Kyrkogårdsförvaltningen

Låt tankarna sväva

Att lägga handen på dopfunten i Barkåkra kyrka och veta att ytan handen ligger på är från 1100-talet, gör något med en. Att känna bandet till dåtiden och föreställa sig allt som hänt i och runt omkring denna dopfunt under ca 900 är hisnande men också trösterikt och hoppfullt. Tänk vad människor under 900 år gått igenom, ensamma eller tillsammans: svält, krig, fred, sjukdomar, svek, kärlek, framtidstro, nya påfund med mera. När jag låter tanken sväva förstår jag att det inte är jättemycket som skiljer oss åt - på insidan.

I alla tider har människor kämpat mot eller med något. Vi gör detsamma just nu i vår tid 2021. Att röra sig i gamla miljöer där nutid och dåtid möts inger hopp. Att känna att vi är en bit av något, något som funnits och som kommer att finnas. Gå en runda på kyrkogården eller kom in och sätt dig i kyrkan och känn att det finns hopp trots allt.

Rent årtidsmässigt rör vi oss just nu från mörker till ljus. Varje liten knopp och stjälk är beredd att slå ut – igen och igen. Vår efter vår. Ta dig tid att studera t ex en pensé på nära håll. Låt den fylla dig med hopp och förundran över det liv som finns just nu - och kanske kommer någon om cirka 900 år lägga sin hand på dopfunten i Barkåkra kyrka och låta tankarna sväva igen…

Väl mött!

Cecilia Svensson, kyrkogårdsvaktmästare