JACQUES MWEPU:
”Jag gör mer nytta bland de kriminella än som präst”
NINNI JONSSON TOLLE, HOBBYFOTOGRAF:
TEMA
8 TIPS FÖR HÅLLBARA RELATIONER
De överraskade med BRÖLLOP under dopet
Klimatkrisen – låt maktlöshet bli motivation
ODR SAMHÄLLSINFORMATION
”Med kameran som mitt extra öga kan jag föreviga ett ögonblick”
Ipsalmen Må din väg gå dig till mötes, som är en gammal irländsk bön, finns textraden ”Må solen värma din kind”. Psalmen är formulerad som en bön för den fortsatta färden, för våra relationer, för hela livet. Den andas omsorg och förhoppning. När jag sjunger eller hör den så tänker jag både på andras och min egen väg. Och slutorden ”och tills vi möts igen må Gud hålla dig i sin hand”, sätter in vägen i ett sammanhang där både jag själv, de människor jag möter och Gud finns med.
medmänniskoperspektiv, men kan också vara en bild för Gud i dopet.
Precis som i Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga, där Emil en gång klättrade upp på taket genom skorstenen på Snickerboa eftersom dörren var låst från utsidan. Nedanför står Alfred med utsträckta armar, redo att ta emot och bära. Och Emil som är helt sotig hoppar rakt ner i hans famn. Och så går de och badar i sommarkvällen.
”... och tills vi möts igen må Gud hålla dig i sin hand.”
Vid dopgudstjänster framförs ganska ofta Niklas Strömstedts ballad Vart du än går. Kanske slår den an något liknande i oss som psalmen ovan. ”Vad du än ser, vart du än går, finns du alltid kvar hos mig ändå. Vem du än blir, hur du än mår, ska jag alltid lyckas att förstå.” Orden kan så klart ses ur ett föräldra- eller
JA, ÄVEN OM vi har psalmer, sånger och böcker som talar till oss så räcker orden inte riktigt till för allt. När livet pågår, mitt i en oviss framtid, med glädje och oro om vartannat, i den värld vi ser och lever i. Då får vi vila i att någon håller vår hand, finns kvar hos oss ändå eller tar emot oss. Det här är ord som ger oss värme, att få och att ge vidare. Där grunden är en Gud som bär, som är helig och varm. Men vi får också låta våra handlingar vara en del av svaret på våra böner. Böner om värme. För den behövs. Med önskan om en fin sommar!
Carl Jyllermark Kyrkoherde
”När livet pågår, mitt i en oviss framtid, då får vi vila i att någon håller vår hand.
Din församling
4 Aktuellt
6 Intervjun
Ninni Jonsson Tolle, hobbyfotograf
25 Dop och bröllop i ett
26 Miljö & kyrkogård
28 Sommar i pastoratet
Tema värme
10 Vänd maktlösheten
över klimatkrisen till motivation
Porträttet
16 Jacques Mwepu, kriminalvårdschef
Reportage
20 Så slipper du orosmolnen i sommar
Övrigt
23 Hållbara relationer
24 Boktipset
31 Korsord
”Vi behöver måla upp nya bilder av det goda livet”, säger biskop Andreas Holmberg, vars hjärtefråga är klimatet.
Foto: MAGNUS ARONSSON
Är det något som överraskat dig?
– Jag är fortfarande fascinerad över hur mycket som händer i kyrkan i veckorna. Förut trodde jag att kyrkan var ett ställe man bara gick till för att be och fira gudstjänst. Men så är det ju inte. En annan överraskning är att jag tycker det är kul att jobba med barn. Det trodde jag inte innan jag fick prova på det.
Vad ska du göra nu?
– Alla möten med människor. Mina kollegor har tagit emot mig med öppna armar. På soppluncherna har jag haft spännande samtal med människor som har en helt annan livserfarenhet än jag har. Och så alla barn ... att ta del av deras tankar och funderingar har varit hur kul som helst. Jag är så tacksam över alla dessa möten, det är fina minnen att tänka på.
» Varsågod! Den här tidningen delas ut som samhällsinformation av Svenska kyrkan till hushåll inom Slaka-Nykils pastorat Webb: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
E-post: slaka-nykil.pastorat @svenskakyrkan.se
– I sommar ska jag jobba inom kriminalvården och i höst ska jag plugga psykologi, sociologi och pedagogik. Om det känns bra siktar jag på att bli polis. Men jag kan också tänka mig att jobba vidare i kyrkan, kanske som pedagog eller fritidsledare.
Tack för det här året Carro och varmt lycka till i framtiden!
Mari Lundmark
Produktion: Verbum AB
Ansvarig utgivare: Martina Croner martina.croner@verbum.se
Tryck: Stibo Complete, Katrineholm, 2023. Distribution: Postnord
Omslagsfoto: Mari Lundmark
Nästa tidning: Kommer den 4 oktober
Foto: MARI LUNDMARK
Ett år går fort. Hur vill du summera ditt år?
– Det har varit så roligt och jag har lärt mig massor. Jag har fått vara med i gudstjänster av olika slag, haft roller i jul- och påskspel, hjälpt till i diakonin, varit med på soppluncher och i barngrupper. Jag har också gått Svenska kyrkans grundkurs i Vadstena. Det var lite jobbigt i början, men efter tag blev det jätteintressant. Vad har varit roligast?
» ... Johannes
Döparen ska enligt Lukasevangeliet ha fötts sex månader före Jesus, den 24 juni. Som vuxen uppmanade Johannes människor att förändras, att be om förlåtelse för sina synder och göra rätt. Det var Johannes som döpte Jesus.
» Traditionen att fira midsommar går långt tillbaka i tiden – faktiskt ända till 1500-talet. Fram till 1952 inföll alltid midsommarafton 23 juni, dagen före Johannes Döparens dag. Numera är midsommarafton alltid den fredag som infaller mellan 20 och 26 juni. Välkommen till kyrkan i midsommar!
Midsommardagen 24 juni
Nykil, Gamlegården
18.00 Gudstjänst på verandan. Kyrkkaffe med tårta.
Johannes Döparens dag 25 juni Skeda församlingsgård
17.00 Gudstjänst på altanen. Sommarmusik med Ann-Sofie Nord och Fredrik Ingå. Tårta.
Ulrika kyrka
18.00 Gudstjänst Kyrkkaffe med tårta.
Missa inte – vi serverar tårta i midsommar!
» Tider och datum är preliminära. Den senaste informationen
finns i kalendern på www. svenskakyrkan. se/slaka-nykil
» Den öppna verksamheten för vuxna annonseras också i Corren.
» Årets försommarkonsert i Lambohovskyrkan har ABBA-tema. Det blir också en insamling till förmån för Act Svenska kyrkan.
Lambohovs kyrkokör, jazz- och gospelkören Fröjda, solister och instrumentalister utlovar en härlig kväll fylld av gamla godingar från Björn och Bennys digra produktion. Och självklart får publiken sjunga med.
Konsert med ABBA-tema
Datum: 4 juni. Tid: 19.00
Plats: Lambohovskyrkan
» Den 6 juni firar vi Sveriges nationaldag. Att fira vårt land just den här dagen är en tradition som går långt tillbaka i tiden, även om det var först 2005 som dagen blev en officiell helgdag. Nationaldagen kan firas på en rad olika vis. Varför inte ta en tur till Gammalkil eller Ulrika och fira Sverige och njuta av försommaren?
Här firar vi Sveriges nationaldag
14.00 Gammalkils kyrka
Efter gudstjänsten går vi över till Hembygdsgården där flaggan hissas 15.00 och nationaldagsfirandet startar. Ett samarrangemang med Gammalkils hembygdsförening.
10.00 Hembygdsgården Källeryd, Ulrika Friluftsgudstjänst. Kören Sanctus medverkar. Nationaldagsfirande ordnat av hembygdsföreningen. Servering, lotterier m m.
» Det finns många anledningar att bli konfirmand. En är att träffa nya kompisar. En annan är att få tid att prata om och fundera över det som vi kanske tänker på varje dag – liv och död, glädje och sorg, kärlek, rädsla och ensamhet.
I dagarna har inbjudan till konfirmandåret 2023–2024 gått ut till alla ungdomar födda 2009 som är folkbokförda i pastoratet.
Läs mer om våra grupper och hur du anmäler dig genom QR-koden.
» Kanske blev det inte av att döpa ditt eller dina barn under pandemin? Kanske vill du själv bli döpt? Eller vill du helt enkelt bara ha ett dop utan planering och förberedelser?
Då ska du boka in den 1 oktober i kalendern och komma till Lambohovskyrkan på dopfest. Efter dopet bjuder vi på tårtkalas i församlingssalen.
Mer information kommer på pastoratets webbplats och på Facebook i slutet på sommaren.
Vill du anmäla dig redan nu?
Kontakta församlingsherde Maria på: maria.lofgren@svenskakyrkan.se
» En kväll i trädgården hörde jag tallsvärmarens brummande. Det är ett speciellt ljud. Jag upptäckte den när den precis var på väg att förse sig med nektar från mina krolliljor.
» Det här är en av mina favoritbilder. Den är tagen precis utanför vårt hus, eken står längs med Visättersvägen. De svarta grenarna mot den röda himlen är så fina.
» I höstas hade jag varit på kyrkogården och him- len var så vacker runt kyrktornet när jag skulle gå hemåt.
Ninni Jonsson Tolle som fann sin passion för fotografering – när hon köpte växthus:
MÅNEN
» Den här bilden är tagen ganska tidigt på kvällen, himlen är fortfarande blå. Jag har koll på månens faser och vill gärna passa på att fota. Den här kvällen hade jag tur, inga moln var i vägen.
» Ibland kan en liten händelse leda till att ett intresse, eller kanske rentav en passion, för något väcks. Det kan gå lång tid innan det händer, men någonstans finns den lilla händelsen med och påverkar oss långt senare.
Kanske har du sett bilder i Nyhetsmorgon och Corren på moln, fåglar, blommor och annat tagna av Ninni Jonsson Tolle i Nykil? Ninni har alltid haft ett stort naturintresse, men att det också skulle leda till ett fotointresse var inte alldeles självklart från första början.
– När jag växte upp hade min pappa fantastiska odlingar med mycket blommor vid hemmet i Gammalkil. Vi hjälptes åt med rabatterna och jag tyckte det var så roligt. Att växa upp på landet, nära naturen, var härligt och de gånger jag åkte in till stan ville jag alltid åka hem så fort som möjligt igen.
NÄR NINNI VAR 12 år fick hon en lådkamera. Färgfilmen var inte
uppfunnen ännu och visst blev det lite fotograferat i svart-vitt, men intresset tog aldrig riktigt fart. Efter skolan började Ninni jobba i tryckeribranschen. Där blev hon kvar i olika roller under hela sitt yrkesliv.
– Det första jag gjorde när jag slutade jobba var att skaffa ett växthus. Det där med gröna fingrar har jag aldrig riktigt trott på, så jag gick grundligt till väga och läste på ordentligt om odling och vad som krävs för att lyckas med olika sorters växter. Jag förde bok över mina projekt och började fotografera för att dokumentera hur det gick.
Att ta närbilder på blommor öppnade en ny värld och steg för steg började Ninnis två intressen att växa ihop till ett.
– Min passion är att fånga ögonblicket. Jag tycker inte om arrangerade bilder, det ska vara här och nu. Det kan vara ett bi i vårens första krokus, en koltrast som pickar på höstens sista äpplen eller sädes-
”Jag förde bok över mina projekt och började fotografera för att dokumentera hur det gick.
»Ninni Jonsson Tolle
5 fototips
från Ninni
1 Satsa på en bra kamera. Dagens mobiler har jättebra kameror. Själv är jag inte så förtjust i att fota med mobilen så jag har en liten, lätthanterlig kamera med ett bra zoomobjektiv.
2 Ha alltid kameran med. En bra bild kan finnas där du minst anar det.
3 Våga gå nära, då är det lättare att se det stora i det lilla.
4 Prova gärna ovanliga vinklar.
5 Dis och dimma kan ge ett fantastiskt fotoljus. Solsken kan vara riktigt svårt att fota i.
» efterbehandlar dem inte. Riktigt bra bilder kan jag skicka in till Corren, Nyhetsmorgon eller SVT:s vädersida och ibland kommer de med. Det är roligt. En del bilder skriver min man Wilms ut som vykort och de skickar vi till vänner och bekanta. Självklart finns det också en och annan inramad bild på väggarna här hemma. Vad är det bästa med ditt fotointresse?
ärlans unge som sitter med öppen näbb och uppfordrande väntar på mera mat. Bilderna finns runt omkring mig hela tiden och med kameran som mitt extra öga kan jag föreviga dem. Det är så roligt. Har du något favoritmotiv?
– Blommor och fåglar förstås, men jag är också fascinerad av väder. Moln är spännande motiv. Månen och stjärnorna är också roliga att försöka fånga. Ibland ser jag oväntade motiv. En dag var jag ute och körde bil. Snön som föll på morgonen hade börjat smälta och på ett fält var det som ett rutigt schackbräde i grönt och vitt. Det
var inget bra ställe att stanna på och det grämer mig lite. Det hade blivit en riktigt bra bild.
Vad gör du med dina bilder?
– Bilderna får vara som de är, jag
– Med kamerans hjälp kan jag se det stora i det lilla. Det är en härlig upplevelse. Och så får jag en massa frisk luft på köpet. Bättre kan man inte ha det.
» Begonia är en av mina favoritväxter, men de är så frostkänsliga. Den här morgonen kom den första frosten. Det var så vackert, men det var också slutet för det årets begonior.
» Fåglar och just sädesärlan är det något alldeles särskilt med. Den här bilden är lite rolig, tycker jag. Det är matdags, igen.
» Ett påfågelsöga och en humla möt- tes i en av mina dahlior.
» Den här sädesärleungen satt i ett av våra äppelträd och såg nästan lite förnärmad ut. Den är väldigt dunig. Kanske har den precis lärt sig flyga och är lite omskakad av det nya.
”Rikta stöttande ord du skulle säga till en vän, som är i en stressfylld situation, till dig själv”, tipsar Christina.
Foto: INGRID BACKMAN
för en svår situation
Genom att träna upp din självmedkänsla och bemöta dig själv med värme – lär du dig må bättre.
» – Det kan låta så lätt att vara snäll mot sig själv, men att stå vid sin egen sida i med- och motgång är utmanande, säger Christina Andersson, legitimerad psykolog och medicine doktor vid Karolinska Institutet.
Hon har skrivit tre böcker om självmedkänsla, och forskar om compassionträning, en alltmer populär terapiform. Studier visar nämligen att regelbunden träning i självmedkänsla ökar välbefinnandet samt minskar stress, ångest och oro.
BÅDE SJÄLVKÄNSLA OCH självförtroende stärks när vi lär oss hantera utmaningar med mer närvaro och förståelse – utan att fastna i ångest och självkritik.
– Vi är alla människor med en
inneboende önskan att må bra och vara lyckliga. Men sorger och utmaningar är en del av livet. Genom ett förhållningsätt med vänlighet och medkänsla blir allt mer umbärligt. Att i en svår stund fråga sig ”vad behöver jag nu för att skänka värme och välvilja till mig själv?”, säger Christina.
Vad är skillnaden mellan självmedkänsla och självkärlek?
– Självmedkänsla handlar om ett förhållningssätt till dig själv när du inte mår bra. Självkärlek är olika positiva känslor och något vi strävar efter att ha hela tiden. Samtidigt kan det vara lättare att ha genuin självkärlek om du utövar självmedkänsla. Då ger du dig självkärlek även i de svåra stunderna, och inte enbart när du tycker att du gjort något extra bra, förklarar Christina.
Varför är det så svårt att behandla sig själv lika omsorgsfullt som man behandlar andra?
– En del har det automatiskt i sig. Vi får trygghet från uppväxten och lär oss ta hand om oss själva. Men många använder självkritik som en form av problemlösning.
”Skärp till dig! Så där skulle du inte gjort!” Denna inre röst, som vi tror är hjälpsam, skapar inre stress. Liksom att vi har attityden ”Du kan fixa det här! Lös det!”. Men vissa saker kan vi inte fixa, att faktiskt bara vara med det som är, förhålla oss med kärlek, då blir det lättare, säger Christina.
ATT JÄMFÖRA SIG med andra genom sociala medier är också något som kan skapa självkritik. Även här gäller att visa självmedkänsla, för sin egen skull men också för bättre relationer.
– Om du kan tycka om dig själv i befintligt skick blir det lättare att tycka om andra i befintligt skick.
Mår vi bra har vi mer plats för att ta in andra människor. Du blir mer öppen och närvarande, kan på riktigt njuta av solen, känna vinden – i stället för att fokusera på det negativa och orosmoln.
Sophie EkmanF örståelse Var medveten om din situation (trött, ensam, orolig) och hur den kan påverka dina tankar, känslor och beteenden. Förlåt dig själv.
A cceptans Acceptera situationen, utan att döma eller leta förklaring.
V ärme Ge dig själv emotionell och fysisk värme (en kram, ett samtal med en vän, en kopp te eller en filt).
Vänlighet Var snäll mot dig och slå inte på dig själv när du redan har det jobbigt.
Ålder: 43 år.
Gör: Psykolog, forskare, föreläsare och författare.
Böcker: Compassionfokuserad terapi, Compassion
effekten, Yogahjärnan och Konsten att vara snäll med sig själv
(kommer snart).
Motto i livet: Tillit.
Instagram: Compassionlifestyle
Omsorg Ge dig själv omsorg. Fråga: vad behöver jag för att känna mig trygg och lugn?
om dig själv i befintligt skick
Den globala uppvärmningen fortsätter och larmrapporterna duggar tätt. Men än är det inte kört, och du kan bidra. Kom ur känslor av ångest och maktlöshet och hitta hopp och motivation i stället.
Text: Linda Newhamn
Illustration: Sophie Ekman
nnu en dag i solen! Ja, en varm sommardag kan kännas ljuvlig för en halvårsvis så frusen svensk kropp och själ.
Men i nästa tanke blir du skamsen, för den extrema sommarvärmen är ju också ett tecken på något. På en klimatkris som inte längre är i annalkande, utan redan här. Enligt FN:s klimatpanel har de senaste fem åren varit de varmaste sedan åtminstone 1850. Och skogsbränder, kraftiga regn, översvämningar, smältande isar och utdöende djurarter är tecken på det. Så kanske är det inte så konstigt att många svenskar känner en stark oro för klimatet. Ja, till och med ångest.
– Till skillnad från mycket annan ångest, som rädsla för höga höjder eller torgskräck, är den en rädsla för något reellt. Det är en fullkomligt rimlig och sund reaktion på det hot vi faktiskt står inför. Så det är bra att vi reagerar, det är en rimlig respons, säger klimatpsykologen Kali Andersson.
Problem med känslor som ångest, rädsla och sorg är att de kan få oss nedstämda och handlingsförla-
made. Man riskerar att fastna i ältande eller känna hopplöshet inför framtiden.
– Vi översköljs av fakta om artutrotningen, de smältande isarna och uppvärmningen, och på ett sätt är fakta bra, det gör oss medvetna, men man hamnar lätt i en känsla av maktlöshet. Vad ska lilla jag göra åt det här?
Så hur vänder du då på detta? För vi har fortfarande en chans att bromsa den värsta förstörelsen. Hur omvandlar du ångest och ältande hemma i soffan till hopp som övergår till aktivitet och nyttiga handlingar?
– Om man tittar på hoppforskningen, så är hopp inte en känsla på samma sätt som glädje eller ilska, utan mer ett beteende. Hopp är likt motivation en framåtrörelse.
Hoppfulla människor har också vissa saker gemensamt; de kommer på lösningar för förändring och jobbar sedan för att uppnå mål. Görandet ger dem självförtroende, en känsla av att det spelar roll vad jag gör, vilket innebär att de fortsätter agera. Och om något inte fungerar, så har de förmågan att inte deppa ihop utan testar i stället något annat.
– De är också bra på att be om hjälp, vilket är bra, för när vi gör saker tillsammans har vi större benägenhet att lyckas. Där kan man också se att hopp smittar. På samma sätt som människor som känner hopplöshet dras till andra som också gör det, och bekräftar varandras världsbild, så kan hoppfulla personer stärka varandra.
Kali berättar att hon ibland får höra ”jaja, att vara hoppfull är väl en klassfråga”. De menar att priviligierade personer som haft det enkelt är mer hoppfulla,
”Hopp är inte en känsla på samma sätt som glädje eller ilska, utan mer ett beteende. Hopp är likt motivation en framåtrörelse.
för de har fått positiv feedback på att det lönar sig att försöka agera.
– Delvis är det så, men hopp är också något man kan träna upp.
Viktigt i sammanhanget är att se upp för det falska hoppet. Det handlar om tendensen att tänka att ”om jag bara tänker positivt, så kommer allt att ordna sig” eller ”om jag ber eller mediterar, så kommer goda krafter att sprida sig”.
– Det blir ett sätt att legitimera att inte göra något. På sistone har jag också hört i andliga kretsar att man måste börja med sig själv. Man ska själv bli hel och ren inombords först, för att sedan kunna göra något gott. Det tror jag är helt fel. För när vi börjar agera tillsammans jobbar vi samtidigt på oss själva. Det är helande att tillsammans med andra vara med och läka relationen till jorden, att få bli mer respektfull och kärleksfull mot naturen och andra människor.
Ett annat falskt hopp är en överdriven tro på tekniken, där du tror att tekniken kommer att lösa alla våra klimat- och miljöutmaningar. Snart kan vi ju fånga in koldioxid och fixa grönt stål.
– Tekniska lösningar är viktiga, men tekniken löser långt ifrån allt. Vi i västvärlden måste ändra vårt sätt att leva.
Kali säger att hon ibland stöter på personer som verkligen inte lutar sig tillbaka, utan är ständigt aktiva på alla plan för att minska sitt och andras klimatavtryck, men som trots engagemanget är stressade
”Det positiva är att hopp är något man kan lära sig, och precis som hopplöshet är hopp smittsamt”, säger klimatpsykologen Kali Andersson.
och ångestfyllda. Som psykolog känner hon då en varningsflagg.
– Hos vissa handlar det om att man undviker att sörja, de använder sig av aktivism och handling som ett sätt att undvika sina känslor och fly obehaget. Det fungerar på kort sikt, görandet känns meningsfullt, men när du varvar ner kommer känslorna tillbaka. Sättet att bearbeta dina känslor är att faktiskt våga möta dem.
Kali har också märkt att vi tenderar att rikta lösningarna mot oss själv, vi försöker skapa förändring genom att sluta flyga, sopsortera och välja vegetarisk mat. Det är inte så konstigt, för vi uppmanas att minska vårt plastberoende och se över biffen, bilen och bostaden. Du gör ditt bästa, men det känns ändå inte tillräckligt bra i själen.
– Inte ens genom att bli den bästa miljöängel kan du ändra på detta, för vi lever i en värld där hundra stora företag släpper ut över 70 procent av all koldioxid. Så vad är lösningen?
– Att gå samman, och rikta fokus mot att påverka makthavare, ledare och storskalig omställning. Fördelarna med det är flera. Dels får vi större påverkanskraft när vi går ihop och jobbar tillsammans. Dels slipper du känna dig ensam i det här stora svåra. För när det kommer till att hantera livet är gemenskap väldigt viktigt. Det vet man inom kyrkan, där förstår man betydelsen av snacket på kyrkbacken, att vara del av ett socialt kit.
Att fastna i ångest hjälper vare sig dig eller planeten. Här är psykologen Kari Anderssons fem tips på hur du omvandlar ältande och ångest till handlingskraft.
Pausa från nyheter ibland
» Insikt och kunskap är viktigt, men att låta sig översköljas av dåliga nyheter kan sänka din sinnesstämning. Se upp om du har en tendens att ”scroll-missbruka”. Fundera på hur mycket negativa nyheter du klarar av, och välj vad du tar in.
Tillåt känslorna
» Sättet att bearbeta känslor är att möta dem. Kanske känner du sorg över det vi redan har förlorat och att världen framöver kan se annorlunda ut. Tillåt dig att sörja.
Ilska är en annan vanlig känsla som vissa människor har problem med. Visst kan ilska vara en destruktiv känsla, men den kan också vara konstruktiv,
Kali Anderssonhjälpa dig att sätta gränser och motivera dig till att vilja förändra. Att slå eller skälla ut någon är naturligtvis fel, men att känna känslan är inte farligt.
3Gå ut och gå samman
» Bästa sättet att hantera klimatångest tycks vara att agera. Medierna uppmanar oss ofta att rannsaka oss själva och se över våra utsläpp. Att leva så perfekt som möjligt kan lindra tillfälligt, men också ge en känsla av att du är ensam med ett stort problem. Och ska vi vara ärliga så har vissa saker du gör därhemma en försumbar effekt. Nej, klimatkrisen löser du inte på egen hand. Så bryt ensamheten, gå med i en grupp och agera tillsammans med andra. En stark gemensam röst hörs bättre.
4Samla kraft i humorn
» Ett sätt att hantera jobbiga saker är att få skratta åt eländet. Människor har i alla tider skrattat åt det som är svårt, som ett sätt att hantera problem. Det handlar inte om att du ska skratta bort problemet, bara om att få en ventil, där lite oro och ångest får pysa ut.
5Ta mental semester
» Ett sätt att undvika att fastna i undergångstankar, mönster där du bara tänker och ältar de stora frågorna, är att varva acceptans med mental semester. Det är okej att koppla bort detta ibland och bara vara, umgås med familj och vänner, skratta och samla kraft.
» Redan när Andreas Holmberg vigdes till biskop i Stockholms stift 2019, sa han att vår tids stora ödesfråga är klimatet. Nu lyfter han ämnet igen i boken Gud såg att det var gott. Att vara människa och kyrka i klimatnödens tid, där han ger oss nycklar till hur vi kan hantera frågan.
– Klimatkrisen är den största gemensamma utmaning som mänskligheten stått inför. För mig är det uppenbart att vårt sätt att leva undergräver förutsättningarna i vår samtid och för kommande generationer, men också för våra medvarelser. Som kristen är det min övertygelse att Gud inte bara bryr sig om människan, utan älskar hela vår värld, också myror och maskar.
Hur känner du själv inför klimatkrisen?
– Jag känner sorg. Och att tillåta sorgen och ta den på allvar tror jag är en av nycklarna till att hantera det här. Själv känner jag en sorg över sådant som redan har eller håller på att gå förlorat av den här sköna skapelsen. Men jag känner också en frustration och vrede över att vi har all den här kunskapen men inte gör mer.
Du skriver att förundran är viktig att ha med sig i detta. Varför?
– Jag tror att fascination och förundran kommer åt oss på ett djupare plan. Hårda fakta verkar inte få oss i tillräcklig rörelse, där
”Vi behöver måla upp nya bilder av det goda livet”, säger biskop Andreas Holmberg som har klimatet som hjärtefråga.
Foto: MAGNUS ARONSON
Gud såg att det var gott. Att vara
människa och kyrka i klimatnödens tid
Andreas
Holmberg
Verbum
kan förundran vara till hjälp. Som när min fru häromdagen berättade om hur daggmaskar kan leva i tio år, och är livsviktiga för ekosystemet då de syresätter jorden och bryter ner växtdelar. Eller förundran över den vackra fågelsången, som man vill bevara.
Tacksamhet är för dig en annan viktig nyckel i relation till klimatkrisen. Berätta!
– Det hetsiga springet, där vi jagar större, snabbare, dyrare, oftare, är ett slags slaveri som inte gör oss lyckliga och tär på jordens resurser. Om vi i stället odlar vår tacksamhet, och finner glädje i allt det vi redan har, äger och får uppleva, så saktar vi ner. På så sätt föder tacksamhet en mer hållbar livsstil. I ett samhälle präglat av rastlös konsumtion kan förnöjsamhet rent av vara en motståndsrörelse.
Du pratar även om att återerövra vi:et? På vilka sätt kan det hjälpa planeten?
– Mer individualism kommer inte att hjälpa oss att hantera
klimatkrisen. Det finns ingen hoppfull väg framåt för dig som enskild individ. Om vi däremot går samman, och återupptäcker gemenskapen, så får vi större kraft att förändra.
Du skriver att livet som många lever har lett oss in i en återvändsgränd, så vad är vägen ut ur den?
– Det finns normerande idéer och föreställningar om vad som är ett gott liv, samtidigt är många urbota trötta på allt vi ska leva upp till. Därför behöver vi måla upp nya bilder av det goda livet. Jag har inget exakt svar på vad det är, men tror på ett långsammare tempo, mindre fokus på ”jag” och ”mitt”, och mer gemenskap.
Har du en tanke du vill skicka med till dem som läser det här?
– Jag är hoppfull, tror att en förändring är möjlig, och att den ligger runt hörnet då så många är engagerade i detta nu. Så join the movement, var en del av förändringen. Låt oss resa oss upp och kasta loss – mot en bättre framtid.
Jacques Mwepu, kriminalvårdschef:
Planen var att bli präst. I stället blev han anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse.
– Jag gör nog mer nytta här, bland de tungt kriminella, än som präst, säger Jacques Mwepu.
» Han växte upp i ett priviligierat hem i Kongo Kinshasa. Visserligen var tillvaron fortfarande präglad av de belgiska kolonisatörerna, och visserligen hade det satt djupa spår också hos hans pappa, men trots det var barndomen en lycklig tid för Jacques Mwepu.
Hans pappa jobbade på tullmyndigheten och var känd för sin stil. Alltid rena, nystrukna skjortor. Aldrig en fläck på kavajen. Alltid kostym.
putsade skor. I bokhyllan ligger en kam och det doftar gott av eau de toilette.
– Jag får be om ursäkt för att jag inte har min ämbetsdräkt på mig, säger Jacques och samlar ihop en trave papper på det låga soffbordet.
Det är 32 år sedan han tvingades fly från Kongo Kinshasa via ett flyktingläger i Zambia. I dag är han anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse med ansvar för 500 anställda och 517 intagna.
Det är tufft. För här, innanför de gula tjocka murarna och de många höga stängslen, lever Sveriges farligaste män. Och Jacques och hans medarbetare jobbar i motvind.
När Jacques tar emot i sitt ljusa och luftiga arbetsrum på Kumlaanstalten verkar detta vara något som gått i arv. Stilig kostym av tunt, blårutigt ylletyg. Matchande slips och näsduk i fickan. Skinande väl
I EN TID där gängkriminaliteten nästan dagligen slår nya, mörka rekord börjar det bli trångt på Kumlaanstalten. Lägg därtill att det gäller att hålla isär så väl de olika rivaliserande gängen som de intagna som ingår i samma gäng.
– Men i dag är det svårt. De som är organiserade i gäng finns överallt och vi har nu en 25procentig
”Det är viktigt att unga får höra andra framgångsberättelser än de glamorösa historierna som de äldre kriminella berättar.
Jacques Mwepu är anstaltschef på Sveriges hårdast bevakade fängelse. Bakom de gula tjocka murarna lever Sveriges farligaste män.
ökning av intagna här på Kumla, konstaterar Jacques.
I vissa delar av anstalten behöver de intagna dela rum och det är svårt att attrahera personal.
Trots det är Jacques hoppfull. Han tror att det går att ändra på varenda en av de 517 männen innanför murarna. Bara de blir tillräckligt motiverade.
– Men det har blivit svårare. I takt med att kriminaliteten kryper allt längre ner i åldrarna blir det allt svårare att övertyga dem om nyttan att leva laglydigt.
Jacques tystnar en stund. Berättar om utmaningen det innebär att arbeta med unga killar som växt upp i utanförskap. Som sett de som är några år äldre komma glidande i sina fina bilar och som får dem att drömma om en framtid där det finns gott om pengar och där man vinner respekt. En framtid där man visserligen behöver vara grovt kriminell för att passa in, men ändå en framtid som lockar.
– Det är en utmaning. När de kommer hit till Kumla har det egentligen redan gått för långt. Då blir
Jacques Mwepu Ålder: 57 år. Familj: Fru och två barn. Bor: Västerås. Gör: Kriminalvårdare. Anstaltschef på Kumlaanstalten.
Att de intagna får en så optimal omvårdnad och behandling som möjligt ser Jacques som sina och medarbetarnas viktigaste uppgift. Han tror på det goda i människan och har som mål att alla intagna, när de friges, ska komma ut som bättre människor än vad de var när de påbörjade sitt straff.
– Jag tror faktiskt att alla kan bli bättre människor. Det tar bara olika lång tid. Vissa vill inte förändras alls, då får vi jobba hårdare med motivation och med kravställande baserat på konsekvenser inom lagens ram.
I DAGARNA HAR det precis arrangerats en försoningsvecka på Kumlaanstalten och på bordet framför Jacques ligger en vältummad bok om ämnet, Försoningens väg.
– Vi jobbar med samma program som i Sydafrika, och när jag var anstaltschef på Hinseberg hade vi det programmet även där.
Jacques är en välkänd person för de intagna och vistas så mycket han hinner ute på avdelningarna. Men han medverkar inte själv under försoningsveckan. Det får han inte, berättar han. Därför är han bara med sista dagen, då de intagna och prästerna bjuder in honom på fika.
det än viktigare för oss att vara ute på avdelningarna och försöka motivera de intagna. Särskilt bland dem i åldrarna 18–24 år där det krävs robusta insatser.
Är det för sent sedan?
– Nja. Nej, det är det inte. Men det blir betydligt svårare. Fram tills det att en intagen fyller 24 kan vi jobba mer riktat då de ses som unga med särskilda behov.
JACQUES MENAR, PRECIS som så många andra insatta i ämnet, att insatserna måste göras mycket tidigare. Berättar att han nyligen besökt Fryshusets grundskola i Husby där han pratat om konsekvenserna som ett kriminellt leverne medför.
– Det är viktigt att unga får ta del av andra berättelser, att de får veta hur samhället faktiskt funkar och att de får höra andra framgångsberättelser än de ensidigt glamorösa historierna som de kriminella lite äldre personerna berättar.
Kontoret på Kumlaanstalten är rymligt, men Jacques Mwepu vistas så mycket han hinner ute på avdelningarna. Han är en välkänd person för de intagna.
– Jag pratade med en intagen som sa att det här ger så mycket mer än något annat. Och det tror jag också. Att ångra och ta ansvar för det man har gjort är en bra förutsättning för att gå vidare ut i samhället och livet. Försoningsveckan är ett viktigt komplement som stöder våra ackrediterade behandlingsprogram.
Han tror på människans lika värde, har sedan tonåren drivits av en vilja att göra rätt och göra gott. Och det är också på grund av den drivkraften som han hamnat här, i Sverige, och inte blev kvar i Kongo Kinshasa där han föddes 1965. Han växte upp i en stor familj bestående av sin pappa, pappans två fruar och flera syskon och halvsyskon, men när hans föräldrar skilde sig tvingades mamman lämna hemmet och Jacques och hans syskon blev kvar hos pappan och hans andra fru.
Jacques gick i katolsk pojkskola och efter en tragisk händelse där hans lillebror dog i en olycka vände han
”
Men vet du, 70 procent av de intagna återgår inte i brott. Det är det vi måste påminna oss om.
sig allt mer till religionen. I tonåren upplevde han ett kall att bli präst och började studera.
MEN DET BLEV ingen präst av Jacques. Efter fyra års präststudier insåg Jacques att han nog inte var ett prästämne. I stället började han läsa till jurist och flyttade till Kinshasas universitetsområde. Han trivdes. Både med studierna och med studentlivet. Började engagera sig politiskt och deltog i flera demonstrationer mot den dåvarande president Mobutu.
Det var också det politiska engagemanget som gjorde att han tvingades fly under dramatiska former och under nästan ett års tid bosätta sig i ett flyktingläger i Zambia, innan han landade i Sverige.
Han började läsa svenska. Läste kriminologi och beteendevetenskap parallellt med extrajobb på krogen i Västerås och Köping. Han och hans kongolesiska hustru Gisele bildade familj och han började arbeta på Hällbyanstalten som vårdare.
Den första tiden var tuff. Jacques var den första svarta personen som någonsin arbetat på anstalten, och han möttes dagligen av rasism.
Trots det trivdes Jacques och kände att han gjorde nytta. Hans arbete uppmärksammades och snart
Jacques Mwepu hade en tuff första tid som kriminalvårdare på Hällbyanstalten. Han var den första svarta personen som någonsin jobbat där, och möttes dagligen av rasism.
erbjöds han en chefsutbildning. Började jobba på Mariefredsanstalten och sedan på Hinseberg som anstaltschef.
I fönsterbrädan står ett diplom från Elfenbenskusten. Det är ett minne från 2005, då Jacques fick i uppdrag av FN att förbättra fängelseförhållandena i landet. Du blev inte präst?
– Nej. Men jag gör nog ännu mer nytta här än vad jag hade gjort som präst. Som präst hade jag jobbat med människor som har resurser. Nu jobbar jag med dem som inte har samma förutsättningar.
HAN TROR PÅ alla 517 intagna. Blir ledsen när han ibland ute på avdelningarna träffar sönerna till dem som tidigare varit intagna och ser att kriminaliteten gått vidare från far till son. Det får honom att fundera på det som berör honom mest: Barnen som har föräldrar som sitter inne. Sedan ler han stort.
– Men vet du, 70 procent av de intagna återgår inte i brott. Det är det vi måste påminna oss om. Hela tiden. De allra flesta går det faktiskt bra för, och det är väl ett kvitto så gott som något på att vi lyckas med vårt arbete.
Camilla von Below
Ålder: 47 år.
Bor: I Uppsala.
Gör: Psykolog, psykoterapeut och handlerade vid S:t Lukas samt lektor i psykologi vid Stockholms Universitet.
Motto: ”Var den du vill se i världen”.
Foto:
APPENDIX FOTOGRAFI
» Nu ska plötsligt allas humör och förväntningar synkas. Kanske en ensamhet uppenbarar sig, utan kollegor och rutiner. Kanske känner vi en press att allt ska vara så himla bra på sommaren. Dessutom tar själen inte semester –tvärtom kan stora frågor komma upp till ytan när vi slappnar av.
På S:t Lukas mottagning i Uppsala möter Camilla von Below olika människor i sitt jobb som psykolog, och även om hon tror många ser fram emot en skön ledighet, finns det en viss oro hos en del.
– Man har kanske inte hunnit tänka på semestern, och så kommer förväntningarna, nu ska allt hända. Kommer jag hinna återhämta mig, hur ska det gå att umgås med släktingarna? Kanske också
en oro när man är mitt i det, hur ska allas önskningar tillfredställas? Eller, hur ska vi ha råd?
Det kan också vara så att man inte har barn eller av olika anledningar inte är med sina barn under sommaren.
– Då kan man känna sig osäker på vad man ska göra, som att sommaren mer är för dem med barn, säger Camilla.
DET BEHÖVS NÅGRA lugna dagar för att ställa om och lagom med krav på vad som ska hinnas med, om Camilla får råda.
– Inte minst barn behöver det, kanske tillåta några sovmorgnar.
I bonusfamiljer kan det bli svårt om det är stora åldersskillnader mellan barnen.
– De vill äta olika tider, vaknar olika tider. Då får man göra upp
Är man ensam kan man känna sig osäker på vad man ska göra, som att sommaren mer är för dem med barn.
med sin idealbild. Vad är möjligt för just oss? Sedan måste man inte göra allt med familjen, tipsar Camilla. Hon påminner om att det kan vara rätt arbetsamt att upprätthålla strukturer under sommaren.
– Man kan försöka ha lägre krav på till exempel matlagningen. Och fråga sig, vad tycker jag verkligen är viktigt av allt det här? Är det att umgås, att laga jättegod mat eller hinna med så mycket som möjligt? Alla saker går kanske inte ihop. Hur undviker vi konflikter?
– Prata igenom innan vad som är viktigt för var och en. Kan det viktigaste rymmas? Tydliggör vad som är jobbigt, vilket kan vara ganska små saker, till exempel vem som förväntas göra vad om man samlas i ett hus på sommaren. Vem lagar maten? Hur ofta ska vi städa?
Camilla von Below
Hur hanterar vi alla förväntningar?
”Vi är mycket för att jämföra med andra. Men vad man vill göra är kanske rätt olika. Man bör ha sin egen måttstock, fråga sig ”vad tycker vi om i just vår familj?”Foto: MAGNUS ARONSON
Ett konkret tips är att avstå från sociala medier – om man mår bättre av det.
– Då är man inte med i tävlingen om vem som har bästa semestern. Vi är mycket för att jämföra med andra. Men vad man vill göra är kanske rätt olika. Man bör ha sin egen måttstock, fråga sig ”vad tycker vi om i just vår familj?”. Vad tycker vi är semester? Gillar vi att umgås? Ja, men det måste vi ju inte göra i Grekland om vi inte har råd i sommar, det kan vi göra någon annanstans.
ATT VETA VAD man gillar är lättare sagt än gjort. Camilla tror att det är vanligt att inte veta.
– Man är inte i kontakt med sig själv. Och då kommer den där jämförelsen.
Enligt forskning behöver vi inte ha en lång semester för att känna
... inför sommarledigheten:
» Tänk på vad du tycker är viktigt med semestern och försök skapa det.
» Prata med varandra om förväntningar innan om ni är flera.
» Vårda relationer året om.
» Ha lagom höga förväntningar.
» Ge plats för att allt inte blir som du tänkt, och det är okej.
» Bråka inte inför barnen.
» Ta hjälp utifrån om det behövs.
oss utvilade, flera korta går också bra.
– Studier visar att vi återhämtar oss bäst när vi gör något annat än vi gör i vanliga fall. Så sitter du stilla i ditt jobb kan det vara semester att springa, cykla eller vandra. Forskning visar också att när vi har semester kan stora tankar, oro och sorg ta mer plats än vanligt.
– Det är bra att dela sina tankar, ofta blir de mindre ledsamma eller skrämmande då. Om det är sorg, tillåt dig att tänka på och prata om dem som är borta och dela minnen med varandra. Om det är mycket oro, fundera på hur mycket plats det får ta? Försiktigt och vänligt styra sin uppmärksamhet till något annat, säger Camilla. Medan oro kan vara bra att begränsa är det annorlunda med existentiella frågor.
– Här måste man få tillåta sig att
tänka, säger Camilla och påmin ner om att tiden utanför vardagen också är en möjlighet att få fatt i det som känns viktigt, som vad man vill i livet. När ska man söka hjälp?
– Handlar det om en depression behöver du hjälp. Eller om du bär på en oro som aldrig går över, stor oro för ditt barn, mycket relationsproblem som känns outhärdliga.
Det kan vara särskilt tufft och behövas stöd i familjer där det finns barn med svårigheter.
– Att känna ”hur ska jag orka det här, det blir ju ingen semester för mig!” är vanligt då, liksom att tycka det är skönt när skola och rutiner börjar, säger Camilla och menar att det sista egentligen gäller för nästan alla.
– Det är okej att tycka det räcker med semester efter ett tag.
Uppblåsta förväntningar på semestern?
Ett tips är att ta paus från sociala medier.
Foto: ANTONIO SOLANO/GETTY
»
» Diakonen
Jakob Ahlin:
Vi stöttar och finns här när människan kommer.
När motgångarna känns svårare än vi mäktar med, då finns för
i Visby, student i utredningskriminologi och extraknäckande taxichaufför.
Så deltog han på en av Svenska kyrkans grundkurser och kände ett kall att utbilda sig till diakon.
Han berättar om olika sommarverksamheter, som öppna mötesplatser, vilket alla kyrkor i Sverige erbjuder, och sommarkafé, där ungdomar får lära sig ta ansvar genom att sköta kassan och iordningställa fika. De ordnar också sommarläger för lite äldre barn med diagnoser eller annan svårighetsbild i vardagen samt har en familjevecka med aktiviteter för utsatta familjer.
– Den är väldigt populär, vi önskar vi hade resurser och budget för att göra den med fler.
DIAKONENS ARBETE innefattar att praktiskt och konkret hjälpa människor i nöd.
kanske får ett presentkort för att kunna göra en dagaktivitet och så vidare, säger Jacob, och tillägger att det alltid handlar om hjälp till självhjälp. Att Svenska kyrkan aldrig kan försörja någon, men gör punktinsatser. Diakonen samarbetar med socialvården, hälso och sjukvården och andra organisationer.
– Sedan finns det många olika kompetenser i en församling, som terapeuter och specialpedagoger, om problemet är djupare.
MEN HUR GÖR man om man vill träffa en diakon?
– Ring hit eller kom till vår öppna diakonimottagning, vi kan alltid ta ett samtal. Det kan börja med att vi pratar om vädret, sedan växter det till något mer, säger Jacob och det är tydligt att han älskar sitt jobb.
Då kan det vara bra att veta att man kan vända sig till en diakon.
JACOB HAR EN varierad livsresa bakom sig. Det börjar med lumpen, sedan som undersköterska med jobb inom psykiatrin, snickare, småbarnspappa och bagare
– Jag möter alla förfrågningar av behov och gör det jag kan för att hjälpa handgripligen eller guida människor. Är det familjer som inte har råd att göra något på sommaren kan vi bistå dem. De
– Får jag bara räcka ut en hand till en person, då är det en win. Jag är här för att vara en medvandrare. Möta i ögonhöjd, ge trygghet och hjälpa människor känna tillhörighet någonstans, säger Jacob.
Sophie EkmanUnder sommaren umgås vi ofta intensivt och många oroar sig för konflikter. Pastor Sofia Camnerin ger åtta vänliga påminnelser som hjälper dig stärka relationerna.
1 Tänk på att livet är ”både och”
Sällan känns livet enbart lyckligt. Ofta kan det växla snabbt. Någon ramlar och slår sig, vädret slår om eller något allvarligt inträffar. Det kan kännas som misslyckanden, ”vi skulle ju ha det så bra”. Försök försonas med att livet nästan alltid är “både och”. Det är samtidigt både fint och svårt, lyckligt och sorgligt. Om vi ser att livet är sårbart och ofullkomligt, blir vi mer tillåtande mot varandra.
2 Lev nu
Vi skulle uppleva mindre spänning om vi levde mer här och nu, inte jämförde med det som kunde varit eller skulle blivit. I detta nu kommer troligen inte alla vara helt nöjda, men det är ändå oftast tillräckligt bra.
3
Se kraften i att vara sårbar
Mycket i vår tid bygger på framgång, tävling, styrka. Men det finns en kraft också i det sårbara, ofullkomliga, enkla. När vi ser varandra i ögonen lite mer ärligt, kan vi erfara en djupare samhörighet. Kärleken och ömheten kan lättare sippra fram då. När vi tillåter oss att se det vackra som sker samtidigt med det som oroar; kriget som rasar i Ukraina, klimatkrisen som pågår och så vidare, kan vi se att fortfarande flyger fjärilar, djurungar föds och barn hoppar från bryggan.
Fatta beslut med tålamod och acceptans
Att fatta beslut är inte alltid lätt när många ska tycka till. Det är viktigt att alla blir lyssnade till, även barnen. Ta alltid hänsyn till den svagaste länken, den som inte riktigt orkar på samma sätt. Kanske vi lyckas hitta på något som alla vill, eller tycker är okej. Eller så får vi dela på oss, göra olika saker olika dagar. Tänk på att få vara nära varandra ofta räcker.
5 Hitta utrymmet i mitten
I gemenskaper behöver det finnas ett utrymme i mitten, som hålls öppet om vi inte försöker kontrollera varandra. Besvikelse kan uppstå när andra inte vill göra eller tycker som vi. Försök acceptera att även de som står oss nära är den andre, en främling. En person kan aldrig vara allt för oss. Integritet
Sofia Camnerin är pastor och doktor i teologi, verksam som generalsekreterare i Sveriges kristna råd. Aktuell med boken Stå ut med de andra. En bok om kärlek och enhet
och gränser behövs. För att orka med andra behöver vi också söka kraften inom oss själva. Var med dig själv, gör sådant som fyller på din energi.
6 Gör saker ihop
När vi gör något tillsammans uppstår en känsla av samhörighet och gemenskap. Att prata är självklart är viktigt, men mer verkningsfullt är det vi gör tillsammans. Det är dessa händelser vi minns. Bygg en drake, tittat på soluppgången, besök en tpark, gå på snäckjakt.
7 Lev med kärlek som grund Kärlek är en kraft. Den drabbar. Ibland oväntat, ibland kraftfullt, ofta lågmält spirande. Kärlek blir mer synlig när vi tillåter den. Kärlek infinner sig lättare om vi agerar kärleksfullt, oavsett eventuella känslor. Vi kan komma till en punkt när kärleken inte finns där längre, kanske till en partner. Men i de flesta relationer uppstår kärlek när vi vågar gå kärlekens väg. Den som försöker se på andra med medkännande, vågar vara vänlig och hjälpa, även om det är en okänd.
8 Sök försoning, men sätt alltid gränser för våld och destruktion
Stå ut med de andra. En bok om kärlek och enhet
Sofia
Camnerin Verbum
Att leva i relation kan vara svårt och påfrestande. Det är lätt att såra och bli sårad. Därför är gränser och integritet viktigt. Om gränser överskrids måste band klippas, våld hör aldrig hemma i friska relationer. Men konflikter i sig är vanliga och inte farliga. Försök att se försonande på att så är livet. Det går att bli sams igen. Och att försonas behöver inte vara himlastormande. Det kan räcka med att andas lugnt, se varandra i ögonen, äta lite chips.
Förflyttas till en västkuststrand, en öländsk badort på 30-talet eller södra Provence, medan du mumsar på snabblagad lunch och god fika.
Au revoir Agneta
Emma Hamberg Piratförlaget» Uppföljaren till Emma Hambergs populära bok Je m’appelle Agneta är äntligen här, en varmt livsbejakande och underhållande roman om att vara sann mot sig själv, men också att leva livet som det äventyr det faktiskt kan vara. Nu vet Agneta precis hur hon vill leva i byn Saint Carelle i Provence: i klostret med vännerna, kindpussande, katter, vin och baguetter. Men, så knackar det på klosterporten en vacker dag, och den magiska världen går sönder. Ska Agneta lyckas rädda klostret? Emma Hamberg träffar hjärtat med sitt charmiga, humoristiska tilltal som ger allvaret större djup och gör glädjen dubbel.
» ... på Världsutställningen i Saint Louis 1904 var det premiär för våffelstrutar fyllda med sylt och grädde. När sylten tog slut fylldes strutarna med glass i stället och så hade glasstruten fått sitt genombrott.
Glasstrut är för övrigt en av benens positioner vid grodsim.
Källa: Wikipediia
» Får det lov att vara en lavendelglass, en päronpaj eller en pelargonkaka? Vackra blommor och solvarma bär och frukter kan göra vilket bakverk som helst oemotståndligt. Och det behöver inte vara särskilt komplicerat att baka. Fredrik Nyléns bakbok bjuder på massor av härliga sommarrecept för alla fikatillfällen. En paus från sommarvärmen med en fika i skuggan med hembakat är alltid en höjdare – och trevligt att bjuda nära och kära på.
Groda, glasstrut, pinne
Ia Isaksson, Hanna Klinthage Rabén & Sjögren
» En sommarvarm och färgsprakande berättelse om My som inte vill lära sig simma. Trots att pappa tjatar. På simskolan säger barnen ”groda, glasstrut, pinne”, för det är så man ser ut när man tränar simtag. My tycker det verkar så lätt för de andra barnen, för själv tycker hon det känns lite läskigt. Men så träffar hon Bill som verkar känna likadant, och tillsammans tar de det i sin takt. En fin liten berättelse om att våga göra saker man är rädd för och att få en kompis.
Badort
Tove Folkesson, Hanna Folkesson
Nordstedts
» Vi förflyttar oss till midsommarafton 1938 och badorten Borgholm. Under en virvlande festnatt möts Ingrid och Måna till toner av jazz och regnvåt kaprifol. Det blir ett starkt möte som öppnar rum som sedan inte kan stängas. Här skildras den svenska badortsepoken ur ett nytt perspektiv, två unga kvinnors kärlek på en plats där gamla traditioner mäts mot de nya. Tove Folkesson har skrivit flera böcker och vunnit bland annat Svenska Dagbladets litteraturpris. Hon bor på Öland ihop med Hanna Folkesson och detta är deras första gemensamma roman. I butik från mitten av juli.
Laga lunch på typ 4 minuter
Sara Begner Nordstedts
» Sommaren är som bekant kort, och då vill vi passa på att njuta så mycket som möjligt. Inte lägga för mycket tid på matlagning – men ändå äta gott. Sara Begners kokbok innehåller flera goda och plånboksvänliga maträtter som kanske inte tar fyra minuter att laga, men inte långt ifrån. Och alltigenom ett klimatvänligt tänk och många smarta knep charmigt antecknade i kanten. Vad sägs om hummusbowl, en gazpacho med grillad paprika på burk eller gnocchi med snabbpesto?
60 barn
» ... döptes i pastoratet 2022.
Att döpa ett barn eller gifta sig är stort. Men det behöver inte betyda en stor, påkostad tillställning. Det viktigaste är att det blir en härlig och minnesvärd dag tillsammans med nära och kära.
» Att Julie skulle döpas, precis som storebror Fabian kändes självklart för föräldrarna Mathilda och Patrik. När de började planera dopet kom också en tanke om att de skulle passa på att bekräfta sin kärlek till varandra och gifta sig samtidigt. Det kändes viktigt att Julie skulle få stå i centrum på sin dopdag, därför valde de båda att inte berätta om vigseln för sina gäster i förväg.
Så kom den stora dagen. Julie
Mathilda berättar om det praktiska runt dagen:
» Våra närmaste släktingar och vänner var inbjudna. De är spridda över landet och har en bit att åka,
bars fram till dopet i den dopklänning hennes mamma en gång bar och dopmössa och dopband från sin pappas släkt. En mycket stolt storebror Fabian hjälpte till att hälla upp dopvattnet.
– Det var en så fin stund i kyrkan. Vi hade valt samma psalmer som vid Fabians dop och allt gick så bra. Efter dopet gick Fabian och satte sig hos mormor och morfar. Vi tog fram en liten brudbukett och en blomma till Patriks kavaj och så gick dopet över i vår vigsel. Det var bara två kompisar som visste vad som skulle hända, så det blev en stor överraskning för våra gäster. Efter dopet och vigseln bjöds det på lunch i församlingshemmet Kyrkliden. På bordet fanns
en blandning av färdigköpt och hemlagat. Julies fadder hade bakat tårtor.
– Det var en härlig dag, fylld av glädje, värme och kärlek. Vilken dag vi fick och vilka minnen att tänka tillbaka på och berätta om för Julie när hon blivit lite större. Vad skulle du vilja säga till någon som kanske funderar på något liknande?
– Det behöver inte vara stort och planerat in i minsta detalj. Spontant och lättsamt blir precis lika minnesvärt, kanske ännu starkare. Tänk på vad som fungerar i livet just nu och var inte rädd för att be om hjälp. Man behöver inte göra allt själv.
... i Slaka-Nykil
Gör så här: Kontakta expeditionen på 013-474 23 00 om du vill boka dop i någon av våra kyrkor. Vi har dopklänningar att låna ut och du får låna församlingshemmet utan kostnad för kalas i anslutning till dopet.
så vi ville ha dop och vigsel tidigt på dagen och äta mat tillsammans och umgås efteråt. Om vi blir sugna på en stor fest kan vi ju alltid ha det vid ett annat tillfälle.
» Julies mor- och farföräldrar fick en del uppdrag av oss. Julies ena fadder hade ordnat med tårtorna och två av våra kompisar ordnade med blommorna till den
hemliga vigseln.
» För klädsel tänkte vi praktiskt och bekvämt i första hand. Jag valde rosa som är en färg jag gillar och känner mig fin i. Det fick bli en praktisk modell
som fungerar att både amma och leka i och där fläckar som lätt kommer när man umgås med småbarn går att dölja. Patrik hade kostym med väst så att det gick enkelt
att variera klädseln över dagen. Fabian fick själv välja kläder och han ville ha kostym precis som pappa. Han tyckte också det var viktigt med snygga skor till.
... just nu gör vi det här i miljöarbetet:
» Miljögruppen har tagit fram förslag på revidering av vision, policy och övergripande mål. Förslagen ska tas upp i kyrkoråd och fastställas i kyrkofullmäktige.
» Medarbetare och förtroendevalda tar fram delmål och åtgärdsplaner utifrån de övergripande målen.
... det här ska världen uppnå med de globala målen:
» Avskaffa extrem fattigdom.
» Minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
» Främja fred och rättvisa.
» Lösa klimatkrisen.
Nu har vi tryckt på startknappen i processen för att miljödiplomera pastoratet i steg 2.
I det första steget tog vi fram grunderna för ett systematiskt miljöarbete. Nu ska vi se till att det blir en naturlig del av arbetet i hela pastoratet.
» Under våren har pastoratets miljögrupp tagit fram förslag på en uppdaterad vision, policy och övergripande mål för miljöarbetet. De nya förslagen tar avstamp i FN:s globala mål i Agenda 2030. Men vad innebär de globala målen och är det verkligen möjligt att översätta dem till vår lokala verksamhet?
globala målen i vår vardag. Men börjar man titta lite närmare på delmålen finns det ofta mycket att hämta, menar Anna.
Anna Danielsson.– Målet hållbara städer och samhällen är ett exempel. Där finns ett delmål som heter Skydda världens kultur- och naturarv. Här har vi alla möjligheter att bidra genom att värna kulturarvet i våra kyrkor. Målet för vatten och sanitet kan vi också arbeta med, bland annat genom att se över hur vi hanterar och använder vatten varje dag. Vi kan också bidra genom att skydda den biologiska mångfalden och de naturliga livsmiljöerna för växter och insekter.
Kyrkan kan bidra genom att skydda den biologiska mångfalden och de naturliga livsmiljöerna för växter och insekter.
– De globala målen antogs av FN:s medlemsländer 2015. Det beskriver vad världens länder måste åstadkomma för att uppnå en utveckling som är hållbar socialt, ekonomiskt och miljömässigt, säger Anna Danielsson, pastoratets miljösamordnare.
DET FINNS 17 GLOBALA mål som omfattar en rad områden, till exempel rent vatten och sanitet för alla, hållbara städer och samhällen, ekosystem och biologisk mångfald. De 17 målen har sedan delats upp i 169 delmål. Till det kommer drygt 230 indikatorer som ska användas för att kunna följa upp arbetet.
Vid en första anblick kanske det kan vara svårt att se hur vi som lokala församlingar kan ta in de
ATT DET HÄR är ett stort och viktigt arbete råder det ingen tvekan om. Inte heller att det är något som måste göras nu, vi kan inte vänta.
– Det brukar sägas att vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna. Det kan kännas stort och svårt att greppa, men vi kan alla göra något för att målen ska bli verklighet, avslutar Anna.
Mari LundmarkVill du bli målmedveten?
» På globalamalen.se kan du läsa mer om målen och delmålen och se hur det går för världens länder. Där kan du också göra ett test där du får tips om hur du kan bli en del av förändringen.
» Nu är alla våra säsongsanställda vaktmästare på plats – ett säkert tecken på att det är sommar. I år säger vi hej och välkommen tilllbaka till Jarno Lahtinen, Christer Castegård, Irma Fundberg, Marie Sooaru och Fredrik Mannerhagen.
» Tänk så många levnadshistorier vi skulle kunna berätta om de som är begravda på våra kyrkogårdar. En del livsöden finns omsorgsfullt nedtecknade av anhöriga eller andra som haft en anknytning till personen. Andra berättelser är helt okända för oss, eller så kanske vi har hört lösryckta delar berättas någon gång.
Genom åren har vi fått berättelser och dokumentation kring flera av de äldre gravarna på våra kyrkogårdar. I sommar kan du ta del av några av dem via en liten skylt vid respektive grav. På skylten finns också en QR-kod som tar dig vidare till pastoratets webbplats där du kan läsa mer om personen. Vi börjar i liten skala med två skyltar på varje kyrkogård. Sedan
Jarno kommer att vara huvudansvarig för kyrkogården i Gammalkil i sommar. Christer arbetar främst i Gammalkil och Ulrika, Marie i Skeda och Slaka och Fredrik i Nykil och Slaka. Irma kommer att arbeta på alla våra kyrkogårdar.
Ta reda på vem som ligger begravd.
Från vänster: Fredrik, Marie, Jarno, Christer och Irma.
Foto: MARI LUNDMARK
» I vår har alla medarbetare i pastoratet fått utbildning i hjärt-lungräddning och brandskydd hos Räddningstjänsten Östra Götaland. Det finns också hjärtstartare i alla församlingshem. Skulle någon drabbas av ett hjärtstopp på kyrkogården eller i kyrkan är vi alltså väl rustade för att göra en första insats i väntan på ambulans.
Bilden är en gravkarta över Nykils kyrkogård.
är tanken att vi successivt ska öka ut antalet skyltar.
Kanske har du förslag på en intressant historia vi kan berätta? Då är du välkommen att höra av dig till Anna Danielsson som ansvarar för våra kyrkogårdar. Kontaktuppgifter finns på sista sidan i tidningen.
» ... plantor av isbegonior, silverek och tagetes ska planteras på våra kyrkogårdar.
» Ska du boka en begravning och/ eller se ut en gravplats till en anhörig? Då kan du i lugn och ro vandra runt i våra kyrkor och på kyrkogårdarna hemifrån innan du bestämmer dig.
Tagetes.
Foto: HARMPETI/ GETTY IMAGES
Här hittar du vandringarna: svenskakyrkan.se/slaka-nykil/ nyfiken-pa-vara-kyrkor
Sommarcaféer, friluftsgudstjänster, musik i sommarkväll, vägkyrka eller en alldeles vanlig gudstjänst eller mässa. Oavsett vilket du helst förknippar med sommaren så kan du hitta det någonstans i pastoratet.
Schiörlinakademin
12–15 augusti
» Visste du att orgeln i Gammalkils kyrka är något av en världskändis?
Orgeln byggdes av Per Schiörlin 1806. Med 28 stämmor, två manualer och självständig pedal blev den mycket uppmärksammad och omtalades på den tiden som ”det största och bästa orgelverket i stiftets, kanhända hela rikets landskyrkor”.
Gammalkilsorgeln blev internationellt känd 2001 när den amerikanske organisten William Porter spelade in en skiva på plats i Gammalkil.
Skivan fick stor spridning och gjorde att många fick upp ögonen för vår fina orgel.
Det är inte undra på att Schiörlinakademin lockar orgelspelare från flera länder för lektio
Ta med en kaffekorg och kom på gudstjänst i det gröna!
Gudstjänst i det gröna
» Att få fira gudstjänst i det gröna är något alldeles speciellt. Ta med en kaffekorg och kom och var med du också. Om du behöver en vägbeskrivning till någon av friluftsgudstjänsterna är du välkommen att höra av dig till expeditionen veckan innan. Vid dåligt väder kan det bli ändrade planer – då finns den senaste informationen i kalendern på pastoratets webb.
Friluftsgudstjänster
ner och workshops i Gammalkil.
När det här skrivs är inte programmet för årets akademi fastställt, men det blir orgelkonserter i Gammalkil och kanske också någon mer kyrka.
Håll ögonen öppna i vår annonsering och på pastoratets webbplats så får du veta mer: www.svenskakyrkan.se/slaka-nykil
Lindsberg, Nykil
Datum: 2 juli. Tid: 15.00.
Slåttergudstjänst vid
Skeda församlingsgård
Datum: 9 juli. Tid: 15.00.
Skuggebo, Ulrika
Datum: 16 juli. Tid: 15.00.
Runnebo, Nykil
Datum: 30 juli. Tid: 15.00.
Ekumenisk friluftsgudstjänst
i Lilla Gåra, Skeda
Datum: 6 augusti. Tid: 14.00.
Ingvastebo kvarn, Nykil
Datum: 20 augusti. Tid: 15.00.
”Det största och bästa orgelverket i stiftets, kanhända hela rikets landskyrkor.Orgeln i Gammalkils kyrka – något av en världskändis. Foto: EALISA/ GETTY
» Även i år är Ulrika vägkyrka öppen under en vecka i slutet på juli. Välkommen in att titta närmare på vår vackra kyrka från 1700talet och känna doften från det tjärade spåntaket. När du ändå är i Ulrika kan vi rekommendera ett besök på Ulrika muséum där årets utställ ning är verk av naivisten Tycho Hägg.
Vägkyrka
Datum: Dagligen mellan den 29 juli och den 6 augusti. Tid: 12.00–17.00. Ulrika kyrka.
Hög stämning när Adam och Linn Svensson var gästartister på sommarcafé i Skeda förra året.
Foto: PRIVAT
... något viktigt:
» Tider och platser finner du i Corren på onsdagar och torsdagar.
» Ibland kan det bli ändringar med kort varsel.
I kalendern på pastoratets webb finns alltid den senaste informationen: www.svenskakyrkan.se/ slaka-nykil
Hur började allt egentligen och hur tänker ni inför årets caféer?
– Vi var några som på olika vis var engagerade i Skeda församling och tyckte att det behövde hända något även sommartid, berättar Siw Andersson. Ett café med musik kändes som en bra idé. 1997 var det premiär och sedan har det bara rullat på varje sommar.
– Det gick fort att få folk att hitta till sommarcaféet och sedan komma tillbaka året därpå, säger Janne Lingeby. Sommarkvällar, doften av grillat, musikunderhållning, massa människor i olika åldrar och en möjlighet att bidra till lokal välgörenhet. Bättre kan det inte bli. Lotterier är också något som hör caféet till, eller hur?
– Vi brukar satsa på ätbara vinster, som gärna får vara närproducerade, berättar Marina Lingeby. Överskottet på lotteriet går till
Är du sugen på sällskap till fikat? Kanske lite underhållning? Då ska du hålla ögonen öppna efter våra sommarcaféer i Lambohov, Nykil och Skeda.
Lambohov
Torsdagscaféer hela sommaren
14.00–16.00. Den som vill kan följa med på promenad med start 14.00. Den 22 juni, 20 juli och 17 augusti blir det även musikunderhållning.
lokal välgörenhet, precis som överskottet på caféförsäljningen. Det känns bra.
Hur ser en cafékväll ut?
– Vi börjar 18.30. Det finns fika och kokt eller grillad korv att köpa hela kvällen, berättar Elisabeth Eriksson. Vi börjar med en liten andakt och sedan är det musik. Är det fint väder sitter vi ute bakom församlingsgården, regnar det håller vi oss under tak på altanen eller inomhus.
Det går åt många ideélla krafter för att ordna sommarcaféerna ... – Och det finns alltid plats för fler, säger Siw. Vi har roligt när vi arbetar tillsammans, det blir en härlig gemenskap och det behövs alltid ett par extra händer. Om någon är sugen på att göra en insats på ett eller flera caféer – kontakta mig på 070208 68 50 eller Marina på 070379 37 94.
Nykil, Gamlegården
Sommarcafé på Gamlegårdens veranda när vädret tillåter och andan faller på. Spana efter gatupratare med dag och tid vid uppfarten till kyrkan.
Skeda Församlingsgård
Tre onsdagskvällar är det sommarcafé 18.30 i församlingsgården. Härlig musik, fika, korv och gemenskap utlovas.
26 juli: Adam och Linn Svensson
2 augusti: Folke (fd Swedish Romantic Blues)
9 augusti: Chuck Berry Mania
”Sommarkväll, musik och doften av grillat – bättre kan det inte bli”
... Skeda, vars sommarcaféer i församlingsgården drar stor publik. HALLÅ DÄR!
Varför inte göra en utflykt i pastoratet i sommar? Du kan till exempel besöka någon av våra kyrkor, uppleva resterna av en urskog, meditationsvandra
längs Lilla Askaleden eller lära dig mer om hur människorna levde i trakterna runt Ulrika förr i tiden.
» Våra kyrkor är som regel öppna dagtid och på helgerna i anslutning till våra gudstjänster. Vill du vara säker på att en kyrka är öppen när du kommer på besök rekommenderar vi att du hör av dig till ansvarig vaktmästare några dagar innan ditt besök.
Om du vill göra en utflykt utanför pastoratet finns många utflyktstips i broschyren Sommaröppna kyrkor 2023. Broschyren finns att hämta i våra kyrkor och på expeditionen. Den finns också digitalt på pastoratets webbplats.
» I trakterna runt Slaka finns många fornlämningar, till exempel världens sannolikt största domarring på fältet strax nedanför skolan.
Vid begravningsplatsen i Lilla
Aska finns Askaleden – en meditationsled som egentligen är två. En lättare på två kilometer som är relativt enkelt att gå och en något längre på 4,2 kilometer med lite mer varierat underlag.
Längs leden finns skyltar som berättar om platserna du kommer till och det omgivande landskapet.
Broschyren sommaröppna kyrkor.
» Stanna gärna till vid Skeda församlingsgård i sommar. Ta med en kaffekorg och var en stund på grönområdet bakom huset. Här finns både sol och skugga och inte minst en EU-godkänd lekplats för yngre besökare. Skulle det komma en regnskur går det bra att ta med fikat upp på altanen.
» Långt in i skogen mellan Ulrika och Nykil ligger kulturreservatet Öna. Här får du en bild av hur livet kunde vara för de som med små medel och under tuffa förhållanden brukade skogen och markerna fram till början av 1900-talet. Du kan upptäcka Öna med hjälp av din smarta telefon. Vid ingången finns QR-koder till fyra vandringar där du får veta mer livet på Öna och lära känna några av de människor som bott där.
» I Ulrika finns Ycke naturreservat med rester av en urskog som fått utvecklas utan påverkan av jord- eller skogsbruk. Det är en trolsk stämning i skogen som för tankarna till en sagoskog. En del av träden är riktigt gamla och grodde redan i slutet på 1500-talet.
I Ulrika museum berättas bygdens historia. Årets utställning är verk av naivisten Tycho Hägg.
Ulrika museums öppettider Söndagar till och med 27 augusti:
14.00–16.00
29 juli–6 augusti: 12.00–17.00
2–3 september: 10.00–16.00
10 september: 10.00–16.00
16 september: 10.00–17.00
Pastorsexpeditionen
Tröskaregatan 41,583 33 Linköping
telefon: 013-474 23 00 (vx)
Expeditionen är öppen helgfri måndag, tisdag och torsdag kl. 10.00–12.00. Alla bokningar av dop, vigsel och uthyrning av lokaler görs via expeditionen.
E-post: slaka-nykil.pastorat@svenskakyrkan.se
Webbplats: svenskakyrkan.se/slaka-nykil
E-postadresser där inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se
Präster
Kyrkoherde
Jyllermark 070-357 93 79
Lambohov Maria Löfgren 070-535 43 24 maria.lofgren@svenskakyrkan.se
Nykil-Gammalkil-Ulrika
Anna-Karin Thalin Karlberg 073-037 55 50 anna-karin.thalinkarlberg@svenskakyrkan.se
Skeda-Slaka
Lars Svensson 072-204 55 36 lars.svensson4@svenskakyrkan.se
Pastorsadjunkt
Olovson 076-140 42 66
Kyrkomusiker
Diakoner
Kontaktpedagoger Lambohov
Lidén 072-733 96 53 stefan.liden@svenskakyrkan.se Malin Thell 076-102 12 61
Wigh 076-102 12 36
Skeda-Slaka
Stenberg 070-341 33 28
Falklöf 072-205 43 47 lisa.falklof@svenskakyrkan.se Kontaktpedagog Ulrika
Ibañez 072-735 23 12 jorge.ibanez@svenskakyrkan.se
Vaktmästare
Andreas Johansson 072-724 23 09 andreas.johansson4@svenskakyrkan.se
Kyrkogårdsansvarig
Danielsson 070-517 34 19 (träffas säkrast tisdag och torsdag kl. 08.00–12.00)
Förskolan Kilen Nygården, 590 52 Nykil 013-33 02 00 Rektor
Malmström 013-33 02 01 martin.malmstrom@svenskakyrkan.se
Förtroendevalda
Ordförande i kyrkorådet Pär Martinsson 073- 078 93 46 Ordförande i församlingsråden
Rosenbaum 073-440 26 02
Wadell 070-237 05 14
59 38
076-163 93 40
29 77