Almsjukan sätter spår

Almsjukan sätter spår på kyrkogårdarna

JÖNKÖPINGS MÅNGA kyrkogårdar är älskade platser. Hit återvänder man. För att minnas bortgångna, för att finna lugn och stillhet. Träden på kyrkogårdarna är viktiga – men under året har flera av dem fått markeringar: röda kryss eller gula ringar. Ett tjugotal träd har allt som allt markerats. –De med röda markering är döda träd vi måste ta ned, berättar Kajsa Norén som är trädgårdsingenjör vid kyrkogårdsförvaltningen. –Träden som fått gula ringar har eller ska vi åtgärda på något sätt, till exempel ta bort döda grenar i kronan.

Ja, alla träd på kyrkogårdarna mår inte bra och almen är mest illa ute när almsjukan sprider sig: –Ibland överlever de i flera år, ibland kan en alm dö på ett par veckor, säger Kajsa Norén.

Även askarna har problem med askskottsjuka. Den är dock inte lika aggressiv som almsjukan.

Att fälla stora träd kan väcka känslor: –Det känns i hjärtat när vi tvingas ta ned stora träd som dött och det blir onekligen en förändring, säger Kajsa.

Men några kalhyggen på kyrkogårdarna skall det inte bli lovar hon. Man går varligt fram och det ska återplanteras. Kyrkogår darna är också skyddade kulturmiljöer, så träden fälls inte hur som helst och avverkningar mås te godkännas av länsstyrelsen.

I år har flera högstubbar också lämnats kvar av de döda träden, ett sätt att behålla känslan av träden samtidigt som de blir bra miljöer för olika insekter. ”Peppar, peppar”, säger trädgårdsingenjör Kajsa Norén, som hoppas att inte fler träd drabbas av sjuka. FOTO: JOSEFINE SETTERSTRÖM

REDAN MARTIN Luther förespråkade träd på kyrkogårdarna. Träd och andra växer har också symbolisk innebörd. Almar och askar med hängande grenar anses vara särskilda ”sorgeträd”. Symbolik rymmer även vintergröna träd som tall och tuja, liksom växter med röda blad.

Nu håller kyrkogårdsförvaltningen på att ta fram trädplaner för församlingens sex olika kyrkogårdar. I princip skall också varje träd inventeras. Planerna kommer berätta om den gröna utvecklingen som skett på kyr

kogården och exempelvis ge svar på hur man ska tänka vid nyplantering. –Det är mycket vi behöver tänka på som var vi ska börja och vilka sorter vi ska använda. Det gäller att få variation, kommenterar Kajsa. –Lind har till exempel inte drabbats av någon sjuka hittills. Peppar, peppar, lägger hon till. –Och kyrkogårdarna ska fortsätta att vara bra gröna miljöer som man vill vistas i, slår Kajsa Norén fast.

ERIK LINDFELT