100
ÖVERLEVNAD
90
Akut myeloisk leukemi Akut lymfatisk leukemi Tumörer i muskler/bindväv Hjärntumörer Njurtumörer Non-Hodgkins lymfom Hodgkins lymfom Neuroblastom Bentumörer
80 70 60 50 40 30
Diagrammet visar hur många barn (0–15 år) som botas från de vanligaste barncancersjukdomarna. För samtliga gäller att Överlevnaden har förbättrats avsevärt för samtliga diagnoser.
20 10 0
1955
1960
1965
1970
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
Barncancer vanligare bland pojkar Varje år får ungefär 300 barn och ungdomar i Sverige cancer. De flesta som insjuknar är små barn mellan två och sex år, även om barn i alla åldrar kan få cancer. Barncancer är lite vanligare bland pojkar än flickor. Bland de yngre barnen är sjukdomen ALL, akut lymfatisk leukemi, vanligast. Ungefär en tredjedel av alla barn med cancer har någon form av leukemi, en knapp tredjedel har hjärntumör och den sista tredjedelen fördelas mellan sjukdomar såsom lymfkörtelcancer, också kallad lymfom, eller tumörer i njurarna, skelettet eller andra delar av kroppen.
strålning. Över 90 procent blir friska efter första behandlingen och om tumören återkommer finns fortfarande god möjlighet till bot. Färre än 15 procent av fallen drabbar barn under 14 år. Före 10 års ålder insjuknar pojkar oftare än flickor. Skillnaden planar ut senare och avtar i tonåren.
NJURTUMÖRER (WILMS TUMÖR)
Njurtumörer hos barn är oftast den elakartade Wilms tumör (kallas även nefroblastom). Men det finns även andra varianter av njurtumörer som påminner om Wilms: nefroblastomatos, mesoblastoriskt nefrom, klarcelligt sarkom, rhabdoid tumör, multilokulär cystisk njurtumör och angiomyolipom. Wilms uppträder under småbarnsåren och 10–15 barn drabbas varje år i Sverige. Wilms tumör ger sällan uppenbara symptom. Ofta noteras en smärtfri knöl eller svullnad på ena sidan av barnets mage. Tumören förbehandlas nästan alltid med cytostatika i 4–6 veckor i syfte att krympa den och förenkla operationen som innebär att den drabbade njuren avlägsnas tillsammans med tumören. Det finns en rad olika typer av Wilms tumör, vilken variant och vilket stadium avgör cytostatikabehandlingens längd. En minoritet av barnen strålbehandlas. Nära nio av tio barn blir friska, två av tre med en högriskvariant av sjukdomen botas. Överlevnaden varierar för övriga njurtumörer.
NEUROBLASTOM
Neuroblastom är en småbarnssjukdom. Varje år insjuknar cirka tjugo barn i Sverige, de flesta före två års ålder. Neuroblastom uppstår i det sympatiska nervsystemet och finns i en snäll och elak variant. Ofta uppträder sjukdomen även i binjurarnas inre del, liksom i nervvävnaden utefter rygg-
raden. Sjukdomen är komplicerad och förekommer i flera olika stadier och undertyper som har anpassade behandlingar. Läkarna kan oftast se vilken typ av neuroblastom ett barn har. Enklare fall, med en enstaka tumör, kan opereras. Högriskneuroblastom, där tumören har spridit sig, kräver cytostatikabehandling, operation och stamcellstransplantation. Därefter följer strålbehandling och slutligen ett halvårs behandling med höga doser A-vitamin. Prognosen skiljer sig också åt mellan de olika typerna och barnets ålder. För trettio år sedan var en neuroblastomdiagnos lika med döden. I dag överlever drygt 60 procent högriskneuroblastom, medan motsvarande siffra för de ”snällare” varianterna är drygt 85 procent.
SARKOM
Sarkom är tumörer som uppstår i muskler, senor, bindväv eller skelett. Det finns ett mycket stort antal typer av sarkom och namnen talar om varifrån de utgår. Ett sarkom som utgår från benceller kallas osteosarkom, från bindväv kallas det fibrosarkom och rhabdomyosarkom från musklerna. De två vanligaste skelettumörerna är osteosarkom och Ewing sarkom. Diagnos ställs med hjälp av röntgen och provtagning av tumören. De olika tumörerna behandlas på olika vis beroende på var de sitter. Cytostatika och operation är vanligast, ibland även strålning. Behandlingen av osteosarkom har förbättrats de senaste 15 åren, så också prognosen. I dag blir ungefär 70 procent friska. Överlevnaden i Ewing sarkom har varit konstant och i dag överlever cirka 60 procent. För rhabdomyosarkom har överlevnaden förbättrats radikalt, men det är av stor betydelse från vilka celler tumören har utgått och var den sitter. Mellan 70-90 procent av barnen blir friska.
» Vi måste ha en starkare samverkan mellan biologisk och klinisk forskning för att vi ska kunna förbättra behandlingen av cancer hos barn. « PER KOGNER. LÄS MER OM HANS FORSKNING OCH NBCNS-NÄTVERKET PÅ SIDAN 78.
B A R N C A N C E R R A P P O R T E N 2 0 1 6 21