Dags att anmäla sig till konfirmatione

Konfirmation –Livets chans

»Hör gärna av dig med frågor om konfirmation till Catharina Carlsson, ungdomspräst, catharina.carlsson@svenskakyrkan.se »Och om katekumenat till ann-charlott. stahlberg@ svenskakyrkan. se »Under 2021/2022 har rekordmånga ungdomar i Strängnäs valt att bli konfirmande. När dessa rader skrevs hade gruppen Påsk 1 just konfirmerats och gruppern Påsk 2 och Sommar konfirmerade senare under våren och sommaren.

Vi laddar just nu om för att starta upp fyra nya grupper i Domkyrkoförsamlingen: tre för dem födda 2008 och en för dem som går i gymnasiet. Nedan listar vi vilka alternativ som finns dig so är tonåring.

SJÄLVKLART GÅR DET att döpas eller konfirmeras senare i liet också, som vuxen. Kanske är du redan konfirmerad men yfien på kristen tro, kyrkan eller vill hitta flera at prata om livet med. Katekumenat – vuxnas väg till tro är ett erbjudande till dig som gemensamt med andra vill utforska livet och tron. Alla som är nyfikn är välkomna. Träffarna ygger på våra gemensamma frågor och varje träff är två timmar varanna torsdag, plus mässa för den som vill. Ny kurs startar hösten 2022.

KONFIRMATION 2022/2023

»Anmälan till konfirmation öppnar i juni och grupperna för konfirmandåret 2022/2023 startar i oktober – säkra din plats redan i dag!

KonfirmandPåsk 1 och Påsk 2

»Två alternativ för dig som vill ses varannan onsdag jämna eller ojämna veckor klockan 16.00–19.00. Start med fika. Grupperna åker på gemensamt läger till Stiftsgården Stjärnholm. Grupper för dig som är född 2008, eller går i årskurs 8. Kostnadsfritt.

KonfirmandSommar

»Ett alternativ för dig som vill ses på söndagar klockan 10.00–15.00 en gång i månaden. I början av sommarlovet åker vi på läger tillsammans till en kursgård med möjligheter till bad och gemenskap. Grupp för dig som är född 2008, eller går i årskurs 8. Kostnadsfritt.

KonfirmandGymnasie

»Ett alternativ för dig som vill konfirmera dig och går på gymnasiet. Vi ses en torsdag i månaden och åker på läger tillsammans under sportlovet. Kostnadsfritt. Gemenskap är grejen med konfirmation.

Foto: CATHARINA CARLSSON & ERIK JONSSON

5Konfirmander svarar

Sedona, Lovisa och Alma

MISSA INTE!

»Vårt konto på Instagram @strangnaskonfa

Vad har konfirmandtiden beytt för er?

»För oss har konfirmationstiden varit en möjlighet att träffa våra vänner och samtidigt lära känna många nya personer och skapat nya vänskaper genom träffar och läger. Det handlar verkligen om gemenskap att vara konfirmand. Vi har fått chans att hitta och upptäcka mer om oss själva. Vi har hittat en väg in i kristen tro och lärt oss mer om den. Vi har tagit chansen att fundera på vad vi tänker om saker och ting. Konfirmationstiden är ett minne för livet och vi är glada att vi vågade!

Varför ska en konfirmea sig, tänker ni?

»För att det är en chans man får en gång i livet! Det är verkligen en upplevelse, med läger och gemenskap. Du träffar nya människor och ett nytt sammanhang. Du lär dig mer om dig själv! Men så kanske också för att det är så kul, särskilt lägret på Stjärnholm!

Beata och Moa

Vad har konfirmandtiden beytt för er?

»För oss har konfirmationen varit en möjlighet att komma närmare Gud och vi är glada åt att ha hittat nya vänner.

Varför ska en konfirmea sig, tänker ni?

»Vi tycker att en ska konfirmera sig för upplevelsen av att vara konfirmand, för chansen att få nya vänner, ja, och att man kan stärka sitt band till Gud. Om man inte redan har en nära relation med Gud kan man få det genom konfirmationen tror vi.

Kyrkogårdarna ska blomstra

Text: Anna Qvarnström

22

Arter

Följande svenskproducerade arter, som förekommer naturligt i vårt land, ska sås: »rölleka, klätt, färgkulla, stor blåklocka, blåklint, rödklint, cikoria, backnejlika, brudbröd, gulmåra, gullkrage, äkta johannesört, åkervädd, sommarfibbla, prästkrage, myskmalva, kornvallmo, svartkämpar, rödkämpar, rödblära, gullris och tjärblomster. »Den biologiska mångfalden är hotad i hela världen och så även i Sverige. En av orsakerna till detta är de stora förändringar som skett i vårt skogs- och jordbruk de senaste 150 åren.

Förr fanns det slåtterängar för att ge foder åt kor, får och hästar. Slåtterängen är en av de mest artrika naturtyperna som finns Sverige. På en gammal slåtteräng som brukats länge kan det finna över 50 växtarter på en kvadratmeter, som i sin tur blir mat och boplats till insekter och fåglar.

Enligt statistik från Jordbruksverket finns i dag unefär tre procent kvar av de ängar som fanns år 1927. Under 1900-talet förändrades jordbrukslandskapet drastiskt, slåtterängarna var helt enkelt inte produktiva nog att konkurrera med djurfoder som odlas på gödslade åkrar. Slåtterängar, med sin mångfald av arter, ersattes av åkrar där det odlas en eller ett fåtal grödor. MEN DE SENASTE åren har ängarna börjat återvända. De artrika gräsmarkerna har inte längre någon naturlig plats i jordbruket, nu intar de så sakteliga i stället våra städer. De senaste åren har allt fle kommuner och även församlingar fått upp ögonen för de miljövinster man kan göra genom att, på lämpliga platser, sluta hålla klippta gräsmattor och i stället anlägga slåtterängar. Dels spar man miljön genom att mindre energi går åt till gräsklippning, dels får man en ökad biologisk mångfald och en plats för våra bin, fjärilar oc övriga insekter att trivas på.

I STRÄNGNÄS HAR en grupp under 2021 startat projektet ”En vild idé” som vill arbeta för att detta sker även här. Bland annat har Strängnäs kommun nappat på detta och ska i liten skala börja införa detta under 2022.

Givetvis vill Strängnäs domkyrkoförsamling med Aspö hänga med på tåget och vi har dessutom stora gräsmattor på Södra kyrkogården där detta skulle passa mycket bra. Från och med i år kommer vi därför att sluta klippa gräset på ett par utvalda ytor, (se karta). På gravkvarteren kommer dock gräsmattan även fortsättningsvis att vara klippt och trimmad.

För att få ängsblommor att trivas måste jorden utarmas på näring (se faktaruta). Detta görs genom att slå gräset en gång efter midsommar och en gång till hösten. Det avslagna gräset samlas ihop och tas bort för att föra bort näring från marken. Ängsblommorna kommer även att främjas genom att vi i meterstora cirklar här och var i ytan gräver bort grässvålen och lägger på sandblandad jord. I denna jord sår vi ängsblommor som sedan med åren förhoppningsvis frösår sig och sprider sig ut i övrig gräsmark.

Vi kommer även att göra cirklar med ny jord och ängsfrön i befintlig ängsmark baom S:t Petri kapell (se karta) för att gynna fle blommande växter även här. FRÖNA SOM SÅS är svenskproducerade och av arter som förekommer naturligt i vårt land.

Vilka av arterna som sedan kommer att trivas och sprida sig får tiden avgöra. Det bestäms av markens näringsinnehåll, ph-värde och vattentillgång samt hur mycket solljus ytan får.

Att få en vacker äng tar flera å och till en början kan ytan se vildvuxen ut men förhoppningen är att den med så småningom ersätts med en färgglad, långvarig och väldoftande blomning som lockar många insekter till sig.

Prästkrage och blåklocka är bara två arter som ska få chansen att trivas på Strängäs kyrkogårdar.

Foto: GETTY

ÄNGAR OCH NÄRING

»I en äng försvinner kontinuerligt näring från marken. Växterna tar upp näringsämnen från jorden när de växer. När växterna sedan tas bort från ängen för att bli foder till djur försvinner således näringen därifrån. Det kan låta motsägelsefullt men i detta fall innebär mindre näring mer liv, i alla fall räknat i antal arter. »När näringshalten är låg i marken gynnas specifika växtarter, så kallade konkurrenssvaga arter. Dessa arter är experter på att klara sig med endast lite näring och kan leva sida vid sida med andra arter, i konkurrens om resurserna. »Mark som är näringsrik, till exempel en gödslad gräsmatta, domineras ofta av några få arter som är duktiga på att ta tillvara på mycket näring och konkurrerar ut andra arter.

Här ska det bli äng på Södra kyrkogården