Målet: Rätt behandling utan biverkningar JESSICA NORDLUND Titel: PhD vid avdelningen för molekylär medicin vid Uppsala universitet. Område: Epigenetik i barnleukemi. Nytta: Forskargruppen hoppas kunna förbättra klassificeringen av ALL genom att hitta nya subgrupper dit riktade behandlingar kan utvecklas på sikt. Viktiga framgångar: Upptäckt epigenetiska tillstånd som är starkt kopplade till genetiska förändringar i leukemiceller. De epigenetiska tillstånden innehåller information som kan hjälpa till att hitta nya subgrupper av ALL och därmed förbättra klassificeringen av ALL för mer riktade behandlingar av patienter. Barncancerfondens anslag: 850 000 kronor/år 2015-2017 till forskargruppen.
FORSK ARTEAM: Ann-Christine Syvänen (professor), Christofer Bäcklin (PhD), Yanara Marincevic-Zuniga (doktorand), Johan Dahlberg (doktorand), Gudmar Lönnerholm (professor emeritus), Erik Forestier (professor emeritus), Britt-Marie Frost, barnonkolog (MD, PhD), Josefine Palle (barnonkolog, MD, PhD).
Nordiska biobanken för leukemi är avgörande för att forskningen ska gå framåt. Nu pågår en studie där nästan 500 leukemiprover ska analyseras. Målet är att hitta nya subgrupper av sjukdomen. JESSICA NORDLUND, PHD i forskargruppen för molekylär medicin vid Uppsala universitet använder prover från den nordiska biobanken för leukemi. I ett nyligen startat projekt har gruppen fått tillstånd att använda sig av drygt 500 prover från biobanken. Målet är att göra DNA- och RNA-analyser på tumörproverna. – Ännu känner vi inte i detalj till vilka förändringar som ger upphov till leukemi hos barn men många indicier talar för att både förändringar i DNA-sekvensen och det epigenetiska mönstret kan bidra till förvandlingen från en normal cell till en cancercell. I vår forskning ska vi nu göra epigenetiska analyser samt RNA-sekvensering, för att karaktärisera leukemicellerna. Människans arvsmassa består av en DNAsekvens med 3 miljarder baspar ordnade i 46 kromosomer. Koden för de proteiner som utgör alla cellers byggstenar finns i de delar av kromosomerna som kallas gener. I kromosomerna finns även information om hur generna styrs genom att kopplas på och av vilket delvis styrs av epigenetiska mekanismer. HOS BARN MED AKUT lymfatisk leukemi (ALL) känner man sedan tidigare till ett antal genetiska förändringar som gör att patienterna kan indelas i grupper, så kallad cytogenetisk diagnostik, som har betydelse för prognosen. Grupperna används sedan för att styra behandlingen. Men den cytogenetiska diagnostiken är arbets- och kostnadskrävande, och i ett antal fall misslyckas testerna helt. Nu ska Jessica Nordlund och hennes team utvärdera en helt ny metod för att identifiera ett flertal tidigare okända genetiska förändringar. – Den metoden skulle ha stora fördelar genom att vi kan använda DNA som ett stabilt utgångsmaterial. Dessutom är den billigare än andra metoder. Och det är här som prover från den nordiska biobanken kommer väl till pass. – Utan den nordiska biobanken skulle vi inte ha något material, konstaterar Jessica Nordlund. Den har en helt avgörande betydelse för att min forskning ska gå framåt. Jag vet att proverna har hanterats på rätt sätt och att kvalitén är hög. Att biobanken dessutom innehåller många prover är bra då vi i vår studie behöver ett stort underlag. Jessica Nordlund vill främst ta reda på var-
för en del barn inte överlever sin leukemi. – Mitt mål är att hitta fler subgrupper med karakteristiska förändringar i genomet. Då kan vi förhoppningsvis ställa rätt diagnos och erbjuda effektiva behandlingar som kan riktas mot just de förändringarna och bota fler, säger Jessica Nordlund.
» Utan den nordiska biobanken skulle vi inte ha något material. Den har en avgörande betydelse för att min forskning ska gå framåt. «
DNAsekvensering DNA:t, vår arvsmassa, är uppbyggd av fyra olika typer av baser: A, C, T och G. Vi har ungefär 3 miljarder baser fördelat på 23 par kromosomer i varje cell. DNA-sekvensering är när man tittar på följden av baser i arvsmassan. Om en eller flera baser har blivit utbytta har de muterats. KÄLLA: SOFIA FRÄNDBERG.
FÖRUTOM FORSKNINGSFÖRDEL ARNA med den nordiska biobanken för leukemi vill Jessica Nordlund lyfta fram det nordiska Barncancerregistret och den nya tekniken för att göra djupsekvenseringar av DNA på mycket kort tid. Sammantaget leder de resurserna till att forskare kan få tillgång till prover, statistik och uppgifter om de drabbade barnen på ett pålitligt och snabbt sätt. Allt sker i enlighet med etablerad etisk prövning och en godkänd studieplan. – Min förhoppning är att vi i framtiden ska kunna erbjuda snabba analysmetoder med kortare sekvenseringstider av hela genomet som rutin. Det skulle ge ett snabbt svar på exakt vilken grupp barnet tillhör. Självklart är rätt diagnos och gruppering viktig för att barnet ska få rätt behandling, konstaterar Jessica Nordlund. Vad är målet med din forskning? – Att vi kan gruppera barnen för att de ska få rätt behandling helst utan biverkningar, säger Jessica Nordlund.
UTMANING FÖR FRAMTIDEN
”En del av våra experiment kan vara kostsamma och det är svårt att få tillräcklig finansiering för dem. En annan utmaning är att förstå biologin bakom sjukdomen. Varför blir det ALL? Vad är biologin och vilka är de genetiska förändringarna hos barnet? Vilken subgrupp kan de tillhöra? Kan vi hitta nya subgrupper? Vi måste också hitta diagnostiska metoder för att fatta beslut för diagnos och behandling. Överlevnaden i ALL är ungefär 90 procent, förhoppningsvis kan vi bidra till att överlevnaden blir lika hög även för andra leukemityper hos barn.” B A R N C A N C E R R A P P O R T E N 2 0 1 6 67