Gigantik laxodling rör upp känslor

Gigantisk laxodling rör upp känslor

”Det kan aldrig bli en dålig affär för Sotenäs kommun”

Den planerade laxodlingen i Sotenäs kommun ska bli över två kilometer lång och 300-400 meter bred – en av världens största fabriker i sitt slag. Den totala investeringen beräknas till 18-20 miljarder kronor. ”Ett luftslott”, hävdar kritikerna. –Det kan aldrig bli en dålig affär för Sotenäs kommun, säger Jan-Olof Larsson (S), ledamot i kommunens styrgrupp för det gigantiska laxprojektet.

Det var på vårkanten 2020 som det norskägda bolaget Quality Salmon Sotenäs (QSS) tillsammans med kommunen presenterade det mastodontiska landbaserade laxprojektet.

På den 140 hektar stora tomten nära väg 171 vid Dale Vatten ska en laxindustri på 150 000-200 000 kvadratmeter växa fram. Och ett par mil från platsen ska ett logiskcenter byggas, vid E6:an i Håby i Munkedals kommun. När anläggningen står färdig, enligt planerna ska det ske 2028, ska runt 100 000 ton produceras varje år. Anläggningen väntas skapa mellan 1 500 och 2 000 arbetstillfällen.

Just nu jobbar QSS och dess partners för högtryck med en ansökan om miljöprövning till Mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Enligt den ursprungliga planen skulle ansökan vara inlämnad under 2021. –Det ät tveksamt om miljöansökan blir klar i år, siar Jan-Olof Larsson, före detta mångårig riksdagsledamot för Socialdemokraterna och numera kommunpolitiker i Sotenäs.

Förändring av avtalet

Larsson sitter med i kommunens styrgrupp för laxprojektet tillsammans med bland andra kommunalrådet Mats Abrahamsson (M) och Pär Eriksson (C).

Den senare är försiktigt optimistisk. –Det är min erfarenhet att all planering tar längre tid än beräknat. Man måste ha kvalitet i en miljöansökan. Det är många inblandade parter som jobbar med den och det är mycket som ska på plats, säger Pär Eriksson.

Själva arbetet med detaljplanen sköts av Sotenäs kommun, en förändring av det ursprungliga avtalet mellan kommunen och QSS. Sotenäs kommun har fått 14 miljoner i stöd från bland annat EU-fonder för detaljplanearbetet. – Vår egen insats består av eget kommunalt arbete värderat till fyra miljoner. Det är bra att kommunen har hand om jobbet med detaljplanen. Även om det inte blir något av laxodlingen har vi ändå fått 140 hektar färdigutvecklad industrimark. Det här kan aldrig bli en dålig affär för Sotenäs kommun, säger Jan-Olof Larsson. Detaljplanearbetet ligger nu i sin slutfas och planen måste vara klar innan en ansökan om miljöprövning skickas in.

Jan-Olof Larsson (S).

Jagades av kronofogden

Alltsedan det enorma laxprojektet presenterades har kritiska röster höjts. På en numera nedstängd internetsajt (laxgranskarna.se) samlas mängder av inlägg, insändare och ifrågasättande synpunkter. Det finns också en särskild Facebook-grupp där kritiska röster gör sina stämmor hörda. ”Luftslott”, ”kommunen tar sig vatten över huvudet”, ”bondfångeri”, ”kommunen går på en blåsning”, är huvudtesen i några inlägg. Lokalavdelningen av Naturskyddsföreningen frågar sig om ledningen för QSS inser hur svårt det kommer att bli att få ett miljötillstånd.

Vidare gör kritikerna ett stort nummer av att en av affärsmännen bakom satsningen jagades av kronofogden. Han hoppade av projektet i oktober 2020. Dessutom har QSS problem med obetalda räkningar.

Stellan Welin var politiker (S) i kommunfullmäktige och miljönämnden. Han lämnade politiken i år, bland annat beroende på handläggningen av QSS-projektet. –Min uppfattning är att QSS är på ruinens brant och risken är att kommunen får betala tillbaka de stödpengar man fått för

detaljplanearbetet. Stödet gäller landbaserad laxodling och inget annat, säger Stellan Welin och fortsätter: – Det här riskerar att bli ett fi asko och mina farhågor är att kommunen och därmed skattebetalarna kommer att drabbas. Juni 2022 är en viktig månad i det här sammanhanget. Då går optionen på QSS arrende av industrimarken ut och då om inte tidigare är det dags att sätta stopp för projektet. Stellan Welin uppger vidare att laxgranskarna.se stängdes efter att kommunen intervenerat och krävt en nedstängning på grund av brott mot GDPR-bestämmelserna.

Levande kustkommun

Laxprojektets förespråkare förstår en del av kritiken. – Viss kritik är befogad, exempelvis den som rör obetalda räkningar och kronofogden. Men det mesta är löst nu, säger Jan-Olof Larsson, som bedömer aktörerna bakom laxprojektet som vederhäftiga företagare. – Alla partners är seriösa och hela projektet också. Men ett problem är att det är för lite kapital i grundbolaget QSS. Företaget är idag värderat till cirka 100 miljoner kronor, men när miljöprövningen är klar kommer värdet att stiga till miljarder. Larsson är förhoppningsfull när det gäller miljöprövningen. – Knäckfrågan är cirkulationssystemet. Men i dagsläget ser det bra ut i de delarna, säger han. Allan Moe är projektledare på QSS, ett norskt företag med bolaget Lighthouse Finance bakom sig, och baserad i Kungshamn. Han inser att kritikerna har vissa poänger. – Jag förstår och har respekt för att folk ställer frågor och att det fi nns ett motstånd mot ett projekt i så här stor skala. Men enligt mig saknar kritikerna information. Vi vill att Sotenäs även i fortsättningen ska kunna vara en levande kustkommun och inte ett utdöende samhälle med bara sommarboende. Här fi nns tradition inom fi ske och fi skindustri, bland annat i form av Orkla och Leröy, säger Allan Moe. Moe uppger att cirka 15 partners ingår i projektet. – Det är inte QSS som ska driva anläggningen. Den ska skötas av våra partners vad gäller uppfödning, odling, slakt, foder, säkerhet med mera. En av många partners är den danska foderproducenten BioMar.

Dag Fransson

Fotnot: QSS enorma projektet ska inte förväxlas med Smögenlax, en annan landbaserad laxodling i kommunen, dock i betydligt mindre skala. Smögenlax har nyligen fått sitt miljötillstånd.

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill.

För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

FISKEAKTUELLT

Svenskt yrkesfi ske behöver en bättre framtid!

Nästa år kommer att bli ett extremt tuff t år för ostkustfi sket. Anledningen är ministerrådets beslut i Luxemburg att förbjuda allt riktat torskfi ske i hela Östersjön. Vi har gjort och kommer att göra allt som är möjligt för att säkerställa ostkustfi skets framtid, men det ser för närvarande inte ljust ut. Jag har som ordförande för SFPO skrivit ett brev till Europaparlamentets fi skerikommitté (PECH), något som har väckt uppmärksamhet i Europa. I brevet uttryckte jag vad jag tror att alla yrkesfi skare känner – en stor oro för framtiden. Jag uttryckte oro för att EU i framtiden inte kommer att ha något yrkesfi ske och därmed ej heller någon produktion av marina livsmedel. Oron kan tyckas vara aningen överdriven, men faktum är att om inget görs åt havsmiljöproblemen, som har eskalerat i Östersjön, så kommer framtiden inte att vara guld och gröna skogar. Det verkar dock som om politiken har börjat förstå att vi inte kan ha hur mycket säl och skarv som helst, det är ett litet ljus i mörkret. I brevet till PECH uttryckte jag oro utifrån fyra aspekter. 1) Många av fi skets problem är hänförliga till avsaknaden av en fungerande havsmiljöpolitik. Östersjön är ett exempel. Fisket får skulden för problemen, snarare än att rätteligen anses som ett off er. Kraftfulla åtgärder behövs för att få till fungerande havsmiljöer och det är en absolut nödvändighet om EU:s gröna giv ska vara trovärdig. 2) På EU-nivå pågår sedan länge en översyn av kontrollförordningen. Många vill att yrkesfi skare ska vara kameraövervakade 24/7 när de jobbar. Vi anser att detta är ett principiellt felsteg, som inte respekterar integritetsaspekter med mera. Debattklimatet är dock så sjukt så när man hävdar att yrkesfi skare inte vill kameraövervakas så tror många att det är för att de har något att dölja. Det är inte det som det handlar om och för övrigt, hur ska man få in unga i fi sket om de ska kameraövervakas? 3) Fisket riskerar inom en snar framtid att bli av med skattefriheten på drivmedel. Det innebär ytterligare en kostnad som yrkesfi sket mot bakgrund av dagens lönsamhet inte mäktar med att bära. 4) Det förefaller som om marina vindkraftparker, den ena större än den andra, ska etableras mer eller mindre på alla fi skeplatser i våra vatten. I Sverige påminner processen om vilda västern, det är fritt fram för vem som helst att ansöka om tillstånd att få etablera en vindkraftpark var som helst.

Det var några ord om de orosmoln som vi har över oss.

SFPO önskar alla läsare allt gott!

NY PÅ JOBBET

Hej Albin Dahlin!

Grattis till ditt nya jobb på Fiskbranschens Riksförbund. Hur ser ditt uppdrag ut?

Tack! Uppdraget handlar övergripande om att lyfta fram fördelarna och möjligheterna med sjömat, och att sätta de här viktiga frågorna på agendan i Sverige. Jag ska jobba med att verka för en positiv utveckling av branschen och se till att skapa värde för våra medlemmar. Jag är väldigt intresserad av hållbarhetsfrågor och kommer att vara med i arbetet för att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt från hav till bord. Eftersom jag har en bakgrund som nyhetsjournalist hoppas jag också kunna använda mina erfarenheter för att öka mediegenomslaget för våra frågor.

Du kommer närmast från RISE, vilka frågor arbetade du med där? Jag arbetade med externkommunikation på RISE huvudkontor i Göteborg. RISE är Sveriges forskningsinstitut och har verksamhet inom en mängd områden, men jag jobbade bland annat med forskningen om hållbar sjömat och frågor om livsmedels olika klimatavtryck.

Sjömat, vilken relation har du till det? Förutom att jag älskar att äta fi sk och skaldjur tycker jag att det är ett väldigt spännande område! I en tidigare roll på Göteborgs universitet jobbade jag med havsfrågor och särskilt forskning om hållbara metoder för fi skodling. Det händer så otroligt mycket inom det här området som fl er borde få veta.

Vad ser du fram mest emot med ditt nya uppdrag? Det ska bli väldigt kul att få jobba tillsammans med medlemsföretagen och att få vara nära verksamheten. Jag kommer gärna ut på besök!

Har du någon sjömatsfavorit? Det bästa jag kan tänka mig är grillad nyfångad makrill en varm sommarkväll. Annars är jag väldigt förtjust i ostron även om det inte blir så ofta.

HAVSRAPPORT

Nya spännande fi sken och oroväckande beslut

Julhelgen stundar, en pelagisk fest där sill samt skarpsill som vi i Sverige bereder till ansjovis, är ett måste på många julbord. Sillen fi skades till stor del redan tidigare i år. Skarpsillen som våra medlemmar normalt sett fi skar i Kattegatt och Skagerrak under senhösten kom igång senare i år på grund av det varma vädret. Det har dock varit svårt att hitta skarpsill. Lyckligtvis har den tillfälliga skarpsillsbristen nu lösts genom att fl era av de pelagiska fartygen istället fi skat i Nordsjön. Fisket har varit bra och skarpsillen stor och fi n. En ovanligt hög loddakvot för året har gjort det möjligt för svenska fartyg att prova på loddafi ske utanför Grönland. En av våra medlemmar är helt nyligen hemkommen från detta fi ske. Genom att förhandlingarna blev utdragna kom fi sket dessvärre igång lite sent, normalt fi skas loddan under sommaren. Förhållandena i vattnen mellan Grönland och Island är oerhört tuff a så här års, med hårda vindar, underkylt havsvatten och is. Denna gång gav därför försöket ingen utdelning, men förhoppningsvis gör något av våra medlemsfartyg ett nytt försök i början av nästa år när förhållandena är mer gynnsamma. Riksdagen beslutade nyligen på Miljö- och jordbruksutskottets initiativ att regeringen bland annat ska agera för att fl ytta ut trålgränsen på prov. Vad som går och vad som bör införas, är dock en annan fråga. Vi upplever att det saknas en verklighetsanknytning bakom initiativet. Vilka blir eff ekterna av förslaget, dels för de lokala och regionala trålfi skefartygen men också för beredningsindustrin som är beroende av dem? En utfl ytt av trålgränsen från 4 till 12 sjömil skulle slå ut både småskaliga kustkvotsbåtar (under 12 m) och regionalkvotsbåtar som trålar sill/strömming i Östersjön. De minsta båtarna kan av praktiska och säkerhetsmässiga skäl inte gå så långt ut för att fi ska sin sill. Även de lite större regionalkvotsbåtarna (12-37 m) förlorar viktiga fi skeplatser där de idag fångar sill som går till konsumtion. De fl esta skulle tvingas i konkurs. Huvuddelen av sillen som går till konsumtion fångas idag av de tre största regionalkvotsbåtarna, som är mellan 35 och 37 meter långa. Över 95 procent av den sill från Östersjön som bereds till konsumtion fångas året runt av kust- och regionalkvotsbåtar just i området mellan 4-12 sjömil. En utfl ytt av trålgränsen drabbar därmed även lokal beredningsindustri som är beroende av denna sill/ strömming. Fisket kommer indirekt drivas mot ett ökat fi ske för fi skmjöl/-olja, samtidigt som inte en enda sill kommer att ”sparas” genom åtgärden då fi skevolymen avgörs av den årliga kvoten. Förvisso har kvoterna redan sänkts för 2022 mer än vad forskarna, d.v.s. ICES, ansåg behövdes för att få en kraftig tillväxt så ytterligare åtgärder kan defi nitivt anses som överfl ödiga. Fisket efter sill och även skarpsill i Östersjön är fortsatt långsiktigt hållbart även om kvoten gått ner. Även en utfl ytt på prov skulle naturligtvis få allvarliga konsekvenser för både fi ske och beredningsindustri, då denna verksamhet inte bedrivs på ”prov”. För våra medlemmars räkning och den beredningsindustri som de förser med Östersjösill gör vi en tidig nyårsönskan till våra beslutsfattare att invänta de kunskapsunderlag som håller på att tas fram samt att göra en konsekvensanalys av förslaget! Väl underbyggda åtgärder har större utsikter att uppnå de eff ekter som önskas, i detta fall välmående fi skbestånd i Östersjöns kustområden.

Varma hälsningar!

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog

Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO