7 minute read
Soduko
Sudoku med kyrkoårets färger
»Fyll de ljusgråa rutorna med färger. Varje färg ska finnas med en gång i varje rad och en gång i varje stapel.
FEM OLIKA FÄRGER
Under ett år i kyrkan använder vi fem olika färger. Färgerna finns i kyrkan på blommor, textilier och på prästens kläder. »Vit är glädjens färg. Vit används vid första advent, jul och tiden efter påsk. »Svart är sorgens färg. Svart används på långfredagen. »Röd är Den helige Andens färg. Röd används vid pingst. »Grönt är hoppets och växandets färg. Grönt används under trefaldighetstiden på sommaren och hösten. »Violett (lila) eller blå är ångerns färg. Violett används under advent och fastan.
VISSTE DU ATT
»Rogberga- Öggestorps församling skänkte i april 100000 kronor till act Svenska kyrkan för akuthjälparbete i Ukraina »Act Svenska kyrkan är Svenska kyrkans internationella bistånds- och utvecklingsverksamhet. Tillsammans med andra kyrkor, organisationer och frivilliga arbetar Act Svenska kyrkan långsiktigt mot fattigdom, förtryck och orättvisor och agerar snabbt vid katastrofer.
KRÖNIKA Valfrihet är en Välsignelse
”Men mamma, sluta! Jag vet ju inte vilken jag vill ha!””Men bestäm dig nån gång!” ”Det kan du säga, det är inte så lätt!” Hur många gånger i livet har vi inte varit i mammans situation? Att ge ett råd som inte bara rör barnets egen smak och tycke, utan även, i många fall, något mycket viktigare. Något man vill delge sitt barn, något som är viktigare än om mobiltelefonen ska ha skal i silverfärg eller guldfärg. För mamman kanske egalt, men för barnet oerhört viktigt; vad säger kompisarna i klassen? ATT VÄLJA INRIKTNING i livet, studieväg, sportgren eller yrke kan i många fall vara påverkat av uppväxten, omgivningen och tidiga upplevelser. Här har miljö och de vuxnas inflytande tor betydelse, det senare kanske på såväl gott som ont. Världen lockar med ofantliga resurser på våra unga; internet har blivit det forum som ibland ses totalt dominerande med möjligheter som är obegränsade! Att lyfta blicken från skärmen två sekunder för att möta en grannes blick i en hälsning är numera ytterst obekvämt för 12-åringen som funnit kompisen på nätet. Han har valfrihet och väljer telefonen! Är egentligen alla lockelser på internet så tilldragande att allt viktigt omkring dig ratas? Valfrihet? Ja, men, i detta fall, till vilken nytta? JAG SÅG EN gång i Wien, under en arbetsfri söndag, hur fem unga grabbar med skridskorna hängande över sina axlar kommer in i den enorma och så vackra Stefansdomen på väg till eller från isbanan. De fem stannade innanför portarna, gick fram till ett lågt, vackert skrank, där de, artigt bugande mot altaret långt där framme i domen, gav sina liv några minuter av andakt och tystnad. De hade valfrihet och föredrog den tysta andakten i en surrande hetsig och stressig omvärld. Vi borde lära oss av en episod som denna; valfriheten är inte bara en frihet, den är, när den utnyttjas, ett privilegium! DIN VÄG GENOM livet faller inte alltid in i strikt uppgjorda planer; valfriheten gör oss osäkra i valen, som ibland blir en övermäktiga. Vi äldre, som upplevt tider av mera återhållsamt utbud i handeln och, framför allt, på internet, ser i dag ibland med fasa hur barn och ungdom förleds av reklamkampanjer för obegränsade miljoner! Finns valfriheten kvar när ”alla utom jag” har fått den jättedyra jackan, skorna i just den färgen eller märkesjeansen?
Valfrihet är ett privilegium, javisst, men finns den opåverkad, osminkad och oprovocerad? Tänk efter, min vän, och var väldigt rädd om Din egen Valfrihet! Rätt utnyttjad är den en ren och klar välsignelse!
Ingemar Ström
En rättvis värld krävs för
Valfrihet. Ett ord som under lång tid av mitt liv tillhört gruppen väldigt viktiga ord känns just nu, i perspektivet av konfliten mellan Ryssland och Ukraina, som ett nästan främmande ord. Hur många människor har inte dött, lemlästats och blivit hemlösa utan någon som helst valfrihet?
Det finns en fråga som häner i luften i vår värld och det har den gjort ganska länge. Är vår valfrihet och Västeuropas valfrihet också valfrihet för Afrika och Asien? Den frågan måste närma sig en lösning under detta århundrade. Hur långt är vi beredda att gå i västvärlden på en fredlig väg, för att utjämna orättfärdiga system där en vinner och tio förlorar. KANSKE SKA VI lyssna noga framöver när vi har val i vårt land vilka partier som vill vara med i arbetet att skapa en mera rättvis värld. Ytterst är det där som också vår frihet avgörs. Ju mer orättvis värld desto fler onfliter och krigshot.
I samhällen som knappt känner till vad svåra umbäranden vill säga, dit de fleta av de svenska samhällena hör, får ordet valfrihet lätt en annan klang. Valfrihet får då lätt en ton av att jag inte ska vara bunden till någonting. Jag ska själv välja mina steg. Jag behöver inte vara med i någon organisation eller rörelse, jag behöver inte vara ideell i något sammanhang, jag har valet att satsa på mig själv. I den typen av valfrihetsresonemang existerar inte frågan vad som händer när alla enbart tänker utifrån sig själva och sin egen valfrihet. Inga frivilliga i idrotten, i organisationer, partier, kyrkor… Var det dit som valfriheten skulle leda oss?
Innebörden i ordet valfrihet är med andra ord inte självklar. Varje tid måste ge en innebörd till vad man menar med valfrihet och då menar jag inte några stycken akademiker på ett universitet enbart, utan vi alla måste ha en levande refletion över vart vårt tänkande om valfrihet leder oss?
I ordet valfrihet ligger att säga ja eller nej. jag har däremot svårt att se att valfrihet innebär att rycka på axlarna och strunta i vilket. När allt fler truntar i vilket, så undergrävs demokratin sakta men säkert utan att man funderar över vart man är på väg. Uppvaknandet kan bli nog så svårt. Det finns å många exempel i historien på att man vaknar upp för sent och yrvaket säger sig: Var det detta vi bäddade för? Därför är det viktigt att du pratar med de människor som du omger dig med om vart ordet valfrihet leder oss. Leder det till att vi behåller vår frihet i ett demokratiskt samhälle eller leder det till att en liten elit tar hand om vårt samhälle för att vi alla har valfrihet att rycka på axlarna? Då är inte steget långt till en totalitär stat. Innebörden av demokrati och valfrihet måste erövras i varje tid. Ingenting finns som är giet en gång för alla, varje tid måste söka. I SÖKANDET FINNS en glädje så länge som man är öppen för att mitt perspektiv inte är det enda och att det finns en glädje i spänninen att låta olika perspektiv brytas mot varandra. I den brytningen finns en fun erande valfrihet som fördjupar såväl vad medmänsk-
Bild: GETTY
att valfrihet ska finna
lighet innebär som vad demokrati handlar om. I den kristna trons stora värld gäller samma perspektiv som de jag beskrivit ovan. När jag med min kristna tro öppnar mig för olika perspektiv så fördjupas tron. I den kristna trons värld får jag aldrig tro att jag äger tron, men tron på Jesus Kristus kan få bära mig genom livet.
Vad jag än gör under valfrihetens täckmantel så tolkar jag. Jag har svårt med en gudsbild som handlar om Gud som makt i betydelsen: den som ytterst regerar. Det ord i nya testamentets grekiska som vi ibland översätter med makt kan också översättas med kraft och då har jag mycket lättare med det. Gud som sände Jesus Kristus att vittna om försoning utan gräns ”Fader förlåt dem ty de vet inte vad de gör” är den ständigt flödand kärlekens skapande kraft. Olov Hartmann skaldar ”det brustna blev helt i Guds kärlek till oss, på Golgota kors”. Därför firar vi mäsa/nattvard, som en påminnelse om den kärlek som mitt i världens mörker och ångest ger ut sig själv i bröd och vin. Utan tvång för någon – i valfrihet att ta emot för var och en av oss. Gud som vill älska oss människor tillbaka till den gudomliga kärlekens djupa källa, Gud.
UR VALFRIHETENS PERSPEKTIV ser jag med stor respekt på människor som tror på ett annat sätt än jag själv gör. Ingen människa – ingen kultur kan omfatta allt – men det får inte hindra mig från att gå på den väg som jag finner kan fördjupa mit och andra människors liv. Under senare decennier har vi fått hit invandrare
från den Assyrisk-Syrianska kyrkan, en kyrka som fortfarande har kvar det språk Jesus Kristus talade en gång, arameiska. Bara det gör att de har en helt annan och djupare förståelse många gånger av vad Jesus sagt än vad vi har. Inom den svenska kristenheten finns olika kyror och samfund. Trots olika inriktningar kan vi mötas utan några större problem för tron går djupare än vad samfundslinjerna gör. Hela livet igenom, så också i trons värld, har jag valfriheten att närma mig min medmänniska eller stöta bort henne. GUD ÄR STÖRRE än alla våra begränsningar – Gud är kärlekens kraft som hela tiden söker vägar bland oss människor att förverkliga den gudomliga kärlek som spränger allt vad gränser heter. Kärleken överlåter alltid valet till oss själva att i frihet låta oss fördjupas.
Poeten Ebba Lindqvist (1909–1995) får sammanfatta: ”Vem älskade så att han utgav sig själv i ett vissnande löv? Så är det kärleken ligger framför vår dörr. Må vinden fara varsamt med löven!”
Guds kärlek i Jesus Kristus ligger framför vår dörr – du har valfriheten att låta dig fördjupas av den.
