Östersjön är helt enkelt beroende av infl den av salt och syrerikt vatten från Västerhavet. Men här är det naturens krafter som styr. Små infl den sker ganska ofta men för att få till så kallade extrema infl den krävs att en rad omständigheter sker samtidigt. Ett lågtryck under fl ra veckor över västerhavet behövs för att ge högt vattenstånd. Kraftiga västliga till sydvästliga vindar för sedan in vatten i Kattegatt samtidigt som det ger låg vattennivå i södra Östersjön. Det inströmmande vattnet bör också ha låg temperatur och hög

salthalt för att kunna tränga undan befintligt djupvatten på sin väg längs Östersjöns botten. Detta sker ungefär vart tionde år, senast var 2014.

Syrefria bottnar ett stort problem

Syrehalten i Östersjön är också beroende av infl det från Västerhavet. Syret i vattnet förbrukas när döda djur och växter bryts ner. Om syret tar slut fortsätter nedbrytningen av döda organismer med hjälp av svavelbakterier och det bildas ett gift av svavelväte. De djur som inte kan fly undan dör av giftet. Att Östersjön periodvis har döda bottnar är alltså resultatet av en naturlig, om än olycklig, process och inte på


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

grund av giftutsläpp. Människan skyndar dock på processen genom utsläpp av näringsämnen.

Positivt trendbrott – övergödningstrenden bruten

Övergödning är största hotet mot Östersjöns ekosystem. Alltså det överfl d av näringsämnen, främst kväve och fosfor, som tillförs Östersjön via jordbruk, avlopp och liknande. De nio länder som omgärdar Östersjön har under åren hanterat frågan med olika mått av allvar men en förbättring har ändå skett under de senaste åren. Reningsverk har byggts och de som tidigare inte varit i bruk är nu igång. Decennier av åtgärder har gett resultat. Enligt forskare på Stockholms universitet har studier visat att övergödningstrenden i Östersjön är bruten. Nu försvinner mer kväve och fosfor från havet än vad som tillförs. Det marina ekosystemet bör därmed sakta återhämta sig och i vissa delar av Östersjön syns redan förbättringar.

Är blåmusslan lösningen för att minska kväve och fosfor?

Förutom att minska utsläppen av näringsämnen vill man bland forskare se på möjligheten att minska mängden kväve och fosfor som redan är där. Blåmusslan filtrerar dessa näringsämnen och omvandlar det till protein. På västkusten fungerar detta bra. Kväve och fosfor minskar runt musselodlingarna på ett naturligt sätt. När musslorna sedan skördas följer fosfor och kväve med upp och bidrar på det sättet till minskad övergödning. Musslorna är uppskattad sjömat och odlingarna drivs kommersiellt. Men hur fungerar detta i Östersjön? Nils Hedberg på Östersjöcentrum, Stockholms universitet, menar att det ser bra ut i teorin men att förutsättningarna i Östersjön ser annorlunda ut. – En lägre salthalt i havet gör att östersjömusslan växer långsammare och blir mindre. Den kompenserar den låga salthalten med att filtrera mer vatten varför den också släpper ifrån sig mer kväve. I en odling blir därför västkustmusslan 10 gånger mer effektiv i kväveupptagning och 5 gånger mer effektiv i fosforupptag än ostkustmusslan, säger Nils. Den långsamma tillväxten gör också att odlingen ligger i havet under en längre period och blir då mer utsatta för stormar, nedisning och andra störningar. – Det är få odlingar som lyckats få upp

sina musslor på ostkusten, säger Nils, vilket istället resulterat i att en massa musslor hamnat på botten. Och de musslor som skördas är för små för humankonsumtion och för dyra för att göra djurfoder av. Det riskerar att bara bli ett dyrt och ineffektivt näringsupptag. – Här bör man dra nytta av kunskapen från de odlare som varit igång ett tag, innan det startas nya projekt, menar Nils Hedberg. Några arter som uppskattar den överfl diga näringstillgången i Östersjön är karpfiskarna braxen och id och som på så sätt bidrar till att minska kväve och fosfor. Om de blir uppfiskade vill säga. (Läs om braxen på sidan 8.)

Dioxiner i Östersjön – kan de saneras?

Dioxiner är fettlösliga föreningar som är mycket svåra att bryta ner. Därför finns de kvar i miljön och i kroppen under lång tid. Det är förklaringen till att dioxiner och PCB finns i till exempel livsmedel och människor trots att utsläppen och användningen varit starkt begränsad sedan 1970-talet. Källorna till dessa giftiga föreningar är förbränningsprocesser, klorblekning, klorfenol – och pappersmasseproduktion. Luftföroreningar hamnar i havet och där får till exempel fisken i sig det, vi äter fisken och det hamnar i våra kroppar. Just för att dioxiner är fettlösligt exponeras vi främst när vi äter fet fisk såsom strömming och lax, som lagrar dioxinerna i sitt kött. Sedan 70-talet har de ämnen i produkter som bidrar till farliga utsläpp förbjudits varför nivåerna av dioxin och PCB har minskat och fortsätter att minska. Men för att påskynda saneringen av dioxiner satsade regeringen för ett par år sedan hundratals miljoner i höstbudgeten på sanering av kustområden i norra delarna av Östersjön där det ansamlats giftigt avfall i så kallade fiberbankar utanför massafabriker. Magnus Karlsson på Svenska Miljöinstitutet menar att om man ska åtgärda fiberbankarna som generell metod bör man väga in att saneringen i sig är en relativt energioch resurskrävande åtgärd. – Det vore olyckligt om man bygger upp förväntningar på att vi ska få en levande kust och skärgård och ett småskaligt fiske som blomstrar genom att vi börjar gräva bort fiberbankar, säger Magnus Karlsson som tycker att den ekologiska effekten av miljögifter i dagsläget inte är särskilt stor.

Dessutom är det inte känt vad det får för effekter när man börjar röra i dessa giftiga sediment.

Allt varmare hav skyndar på klimatförändringen

Det är inte bara luften som blir varmare när klimatet förändras. Det blir haven också. Generellt gör klimatförändringarna att havsnivån höjs, havet blir varmare, surare, mindre produktiva och förutsägbara, innehåller mindre syre – samt ger fl r värmeböljor. Sedan 1997 har värmemängden fördubblats i våra världshav. Över 90% av all värmeenergi som associeras med klimatförändringen har lagrats i haven. I Östersjön är vattenomsättningen så pass dålig att uppvärmningen går ännu snabbare. Sommaren 2018 var, som de fl sta minns, extremt varm. På en mätstation i Östersjön mättes 20 grader på 31 meters djup, alltså tropiska temperaturer. Normalt ligger medeltemperaturen på 5–7 grader.

Växthusgas från Östersjön, negativa effekter av värmebölja

Havens växter hjälper till att binda kol, precis som skog och växter gör på land. Därmed begränsas koldioxidutsläppen som är den stora boven i den globala uppvärmningen. Men efter den senaste värmeböljan kunde man, inomskärs i norra Östersjön, se bubblor som steg från sedimentet, med höga metanhalter. Dessa områden har påverkats mycket av övergödning. Organiskt material i sediment tillsammans med hög värme, leder till syrebrist och metanproduktion. Metan släpps också ut i övriga Östersjön men oxideras normalt i vattenpelarna på väg upp mot ytan, till CO2. Metan är en ungefär 23 gånger mer potent växthusgas än koldioxid. De finns en oro att Östersjön i det här fallet, blir mer en kolkälla än en kolsänka. Om vi summerar problemen och ser till åtgärder, vad är viktigast? Forskarna Alf Norkko, professor i Östersjöforskning i Finland och gästprofessor vid Östersjöcenrum, Stockholms universitet och Christoph Humborg professor i biokemi kustnära miljö, också vid Östersjöcentrum är eniga om att ”fortsätta minska utsläpp från lantbruk tillsammans med smart valda skyddade områden. Och att det inte är kört! Vi måste bara ha tålamod.” KarIn Fagerståhl

7


8

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Braxen gör comeback! När åt du braxen sist? Ja, det heter faktiskt så och inte brax som man kan tro. Det finns rikligt av denna karpfisk i Östersjön, men få har smakat den. Tillsammans med id, mört och löja är braxen en underutnyttjad art. Den är dessutom riktigt god. I ett ganska nystartat projekt har man börjat fiska braxen igen. Svenskfångad på ett hållbart sätt.

D

et finn gott om braxen i Östersjön. Det är en fis som trivs i övergödda och gärna varma vatten. Förr uppskattades braxen utmed Östersjökusten men under senare år har den kommit som bifångst och för det mesta kastats tillbaka. Nu vill man återuppta fiske och ta tillvara på denna resurs, som en lokal och hållbar produkt. Målet är ett ekonomiskt och ekologiskt fisk med passiva redskap. Satsningen är ett samarbete bland annat med John Nurminen stiftelse i Finland, Race For The Baltic samt

SLU och det är på Guldhaven i Kalix fiske hanteras och bereds. – Braxen fiska med fiskevå dsryssjor och alla bifångster kan släppas tillbaka oskadda, säger Teija Aho, vd på Guldhaven i Kalix. Det nya fiske skapar möjligheter för fiska e att utöka sitt befintlig fisk och rikta fiske mot underutnyttjade arter, och samtidigt göra nytta för havsmiljön. Vid fisk av braxen och id bidrar man till minskad övergödning i Östersjön genom att braxen binder näringsämnena kväve och fosfor. För varje kilo braxen och id avlägsnas 8 g fosfor och 60 g kväve ur havet. Braxen ansamlar heller inte eventuella miljögifter i köttet då det är en relativt mager fisk

Fiskbiffar på menyn

öVarmrökt, kallrökt och gravad laxöRökt makrillö öRökt sillöLaxnuggetsöSåser och rörorö

På Guldhaven i Kalix produceras fiskfär av braxen och id. Teija berättar att det finn kapacitet att producera så mycket braxenfärs som marknaden vill ha. Idag ligger kapaciteten på 10 ton fiskfär om dagen. – Fisken rensas strax efter fångsten i vår fabrik i Kalix och köttet separeras maskinellt från benen. Biffarna formas i en hamburgermaskin och steks manuellt, säger Teija. Än så länge produceras biffarna för storkök men det finn planer på konsumentförpackningar också. – Vi har låtit elever agera testpanel med mycket gott resultat. Fiskköttet har en neutral smak varför det är tacksamt att styra smakerna med kryddor och olika tillbehör, säger Teija Aho. KarIn Fagerståhl Foto: guldhaven PelagIsKa

Korshags Food AB | Falkenberg | 0346-71 57 57 | korshags.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Algblomning – viktigt, nyttigt och farligt! Algblomning sker i alla vatten, såväl hav som sjö. Det är en naturlig process. Växtplankton och algblomning utgör grunden för livet i havet. Utan algblomning så finns inte förutsättningar för fisk och annat djurliv. Djurplankton äter växtplankton och fisk äter djurplankton. Dock ställer några av algerna till problem. När våren kommer och vattnet värms upp, startar vårblomningen i södra Östersjön. I grunden är det en naturlig och viktig process, som varar i ett par månader. Det är främst blomning av kiselalger vilka är viktig föda för fiska och andra smådjur i havet. Alger är också viktiga för klimatet. De förvandlar koldioxid till syre och är lika viktiga som våra skogar och andra växter på land. Hälften av allt vårt syre produceras av alger. Lite senare på säsongen när havsvattnet blir varmare trivs cyanobakterierna, eller blågröna alger som de kallades förr, och sommarblomningen startar istället. Denna är mer synlig och är det vi förknippar med algblomning. Cyanobakterier ställer dock till problem då de kan vara giftiga. Ju högre värme och ju mer näringsämnen desto mer algblomning. Sommarblomningen brukar sätta igång kring midsommar och vara som mest intensiv i juli-augusti och in i september.

När blir algblomning ett problem?

Fosfor och kväve är näringsämnen som i för höga doser orsakar övergödning, vilket i sin tur kan ge alldeles för mycket alger och algblomning. Näringsämnen kommer bland annat från avlopp, jordbruk och fossila bränslen, alltså en direkt orsak av hur vi människor agerar. När algerna sedan faller ner och täcker botten,

blir det syrebrist. Cyanobakterien trivs i Östersjöns bräckta vatten och kan ta sin näring från kväve, vilket andra växtplankton inte kan. Övergödningen i Östersjön ger mycket näring och onormalt stora blomningar av cyanobakterier som i sin tur skapar obehag och kan vara rent av giftiga för människor och deras husdjur.

Kan man bada?

Det är för det mesta inte så lockande att bada i den gröna soppa som algblomningen utgör. Barn och djur ska vara extra försiktiga. Om man ändå bestämmer sig för att bada ska man framför allt undvika att få i sig vattnet. De giftiga cyanobakterierna kan dessutom ge hudirritationer varför det är klokt att duscha efteråt. Man ska heller inte laga mat med vatten där algblomning förekommer då cyanobakterierna inte dör vid upphettning.

Är det farligt att bada i min vik?

Vill du veta hur kvaliteten på vattnet är i din badvik? Gå in på havochvatten.se och hitta din geografisk plats under ”Badplatsen”. Källa: SMHI, länsstyrelsen, havet.nu, Havs- och vattenmyndigheten KarIn Fagerståhl

I coronans spår Det som de flesta hoppades skulle vara i ett par månader kommer att ta längre tid än så. Vad corona – pandemin kommer att innebära för ekonomin kan vara en minst lika mörk och kanske en än mer utdragen historia. Hur är läget för fisknäringen? Fisket har drabbats olika hårt under våren. Fisk som normalt går på export har haft problem att hitta nya vägar. Att svenska fiska e inte inkluderas av det ekonomiska stöd som övriga fiske i EU tar del av, på grund av svenska regeringens brist på agerande, är minst sagt olyckligt. På Göteborgs Fiskauktion är verksamheten igång som vanligt även om omsättningen minskat något. I grossistledet är det fortsatt de som vänder sig till hotell och restaurang som drabbas hårdast. Några vi pratat med har hittat nya vägar till bland annat detaljist. – De som tidigare åt en del av sina måltider på restaurang måste äta sin mat hemma istället. Då ökar försäljningen hos en del detaljister, säger Janne Aronsson på Fisk Idag som är ett exempel på en

grossist som fått hitta nya kanaler. Men de har också behövt korttidspermittera personal för att klara sig. Bland fiskhandlarn är det extra positivt för de som har butiken ”ute”. Hit vågar sig en större kundkrets. En detaljist vi pratade med som ökat sin omsättning väsentligt vittnar om kundernas önskan att sätta lite guldkant på tillvaron och som därför har ökat sin sjömatskonsumtion. De som befinne sig inne i butik har hittat lösningar genom att ta emot beställningar och leverera till kunden utanför. Under den första tiden efter pandemins utbrott utbröt en närmast hamstringshysteri hos gemene man. Hyllorna i livsmedelsbutikerna gapade tomma på torrvaror och konserver. På Abba Seafood märkte man av hamstringen av konserver, men även av fryst mat med lång hållbarhet redan i början av mars. Som exempel producerades fiskbulla på burk varje dag i 2–3 veckor när pandemin bröt ut, mot normalt en gång i veckan. Nu är man dock tillbaka i vanlig produktionstakt igen. KarIn Fagerståhl

9


10

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Små ”lättnader” i spårbarhetssystemet – men den nya kontrollförordningen kan bli ”ur askan i elden” Tidigare i vår presenterade fiskbranschen tillsammans med dagligvaruhandeln och foodservice konkreta exempel på vad HaV:s tekniska utformning av spårbarhetssystemet har kostat och kommer fortsätta kosta, alla användare i form av tid, pengar och förlorad handel. I slutet av maj kallade HaV till möte för att bemöta branschens frågor och kritik. Fiskbranschen har under fler år arbetat för att få till stånd förändringar av det sjösatta spårbarhetssystemet. Målet för branschen är att kraven på spårbarhet skall upprätthållas men på samma villkor som för övriga EU länder. Vid branschens möte med HaV den 27 maj gav myndigheten besked om några små lättnader i rapporteringsflödet – Ett steg i rätt riktning men långt ifrån målet. Svenska företag och svensk fis diskrimineras fortsatt i relation till övriga sjömatsföretag och fiske i unionen, säger Krishan Kent ordförande på Fiskbranschens Riksförbund.

Viktigare än någonsin att vi jämställs med övriga EU

Men om dagens system är ett bekymmer för fiskbranschen riskerar den stundande uppdateringen av kontrollförordningen att vara många gånger värre för alla inblandade aktörer. Det vill säga om svenska myndigheter står fast vid sitt nationellt tvingande system. Den föreslagna kontrollförordningen som är en del av den gemensamma fiskeripolitike i EU aviserar att alla undantag nu ska bort och att samtliga sjömatsprodukter skall ingå i förordningen, istället för som idag, endast färsk och fryst naturell sjömat från EU. Detta innebär att även importerade produkter från andra länder än EU ingår samt fryst, beredd och konserverad sjömat. Vi pratar nu om tiousentals produkter och miljontals registeringar som skall in i systemet. En omöjlig situation för branschen i allmänhet och dagligvaruhandeln i synnerhet. Och en relevant fråga blir, vem ska övervaka alla dessa transaktioner och utreda systemavvikelser? – Innan detta blir ett faktum, måste nuvarande system avvecklas eller krav på företagen förändras i linje med övriga EU länder, säger Krishan Kent.

FISKEAKTUELLT

Bråda dagar för svenskt demersalt yrkesfiske...

S

å här innan sommarsemestrarna är det oftast väldigt hektiskt och så även i år. SFPO har jobbat stenhårt för att få på plats en ordning för stillaliggandeersättning till fiskebåta i anledning av Covid-19. Nu har besked kommit från regeringen, det tragiska är att det tog så lång tid att få det på plats som det tog. Men, bättre sent än aldrig. SFPO är ”måltavla” för många regeringsuppdrag som Havsoch vattenmyndigheten och andra myndigheter arbetar med. Vi gör allt som vi kan för att stå upp för det svenska demersala fisket Ett viktigt uppdrag handlar om framtidens system för det demersala fisket SFPO förordar ett system som det vi har idag, men med en möjlighet för permanenta överföringar. Härigenom skulle många problem lösas, exempelvis kvotbåtar. Ett annat uppdrag handlar om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden. Om det blir ett sådant förbud kommer det att medföra synnerligen sämre förutsättningar för det demersala fiske i Sverige till ingen som helst nytta. Ett tredje uppdrag handlar om en effektivare fiskerikont oll. Det är ganska märkligt och känns som om man sväljer elefanter och silar myggor. Ta Östersjön som exempel, vissa medlemsstater har som det verkar fortsatt att fisk trots förbud samtidigt som små bagatellförseelser jagas hårt i vårt land – så mycket för lika konkurrensförutsättningar. SFPO fortsätter kampen för alla sina medlemmars intressens tillvaratagande, och det gäller oavsett varifrån man fiska och oavsett om man fiska småskaligt eller lite större! Avslutningsvis vill SFPO önska alla läsare en skön och bra sommar och vi hoppas att vi alla får tid att ladda batterierna och komma tillbaka efter semestrarna med full kraft! Var rädda om Er!

KarIn Fagerståhl

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO


Ring så hämtar vi! 0523-379 98

Förbrukad marin plast och uttjänta fiskeredskap får nytt liv!

• TRÅLVERKSTAD • UTVECKLING AV SELEKTIVA REDSKAP • SKYDDSNÄT OCH SPORTNÄT • MILJÖÅTERVINNINGAV NÄT OCH PLAST 0523-379 98 • SMÖGEN info@ffnorden.se

www.ffnorden.se


12

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Komplicerade läget för torsken i Östersjön – så här ser det ut Torsken är en av våra mest älskade matfiskar och en central art för yrkesfiskets ekonomi. Vi har tidigare varit vana vid att den funnits i rikliga mängder, både på väst- och östkust. Idag är det inte längre så och forskarna står handfallna inför det systemskifte som ser ut att ske i vårt största innanhav.

U

nder 1950 till 1970-talet ökade näringstillförseln till Östersjön, förmodligen som en konsekvens av att man började använda konstgödsel inom jordbruket. Detta ledde till ökade bestånd av torsk, sill och skarpsill i området. Dessutom förekom gynnsamma inflöden av salt atten från Västerhavet under en rad av år, något som blev en fördel för torsken vars ägg är beroende av den flytkraft som salt atten ger. Beståndet av torsk ökade och lade grunden till det starka torskfisket som fö ekom mellan 1980 och 1985. Saltvatteninflödena minskade dä efter och nyrekryteringen av torsk avtog markant. Länderna kring Östersjön lyckades inte genomdriva gemensamma och effektiva fiske egleringar och detta resulterade i att torsken exploaterades på ett ohållbart sätt. Samtliga Östersjöstater, särskilt de baltiska, bedrev ett stort torskfiske och edan 1989 bedömde man att fisket måste egleras eftersom det visade en nedåtgående trend. Årlig beståndsuppskattning av Östersjöns arter började göras av Internationella Havsforskningsrådet, ICES, redan på 1970-talet. Men det skulle dröja till 1989 innan de första internationella torskfiskek oterna initierades. År 1995, när Sverige gick med i EU, antogs också en förvaltningsplan för fisket Östersjön. Dessvärre fungerade inte centralstyrningen av Östersjöfis ket genom EU, och det var först när ”Grönboken*” publicerades av den Europeiska Kommissionen 2001, som man införde en mer lokal, ekosystemanpassad förvaltning.

Tuff tillvaro för torsken

Östersjön är ett innanhav med brackvatten. Torsken är en utpräglad saltvattensart och lever därför i Östersjön under pressade förhållanden. De lokala bestånden ser ut att ha anpassat sig efter varierande salthalt men det påverkar till exempel utbredning, kondition och yngelproduktion då östersjötorskens ägg normalt behöver minst 11 promille för att kunna flyta. etta salta vatten ligger i djupare lager i södra Östersjön och idag är stora delar av botten där torsken vanligtvis leker drabbat av syrebrist på grund av övergödning.

Fiskestopp av torsk i Östersjön 2020

För yrkesfisket är det nu förbjudet att fiska efter torsk i östra områd (delområde 25-32, se karta sidan 15) Det har satts en liten kvot för

oavsiktliga bifångster i fisket efter andra a ter. Det innebär också förbud mot torskfiske i delområde 24 men här få fisket bedri as under vissa villkor.

Svensk kvot EU-kvot 2020, Ändring

Västra Östersjön (ICES 22-24) svensk kvot: 592 ton EU-kvot: 3806 ton -60% Östra Östersjön (25-32) svensk kvot: 465 ton EU-kvot: 2000 ton -92%

Torskbeståndet idag

Östersjön, västra beståndet: lekbiomassan uppskattas här till ca 150 000 ton. År 2018 landades 5850 ton, av det var det svenska yrkesfisket 862 ton vilket utgör cirka 15 procent. Från och med 2015 ska all fångad torsk landas enligt landningsskyldighet. Även fritidsfiske är inkluderat i beståndsuppskattning för det västra beståndet vilket motsvarade 30 procent av totala fångsterna 2018. Östersjön, östra beståndet: lekbiomassan uppskattas här till ca 100 000 ton. Det dåliga tillståndet för torsken i östra Östersjön beror på biologiska förändringar under de sista tio åren. Tillväxten, konditionen (vikt vid en specifik längd) och längden då fisken bli könsmogen har kraftigt minskat. Dessa förändringar visar att beståndet har varit utsatt för extrem stress och att det samtidigt har en begränsad reproduktionskapacitet. Läs om märkningsprojektet Tabacod (”Tagging Baltic Cod) i ”Svensk Fisknäring Årg. 3 nr 5. – Det ser ut att vara tre huvudsakliga faktorer som idag påverkar torsken i Östersjön, säger Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) som också arbetar inom ICES. För det första ser torsken ut att svälta, de är små, magra och har hög dödlighet. Andelen stora torskar har också gått ner. Medellängden i bestån-


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

den har sjunkit från cirka 45 centimeter till mindre än 30 centimeter de senaste tjugo åren. Varför den svälter är inte helt utrett, men en möjlig anledning är bristen på sill och skarpsill, två av torskens viktigaste födokällor. För det andra så har hela Östersjöns ekosystem förändrats markant de senaste tre årtiondena: områden med syrebrist och döda bottnar har ökat och för det tredje, växer sälpopulationerna, torsken är drabbad av parasiter och hela näringsväven där torsk är en toppredator har rubbats.

Öka tillgången på mat och minska säl och skarv

– Att sluta fånga torsk kan ge bestånden en chans att återhämta sig, men det krävs även andra åtgärder så som att bevara de stora individerna och se till att rätt sorts föda finns tillgänglig. Det finns ingen ”quickfix”. Att, till exempel, endast sluta bottentråla kommer troligen inte att rädda beståndet, säger Joakim Hjelm. Kanske man behöver hjälpa torsken med föda genom att minska fisket på skarpsill i de områden där tillgången på bytesdjur är dålig. Detta kan göras genom en mer ”rumslig” förvaltning och skulle förmodligen ge torsken ett större matfat. Vi bör också diskutera en tuffare förvaltning av både säl och skarv, allt för att behålla vår unika torsk i Östersjön. avslutar Joakim Hjelm.

Torsken i Ålands hav går mot strömmen

Det finns ett torskbestånd i Östersjön som skiljer sig från övriga och det är beståndet i Ålands hav. Djupområden i den här delen av Östersjön är unika eftersom de är syrerika och har friska bottenmiljöer. Här lever fortfarande torskar som är stora, friska, snabbväxande trots en låg salthalt på under 11 promille. Forskare på SLU menar att det är en sak för torsken att leva i låg salthalt, en annan att få äggen att kläckas. I ett projekt som SLU drivit med Uppsala Universitet har det visat att för vissa torskindivider har det varit möjligt för lek ner till 9-10 promille salthalt. – Det finns åtminstone två viktiga lä domar att dra av studien, menar Ulf Bergström, som forskar på Östersjöns livsmiljöer vid SLU. Att torskens ägg kan kläckas i lägre salthalter och att det blir extra viktigt att skydda Ålandstorsken eftersom den verkar tåla lägre salthalter och är storvuxen och producerar mer avkomma. *En grönbok är ett dokument som Europeiska kommissionen offentliggör för att stimulera till diskussion i en särskild fråga genom att uppmana organisationer och enskilda att delta i samråd och debatt. Ibland ligger den till grund för förslag till lagstiftning som sedan presenteras i en vitbok.

Referenser:

Havs-och Vattenmyndigheten, Sveriges Lantbruks Universitet, SLU Conflicts in the management of fisheries –The change in oles and perception of the Swedish fishing indust y. Staffan Larsson i boken National resource, conflicts and sustainable de elopment, 2019. Adaptation to salinity in Atlantic cod from different regions of the Baltic Sea, Journal of Experimental Marine Biology and Ecology, 2016 https://balticeye.org/en/fisheries/f wer-large-cod/ Ilona MIglavs Foto: Mårten erlandsson, slu

UTBLICK

Vägen tillbaka är stängd men vägen framåt kan vi bygga tillsammans

I

senaste numret hade precis Coronapandemin tornat upp sig framför oss. Nu befinner vi oss mitt i den men jag har til skillnad från finanskrisen svåra e att greppa situationen. Det som bekymrar mig är min insikt att Sverige är en importekonomi både på råvaror och förädlade varor inom livsmedel, speciellt inom sjömat. En allt för snabb förändring från globala till nationella prioriteringar får därför stora konsekvenser för oss. Apropå lokalt perspektiv är en god nyhet att WWF lyfte fram insjöfisket på ett m cket positivt sätt i sin senaste fiskguide. an belyste också sjömatens positiva klimataspekter, något som vi tillsammans behöver bli bättre på att framhålla inom branschen. Vad som dock får mig och hela branschen att förundras är HaV:s och Miljödepartementets inställning till spårbarhetssystemet. Här har myndighetens tolkningsföreträde kring EUs lagstiftning använts för att driva igenom tidernas största diskriminering av svensk fisk och förädling, till en kostna av 100-tals miljoner för våra verksamheter och skattebetalare. När vi som bransch och flera emissinstanser varnade för kostnaderna, systemets brister och otydliga syfte redan 2016 drog man EUkortet; om vi inte accepterar systemet hotar EU med sanktioner mot Sverige. När det sedan 2019 vid implementeringen av systemet blev tydligt att Sverige valt att tolka både förordning och paragraf på ett sätt som inget annat EU-land gjort, anser myndigheten fortsatt att det inte är Sverige som gjort en felaktig tolkning. Det är istället övriga EU-länder som inte förstått innebörden av paragrafen. Ur ett demokratiskt perspektiv är det att likna vid en situation där små partier med 3% av rösterna skulle hävda att de har folkets fulla stöd. Att jag dessutom själv ställt frågan till kommissionen och fått till svar att några systemkrav aldrig ställts på Sverige eller något annat EU land, viftas bort som oväsentligt. Jag vet inte riktigt vad våra företag, handel och grossister samt konsumenter av sjömat gjort för fel i Sverige för att förtjäna det här. Vi står bakom kraven på att spårbarheten skall uppfyllas, men är emot den administration, kostnad och diskriminering av svensk fisk som rappo teringen i IT-systemet medför. Vi kommer dock oförtrutet arbeta vidare för en lösning. Vägen tillbaka är stängd men vägen framåt kan vi bygga tillsammans, då det alltid funnits en enighet kring vikten av spårbarhet. Med det vill jag tacka alla Er som brinner för sjömat i Sverige, för stödet till branschen och önskar Er en trevlig sommar.

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

13


14

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Fet fisk från Östersjön till risk eller nytta? Fet fisk i Östersjön har ett högre innehåll av PCB och dioxiner än fisken i de öppna haven. Sedan 2002 har Sverige haft ett tillfälligt undantag från EU:s gränsvärden för dioxiner och PCB i fisk och 2012 blev undantaget permanent för vissa fiskarter från Östersjöområdet. Sedan dess har halterna i fisken blivit lägre vilket känns positivt. Samtidigt har EFSA (European Food Safety Authority) sänkt den hälsobaserade nivån för hur mycket som är okej att få i sig per kilo kroppsvikt och vecka, under en livstid. Det svenska undantaget för fet fisk gäller vildfångad strömming sill större än 17 cm, lax, röding, öring och flodnejonöga som fi kas i Östersjöområdet samt Vänern och Vättern. Undantaget från gränsvärdet innebär att dessa arter får säljas obegränsat på den svenska marknaden samt till länder med motsvarande undantag, i dagsläget Finland och Lettland. Förutsättningen för detta är att vi har kostråd som informerar svenska konsumenter om hur mycket som är okej att äta av dessa arter. Dioxiner är oönskade biprodukter som bildas vid ofullständig förbränning av till exempel avfall, i el- och fjärrvärmesektorn och industriproduktion. PCB, polyklorerade bifenyler, var vanliga inom industrin innan de förbjöds inom EU under 80-talet. Dioxiner och dioxinliknande PCB är giftiga kemikalier som finns k ar i naturen i många år då de bryts ner mycket långsamt och ansamlas därför i låga nivåer i livsmedelskedjan, vanligtvis i djurs fettvävnader. Fettlösligheten och den långsamma nedbrytningen gör att de också ansamlas i människans kroppsfett under hela vår livstid. Ungefär 90 – 95% av de dioxiner och PCB vi får i oss kommer från det vi äter.

Lägre halter av dioxin och PCB i fisk

Halterna av dioxin och PCB ser ut att sjunka i fet fisk från Öst ersjön. I mat och foder har halterna minskat under de senaste 30 åren tack vare myndigheternas och industrins insatser. Troligen har fisket också haft en viss bet delse då man genom fisket får med sig dioxin och PCB som lagrats i fisken, upp ur ha et.

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

Fakta gränsvärden TVI – det tolerabla veckointaget, är den mängd som bedöms att man kan få i sig varje vecka, hela livet, utan risk för hälsan. EFSAs nya TVI är 2 pg/kg kroppsvikt och vecka Nuvarande gränsvärden inom EU för innehåll i fisk: Dioxin: 3,5 pg WHO-TEQ/g fisk (färskvikt) Dioxin + dioxinlika PCB: 6,5 pg WHO-TEQ/g fisk (färskvikt) Ref: Förordning EG/1881/2006 med ändringar Kostråd om fisk och miljö hittar du på Livsmedelsverkets hemsida Källa: Livsmedelsverket

Nya lägre gränsvärden för intag av PCB och dioxiner EFSA publicerade en ny riskvärdering i november 2018. Den innebar en kraftig sänkning av den mängd som bedöms att man kan få i sig varje vecka, hela livet, utan risk för hälsan – det vill säga det tolerabla veckointaget (TVI). Detta nya TVI är sju gånger lägre än vad som gällde tidigare. För en stor del av befolkningen, i både Sverige och andra länder ligger medianintaget på 3,5 pg TEQ/kg kroppsvikt och vecka. EFSAs nya TVI är 2 pg/kg kroppsvikt och vecka.

Viktigt att vi fortsätter äta fisk

Fisk bidrar med en mängd viktiga näringsämnen som omega 3, vitamin D, jod, selen och vitamin B12. Fisk ingår också i kost som minskar risken för kroniska sjukdomar som hjärt- kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer. Det är därför viktigt att äta fisk. Livsmedelsverket rekommenderar att vi äter fisk 2-3 gånger i eckan varav fet fisk minst en gång. Vissa grupper däremot bör inte äta vildfångad fet fisk från Östersjöområdet ofta e än 2-3 gånger per år. Det gäller barn, unga och kvinnor i barnafödande ålder. Man får inte glömma att de arter det gäller inte är de vanligaste i butik. Även om vi i Sverige fiskar en del lax i Östersjön så är 97% av all lax vi äter i Sverige, odlad lax från Norge. Peter Sjöholm, vd för Scandic Pelagic, berättar att när det gäller sill/strömming i Östersjön så ligger halterna av dioxiner och PCB


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Halter av dioxiner och PCB i samlingsprov av sill/strömming år 2010-2018

Källa: lIvsMedelsverKet

under gränsvärdet i delområde 24, 25, 26 och 27. I delområde 28.2 gäller att all sill upp till 21 cm ligger under gränsvärdet. Från område 29 och norrut gäller fis under 17 cm. – Den sill/strömming från Östersjön som vi säljer i Sverige har fiskat i delområde 24 och 25 alternativt på västkusten, förklarar Peter Sjöholm.

Håll koll på vädret.

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Rickard Bjerselius, toxikolog på Livsmedelsverket förklarar att kostråden för fis gäller även för den sill/strömming som har halter under gränsvärdet. Om TVI överskrids under kortare perioder innebär det sannolikt ingen förhöjd hälsorisk. lInda FrIthIoF

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här finns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill. För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

15


16

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Unga fiska e med framtidstro

Norrsundet fotograferat klockan 02.47. Foto: Erik Gripse

Medelåldern inom yrkesfisket är idag över 50 år, men tittar man på det pelagiska fisket sjunker medelåldern med drygt tio år. Även om tillväxten är låg finns många engagerade unga fiskare. Vi stämde träff med Johannes Claeson, Erik Gripse och Alexzander Hjalmarson som alla fiskar på Östersjön. De är eniga om att de har valt rätt yrke. Visst finns det utmaningar, men de är till för att tacklas menar trion. Johannes Claeson har sedan barnsben varit ombord på sin pappas och farbrors båt så intresset väcktes tidigt. Han är tredje generationen fiska e i ett familjeföretag som byggdes upp under slutet av 1970-talet. Under de snart 50 år som förfluti sedan dess har fiskeflott och verksamheten vuxit betydligt, inte minst de sista 10 åren. Gific – Fiskeri AB Ginneton har utvecklats till ett framgångsrikt rederi med hemmabas i Sveriges största fiskehamn I fartygsflotta ingår de pela-

Foto: Gific – Fiskeri AB Ginneton

giska trålarna GG203 Ginneton och S205 Ceton och den demersala trålaren GG210 Vera C. De fiska sill och skarpsill i Östersjön, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt och tillsammans lossar de runt 35 000 ton fis per år. Hav, musik och matlagning Johannes har hunnit fylla 31 år och bor med sin familj ett stenkast från rederiets kontor i Fiskebäcks hamn. Han har sin hemmavecka och cyklar till kontoret på några minuter.

”Att arbeta för att skapa en mer miljövänlig miljö, både för människa och natur är en prioriterad fråga”


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Johannes Claeson, Fiskebäck. Foto: Nenne Jacobson Granath

Barnen är små, tre och fem år men Johannes menar att han faktiskt inte missar så mycket av deras uppväxt. Att det till och med finn fördelar eftersom hemmaveckan ger fullt fokus på barnen (med respekt för att det tar ett dygn att komma till ro med dygnsrytmen). Kontoret går i grått och svart, ger en modern och påkostad touch. Vi tar med oss kaffe ut på balkongen som bjuder på utsikt ner över hamnen vilket är en av anledningarna till att rederiet valt att bygga ett nytt hus längre ner på gatan. Man kan tro att man skulle få nog av havet under veckorna på sjön, men så är det inte för Johannes. – Om jag ställer mig på mitt tak hemma kan jag se vattnet, skrattar Johannes, jag kan faktiskt aldrig få nog av havet. Om man jobbar som fiska e har man valt mer än ett yrke, det är en livsstil! Johannes har många strängar på sin lyra. Han är inte bara fiska e och skeppare, utan

Ceton pumpar ombord sill. Foto: Gific – Fiskeri AB Ginneton

spelar instrument och benämns som ”kocken” av sina kollegor. Hans kulinariska talang ledde hela vägen till ”Halv åtta hos mig” där TV-tittarna kunde se honom bjuda på toast Skagen med krispiga örtchips och ugnsbakad torskrygg. Just torsk är en personlig favorit. – Älskar smörstekt torsk, med skinnet på som får ånga i ugnen. Då blir fiske så där god att den bara faller isär när man sätter gaffeln i den. Nu har han engagerat sig i ytterligare ett matprojekt tillsammans med några andra unga fiska e. De har nyligen serverat burgare på sill (västkustburgare) på en grundskola i Göteborg. Närmare 90 procent av eleverna var nöjda med smaken, så nu har man skaffat en lokal för att kunna satsa vidare. Johannes deltog också tillsammans med sex andra unga fiska e på Almedalsveckan förra sommaren (Även Erik Gripse deltog). Syftet var att få folk att vilja äta mer sill till vardags. – Sill är ju en fet och nyttig fis som lämpar sig väl för nya maträtter. Vi serverade sillsallad och silltacos med friterad sill. Det var väldigt uppskattat, vi langade ut 500 tacos på några få timmar! Johannes visste tidigt att han skulle arbeta på sjön även om han inte var helt säker på att det var just fiskerie som skulle bli hans levebröd. Även musikdrömmar fanns med i bilden. Men genom studier på Sjöfartsgymnasiet i Skärhamn, där han läste upp fartygsbefälsklasserna under sommarlov gick han sedan vidare till en dansk fartygsbefälsskola i Skagen. Det gav honom en skepparexamen med behörighet att köra fiskefa tyg med obegränsad storlek och handelsfartyg upp till tre tusen bruttoton. De största utmaningarna i yrket är enligt Johannes väder- och klimatomställningen, med varmare vatten som följd, samt Brexit-förhandlingarna och svårigheten att kunna lägga långsiktiga planer. – Vi har lärt oss att se ett år i taget. Kvoterna tilldelas i januari vilket gör att vi har svårt att lägga strategier på längre sikt. Dessutom lever vi ju med en viss osäkerhet varje gång vi går ut. Men jag har en positiv framtidstro! Människan kommer alltid att behöva mat på bordet och vi har lärt oss tackla de utmaningar som dyker upp. Vi har fiska i mer än 20 år på Östersjön och vet att det är ett ganska säkert kort, även om vädret kan vara väldigt hårt bitvis. Att arbeta för att skapa en mer miljövänlig miljö, både för människa och natur är en prioriterad fråga för Johannes och de andra ägarna i Gific . Både rent trivsel- och

Erik Gripse, Falkenberg. Foto: Nenne Jacobson Granath

säkerhetsmässigt och för att skapa en bättre framtid för vår gemensamma havsmiljö. Besättningen har det bekvämt ombord med egna hytter och tillgång till gym – viktigt för att attrahera nya medarbetare. – Vi har skaffat mer miljövänliga maskiner för att göra så liten påverkan som möjligt. Alla våra vinschar drivs till exempel med elmotorer istället för hydraulolja. Överskottsenergin från elmotorerna genererar ström ombord, så inget får gå till spillo. Kommunikationen är också en viktig del av arbetet, kanske till och med det viktigaste menar Johannes. Med internet, IP telefoner och mobilapplikationer som WhatsApp håller man en nära dialog med andra fartyg, både svenska och utländska fiska e. – Vi är alla konkurrenter där ute på havet, men också kollegor som hjälper varandra och vi tjänar alla på att ha en god dialog. Belöningen kommer efter vinterstormarna En annan västkustfiska e är 33-årige Erik Gripse, som bor i Falkenberg men fiska strömming på Östersjön. Han äger SM53 Glomskär tillsammans med Daniel Andersson, som också är från Falkenberg men nu bor på Öckerö. De turas om att ligga ute. Vi når Erik via telefon då han slagit ankare i Norrsundet, norr om Gävle. – Vi har haft en bra vecka med fin väder. Häruppe blir det ju aldrig mörkt den här årstiden, gårdagens kväll och natt var helt magisk! Hela besättningen enades om att vi inte kan ha det bättre. Efter en tuff vinter känns det otroligt skönt. Att vara på sjön ger tid till härliga naturupplevelser. Men man får också vara beredd på stormar med 30 sekundmeter i byarna och vågor höga som hus. Erik pendlar till båten men upplever inte det som ett problem

17


18

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

trots de 75 mil som det blir från kust till kust. Under sommarhalvåret håller Erik till längre ner på kusten, i trakterna kring Simrishamn där han också passar på att reparera båten. Att flytta närma e jobbet har inte varit ett alternativ för Erik. – Nej, jag har ju familj och kompisar hemma i Falkenberg och de är viktiga för mig. Erik får ofta frågan vem som är hans pappa, vilket såklart beror på att det absolut vanligaste är att man ärver släkttraditionen inom yrkesfisket. Erik drömde inte om att bli fiska e som barn, det var mer en slump som avgjorde ödet. Han började jobba i en laxbutik när han var endast 14 år. En dag ringde Glommen Fisk och hörde om han inte ville följa med ut och fiska och det visade ju si vara riktigt kul tyckte Erik. Efter ett tag ringde nästa båt. – Saltvik var en man kort så de hämtade mig en söndag kväll så jag fick ara med och fiska torsk i fem daga . Blev väldigt sjösjuk, men kände ganska snart det där suget av frihet och sen var jag fast! Erik har kämpat sig fram sedan den dagen, med ett tydligt mål. Att en dag kunna köpa en egen båt. Han har sparat och arbetat sig upp genom de flesta y ken ombord. Det har bitvis varit kämpigt. – Några benbitar av mina fingrar ha rykt, jag har lärt mig laga mat utan någon som helst kunskap, men det har fört mig framåt. Erik tycker att han är precis där han drömde om att vara när han började på sjön, att arbeta som skeppare på egen båt. Han känner sig också trygg ekonomiskt genom

VK190 Scanö. Foto: Alexzander Hjalmarsson

den relativt goda säkerhet som det pelagiska fisket i Östersjön ge . När han började fisk som 18-åring fick man betalt efter fångst vissa veckor blev det väldigt knapert. Hans önskemål om förbättringar i branschen är att politiker och forskare skulle lyssna mer på yrkesfiskarna. Trots allt är det ju de som är ute på havet och besitter en kunskap som han inte riktigt tycker att de väger in idag. – Vi gör vad vi kan för att engagera oss och få dem att lyssna på våra röster, men det går sakta framåt. En av de sista skärgårdsfiskarna Alexzander Hjalmarson är 27 år, bor i Västervik och fiskar sill och skarpsill tillsamman med sin pappa Jörgen Nilsson i den gemensamma trålaren VK190 Scanö. De ligger ute omkring kusten vid Västervik och uppemot Stockholm. Alexzander har också en mindre båt, VK35 Nusen, som han fiskar abbor e och ål med i innerskärgården och säger att det i stort sett bara är han kvar som gör det. Han är ung men tillräckligt gammal för att se att båtarna har blivit färre generellt. Nyrekryteringen är tuffare på östkusten tror Alexzander, vilket kan bero på att det inte finns s mycket jobb och osäkerheten generellt. – Vi är ju väldigt beroende av att bara fiska en so t, men såklart det finns både för och nackdelar. Fiskar man på flera hav måst man investera i olika redskap. Egentligen hade han planer på att bli snickare och gick bygg- och anläggningsprogrammet på gymnasiet, men tänkte att det kunde vara bra att skaffa sig skepparpapper och på den vägen är det! Han ligger oftast ute tre till fyra dagar och går sen i hamn och lossar i snitt 100 ton. Under hösten, när vatt-

Alexzander Hjalmarson, Västervik. Foto: Alexzander Hjalmarsson

net är varmare lossar de oftare och fångsten kan gå ner till 10 ton som lägst. – De milda vintrarna som varit är inte bra för fisken och periodvis har sillen arit mager. Nu är den fetare igen, fisket har arit helt okej ett tag nu tycker jag. Varannan vecka har han sin treåriga son och det fungerar bra att kombinera jobb och papparollen tycker Alexzander. Under de lediga veckorna finns det gott om tid att lag favoritmaten stekt strömming med potatismos och lingon. – Jag önskar att en större del av sillen kunde gå till mänsklig mat, men då måste efterfrågan öka. Det bästa med jobbet enligt Alexzander är att vara sin egen och ha ett jobb man trivs med. De största utmaningarna ligger i folks tyckande och alla åsikter. Han menar att fis kare oftast får stå längst fram som de största bovarna i ett mer komplext problem. – Det är mycket snack om hanteringen av fisken. et känns lite motigt ibland och lite tråkigt att det inte uppskattas som förr, även fast det i många avseenden blivit bättre än det var för 40 år sedan, då fiskarna kund göra lite mer som de ville. Idag är det ju reglerat på annat sätt. Det är såklart många faktorer som påverkar men vi jobbar stenhårt att få tillbaka förtroendet. Det är ju inget olagligt vi håller på med, vi utgår från forskningen. nenne Jacobson granath


FRÃ…N DJUPET AV NORRBOTTEN

www.bdfisk.se | 0920-599 700


20

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Sushi på smörbult och sju andra världsnyheter

Gäddnigiri toppad med shisokrasse och rostad purjolök, svartmunnad smörbult med tångkaviar och friterad vitmossa, maki på mört med morot, vårlök och dill.

Sushi på svartmunnad smörbult, mört och gädda. – En 8-bitars östersjösushi tack! Det är vad ett gäng studenter hoppas på skall kunna gå att beställa på sushibaren framöver. Johanna Landberg, Emil Vasseur, Henric Lindsten och Saga Stemme läser sista terminen på Berghs school of communication. Under utbildningens gång dök tanken om världens giftigaste sushi upp. Att skapa en affisch med en 8-bitars sushimeny från Östersjön. Men projektet har förändrat deras bild av Östersjön och det är också det budskap som de vill att affischen skall nå ut med. – Dör du om du äter en 8-bitars sushi från Östersjön? – världens mest förorenade hav. Det var frågan som Johanna, Emil, Henric och Saga ställde sig. När vi gjorde research och frågade forskare så insåg vi att det inte var rätt bild att förmedla, berättar Henric. – Vi jobbar med kommunikation, och någon har varit extremt duktig på att kommunicera EN bild av Östersjön, säger Johanna. Vi visste inte så mycket mer än att situationen för torsken är problematisk och att gravida kvinnor ska undvika lax från Östersjön. – Vi vill ge en nyanserad, och för många, en helt ny bild av läget i Östersjön, säger Emil. Vi blev så glada när vi fic veta att allt inte var förlorat.

Saga Stemme (copywriter), Emil Vasseur (copywriter), Johanna Landberg (art director) och Henric Lindsten (art director).

Deras, liksom säkert många andras, tankar om östersjöfis är att den i stort sett är oätlig med tanke på miljögifter. Det är den bild som förmedlas i media, berättar de. Men när de började höra sig för fic de en helt annan bild av fiske i Östersjön. De fic hjälp av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU och forskningsinstitutet RISE.


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Anna Sundevall och Joakim Broström, på Yasuragi hjälpte till med att laga upp menyn. – Sushi är det bästa sättet att visa rå fis på. Det är också ett utmärkt sätt at visualisera okänd fis på ett bekant och vackert sätt. Men det är också en rätt som många idag äter ofta, speciellt till lunch. Sushin består av gädda, mört, svartmunnad smörbult, braxen, strömming, torsk, sarv och ål, fast den sista är egentligen inte med. För att visa att ålen är problematisk har de valt att göra en sushibit som heter ål men där ålen saknas på bilden. De vill genom detta visualisera att kampen för ålen är viktig. Om vi bör äta den eller inte är omdebatterat. Den ål som fiska enligt kvot är idag lagligt fiska och okej att äta. Men Henric, Saga, Johanna och Emil har valt att inte ta med ålen på bilden eftersom de inte vill öka efterfråga på den.

Ni har valt att presentera er meny som en affisch, vad är tanken med den?

Vill du köpa affischen? Hör av dig i ett DM på vår Instagram @balticsushi

”I fiskdiske finn fis som folk efterfrågar. Om tillräckligt många vill ha sarv och smörbult så kommer de hitta fram till fiskdiske ”

– Vi tycker att det kan vara ett roligt sätt att läsa om fiske på det här sättet. Vi hoppas att den kommer att hängas upp på restauranger och klassrum och liknande. Vi har valt att presentera fiskarn på ett sätt som ger dem karaktär. Det är ingen slump att biten med torsk ser lite tuff ut, berättar Henric.

Har ni jobbat på något mer sätt för att nå ut med ert projekt?

– Vi har lekt med tanken på att få ha en pop up-restaurang på ”Smaka på Stockholm”. Visst hade det låtit bra med; Smaka på sarv här i vårt bås! Smakat på smörbult på sistone? Men i år blir det inget ”Smaka på Stockholm” så de tankarna försvann. I stället har vi skapat ett Instagram-konto för att berätta om projektet; @balticsushi, in och följ!

I dagsläget är några av dessa fiskar inte så vanligt förekommande i fiskdisken. Hur skall man göra för att få tag i dem? – I fiskdiske finn fis som folk efterfrågar. Om tillräckligt många vill ha sarv och smörbult så kommer de hitta fram till fisk disken.

Östersjön smakar. Vår förhoppning är också att duktiga svenska sushikockar tar den till sig och efterfrågar dessa svenska arter. I dag består sushi huvudsakligen av odlad norsk lax och avokado från sydamerika. Johanna berättar att Östersjön är ett spännande ämne och att det är ett projekt som ligger extra varmt om hjärtat. – Alla vi i arbetsgruppen är uppvuxna längs kusten, ändå vet vi så lite om Östersjön. Att göra en sushi kan vara ett sätt att börja prata om alla fiska ter och hur de mår egentligen. Det känns lite mer spännande än en mört i tomatsås, avslutar hon.

lInda FrIthIoF

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

Om ni får önska, vad skulle ni vilja att ert projekt bidrar till och vad är era tankar och förhoppningar om affischen?

– Vi vill ge en nyanserad och för många, en helt ny bild av läget i Östersjön. Vi vill visa vägen och inspirera till en framtid där vi tar hand om resurserna från vårt lokala hav. Framför allt vill vi att folk skall bli nyfikn på hur svartmunnad smörbult och annan fis från

031-704 30 60 | info@rakexport.se

21


22

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

I KÖKET

Rosévin!

Rosévinet hade förr en oförtjänt dålig stämpel. Blanda ihop rött och vitt vin, hur svårt kan det vara? För inte så länge sedan fanns det som bäst bara ett rosévin på krogarnas vinlistor. Idag har rosévinet släppts in i finrummet. Oftast blandar man inte rött och vitt för att göra rosévin, utan vinet får sin färg genom en teknik där färgämnet dras ut (extraheras) ur skalet på blå druvor. Tekniken kallas att man macererar. Skalet får helt enkelt ligga med under en kort tid i början av tillverkningen. Beroende på hur länge skalen ligger med samt vilken sorts druva det är, så blir vinet allt från ljust laxrosa till mörkare rosa, nästan mer åt jordgubbssaft. Enda området där det faktiskt är tillåtet att hälla i lite rött vin i det vita för att skapa rosé är i Champagne. Fast idag har många även där börjat att macerera ur färgen ur skalen istället för att blanda vin. Den ljusrosa varianten är mer elegant, och har lite mer fräshör och syra i sig än den mörkröda. Den brukar också ha smak av mineralitet, röda vinbär, citrus, hallon och jordgubbar. Den här stilen av rosévin gjorde man förr i framför allt södra Frankrike, Provence. Den mörkare stilen på rosé brukar ha lägre syra i sig vilket gör att vinet känns lite sötmognare. Ligger skalet med en längre tid så dras, utöver färg, även en del tanniner ut ur skalet. Detta kan göra att vinet kan få en besk eller bitter ton. För att undvika dessa negativa smaker så behöver man ibland tillsätta lite extra socker vilket gör att det kan bli lite för sött och tappa den friska fräscha stilen. Smak av solmogna jordgubbar, svarta vinbär och björnbär brukar vara tydlig i dessa viner. Självklart finn det varianter där vinet är mörkrosa men ändå är torrt som viner från Tavel. Med andra ord så finn det många olika smakstilar på rosévin. Vilken som är bäst beror på om vinet ska drickas som sällskapsvin eller om det ska drickas till mat. Oavsett mår de flest roséviner bra av att serveras riktigt kalla. Nedan kommer några rosévinstips och passande maträtter till. Smaklig spis!

Le Petit Beret

Château Paradis

3

5 2

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

Leitz rosé

Lauzerais Pierre Olivier Rosé 6

4 1


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Sallad Nicoise

1 Dryck: Pierre Olivier Rosé Prestige Brut, artnr 76086 Kostar 99 kr. Mousserande rosévin med frisk smak av hallon, smultron och örter. Alkoholfritt: Le Petit Béret, artnr. 19026 Kostar 89 kr. Bärig och frisk med smak av röda bär, 2 citrus och rabarber. Niklas Steinwall

INSJÖNYTT

Timade händelser i insjön sedan sist

D

et går inte att undvika att kommentera hur det usla viruset påverkat insjöfiskenäringe efter tre månader in i denna eländiga händelse.

Sötpotatiswraps

Dryck: Les Lauzeraies, artnr. 2724 kostar 129 kr. Fruktigt vin 3 från klassiska området Tavel i Rhônedalen. Mörk i färgen men torr och frisk med smak av mogna jordgubbar, granatäpple, körsbär och persika. 4 Alkoholfritt: Leitz Eins Zwei Zero Rosé, artnr. 19024 Kostar 69 kr. Frisk frukt av vattenmelon, jordgubbar, hallon och örter. Recept: http://sjomatsframjandet.se/recept/fisk-och-sotpotatiswrap/

Grillad havskatt med fänkå ls-och citronsallad

5 Dryck: Château Paradis, artnr 78829 Kostar 129 kr. Torr Provencerosé med fräsch smak av citrus, apelsin, tropisk frukt och viss örtighet. Alkoholfritt: Cognato, artnr. 19009 Kostar 45 kr. Fruktig med inslag av persika, vattenmelon, 6 smultron, blodgrape och viss örtighet. Recept: http://sjomatsframjandet.se/recept/grillad-havskatt-med-fankals-ochcitronsallad/

Cognato Lyxigt god rosé!

Laurent Perrier Cuvée Rosé Brut Artnr 74804, kostar 649 kr. Bernard de Nonancourt var först ut bland champagnehusen att 1968 göra roséchampagne med hjälp av att extrahera färg från skalen och inte blanda i rött vin i färdig champagne. Denna torra roséchampagne har typiska toner av brödighet, äpple, citrus som blandas upp med härliga toner av röda vinbär, hallon och jordgubbar.

Konstateras att det i mars månad började bli riktigt svårt att sälja våra produkter. I varje fall till priser som gav lönsamhet. Men våra producenter höll spontant nere utbudet, vilket gjorde att prisfallet hejdades och nu i maj börjar det se hyggligt ut igen, förutom på någon enstaka art som fortfarande släpar rejält prismässigt. Ser ut som att vi kommer att klara av det hela, åtminstone i ekonomiskt hänseende! Vi ser glädjande nog samma sak i havsfiske med exempelvis havskräftan, där fisket organisationer agerade tillfällig myndighet och ordnade kvotering av landningarna själva. Bra jobbat! Vi längtar efter att resten av samhället också skall repa sig. I vår har vi också fått ett beslut av förvaltaren i Vänern om ett jättelikt fredningsområde i östra delen för att skydda den vilda laxen. Oron från myndigheten var stor att gösfiske edskapen innebär bifångster av eventuellt återstående spillra av vildlax. Fiskarena vet själva att bifångsterna i bottensatta nät är marginella, med det är som vanligt inte så lätt att se verkligheten från skrivbordsperspektivet. Man förbjöd dock inte allmänhetens nät- och trollingfiske Fisketrycket riktat mot laxen har därmed istället ökat markant i fredningsområdet, liksom trycket på konsumentmarknaden i området från ett fritidsfisk som blivit nya yrkesfisket Ett mycket konstigt beslut. Fiskenäringen i Europa har haft god hjälp av beslut om specifik stöd för den samhällsviktiga fiskenäringe som är i pandemikris. Det är synnerligen glädjande att samtliga stater i Europa sett till att hjälpa sina fiskefö etag i rätt tid genom att utnyttja de medel för stillaliggande på grund av epidemin som EU snabbt ställt till förfogande. Detta har inneburit att stor del av insjöfiske legat stilla och utbudet utifrån på exempelvis gös varit litet. fiskerimyndigheter! Bra jobbat i EU och staternas fiskerimyndigheter Tråkigt nog ville inte Sverige använda sig av stilleståndstödet från EU. Men vi får glädjas över att våra kollegor i resten av Europa får en bra start när handeln kommer igång igen. Tänker mycket på att våra produkter verkligen hållit måttet och fortfarande uppskattas och är efterfrågade även i riktigt allvarlig kris. Känns tryggt för framtiden.

Mats Ingemarsson Insjöfiskarenas Centralförbund

23


24

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Kalix löjrom – en dyr kamp mot vikaresälen Kalix Löjrom med sin skyddade ursprungsmärkning är en exklusiv produkt som är angelägen för regionen i norr såväl som för Sverige. Endast fiskare i ett begränsat område kring Kalix får sälla sig till skaran att namna sina produkter med Kalix Löjrom. Vet man något om årets fiske? Det är lite för tidigt att säga hur årets siklöjefiske kommer att bli Martin Karlsson, utredare på enheten för fiske eglering på HaV, säger att i juni/juli, när rådgivningen från SLU kommer, kan man säga om det sker någon större förändring i fisket eller om det kommer att ligg på samma nivå som förra året. 2019 satte HaV ett tak på 700 ton rombärande siklöja. Just vikaresälens påverkan av beståndet är viktigt, samtidigt som det är svårt att fastställa när och hur mycket den äter. – Mycket tyder på att vikaresälen föredrar siklöjan när den är rombärande. Alltså en direkt konkurrent om löjrommen, säger Martin Karlsson.

Vikaresälen femdubblats i antal

Det råder lite delade meningar om hur stor påverkan vikaresälen har på siklöjebeståndet, men enligt SLU:s analyser beror 20% av siklöjans

dödlighet på fisket och 60% på sälen. Sälp oblematiken kring det kustnära fisket i orrbotten är alltså stort. Enligt SLU har vikaresälen femdubblats i Bottenviken under åren 1990 – 2017.

Eventuellt lägre pris i år

Förra årets kilopris låg på cirka 4000 kronor i konsumentledet. Av 700 ton rombärande siklöja blir det ungefär 35 ton färdig löjrom. – På grund av corona och stora kvarvarande lager, kommer priset förmodligen att sjunka något i år om vi inte hittar andra kunder vill säga, till exempel via export, säger Teija Aho vd på Guldhaven Pelagiska samt styrelseledamot i Sveriges fiska es PO.

Marin pedagogik för framtida generationer. Använd våra läroplansanpassade lektionsplaner, presentationer och aktiviteter för ett levande undervisningsmaterial om hållbara hav.

Upptäck vårt material för klassrummet!

KarIn Fagerståhl


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

I Skåne satsas det på lokal fisk för hög e lönsamhet Lokala kustfiskare, levande fiskehamnar och möjligheter att köpa färsk fisk från vattnen utanför kusten är en viktig del av kustsamhällenas identitet och bidrar till en levande landsbygd. Det attraherar nya invånare, turister och näringsliv till bygden. Sedan 2018 driver Livsmedelsakademin och Marint centrum i Simrishamn ett gemensamt projekt för att stärka efterfrågan på lokalt landad fisk, utveckla affärsmodeller och marknadskanaler samt öka kunskapen om fisk och det kustnära fisket. Projektet ”Färsk fisk – från hav till bord” är finansierat av europeiska havs – och fiskerifonden via LEADER Sydöstra Skåne och avslutas nu i juni 2020. Elin Pettersson på Livsmedelsakademin är projektledare.

Hamnen i Brantevik. Foto: Vesa Tschernij

Varför är det viktigt att utveckla fiske näringen i Skåne? – Det är tufft att vara yrkesfiska e och bedriva ett kustnära fiske, speciellt nu nä kvoterna och tillgången på fisk är begränsad förklarar Elin. Det är viktigt att hitta en lönsamhet för de relativt små volymer som det kustnära fisket har möjlighet att ta up . Konsumenter efterfrågar närproducerat i allt högre grad, och man är villig att betala för det. Vi tror att det kommer förstärkas av det vi upplever nu under corona-krisen, att vi i framtiden kommer tycka att det är viktigare med lokala livsmedel, fortsätter Elin. Elin berättar att medan konsumenter enkelt kan köpa närproducerat kött, lokala ostar och grönsaker från en specifik gå d både på restaurang, gårdsbutiker och i den vanliga matbutiken är det svårt att hitta färsk lokal fisk. onsumenten vill veta vem som odlat, fött upp, förädlat och hanterat maten, att den är producerad med omsorg, i säsong och inte har transporterats långt. Man stöttar också gärna sitt lokalsamhälle och sina lokala företagare. Det finns alltså en enorm poten tial att sälja lokal fisk med stora me värden och god lönsamhet. – Med en högre lönsamhet för det kustnära yrkesfisket idag, ser vi till att det fin kvar nu och i framtiden. Med ett högre värde på fisken och hög e lönsamhet för fiska en behöver de inte heller fiska så m cket, och därmed minskar trycket på bestånden. Med högre lönsamhet har kustfisket också möj lighet att utvecklas, och kan i ännu högre utsträckning arbeta i balans med hav, fisk och samhälle, säger Elin. Vilka fisken och a ter finns det unt Skånes kust? – Det finns många olika typer av fisk runt Skånes kust, allt från garn, provfisk med burar till trålfiske både demersalt oc pelagiskt. Några av de arter som är mest efterfrågade är torsk, sill, rödspätta och piggvar. Det finns också många andra fiskar s vi skulle kunna fiska och äta mer a , både för att de är goda i sig och för att minska fiske

Elin Pettersson, projektledare på Livsmedelsakademin. Foto: Livsmedelsakademin

trycket på andra arter, säger Elin. Exempelvis skulle skarpsillen kunna användas mycket mer, förädlad till en konserv kan den säljas som lyxig tapas i cocktailbarer. Andra underutnyttjade arter är bland annat skrubbskädda och id som klassas som bifångst, men som också är väldigt goda att äta. På vilka sätt har ni jobbat för att stärka efterfrågan och öka kunskapen om det kustnära fisket i kåne? – Vi jobbar på flera olika sätt, både me temamöten och kommunikationsinsatser där vi fokuserar på bland annat lokalt ursprung och spårbarhet, en fiska es vardag, fisk säsong och mångfalden av fiska ter i de skånska vattnen. Under projektet har vi arbetat med att koppla samman fiskenäringen me kockar, krögare, handlare, butiksmedarbetare och andra som säljer, tillagar och serverar fisk. n av de första sakerna vi konstaterade var att det finns en ganska låg kunskap ho dem om skånskt kustfiske och lokal fis Därför har det varit viktigt för oss att se till att de träffar fiskenäringen. et har varit väldigt uppskattat. Från det kan nya samarbeten och affärer uppstå, berättar Elin. Elin fortsätter att berätta att de har med-

25


26

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

verkat på olika evenemang där de lyft fisken De har också gjort enkla filme för sociala medier, skapat informationsmaterial för butik och restaurang, och tagit fram en fiskeka ta. Kan du berätta lite mer om fiskeka tan? – Vi har märkt att lokalt ursprung är intressant för många, säger Elin. När vi berättade om att det finn fiskeplatse i havet tändes det

Kartan finns att ladda ner från www.livsmedelsakademin.se

ett ljus i mångas ögon. Vi tog fram en enkel karta och som visade namn på fiskeplatse i havet som yrkesfiska e använde förr, innan GPS. En specifi plats gör det enklare att prata om lokalt fångad fisk Den väcker nyfikenhe och en vilja att få veta mer. Vilka tips kan ni dela med er av till annat kustnära fisk i Sverige? Satsa på den lokala eller regionala marknaden – det finn en ökande efterfrågan på närproducerat. Ta mer betalt för fiske genom att berätta om mervärden på samma sätt som man gör med andra närproducerade livsmedel. När du söker samarbeten på den lokala marknaden – leta efter de som redan innan jobbar med lokala råvaror. Vi har alltid utgått från att vi jobbar bäst med en ”coalition of the willing”, alltså de som vill samarbeta med oss. Det är dags att låta den lokala yrkesfiska en synas, och berätta om sin kunskap och hur denne jobbar för att fisk hållbart, i säsong och med omsorg. Precis som vi har fått lära känna bonden är det dags att lära känna fiska en. Vad händer härnäst? Snart kommer vi lansera en inspirerande folder om lokalt fisk och fisk riktad mot konsument och tänkt att kunna finna och delas ut i butiker, restauranger och turistbyråer. Vi har också spelat in tre filme som vi snart lanserar. Håll utkik på våra sociala medier, eller prenumerera på vårt nyhetsbrev för att inte missa något, avslutar Elin.

lInda FrIthIoF

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Störst i världen på surströmming Oskars surströmming är Sveriges och därmed också världens största tillverkare av denna norrländska specialitet. Omkring 350 000 burkar lämnar den välkända industrin i Tynderö utanför Sundsvall varje år. I företaget arbetar tre heltidsanställda och två på halvtid. Under högsäsong, på sommaren, anställs runt 20 ungdomar. Då läggs surströmmingen in i burkar som sedan packas ner i emballage och levereras till lagercentraler och butiker. Enligt en gammal tradition är det surströmmingspremiär tredje torsdagen i augusti. Då finn årets inläggning att köpa i butik. Vid vårt besök kördes fabriken med full kapacitet. Strömmingarna matas fram i en jämn ström. Allt går snabbt och smidigt och kräver ett stort mått av rutin och skicklighet. Huvud och inälvor avlägsnas liksom strömmingar som kanske inte riktigt håller de höga kvalitetskraven. Det kan handlar om fel storlekar eller kanske skador. Rom och mjölke uppskattas av många surströmmingsälskare och blir därför kvar i fisken 155 ton helströmming saltas och läggs i blodlake under ett dygn. Därefter hamnar fiske i stora tunnor för jäsning under 8-10 veckor, i speciella lokaler med rätt temperatur.

Fingertoppskänsla

– Vi kollar jäsningen i alla tunnorna var tredje dag, berättar företagets ägare och VD Janne Söderström. Här gäller det att ha finge toppskänsla och smaka och lukta på strömmingen för att fastställa när det är dags att lägga strömmingen i burkar. Första veckan i juli börjar man lägga in

Foto: Ilar Gunilla Persson

den färdigjästa strömmingen i de välkända burkarna med loggan i gult och rött. Det jobbet tar ungefär en månad och under tiden påbörjas distributionen med långtradare runt om i landet.

20 ton filé

Nästa steg i produktionen är framställning av surströmmingsfilée . 60 ton strömming används för att producera 20 ton färdig filé – Efterfrågan på surströmmingsfil ökar, konstaterar Janne Söderström som äger företaget tillsammans med makan Ingela. Numera säljs det allt mer surströmming söderut i landet. Kanske är det utflyttad norrlänningar som för med sig traditionen. – Många tycker att det är bökigt att rensa strömmingen och föredrar därför att köpa filée . Andra menar att detta med att rensa strömmingen är en viktig del i upplevelsen av måltiden.

Den bästa på flera år

– Årets inläggning kommer att gå till hävderna som en av de bästa på många år. Strömmingen är rund över ryggen och fet och fin Det är länge sedan vi hade så förnämlig råvara, säger Janne och menar att det skiljer en del i kvalitet mellan de olika årens inläggningar. Det beror på råvaran och många surströmmingsälskare kan skilja mellan årgångarna. Janne berättar om kunder som sparar burkar från de olika åren och tar fram när de vill njuta av en speciellt fi årgång. – Jag vet en kund som har ett speciellt kylskåp för surströmmingsburkar. Tempera-

turen håller plus 2 grader, vilken anses vara bäst för att behålla kvaliteten på maximal nivå. Han talar om inläggningarna på samma sätt som vinkännare pratar om årgångarna på vinet, påpekar Janne.

Hur äter då ”surströmmingskungen” Janne själv denna delikatess?

– Jag är nog lite gammaldags. Tycker bäst om helströmming. Jag rensar först och tar sedan potatis till. Då hinner inte potatisen kallna innan det är dags att börja äta. Helst ska det vara mandelpotatis och lök till. På mackan vill jag ha västerbottensost. Det brukar bli 6-7 strömmingar innan jag är nöjd. För nybörjare rekommenderar jag klämma som är en smörgås på mjukt tunnbröd.

Pappa Oskar startade

Under en paus i fika ummet berättar Janne att det var hans far Oskar Söderström som startade företaget. Det var 1955. Oskar var jordbrukare och binäringsfiska e. I början handlade det mest om att förädla fångsten till saltströmming, men snart blev en del av produktionen till surströmming. Samma år kom den första burken med namnet Oskars. Sonen Janne började arbeta vid salteriet 1975. Pappa Oskar gick i pension 1980 och Janne tog över företaget. uno gradIn

27


28

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Tuffa tider för beredningsindustrin kring Östersjön Fiskestopp över sommaren och småväxt sill och skarpsill orsakar problem för fiskberedningsindustrin runt Östersjön. – Mycket av fisken vi får in går till foder. Läget är ganska bekymmersamt, säger Peter Sjöholm, vd på Scandic Pelagic Västervik AB. Anläggningen i Västervik är Sveriges största fiskmottagning vid Öster sjön. Peter Sjöholm uppger att en övervägande del av de fångster som når Scandic Pelagic består av sill och skarpsill som storleksmässigt är i minsta laget. – Det är för smått att skära filéer på. Dä för går mycket till foder, säger Sjöholm, som berättar att lantbruksuniversitetets forskningsfartyg nyligen trålat i området mellan Öland och Gotland. Slutsats: Det är mer spigg än sill och skarpsill i området. Varför den mer välväxta sillen och skarpsillen minskat i området har Peter Sjöholm ingen enskild förklaring till. – Det är många faktorer som spelar in, inte minst miljömässiga men också säl och skarv som tar en hel del liksom givetvis fisket. iomassan finns här men storleken är inte den bästa. Vad som är rätt och vad som är fel tvistar biologerna om. Det trålfiskestopp som råder mellan maj och september i södr Östersjön kan innebära att det blir brist på råvara till beredningsföretagen.

Kristian Ekström vid Skillinge Fisk-Impex AB i Simrishamn meddelar att företaget kämpar på – i motvind. – Det är alltid brist på sill i maj och juni och sommarstoppet gör förstås inte saken bättre. Vi har fått in en del garnfångad sill nu i maj så att vi kan hålla igång verksamheten, säger han. Skillinge Fisk-Impex får också in torsk som fångats i Öresund. Företaget köper även in torsk, kolja, sej, hälleflundra och lubb frå Danmark och Norge. – Vi har fått bredda oss lite och den delen av verksamheten fungerar bra. Men i längden funkar det inte med sommarstopp, vi får hoppas att beslutet som gäller i år bara blir ettårigt, säger Kristian Ekström. Problem med småvuxen fisk har också ikael Johnsson, kustfisk are och småskalig fiskbe edare i Böda på Öland. – De grossister vi normalt säljer till tycker det är jobbigt med små filée . Därför bereder vi en del själva. Vi säljer det i små förpackningar direkt till konsument och de går åt som smör i solsken, säger Mikael. Sillen är basen i Mikael Johnssons fiske – Det går inte längre att försörja sig på att fiska flundra, pig ar och torsk, säger han. Den lilla förening i Böda som Mikael Johnsson är en del av har fått medel av Jordbruksverket och EU till en filémaskin – Vi är småskaliga, upplevs kanske som primitiva. Men i dessa tider verkar vi klara oss bättre än de stora aktörerna, säger han. dag Fransson


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Hej Grossist! Vi är din leverantör av färska sillfiléer från både västerhav & östersjö Kontakta oss i dag! 0304-548 71 order@scandicpelagic.se

Ellös | Västervik | Skagen

FÖRSÄLJNING • SUPPORT • SERVICE • RESERVDELAR

DELTA IS AB ÄR LEVERANTÖR AV ZIEGRA ISMASKINER I SVERIGE.

www.deltais.se I Delta is AB, Tagenevägen 12, 422 59 Hisingsbacka I 031-380 38 38

29


30

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

”EU-förordningen som förbjuder handel med sälprodukter är ett jättebekymmer”

Flera riksdagsledamöter kräver allmän jakt på gråsäl

Anders Åkesson.

John Widegren.

I Östersjön finns enligt Naturvårdsverkets senaste inventering 45 000- 65 000 gråsälar. Därtill kommer runt 20 000 vikare i Bottenviken. Varje individ äter 3-8 kilo fisk per dag. – En förvaltningsplan som innehåller allmän jakt på säl är ett måste, säger riksdagsveteranen Anders Åkesson (C) från Kalmar.

U

töver det stora antalet sälar uppskattar Naturvårdsverket att det finn cirka 40 000 par häckande skarvar kring innanhavet. Också dessa djur är storfiska e. Enligt en studie som Sveriges Lantbruksuniversitet genomförde 2017 äter gråsäl och skarv i Östersjön lika mycket gädda, abborre, sik, siklöja, öring och lax som det kustnära fisket tar up . Riksdagen som helhet och de naturvårdande myndigheterna har så smått börjat inse att säl och skarv är ett hot mot framför allt det kustnära fisket i Östersjön. nder de senaste fem åren har ledamöter från samtliga partier i Riksdagen, förutom V och MP, motionerat i ämnet jakt, förvaltningsplan och dylikt när det gäller gråsäl och/eller skarv. Denna gryende insikt har bland annat lett fram till att licensjakt på gråsäl införts i år. Enligt beslutet får 2 000 gråsälar skjutas, från Norrbotten i norr till Skåne i söder. Tidigare har bara skyddsjakt varit tillåten.

Svalt intresse när ersättning uteblir

Till och med den 18 maj har 174 djur avlivats. – I linje med förväntat, säger Nils Mårtenson, vilthandläggare på Naturvårdsverket. Även om 2 000 gråsälar får skjutas av i år finns ingen avsättning för skinn och kött. Al handel med sälprodukter är totalförbjuden inom EU enligt en förordning från 2009. – Förordningen kom till efter dramatiska bilder av hur man jagade säl i Norge och Kanada. Världskändisar som Brigitte Bardot och Paul McCartney engagerade sig och EU böjde sig. Som läget är idag borde EU öppna för handel med sälprodukter, nu måste kadavren grävas ned eller kremeras, säger Nils Mårtenson, som dock tror att en allmän jakt på säl kommer att möta motstånd: – Det genomslag som protesterna fick fö 15 år sedan spelar fortfarande in. Licensjakt på skarv är inte tillåten i Sverige. Här handlar det uteslutande om skyddsjakt.

Naturvårdsverket inventerar vart sjätte år skarvstammens storlek kring Östersjön. Enligt den senaste rapporten, från 2019, finns det ci ka 40 000 häckande par i området. – Tillväxten har varit kraftig över tid men stabiliserats på senare år. Dock sprider sig skarven norrut, den finns nu så långt norrut som vid kusten i Västerbotten, säger Ebba Henning Planck vid Naturvårdsverket. Verket har nyligen lämnat ett förslag till regeringen med andemeningen att skyddsjakt på skarv ska kunna ske på så kallat enskilt initiativ. – Det innebär att enskilda, exempelvis drabbade fiska e, ska kunna skjuta skarv som hotar redskap och odlingar utan att behöva ha tillstånd från länsstyrelsen. Under 2018 sköts runt 12 000 skarvar i samband med skyddsjakt. John Widegren från Östergötland är lantbrukspolitisk talesperson för


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

HAVSRAPPORT

Två blir tre! Moderaterna och har motionerat om ökad säljakt. Han välkomnar licensjakten på gråsäl. – Ett steg i rätt riktning. Men fiskenäringen är hå t ansatt och sälarna är en extra börda. Det krävs en allmän jakt på både gråsäl och skarv för att rädda det kustnära fisket, säger han EU-förordningen som förbjuder handel med sälprodukter är enligt Widegren ett ”jättebekymmer”. – Självklart ska sälprodukter tas tillvara, och det finns en majorite i Riksdagen att jobba med frågan gentemot EU. Jag hoppas regeringen visar handlingskraft, men jag vet samtidigt att MP bromsar, säger John Widegren. Anders Åkesson (C) från Kalmar valdes in i Riksdagen 2006. Han har fle tal gånger lagt motionsförslag om jakt på säl och skarv. Enligt Åkesson har säldöden på 1980-talet och proteststormarna mot säljakten under 2000-talet första decennium satt sin prägel på debatten. – Sälen anses som något gulligt och harmlöst och eftersom den lever i havet drabbar den inte gemene man som exempelvis skarven, som smutsar ner över allt i skärgården, och vildsvinet, som bökar i trädgårdar och på åkrar. När det gäller vildsvinet är det ingen som protesterar mot en allmän jakt, men faktum är att bestånden av säl i Östersjön ökat dramatiskt efter miljögiftsproblemen på 70- och 80-talen och mycket väl tål en förvaltningsplan som innehåller allmän jakt. Allmän jakt på gråsäl är förbjuden enligt Helsingforskommissionen, Helcom, från 1974. – Helcoms förbud var motiverat och korrekt då men saknar relevans idag. En levande skärgård med ett fungerande yrkesfiske gå inte att kombinera med dagens läge vad gäller gråsäl, säger Anders Åkesson. Åkesson anser att EU:s förordning om förbud mot handel med sälprodukter måste förändras. – En allmän jakt blir bara något för jaktentusiaster om sälskinn och annat inte får saluföras.

Finns det något hopp om att få EU på andra tankar?

– Det blir svårt, men det innebär inte att vi ska avstå från att försöka får en ändring till stånd, säger Anders Åkesson.

Grannländer hanterar annorlunda

I Norge och Finland hanterar man sälproblematiken på ett annat sätt. I Norge finns en aktiv fö valtning av sälbesråndet utmed kusten och håller nere antalet till 15 000-20 000 sälar. I Finland har man infört ett stödsystem för att motivera skyddsjakt genom att ge ett bidrag på 200 euro per skjuten och bärgad säl. Jägaren kan få ytterligare 150 euro för varje säl som grävs ner eller 400 euro för transport till avfallscentral. Stödsystemet infördes 2019.

dag Fransson

Sedan sist har det framförallt fiskats tobis, ett fiske som bedrivs mell Storbritannien och Danmarks västkust. Fisket har gått bra, och i skrivande stund är i princip fisket avslutat. ust nu har sillen i Nordsjön söder om Shetland perfekta egenskaper för den holländska matjessillen och detta fiske har edan påbörjats. Det är en helt annan beredning än den svenska matjessillen, som fiskas på hösten. Båda är så kla t både goda, nyttiga och klimatsmarta! I Östersjön pågår för närvarande bara ett mindre fiske i de norr delarna och i Bottenhavet. Torskstoppet (stopp av allt fiske med akti a redskap under torskens lekperiod) pågår och detta drabbar främst de mindre fartyg som fiskar på egionala kvoter i Östersjön, grovt sett söder om Öland och Gotland. Sommarstoppet kommer av att man vill skydda torsken från störningar under leken, inte som många tror för att minska bifångsterna av torsk. I princip har dessa fartyg inga andra fiskealternati och måste därför ligga still. Mycket tid har lagts ned för att hitta lösningar för de fartyg som drabbas av sommarstoppet i Östersjön och vi jobbar fortsatt hårt med frågan. Kunskapsuppbyggnad är viktigt. I media har det skrivits en hel del om monstertrålare i Stockholms skärgård. Mycket av det som skrivits är tyvärr felaktigt. I skärgården får de naturligtvis inte tråla alls. Svenskt pelagiskt fiske bedrivs i stor utsträckning och av traditio långt bort från Sveriges kust, många fartyg alternerar sitt fiske mella platser ute i Atlanten väster om Irland, i norska havet upp mot Lofoten, Nordsjön mellan Danmark och Storbritannien och i Östersjön och Bottenhavet. Långväga fiskemöjligheter krä er stora fartyg då både väder och lönsamhet ska bemästras. Stora fartyg har och sysselsätter stora besättningar och med kvoter som varierar kan det vara nog så viktigt att ha många alternativ. Lokalt fångad fisk är gi etvis också viktigt men man bör ha respekt för att all fisk inte finns lokalt och att alla fis e inte heller har tillgång till lokala fiskemöjlighete . Vår certifiering av sill- och skarpsillsfisket i Östersjön är så gott s klar, och vi hoppas kunna lansera MSC-märks Östersjöfisk i mitten a sommaren. Certifieringen kommer gälla pelagisk trål och ringnot, oc vi kommer givetvis se över möjligheterna för de som inte är medlemmar idag att kunna dra nytta av certifieringen Brexitförhandlingarna fortgår och man är mycket imponerad och kanske lite förvånad av den starka europeiska sammanhållningen hos fisket. nsikten att kapar man något på det ben på förhandlingsbordet som fisket epresenterar så kommer det aldrig att växa ut igen eller kunna lappas ihop. Andra ben är lättare att justera, allt för att bordet ska stå stadigt. ICES rådgivning för Östersjön har nu kommit och diskussionerna som ska leda fram till nästa års kvoter har påbörjats i Baltfish och BS C (rådgivande kommittén för Östersjön). För pelagisk del går rådet för sill ned men upp för skarpsillen. Effekterna av coronaviruset på det pelagiska fisket har fo tsatt varit lindriga. Olika typer av möten i cyber-space har blivit en daglig vana. På kontoret har vi byggt en glasbur, inte för coronavirusets skull utan för att få fle kontorsrum. Nu är vi tre på kontoret i Fiskebäck, Malin och Annelie i varsitt rum och så Anton i glasburen, hm… Avslöjas kan också att av bara farten blir även vår konsult Malin snart fastanställd så nu är vi tre på riktigt. Hälsningar Anton, Malin och Annelie Swedish Pelagic Federation PO

Anton Paulrud, Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

31


Den ideala desinfektionen En produkt för alla områden

Utvärderad som high level desinfection (Statens Serum Institut)

Överlägsen effekt Skonsam mot miljön

Bevisad effekt mot bland annat: Sporer

Bakterier

• Clostridium difficile • Bacillus subtilis, Bacillus cereus

• • • • • • • • • • • • • • •

Virus

• Poliovirus • Adenovirus • Murine norovirus (MNV), t.ex. vinterkräksjuka (Calicivirus) • IPN Virus (Infectious Pancreatic Necrosis), virusinfektion hos laxfisk • Avian influenza virus (H10N7) • Porcine parvovirus (PPV) • Coronavirus

Parasiter

Coccidia spp., Lepeophtheirus salmonis (laxlöss), Gyrodactylus salaris, springmask

Fri från alkohol och klor

Enterococcus hirae Pseudomonas aeruginosa Escherichia coli (E-coli) Campylobacter jejuni Salmonella typhimurium Legionella pneumophila Aeromonas salmonicida (Furunculosis) Yersinia ruckeri (Redmouth) Klebsiella pneumoniae (ESBL) Entrococcus faecium (VRE) Acinetobacter baumannii Staphylococcus aureus Listeria monocytogenes Streptococcus equi Carnobacterium piscicola (Carnobacterium maltaromaticum)

Säker arbetsmiljö

Dokumenterad effekt: Virus, multiresistenta bakterier, jäst, mögel & sporer

Mykobakterier

Svamp och jäst

• Candida albicans • Aspergillus brasiliensis (niger), t.ex. svartmögel

Mycobacterium terrae, Mycobacterium avium

Biofilm

För mer information se Microbiological Efficacy Summary.

Den ideala desinfektionslösningen: Kort kontakttid

Brett spektrum

Bevisad effektivitet

Låg koncentration, men effektiv

Användarvänlig

En produkt, ett moment. Alla områden, alla material.

www.lifeclean.se


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

Nejonögon, havets Dracula Nejonögon var en uppskattad delikatess redan under romartiden. Än i våra dagar finns det gott om nejonögonälskare, inte minst kring älvarna i norra Sverige där råa, halstrade och rökta flodnejonögon säljer som smör i solsken under några intensiva höstmånader. Strikt taget är nejonögon inte en fisk, utan hör till släktet rundmunnar. En primitiv klass av fiskliknande djur som påminner om ålar med sin ormliknande kropp. Nejonögon finns ö er hela Sverige, vid alla våra kuster och i åar som har utlopp i havet. Den största förekomsten finns i Bottenha et och Bottenviken. Namnet härstammar från tyskan neun augen, nio ögon, vilket beror på att det ser ut att ligga nio små ögon på rad, men det är sju gälhål och en näsborre vid sidan av ögat. De saknar käkar och suger sig fast på stenar och andra fiskar och skrapar hå med sin tandförsedda tunga, suger i sig blod och kroppsvätskor och borrar sig allt längre in i fisken - oftast sill, lax, nors, makrill. Till slut brukar värddjuret dö, antingen av blodförlust eller en infektion. Det finns totalt ett 40-tal olika a ter inom familjen nejonögon och de flesta fin på det norra halvklotet. Traditionen att fisk och äta flodnejonöga har djupa rötter i u-

ropa och det anordnas ”Lamprey Festivals” på många ställen. Särskilt levande tycks fiske vara i de baltiska länderna där man fiska med gammal teknologi (tacis) och ordnar turistshower kring fisketraditionen me servering av nejonögonsoppa från kokande kärl vid flodstranden. I verige finns t e arter; bäck-, flod- och havsnejonöga men de är endast flodnejonöga, ä en kallad nätting (netting) som är ätbar. Den är mörkgrå på ryggen och blir oftast 30 - 40 cm lång. Havsnejonöga, som är en fredad art, kan bli över en meter lång. Bäcknejonöga är oftast inte mer än ca 15 cm och kan lätt förväxlas med små flodnejonögon nenne Jacobson granath Foto: KJell sJöberg

I Artdatabankens nationella rödlista 2005 var flodne jonöga klassad som Nära hotat (NT) men har sedan dess (2010 och 2015) bedömts vara Livskraftig (LC) eftersom arten inte längre minskar.

Kapaciteten att suga sig fast på olika underlag är stark.

Fångstredskap från Umeälven.

Fakta Flodnejonöga har sju gälhål och en näsborre vid sidan av ögat.

Bruket att fånga och tillaga nejonögon verkar vara mest spritt på östkusten, kring älvarna där bestånden finns. Men när Norrlandsälvarna byggdes ut och den vattenreglering som detta medfört, försvann viktiga livsmiljöer och beståndet minskade. Under 2000-talet har arten stabiliserats sig. I Älvkarleby, som ligger strax söder om Gävle fiskar hembygdsföreningen nejonögon i det forsande vattnet. Hembygdsföreningen har sedan 2012 nått en överenskommelse med Vattenfall om att få fiska nejonögon nedanför Carl XIII:s bro. Därmed kunde en historiskt gammal tradition, som upphörde i början på 90-talet återupptas. Bästa fångsten sker under mörka och stormiga höstnätter. Då fylls tinorna som surrats fast i en järnring i klipporna med sprattlande flodnejonögon. Försäljningen sker sedan på hembygdsgården där hugade spekulanter fyller sina hinkar med råa nejonögon. De är en populär proviant under älgjakten, eftersom det inte finns några ben eller ryggrad hos nejonögat är det bara mjukt brosk som går lätt att äta. De läggs i saltlag och steks på en glödhet häll. Längre norrut röker man flonejonöga. Längs gästrikeoch upplandskusten är det vanligare med stekning. Stekt flodnejonöga säljs i halvt eller helt ”bast”, det vill säga 12 eller 24 nejonögon.

33


34

SVENSK FISKNÄRING ¡ Nr.3 2020

SAXADE NYHETER Rekordstor restaurering av ülgräs vid Koster I sommar gÜrs den stÜrsta üterplantering av ülgräs som nügonsin genomfÜrts i Sverige och Norden när 64 000 skott planteras ut i Kosterhavet. Restaureringsmetoderna som används är framtagna av Per Moksnes, forskare vid GÜteborgs universitet. – Skotten ska planteras av dykare fÜr hand. Det är tidskrävande arbete, men studier visar att det är den mest effektiva metoden i skandinaviska fÜrhüllanden, säger Per Moksnes. 2018 genomfÜrde forskaren Eduardo Infantes, som ingür i samma forskningsgrupp, tillsammans med Länsstyrelsen en inventering av ülgräset i Kosterhavets nationalpark med hjälp av flygande drÜnare och upptäckte dü att ülgräset hade fÜrsvunnit helt i tvü vikar. FÜr att undersÜka om det skulle vara mÜjligt att restaurera ülgräset genomfÜrdes testplanteringar av ülgräs sommaren 2019. Nu har testplanteringarna fÜljts upp och ülgräset har Üverlevt. – Vüra fÜrstudier visar att miljÜfÜrhüllandena i de tvü vikarna är goda fÜr tillväxt av ülgräs och vi kommer därfÜr nu starta en storskalig restaurering med hjälp av inhyrda dykkonsulter som ska använda metoder som vi har utvecklat inom GÜteborgs universitet, säger Per Moksnes, forskare pü GÜteborgs universitet.

Vi pü redaktionen välkomnar tips, üsikter och idÊer frün er läsare. HÜr av er till info@sjomatsframjandet.se

Tre münaders ülfiskestopp i vinter Även kommande vinter blir det ülfiskestopp i svenska havsomrüden. Frün den 1 november i ür till den 31 januari nästa ür rüder fÜrbud fÜr fiske efter ül, skriver Havs- och vattenmyndigheten i ett pressmeddelande. Ett südant tremünadersstopp har det ocksü varit de senaste tvü üren. Just denna period är det en stor andel vuxna ülar som passerar Öresund när de är pü väg ut ur ÖstersjÜn. EU:s fiskeministrar har beslutat att alla medlemsländer müste ha ülfiskestopp under en tremünadersperiod, men exakt när fÜrbudet ska gälla für länderna själva bestämma. Även under resten av üret är ülfisket reglerat. Bara yrkesfiskare med särskilt tillstünd für fiska ül. FÜrra üret blev svenska yrkesfiskares ülfüngst i ÖstersjÜn drygt 80 ton, en minskning med drygt 40 procent jämfÜrt med 2018. I sÜtvatten i Sverige fiskades cirka 80 till 100 ton ül. Källa: Aftonbladet

Havskräftor, räkor, hummer & krabbklor! Vi utfÜr även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga rüvaran pü bästa sätt!

  

    

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se 031-14 63 50


SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2020

på gång... Livsmedelsdagarna 2020 9-11 september Hotell Tylösand Mer info: https://www.livsmedelifokus.se/ medlemskapet/livsmedelsdagarna/#anmalan Trendseminarium 14 oktober, Stockholm

Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se

När du ägnar dig åt din business - gör vi också det! Gratisnalys! sa behov

Mer info: https://www.livsmedelifokus.se/ event/trendseminarium/

Bokföring & löner Bokslut & deklarationer Rådgivning Digitalisering Konsulter inom HR & IT www.AmaviTech.com Marianne 0705-82 71 21

Västerhavsveckan 1-9 augusti Mer info: https://www.maritimaklustret.se/ kalender/1-9-aug-vasterhavsveckan/

ETT BRETT SORTIMENT FRÅN HAVETS DJUP Hos Gothia Seafood finns ett varierande sortiment hela året. Vi erbjuder alla sorters färsk fisk, skaldjur, frysta produkter från världens alla hörn, dessutom ett stort antal rökta produkter såsom musslor och vårt eget sillmärke, Havets silver, med krämiga sillar. När du köper våra produkter kan du lita på att de inte bara är en produkt med hög kvalitet och smak utan även att den är fiskad på rätt sätt. Vi på Gothia Seafood vill bidra till ett hållbart fiske! Därför köper vi fisk från producenter som kan uppvisa full spårbarhet som innebär att vi kan följa fiskens väg, från fångst till vår anläggning. Snabbt och fräscht!

Fiskhamnsgatan 9 ∙ Växel: 031-7754490 ∙ info@gothiaseafood.se ∙ www.gothiaseafood.se

35


Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Besök gärna vår nya hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

www.kladesholmen.se

Profile for Billes

Svensk Fisknäring Nr 3-2020  

Svensk Fisknäring Nr 3-2020  

Profile for billes

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded