Av JOHAN SILFWERBRAND KTH
Teknik
Bärande möjlighet STANDARD FÖR FIBERBETONG!
för fibrerna
Äntligen finns en standard för dimensionering av bärande konstruktioner i fiberbetong. Professor Johan Silfwerbrand satt med i arbetsgruppen och här listar han det viktigaste och rättar även till två viktiga tryckfel. ingens Betongrapport nr 4 (1995) stor betydelse både nationellt och internationellt. Den behandlade inte uteslutande golv utan också betongbeläggningar, pågjutningar, betongvaror och enklare konstruktioner som vissa grundkonstruktioner och behållare för lantbruket. Industrigolvet gjuts numera inte sällan som en pålunderstödd platta och här kan Betongrapport nr 13 (2008) vara till god hjälp oavsett om man väljer fiberbetong eller konventionell slakarmerad betong. Vi väntar dock fortfarande på ett genombrott för fiberbetong i balkar, väggar och fribärande plattor. Fullskaleförsök visar att de fungerar (figur 1). En orsak till denna väntan är att det har saknats regelverk. Fiberberbetong har flera förtjänster; fibrerna ger sprickfördelning, bidrar till tvärkraftskapaciteten och förbättrar armeringens förankring. Kan man utesluta konventionella stänger, nät och byglar finns stora vinster att hämta för både arbetsmiljö och produktivitet. Det här har fibertillverkarna velat ändra på och år 2007 tog man initiativet till ett kommittéarbete inom Swedish Standards Institute (SIS) med syftet att utveckla dimensioneringsregler för bärande konstruktioner i fiberbetong. I denna artikel sammanfattas kommittéarbetet
och det mest väsentliga i standarden. Ursprungligen var tanken att standarden skulle komplettera BBK 04 men under arbetets gång introducerades Eurokod 2 i vårt land varför kommittén i stället fokuserade på ett regelverk i anslutning till EK 2. Standarden publicerades under våren 2014 och betecknas SS 812310:2014 Fiberbetong - Dimensionering av fiberbetongkonstruktioner. Kommittén leddes av Jerry Hedebratt, numera Byggnadstekniska byrån . I arbetsgruppen ingick även Annika Almqvist, SIS, Jonas Carlswärd, Betongindustri, Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group, Peter Mjörnell, Bekaert Svenska, samt artikelförfattaren. I referensgruppen ingick såväl svenska som utländska experter. En orsak till att det tog sju år att nå mål var att det behövdes många möten för att nå konsensus i referensgruppen i vilken ingick materialtillverkare med delvis olika syn på val av provningsmetod, tolkningen av försöksresultat och nivån på partial- eller säkerhetskoefficienter. I våras publicerades dock standarden och hela referensgruppen står odelat bakom den. Ibland kan det vara värt att arbeta långsamt. Kommittén har medvetet valt att använda termen fiberbetong och inte fiberarmerad betong eftersom fibrerna påverkar betongen
TIDSKRIFTEN BETONG TEKNIK
FIBERBETONG FÖRENAR betongens egen tryckhållfasthet och beständighet med fibrernas draghållfasthet och seghet. I den bästa av alla världar skulle arkitekten och konstruktören kunna skapa konstruktionselement av alla de former och slag utan att behöva beakta betongens akilleshäl, dess låga draghållfasthet. Det var så visionärerna tänkte när fiberbetong började utvecklas på 1950-talet men där är vi ännu inte. De första applikationerna för fiberbetong var inom försvaret där fiberbetongens större seghet togs till vara för att bygga tåligare skyddsrum. I vårt land började man använda sprutbetong med fibrer för bergförstärkning på 1970-talet. Här rekommenderar jag Jonas Holmgrens båda historiska artiklar i denna tidskrift (Holmgren, 2011). Han har även skrivit den handbok som varit banbrytande inom det området (Holmgren, 1992). Vid sidan av bergförstärkning är industrigolv det område där fiberbetong används mest. Vanligen utförs industrigolvet som en platta på mark och där är fältet fritt för innovativa lösningar eftersom normförfattarna inte ser konstruktionstypen platta på mark som en bärande konstruktion. Men naturligtvis blir resultatet bättre ifall det finns beprövade rekommendationer att luta sig emot. Här fick Betongfören-
51