kommissionen friserad form, det bärgade bogvisiret, alla officiellt tillgängliga videoinspelningar vid vraket från december 1994 och juni 1996, ritningar och originalmaterial från byggandet av Estonia samt diverse övrigt material. Wendt menar att varvet med hjälp av detta material bevisat att bogvisirets låsanordningar manipulerats efter konstruktionen och därmed försvagats. Varvet har lyckats visa att rederiets underhåll av fartyget varit kriminellt dåligt. Många vittnesmål - icke minst de som lämnats till oss efter TV 3s Efterlystsändning - pekar på att rederiet hade stora svårigheter med öppning och stängning av bogvisiret flera månader före förlisningen. Vittnen konstaterar att det tidigare funnits vatten på bildäck, vilket absolut inte får förekomma och detta är ett tecken på att bogvisiret och bogrampen inte var täta. Detta innebär att Estonia inte var sjövärdig och ett brott mot sjölagen. Många har vittnat om att det behövdes släggor för att öppna atlantlåset. Detta har antagligen påverkat bulten så pass allvarligt att Börje Stenström föredrog att kasta den tillbaka i havet. Annars hade man inte kunnat skylla på dålig konstruktion av låsanordningarna och beskylla varvet för att bära ansvaret till olyckan. Andra vittnen berättar att omfattande svetsarbeten kring bogvisirets låsanordningar gjorts, delvis under resa mellan Tallinn och Stockholm. Det vittnas även om att ankomst och avgång fördröjts i timmar på grund av att besättningen inte kunnat öppna bogvisiret. Allt detta material leder till Alve Wendts bedömning att de anhöriga inte har en chans att stämma varvet på grund av bristfällig konstruktion av låsen. Därför kommer denna punkt inte längre att åberopas i vår process i Paris innebärande att anklagelserna gentemot varvet blir färre. Detta var ett av de mest väsentliga resultaten av varvets utställning i Stockholm. Det bör dock påpekas att teknikern Lars Olof Norlin senare fann varvets originalritningar, som visar att visirets lås var fullständigt underdimensionerade. Detta bekräftas även av teknikern Dave Coleman som undersökt saken på uppdrag av ITF under sommaren 1998. Anders Björkman skriver om varvets visirkonstruktion i sin bok "Estoniakatastrofens obesvarade frågor", kapitel 3.6.: "Om hela visiret doppades ner i en våg skulle vertikal kraften motsvara cirka 165 ton flytkraft minus 55 ton vikt, dvs 110 ton.... ...Det är intressant att notera att låsens verkliga dragstyrka var cirka 210 ton för Atlantlåset och cirka 100 ton för sidolåsen... ...dvs säkerhetsmarginalen var inte stor, om hela visiret var under vatten. Då skulle Atlantlåsets visirögla brista först, eftersom den var den svagaste delen under dragpåkänning. Emellertid var låsöglorna slitna och glappet var stort i alla lås, vilket innebär att i verkligheten en vertikal kraft på visiret
91