väg till graven

HÖSTENS PROGRAM FÖR SAMTALSSERIEN NÄRA DIG

Tisdag 6 oktober Föreläsare: Maja Kin

Från Tynnered till vita duken »» – Jag heter Maja Kin och jag växte upp i Tynnered. Jag började tidigt drömma om att få se världen och göra film. När jag var 14 var det hemmafester, trimmade moppar och bäng-jage. Nu är jag 32 och har precis flyttat hem till Sverige efter tre år i Los Angeles.

Jag växte upp med en ensamstående mamma med rätt så tight ekonomi. Jag kände ingen som gjorde det jag ville göra och jag vågade inte heller riktigt be om att bli tagen på allvar men på något sätt har jag ändå lyckats komma i rätt riktning mot min drömmar. Och kan jag, så kan du också!

Tisdag 20 oktober Föreläsare: Ingvild Fallegård

Om Hagar »» Ingvild är sedan den 1 september ny kyrkoherde i Västra Frölunda pastorat och kommer för att prata om Hagar, en kvinna i Bibeln med ett särskilt livsöde.

Läs mer...

»» ... om Hagar i artikeln på sid 28: Sårbarheten – en större kraft än godheten.

Tisdag 3 november Föreläsare: Cajsa Tengblad

Kroppsnöjd och själsstark – livsstrategier för kropp och själ »» Hur kan vi bli vän med oss själva? Hur kan vi acceptera oss själva som vi är i en tid som strävar efter perfektion? Hur kan vi stå emot skeva ideal och stärka vårt psykiska immunförsvar?

Cajsa Tengblad, hälsopedagog, föreläser utifrån sin femte bok Kroppsnöjd och själsstark. Hon kommer även att sjunga och spela egna låtar. Varmt välkomna till en energigivande kväll!

Tisdag 17 november Föreläsare: Joakim Sällquist

Vägen ut »» Joakim är skådespelare och beroendestödjare. Han ska prata om vändningen som kom, tack vare Gud, från missbruk och psykisk ohälsa till att bli en prisad skådespelare. 2019 fick han en Guldbagge fick för sin roll i filmen Goliat, och han visar med sin otroliga historia att ingenting är omöjligt.

I samarbete med Sensus

Maja Kin

Foto: ANNA HÅLLAMS

Ingvild Fallegård

Joakim Sällquist

HALLÅ DÄR!

... Cajsa Tengblad, hälsopedagog, föreläsare och författare som gästar Nära dig i Tynnereds kyrka den 3 november.

”Jag pratar om det jag själv behöver höra”

Hej Cajsa! Hur har sommaren varit?

– Lugn och skön. Har köpt hus, blivit sambo och mest hängt hemma på takterrassen. Vi bor nära Vättern så det har blivit en hel del bad.

Hur har du klarat coronasituationen?

– Jobbmässigt har det varit tufft. Vårens alla föreläsningar blev ombokade till hösten, så nu är jag riktigt sugen på att möta människor igen!

På din hemsida kan man läsa att du är en ”norrlänning i exil” och bor nu i Jönköping. Hur hamnade du där?

– Min exman kommer från Jönköpingstrakten, så vi flyttade hit från Stockholm 2001.

Har du alltid varit kristen?

– Ja.

Du föreläser bland annat om hälsa, självbild och relationer, hur kommer det sig?

– Jag brukar säga att jag pratar och skriver om det jag själv behöver höra och läsa. Hälsa, självbild och relationer är några av livets vikti gaste och mest spännande ämnen som vi alltid kan lära oss mer om.

Vad önskar du att du vågade?

– Slappna av, njuta av livet och lita på att Gud har allt under kontroll.

Tack och välkommen till Tynnered och Västra Frölunda!

– Tack själv, ser verkligen fram emot att möta er!

Alla människors liv är värda att nämnas i ord

Alla människors liv är värda att nämnas i ord. Att minnas och stanna upp vid. Jag brukar säga det ibland när jag har begravningar. Särskilt viktigt är det när jag begraver någon som inte har några anhöriga, släktingar eller vänner som närvarar vid begravningen.

Det finns få saker i mitt jobb som är så starkt som när vi begraver någon utan anhöriga. Sedan jag prästvigdes har jag haft några sådana begravningar. Orsakerna har varit liknande: perioder av hemlöshet, missbruk och/eller psykisk ohälsa. Det är inte så vanligt att man som präst får ha sorgesamtal med personal från socialtjänsten eller någon kontaktperson som varit utsedd av ovanstående.

Jag minns ett samtal med en kontaktperson som försökte ge en så ärlig och varm bild av den avlinda som möjligt. Men hen visste inget om barndomen, tonåren eller annat i tidiga vuxenåren. Hen visste inte mycket om drömmar eller förhoppningar.

Ett annat samtal har ägt rum med grannar till en man som hade fått en lägenhet av socialtjänsten och som precis skulle försöka på nytt med sitt liv. Grannarna kunde dela lite mer om sin relation då de började umgås lite grann precis innan dödsfallet. Men inte heller de kunde säga så mycket om bakgrunden.

ATT FÖRBEREDA OCH genomföra begravningar där vi inte vet så mycket och dit nästan inga sörjande kommer är väldigt speciellt. Men det finns alltid saker som är gemensamma för oss människor oavsett hur våra liv blev; att vara barn – barnets behov av omsorg, kärlek och tillit, men också barnets nyfikenhet, skaparlust, upptäckarglädje. Att vara tonåring – sökande efter tillhörighet, sammanhang och identitet. Kanske första förälskelsen, sexualiteten som väcks till liv, drömmar om framtiden, vad vill man bli? Hur vill man leva?

Även om det på ytan kan se och verka annorlunda så är vi människor inte så olika som vi ibland tror. Alla vill vi bli sedda, bekräftade och älskade. Jag försöker att aldrig försköna någon människas liv i griftetalet. Jag tycker att det är viktigt att vi kan se

”att alla människor har både styrkor och svagheter. Det finns inget så starkt som när man kan tala så nära Det finns inget så starkt som när man kan tala så nära sanningen som möjligt. sanningen som möjligt.

ATT BARA VARA präst, musiker, vaktmästare och begravningsentreprenör i ett kapell på en begravning är ovanligt, men det är en av de gudstjänsterna som stannar kvar i ens hjärta. Vi sjunger psalmer, ber böner och jag håller griftetalet med en visshet om att Gud är närvarande och har varit en del av den människans liv. Allt sker enligt handboken och precis som vilken begravning som helst, men ändå inte.

Vid avskedet har musikern ibland spelat något stycke och vi har suttit i stillhet och lyssnat och jag brukar alltid tänka: ”Alla människors liv är värda att nämnas i ord. Att minnas och stanna upp vid.”

Maria Lif

Församlingsherde i Älvsborgs församling

VÄLKOMMEN ATT BLI KONFIRMAND 2020/2021

»» Många har anmält sig, men än finns det platser kvar i flera av våra konfirmationsgrupper. Välkommen att bli konfirmand i Näsets, Styrsö, Tynnereds, Västra Frölunda och Älvsborgs församlingar!

Så här anmäler du dig:

»» Läs mer om våra olika konfirmationsalternativ och anmäl dig här: svenskakyrkan.se/ vastra-frolundapastorat/konfirmation-2020/21

KRÖNIKA

Kulörta lyktor på livets väg

Isomras fick jag äran att sommarprata i P1. Jag JAG TYCKER INTE det är så dumt att föreställa sig livet valde skilsmässa som tema, ur olika synvinklar. som en väg. Där man får chansen att slå följe med oliDels mina föräldrars separation och vad den ka människor. Under vissa sträckor. Det är en vanlig gjorde med mig som liten flicka, samt hur jag metafor, det finns säkert en miljon texter om livet tacklade mitt eget uppbrott senare i livet. som en färd, en vandring, en resa genom berg och dal.

Skilsmässa är inget ovanligt, speciellt inte när man Mörker och ljus. har passerat femtio, och inom mig hade jag lagrat bePå min livsstig ser jag framför mig att det hänger kurättelser, scener och bilder jag hört ifrån människor lörta lyktor i träden. Och vägen är (såklart) ingen tråkig jag träffat. Eftersom jag är författare är jag något beraksträcka utan kringlande, backig och ibland ser man satt av dramatik, och tyvärr är skilsmässan ett perfekt Foto: YINYANG/ inte alltid bakom kröken. Men ljuset från lamporna drama som kan berättas hur många gånger som helst. GETTY IMAGES kan man ändå alltid skönja och den stora poängen med

Jag hade nästan på känn att detta ämne kunde landa vandringen går ut på just det. Att följa ljus. bra mitt i sommaren, då pressen på det perfekta som marupplägget och ”lyckliga familjen” skjuts i höjden.

Man skall sitta många, runt middagsbordet, gärna utomhus, ha tillgång till massor av andra ungar som ens barn kan leka sig sönder och samman med till sena natten, tonvis med vänner och, framför allt, en härlig ”intakt” familj att tuffa runt i landet med och kanske hälsa på andra familjer och deras studsmattor. Det där är ju som godis för sociala medier. Upp med det bara. Vilken familj har snyggaste och mest påhittiga hemestern?! JAG FICK MÅNGA mejl efter programmet. En del var vilsna, mitt i sin första sommar som skild, utan barn varannan vecka. Andra kände att de börjat läka men ” Om jag vänder mig om och ser på vägen jag redan avverkat, ser jag att några lampor är släckta och andra fortsatt tända. De släckta är människor jag släppt taget Vägen är ingen tråkig raksträcka utan kringlande, backig... förundrades över att den person de en gång älskat mest om på vägen. Eller som varit tvungna att släppa min i hela världen som visste allt om ens inre, nu framstod hand. Kanske har de gått bort, eller så kanske det bara som en total främling som man bara kunde kommuni tog slut, man hade inget kvar att ge varandra. Energin cera med via mejl angående barnens månadspeng. räckte inte till. Men under den tiden de var tända för

Skilsmässokänslor spänner över så mycket. mig lyste de banne mig som attan. Och några lyser än. Frihet, lättnad, hat, panik och kanske passion. För Min familj och mina allra äldsta vänner till exempel. de vuxna menar jag nu. Vad barnen anbelangar, kan en separation många gånger vara något obegripligt, SEDAN ÄR JAG ju liksom inte den enda som vandrar på skrämmande och onödigt, men också, för vissa barn, livets väg. Alla har ju sina egna stigar att trampa upp. en enorm lättnad. Därför måste stigen dela sig ibland. Den där kompisen,

Jag har vänner som när de själva blivit vuxna ställt eller den där gamle pojkvännen, eller kanske till och sina föräldrar mot väggen och frågat sina föräldrar med den man är gift med måste en dag slå in på en an varför i hela friden de aldrig skiljer sig. Ofta kommer nan väg. Händer skall släppa taget om varandra och inget svar. Kanske eventuellt något irriterat muttrandet kan vara jobbigt och skrämmande. Men när man de om att ”det där är för sent nu.” har gått vidare själv ett tag, brukar man vara redo

Jag fick också många mejl som handlade om missatt byta ut ordet misslyckande mot… tacksam lyckande. Att man inte lyckats med ”projektet familj”. het. För att man fick gå bredvid och lysa starkt För det skall man tydligen skämmas. för varandra. Ett tag.

Det tror jag vi behöver sluta med. Nu. Genast. Det är Och det bästa är att bakom kröken väntar ingen lätt grej att hålla ihop. Det är ett arbete som stän nya personer. Redo, att med stark energi slå digt pågår och några kanske helt enkelt inte skall leva följe med oss på vägen. ihop hela livet. Andra hittar rätt person från början, Klara Zimmergren trivs tillsammans och kör på tills döden skiljer dom åt. Komiker och radioprofil