Inblick Haninge 3 2015 by Baluba Branded Content

Inblick Haninge NR 3 2015

för dig inom utbildningsförvaltningen i haninge kommun

SPECIALUNDERVISNING Så ska fler elever klara grundskolan

EXTRA KNUFF Ny yrkesutbildning hjälper skoltrötta AKTUELLT SÅ FÖLJS SKOLPLANEENKÄTEN UPP PÅ PLATS SKOLINTRESSET STÄRKS PÅ FOTBOLLSPLAN UTBLICK NYANLÄNDA LYCKAS I LINDESBERG

Mer tid för reflektion Nu har förskolläraren Agnetha Eriksson möjlighet att förbättra undervisningen.

Insikt

VÅREN 2014

LEDARE HÖSTEN 2015

Ledare

EN LOGISK ORDNING I LÄRANDET

ka lärare noggrant undervisa elever eller ska man låta eleverna själv ständigt utforska världen? Diskus sionen har pågått i åratal. Vad fungerar bäst för eleverna? Egentligen är det en konstig motsägelse. Det handlar i verkligheten inte om antingen eller. Det handlar om både och. Redan som spädbarn utforskar vi världen. Men det finns ett men. Om varje människa på egen hand ska tillägna sig mänsklighetens lärdomar tar det för lång tid. Det är därför vi har skapat institutionen skola, så att det ska gå lite snabbare. i skolan behöver elever mycket noggrann

undervisning när de ska lära sig något nytt. De behöver också lära sig självdisci plin. Det gäller elever i alla åldrar. Det gäller till och med lärare och förvaltnings chefer. Men behovet avtar med stigande kunskapsnivå. Ju längre man kommer i sitt lärande, desto mer självständigt och originellt kan man forska och skapa själv. I en artikel i tidskriften Educational Psychologist behandlar tre forskare från Nederländerna, Storbritannien och USA denna frågeställning. De anser att den är vetenskapligt avgjord. Även om ”egen

forskning” varit en mycket populär metod i många skolor slår dessa forskare fast att den bortser från ”människans kognitiva arkitektur”. Ett halvsekel av empiriska studier visar att denna metod är ”mindre effektiv” för elevers lärande. det finns med andra ord en

logisk ordning i alla männi skors lärande – en utveck ling från att vara novis till att bli mästare. Det är viktigt att alla lärare tar hänsyn till detta. Jag såg ett tv-inslag om en kvinna i New York som undervisade barn i slumområden i att spela fiol i en stråkkvartett. Hon sa att det går alldeles utmärkt: – Bara man börjar långsamt och försäkrar sig om att alla förstår grunderna. Sedan kan man successivt öka takten. Hur många elever får en misslyckad skolgång för att de inte fått lära sig grun derna ordentligt? För att de alltför tidigt getts för stort ansvar för sitt eget lärande? Och med det fått en självbild av att inte kunna?

Mats Öhlin, förvaltningschef

Inblick Haninge nr 3, 2015

AKTUELLT Ny praktisk utbildning.............................6–7

TEMA Så ska fler klara grundskolan...................10–15

PÅ PLATS Fotboll på Söderby malmsskolan ................18–19

NÅGRA TIMMAR MED Cecilia Ihl och Carina Jonasson ..... 8–9

PORTRÄTTET Förskolläraren Agnetha Eriksson.......... 16–17

UTBLICK Lindesberg lyfter de nyanlända.........................20

Inblick

HÖSTEN 2015

Datum för det påbörjade skolåret

l Nu är datumen klara för det påbör jade skolåret. De beslutade termins tiderna för 2015/2016 för uppehålls anställda och lärare kan man läsa på intranätet under Personal/Arbetstid. När det gäller elevernas läsårsdata har nämnderna beslutat om terminstider och lov till och med vårterminen 2017. Informationen finns på kom munens hemsida: Barn och utbild ning/Terminstider och skollov.

Omorganisation av förskoleområden

l Tungelsta, Västerhaninge och Åby förskoleområden har genomfört en omorganisation. Förändringen inne bär att Nytorps förskola nu tillhör Åby förskoleområde samt att Ribby och Tärningen ingår i Tungelsta förskole område. Detta betyder att Väster haninge förskoleområde upphör.

Ändring av maxtaxan

l Från och med den första juli i år har inkomsttaket höjts för hushållens bruttoinkomst per månad från 42 000 till 42 890 kronor. Detta innebär att avgiftsnivåerna för maxtaxan höjs inom förskolan, pedagogisk omsorg och fritidshem. Ändringen innebär en mindre avgiftshöjning.

Begränsad möjlighet att föra över underskott

l Gymnasie- och vuxenutbildnings nämnden har beslutat begränsa möj ligheten för gymnasiernas och vux enutbildningens enheter att föra över underskott. Enheter får maximalt föra över tre procent av sin bruttointäkt från tidigare år till nästkommande. Detta gäller från och med årsskiftet 2015/2016. Tipsa

redaktionen !

Har du idéer och förslag på vad vi ka n ta upp i tidningen ? Tveka inte – mejla till margareth a.picano @haninge.se

REDAKTIONEN: ansvarig utgivare: Mats Öhlin kontaktperson: Margaretha Picano-Bergenholtz, margaretha.picano@haninge.se produktion: Baluba Branded Content www.balubabrandedcontent.se

AKTUELLT HÖSTEN 2015

Nu ska frånvaron minska DET NYINRÄTTADE

Närvaroteamet ska arbeta med att få skolpliktiga elever som slutat gå till skolan att komma tillbaka. För att lyckas kommer de att involvera såväl elev som familj och medarbetare på skolan.

Närvaroteamet ska minska frånvaron och motverka psykisk ohälsa bland eleverna.

foto johnér

det nyinrättade

text eva-lotta sigurdh

närvaroteamet, som består

av en nytillträdd enhetschef, Tommie Söderström, samt två pedagoger, två skolpsykologer och en familjebehandlare från socialtjänsten, arbetar i skri vande stund ganska handgrip ligt med att stärka närvaron efter sommaren. – Efter ett långt uppehåll som sommaren behövs det en noggrann planering för att återgången till skolan ska ske på ett för eleven så tryggt sätt som möjligt, säger Tommie Söderström.

goda relationer och att bygga på det förtroende som redan finns, säger Tommie Söder ström. Ett exempel på insats kan vara att teamet ”fångar upp” en lärare som eleven känner stort förtroende för och som kan vara bland inför terminsde första eleven starten bokar träffar, eller att Närvaroteamet man anpassar elevsamtal hämtningen till och planerar lärarens lektion. hembesök för – Någon i att fysiskt hämta teamet sitter elever till första Tommie Söderström, också med vid skoldagen. Ett den första lektio enhetschef, Närvaroteam/CMN gott samarbete nen. Det blir ett med familjen är utmärkt tillfälle A och O för att det här arbetet för oss att se vad som händer ska lyckas, anser han. i klassrummet – sådant som – Det handlar om att skapa kan ligga till grund för elevens

problematik och som vi då lättare kan ta tag i tillsammans med medarbetarna på skolan, säger han. en vanlig gemensam nämnare för elever som inte klarar av att komma till skolan är att eleven har för få trygga relationer till jämnåriga och vuxna på sko lan. Därmed finns en upplevd känsla av utsatthet. Även det förebyggande arbetet blir viktigt här. – Problemen med ogiltig frånvaro brukar ju inte komma förrän på högstadiet, men innan dess har dessa elever ofta haft anmärkningsvärt hög giltig frånvaro, eftersom föräld rarna ofta sjukanmäler när de inte orkar ta tag i problemen. – För ett barn som fortfa

rande kommer till skolan krävs kanske tre timmars arbete för att komma till rätta med problemen. För ett barn som stängt dörren helt kan det ta tre år …

DETTA ÄR NÄRVAROTEAMET Närvaroteamet vill komma till rätta med problemet med skolpliktiga elever som inte kommer till skolan. Målsättningen är att främja allas rätt till likvärdig utbildning och kunskapsutveckling samt motverka social isolering och psykisk ohälsa.

HÖSTEN 2015

Inblick

AKTUELLT HÖSTEN 2015

Enkäten gör Vendelsöma skolplaneenkät verkar eleverna på Vendelsömalms grundsärskola trivas ganska bra Men det innebär inte att man kan slå sig till ro, menar biträdande rektor Linn Thomasson. enligt vårens

text eva-lotta sigurdh foto niklas björling

vendelsömalms grundsär att göra-nivå, så att det inte skola, som för första gången rinner ut i sanden, säger Linn. fått en egen anpassad enkät, Analysen och diskussio har nu hunnit ta del av ele nerna ledde fram till att man vernas syn på skolans verk enades om att koncentrera sig samhet. Och utifrån resultapå tre fokusområden: kom ten trivs eleverna väldigt bra munikation, trygghet och där. bedömning för lärande – om – Samtidigt kan vi förstås råden där det alltså inte blev inte slappna av, i stället har lika högt resultat som på ”Jag vi gjort en plan för hur vi trivs i skolan”. under kommande läsår ska en särskild samordnare, arbeta aktivt med det som klassläraren och var mindre bra, säger mentorn Simone Linn Thomasson, van Putten biträdande rektor Loman, har på särskolan, utsetts att leda efter att hon utvecklings och de fyra arbetet med lärarna på sko fokusområdena lan tillsammans på arbetslagsmö analyserat svaren Simone van tena – samtidigt från i våras. Putten Loman, som hon givetvis lärare precis som i den själv också kom ordinarie skolplaneenkäten mer att tillämpa arbetet i sin för grundskolan har också vardag med eleverna. eleverna på särskolan – själva – Vi kommer till exempel att eller med hjälp av personalen jobba mer med samma saker – under våren fått svara på i de olika klasserna, som att ha frågor om allt från sin syn samma ”veckans ord” överallt på det egna lärandet till för att eleverna lättare ska kän delaktighet, trygghet och na igen sig och kunna kom arbetsro. Enda skillnaden är municera bättre med varandra att frågor och formuleringar när de hamnar i blandade förenklats. grupper. Av samma skäl kom – Nu är utmaningen att mer vi även att ha ”elevens val” få ner arbetet till en konkret tillsammans framöver, i stället

Inblick

HÖSTEN 2015

HÄR ÄR DERAS FÖRBÄTTRINGSPLAN Kommunikation • Öka användningen av arbetsmetoden ”tecken som stöd”, där samma ord används i alla klasser samtidigt. • Slå ihop ”elevens val” över klassgränserna. Trygghet: • Öka föräldrakontakten och informationen till olika samarbetspartners, till exempel med regelbundna informationsbrev. Bedömning för lärande: • Sätta upp tydligare mål för vad var och en av eleverna ska kunna efter varje lektion, både kunskapsmässigt och socialt och att involvera all personal i den ”lärande feedbacken”

för som nu klass för klass. Allt i syfte att öka elevernas trygg het och kommunikation med varandra, säger hon. andra konkreta åtgärder som diskuterats fram utifrån enkätresultatet och fokus områdena är hur samarbetet med taxibolag, fritidshem och korttidsboenden kan förbättras ytterligare, kanske med hjälp av informationsbrev varje månad. Både Linn och Simone framhåller också hur betydel sefullt det är att inte bara stirra sig blind på hur höga poäng enkätsvaren ger utan att man

även reflekterar över svarens betydelse. – Självklart är det viktigt med höga poäng på trygghet och trivsel, men måste det alltid vara roligt att lära sig för att undervisningen ska anses bra? säger de. Sådana saker måste också diskuteras på arbetslagsmötena på ett mer övergripande plan, anser de, både i särskolan och i grundskolan i stort. Kvalitetscontrollern Lena Lihammar-Bergill är en av dem som tagit fram och samman ställt årets skolplaneenkäter, både den ”stora” för grund

AKTUELLT HÖSTEN 2015

lm vassare utifrån skolplaneenkäten har Linn

Thomasson och hennes kollegor på särskolan i Vendelsömalm tagit fram en rad förbättringsområden.

Kort & gott Fler behöriga lärare i Haninge Andelen behöriga lärare i grundskolan i Haninge har ökat med drygt 28 procentenheter från 39,7 procent (2013/14) till 68,4 procent (2014/15). Det visar Skolverkets nya statistik, som också går att bryta ner på lokal nivå. – Det är en förbättring från förra läsåret men bristen på behöriga lärare är fortsatt stor, säger förvaltningschef Mats Öhlin. Det är fortfarande vanligt att flera lärare undervisar i fler ämnen än de fått godkänd behörighet att undervisa i. Det är olika i olika årskurser men ämnen där färre än hälften av lärarna har legitimation är engelska, teknik, bild, musik och hemoch konsumentkunskap

Talangfull elev fick hjälp skolan (där även målsmän fått vi minskat ner på urvalet. besvara en del) och den för Enkäten gick i år till elever i åk särskolan och hon är mes 5 och 8 samt vårdnadshavare tadels glad över det för barn i åldern 2 och sammanlagda 5 år i förskolan, resultatet: pedagogisk om – Med sorg, elever åk undantag för 2, 5 och 8. särskolan, där Så hur man vi ju ännu inte ska lösa detta kan göra några behöver förstås jämförelser, kan diskuteras för Lena vi se att eleverna kommande år, Lihammar-Bergill, är nöjdare inom poängterar hon. kvalitetcontroller alla områden i Det kommer år än förra året. Däremot är även att göras en utvärdering svarsfrekvensen fortfarande av särskolans enkät inom för låg, trots att kort.

Att komma som ensamkommande elev till Sverige innebär vissa utmaningar för att komma in i samhället. Ett mer udda sätt, som kurator Marie Sandqvist på Vikingaskolan hittade, var att hjälpa en fotbollsintresserad elev från Afghanistan att spela i ett klubblag. – Jag fick höra av hans klasskompisar att han gillar att spela fotboll och att han var duktig, säger Marie Sandqvist. Hon kontaktade några fotbollsklubbar för att pojken skulle få komma på provspel men hon

märkte snabbt att det inte var så lätt att få komma dit. – Ofta var tränarna förvånansvärt tveksamma, pojken hade ju inte ens ett par fotbollsskor, minns hon. Tjatet lönade sig ändå, till slut fick han provspela för en klubb och tack vare personalen vid boendet kunde han köpa sig ett par fotbollsskor. – När han väl fick spela såg alla hur bra han är.

Elever som kan rädda liv Fram till nu har över 1 000 elever från årskurs 2–6 på Åbyskolan blivit utbildade i hjärt-lungräddning. Förutom att rädda fler liv har projektledaren och idrottsläraren Djenan Bradaric även ett annat syfte med arbetet. – I dag lever vi alla ganska inrutade liv med våra dagliga rutiner för att få vardagen att fungera. Men det är också viktigt att vi hjälper varandra mer, överbryggar gränser och kan finnas där för en annan människa, säger han. Och som nästa steg hoppas Djenan få möjlighet att ge de äldre eleverna kunskap att också lära ut tekniken. – Om de sedan går hem och lär sina föräldrar kan vi sprida kunskaperna ännu mer, som ringar på vattnet, säger han.

HÖSTEN 2015

Inblick

AKTUELLT HÖSTEN 2015

med den nya yrkesinriktade

utbildningen ska elever som vill få konkret hjälp med att komma ut i arbetslivet.

Extra knuff ut i arbets med den nya avskalade yrkesutbildningen som startar till hösten ska ”skoltrötta” ungdomar få hjälp ut i arbetslivet. text hans strömberg

under hösten startar den nya utbildningen Yrkesintroduk tion, ett samarbete mellan Fredrikgymnasiet och Riks äpplet, där tanken är att även Fredrika Bremerskolan ska ingå framöver. I jämförelse

Inblick

HÖSTEN 2015

med kommunens utbild ningsutbud har denna kurs ett annorlunda upplägg. – Vi skippar datum för intagning och avslut, här kan ungdomar få en enklare och mer avskalad yrkes

Han påpekar utbildning just när att kursen inte de behöver det. handlar om att Det kan handla läsa upp ett lågt om att man matte- eller inte klarar sko svenskbetyg. lan trots många – Att misslyck försök, säger as att läsa upp Robert Aspfors, Robert Aspfors, ett ämne gång som förutom att rektor på Fredrik på gång kan vara vara rektor vid gymnasiet förödande för Fredrikgymnasiet en del människor. De vanliga även är projektledare för den skolförlagda utbildningarna är nya introduktionskursen.

AKTUELLT HÖSTEN 2015

foto johnér

TRE VÄGAR TILL ARBETSLIVET Den nya kursen Yrkesintroduktion är ett samarbete mellan skolor i Haninge som ska hjälpa elever som verkligen vill komma ut i arbetslivet. • Yrkesutbildning. I kursen ingår en enklare yrkesutbild ning inom exempelvis bygg, fordon, lagerhantering och restaurangbranschen. • Social kompetens. De som behöver det kan få träning för att kunna fungera socialt på en arbetsplats. • Praktik. När tiden är mogen kan eleverna erbjudas en praktikplats i lämplig bransch.

livet inte alltid rätt väg att gå för alla elever. Vissa kommer att nå längre om de får lära sig i en miljö som inte andas skola, där elever, personal och handle dare på arbetsplatser tillsam mans får forma utbildningen. Kurser, betyg och andra måsten kan ibland bli hinder för våra ungdomar. Den nya utbildningen skapar nya vägar ut i yrkeslivet, säger han. För att berätta om den nya

kursen fick eleverna som gick ut nionde klass i våras och som inte har gymnasie behörighet ett telefonsamtal från teamet bakom yrkes introduktionen. Teamet består av lärare, beteendevetare, praktiksamordnare och men torer som ska ”skräddarsy” en mer avskalad utbildning utifrån elevens behov och intressen för att eleven ska komma ut i arbetslivet. Kursen handlar om att ge elever grundläggande kun skaper inom verksamheter som bygg, fordon, lagerhan tering, kafébranschen med mera. – Då börjar de inte på ruta noll, och chanserna att ta ste get ut i arbetslivet ökar. Många är i gränslandet mellan ung dom och vuxen. För att hjälpa dem ut i världen måste vi som skola våga tänka lite bredare. Detta kan vara lösningen för somliga. Förutom en kortare yrkes utbildning kan kursen också handla om att stärka den sociala kompetensen. – Det är viktigt att ung domar skaffar sig förmågan att fungera på en arbetsplats tillsammans med kollegor. Det är skillnad på att umgås med kompisar och att komma överens med alla på jobbet. Man ska passa tider, lyssna på chefen och dessutom kunna marknadsföra sig själv. Det tredje benet kan vara att erbjuda eleverna praktik på en passande arbetsplats. – När de är mogna får de gå på praktik, vi har ju ett nätverk med företag som vi samarbetar med. Målet är att de ska kunna fortsätta arbeta, säger Robert Aspfors.

KUL ATT LÄSA OM VERKSAMHETEN OCH SINA KOLLEGOR.

ALLTID INTRESSANT MED AKTUELLA ARTIKLAR

VISAR PÅ BREDDEN I VERKSAMHETEN.

SKRIV ÄVEN OM PROBLEMEN.

Bra respons på tidningen I juni genomfördes en läsvärdes undersökning av tidningen Inblick Haninge. Enkäten gick ut via mejl till alla medarbetare inom utbildningsförvaltningen och bestod av ett antal frågor om vad läsarna tycker om tidningen och dess innehåll. Före semestrarna hade 97 personer gett sin respons. Bland annat uppger cirka 90 procent av de svarande att det är en ganska bra eller bra tidning. Ungefär lika många anser att innehållet är intressant eller till och med mycket intressant. Vidare uppger över 55 procent att de läser nästan hela tidningen. Överlag var det mycket positiv respons på tidningen och dess innehåll. Syftet var också att få in förslag på hur innehållet kan bli ännu bättre och ännu mer intressant, berättar Mats Öhlin, förvaltningschef.

– Redaktionen kommer att se över alla förslag och med all säkerhet kommer flera av dessa att synas i tid-

ningen framöver. Jag vill uppmuntra alla att skicka in ännu fler förslag på artikelidéer. Bland de kritiska svaren ansåg några att man borde använda pengarna på bättre sätt och på saker som tydligare gynnar undervisningen samt att tidningen enbart borde finnas digitalt med hänvisning till miljöperspektivet.

– Kostnaden för tidningen motsvarar 0,35 promille av utbildningsförvaltningens totala budget. Det är jämförelsevis lite pengar för att nå ut med information till alla, säger Mats Öhlin och fortsätter: – Förmodligen behöver vi satsa mer pengar på information i framtiden för att kunna lyfta verksamheten ytterligare. Behovet av att ha en bra och professionell kommunikation med våra 2 500 medarbetare växer hela tiden. Tidningen, som är Svanenmärkt, skickas hem till alla. Anledningen är att man då kan läsa den i lugn och ro och fördjupa sig ännu mer.

HÖSTEN 2015

Inblick

NÅGRA TIMMAR MED CARINA JONASSON & CECILIA IHL

DE DRIVER SKOLA PÅ LOVET varit långlediga läste andra på sommarskola. Men till vilken nytta, egentligen? Lärarna Carina Jonasson och Cecilia Ihl anser att lovskolan har en avgörande betydelse.

medan de flesta

text hans strömberg foto niklas björling

Det är rast på Åbyskolan. Men det syns inte. Bara ett fåtal elever är ute på gården, och tempot är betydligt lugnare än det brukar vara. Anledningen är att sommarlovet börjat, kvar är endast ett tjugotal elever som under några veckor går på sommarskola. – Jag gillar sommarskolan och vill bli brottmålsadvokat när jag blir stor, säger femte klassaren Liza Britzelli samtidigt som hon springer efter bollen ute i solen. Hon går i femte klass i Åbyskolan. Sommarskolan i Haninge är för femte- och sjätteklassare och bygger på frivillighet. Eleverna kommer från en rad närliggande skolor. Cecilia Ihl, lärare för elever med svenska som andraspråk, kommer ut på gården för att hämta in barnen för lektion.

I ett av klassrummen håller sju elever på med att spela rimmemory. – Till en början var de ganska blyga men ju mer tid de till bringar tillsammans, desto mer

Inblick

HÖSTEN 2015

lär de känna varandra. Stäm ningen blir lättare och mer öppen. Av den anledningen får de fortsätta med spelet ett tag, säger Cecilia Ihl. – Kjol rimmar på viol, för resten, är det ett ord? Det är det väl? säger ett av barnen. För Cecilia, som känner flera av barnen från vanliga undervisningen, är dialogen en viktig del. – Det är svårt att lära sig språket om alla är tysta. Det är i dialogen som språket skapas.

Utan det sociala samspelet och tryggheten blir det ingen utveckling, säger hon och fortsätter – När samtalen sker kan

jag få in språket med omfor muleringar, kommentering av grammatik med mera. Jag blir en brygga mellan deras mo dersmål och svenska språket.

Femtio meter bort, i ett annat klassrum, arbetar åtta elever med grundläggande matema tik. Matematikläraren Carina Jonasson fokuserar framför allt på de fyra räknesätten. Idag handlar det om att lösa algoritmer. Här resonerar de om olika lösningar och om rätt och fel. Carina anser att sommar skolan är bra för eleverna. – Har man inte grunderna

NÅGRA TIMMAR MED CARINA JONASSON & CECILIA IHL

CARINA JONASSON ÅLDER: 57 år. GÖR: Lärare samt arbe tar som resurs för elev. HOPPAS PÅ I HÖST: Till höstens lovskola hoppas jag på en bra kursplan.

är det svårt att gå vidare. Flera här har glömt eller missat någon del i utbildningen, och här kan de i lugn och ro lära sig det igen, säger hon.

Två av eleverna får uppdraget att hämta glass i lärarrummets kylskåp. En svalkande Piggelin när det är varmt funkar alltid. Det är ju trots allt juli och sista dagen på sommarskolan för denna gång.

CECILIA IHL ÅLDER: 51 år. GÖR: Lärare i svenska som andraspråk, arbe tade vid sommarskolan. HOPPAS PÅ I HÖST: Att få möta både gamla och nya ambitiösa elever!

Cilla och Carina rundar av dagens arbete I lärarrummet. Vilken nytta har då sommar skolan? De båda anser att det finns flera fördelar. – Eleverna kan fördjupa sig i ett ämne under fyra tim mar per dag, vilket är ganska mycket tid att lära sig saker på. Samtidigt är läraren nära och kan hjälpa till, säger både Cecilia och Carina.

Matematikläraren Carina anser också att man bör ha mer riktade inbjudningar till eleverna som verkligen behöver stöd. – Förra sommaren upp levde jag att det var mer personliga inbjudningar till elever som klasslärarna valt ut och som verkligen behövde hjälp. Den här sommaren fångade vi upp en bredare skara, både de som är mer studiemotiverade och de som behöver mer hjälp. Här har ju föräldrarnas inställning en stor betydelse för om barnen går på sommarskola eller inte. En fördel, anser hon, är att de elever som går sommar skolan i augusti redan är inne i skollunken när skolan kör i gång. – Startsträckan blir kortare och de har fått upp farten i sina studier. Väldigt bra för de barn som lätt blir efter, säger Carina, som också ser fördelar för sin egen del: – Jag känner dem bättre nu och vet mer om deras person lighet och kunskap. Då kan jag göra undervisningen bättre och roligare.

HÖSTEN 2015

Inblick

TEMA GYMNASIEBEHÖRIGHET

SÅ SKA FLER KLARA SKOLAN som klarar grundskolan ska öka från 81 till 90 procent inom ett par år. Grundskolechef Lina Axelsson Kihlblom har lösningen. Intensiv specialundervisning i kärnämnena ska hjälpa dem som är i riskzonen. andelen elever

text jonas fredén foto niklas björling

Inblick

HÖSTEN 2015

TEMA GYMNASIEBEHÖRIGHET

grundskolechefen

Lina Axelsson Kihlblom och rektorerna har en plan för hur Haninge ska få fler elever att klara gymnasiebehörigheten.

TEMA GYMNASIEBEHÖRIGHET

aninge har en ny grundskolechef. Hon är känd från tv-programmet Rektorerna, som den som lyckades vända trenden för den utsatta Ronnaskolan i Södertälje. Där lyckades hon öka andelen gymnasiebehöriga från 52 till 75 procent på tre år. Nu vill hon göra om tricket i Haninge. – Vid skolstarten i Haninge började nyligen 181 elever i årskurs 9 som inte har tillräckliga betyg från åttan. Vi ska se till att siffran blir betydligt lägre. Vi ska först och främst komma ner till riksgenomsnittet. Sedan vill jag förstås alltid överträffa mina mål. Men vi börjar här, säger Lina Axelsson Kihlbom, som tillträdde i mars. I hela landet går 13 procent av ele verna ut nian utan tillräckligt många godkända betyg. I Haninge är siffran 19 procent. – Den siffran ska vi ändra på. Och det hänger ofta på kärnämnena svenska, matematik och engelska. De elever som klarar dem har nästan alltid gymnasiebehörighet. att bli underkänd i svenska betyder i klartext att man knappt kan läsa och skriva och har mycket svårt att få jobb. Elever utan gymnasiebehörighet blir i sin tur lättare arbetslösa och har större risk att få sociala problem, hamna i missbruk och begå brott. Det visar statistiken, säger hon och fortsätter: – Många av dem kommer att ägna en stor del av sitt liv åt att försöka reparera det de missat i skolan. Något måste ändras. – Om 19 procent av Volvos bilar skulle ha en ratt som lossnar, ja, då

Inblick

HÖSTEN 2015

i augusti samlades alla rektorer i Haninge för att dra upp riktlinjerna för nya arbetssätt som kan få fler elever att klara av skolan.

SÅ SKA ELEVER I RISKZONEN KLARA GYMNASIEKOMPETENS • Ett tydligt mål: max 13 procent underkända inom tre år. • Två lärare i varje första klass. • Elevassistenter i första klass. • Stödundervisning i klass två vid jul. • Extraundervisning i kärnämnen i tre veckor.

• Samtal med elever på högstadiet med klart besked om att de riskerar att inte komma in på gymnasiet. • Prognoser termin för termin om hur många som ser ut att underkännas. • Rektorerna ska mötas och konsultera varandra.

TEMA GYMNASIEBEHÖRIGHET

måste man förstås lägga mer energi på ratten. Vi kan inte bara säga att ”vi fortsätter med det här produktionsbandet för det har vi alltid kört med”, säger Lina Axelsson Kihlbom. så hur ska det gå till att få ner 19 procent till 13 procent? Ja, först och främst ska målet upp på dagordningen. Sex procentenheter bättre – det är ett kristallklart mål, lätt att föra ut. – I skolans värld talar man ofta om vad man kan göra. Vi ska vända på perspektivet: Vi pratar om vad vi vill. Om vad som krävs för att nå dit man vill. På så sätt börjar man tänka utanför boxen, säger Lina Axelsson Kihlbom. Faktum är att lärarna vet exakt vilka

”I SKOLANS VÄRLD TALAR MAN OFTA OM VAD MAN KAN GÖRA. VI SKA VÄNDA PÅ PERSPEKTIVET: VI PRATAR OM VAD VI VILL.”

LINA AXELSSON KIHLBOM Lina Axelsson Kihlbom är utbildad till jurist. Hon började som obehörig lärarvikarie 2005. Därefter var hon rektor på tre friskolor i Stockholm och Nacka. 2011 blev hon rektor på Ronnaskolan i Södertälje. När hon slutade hade gymnasiebe hörigheten ökat från 52 till 75 procent.

elever som ligger illa till, med namn och allt. – Hur resultatet blir i juni nästa år, det vet vi nu i september. En lärare som känner sina elever kan med 95 procents säkerhet tala om vilka elever som inte kommer att klara kraven. Det finns en gammal syn på att läraren ska lösa det här i klassrummet. Men vi måste ställa högre krav på skolan som organisation, säger hon. Den svenska skolan har, enligt Lina Axelsson Kihlbom, för många prioriteringar med 16–17 ämnen som elever med dåliga kärnämnen kanske aldrig kommer i fatt i. Alltså måste elever i riskzoner få mer undervisning i just svenska, matematik och engelska. – Mer undervisning är det enda

Äntligen mer fokus på kärn mnena ä JOHAN KANT, rektor på Vikinga skolan, en F–6-skola med 515 elever.

johan kant är

med på tanken att låta elever som behöver det bara studera kärnämnena i tre veckor. – Jättebra. Det går kanske ut över annat men det har man igen i andra ämnen senare när eleverna kan ta till sig texter bättre. på skolan finns 48 elever med problem att nå målet. – Jo, jag vet vad de heter, allihop, säger Johan Kant, som varit biträdande rektor och rektor i sex år. Några av eleverna på Vikingaskolan är nyanlända till Sverige. Men det är inte där problemet ligger, enligt Johan Kant. Kulturen i skolan måste förändras. – Vi har sagt här att vi flyttar fokus från omsorg till kunskap om det behövs. Det utesluter förstås inte omsorg, men ändå. Vi jobbar utifrån läroplanen – inte böckerna. Och vi gör en LTP, en läroplan, och berättar tydligt för eleverna vad de ska kunna. Och vi följer upp resultat. johan kant kan tänka

sig att gå ett steg längre. – Elever som inte klarar kraven bör gå om trean. Det är jobbigt för dem, visst, men det är ännu jobbigare att gå upp i fyran och märka att man kommer efter allt mer, och få en känsla av att vara obildbar. HÖSTEN 2015

Inblick

TEMA GYMNASIEBEHÖRIGHET

Sociala träningen är också viktig för barnen MARIE LÖÖF, rektor på Åbyskolan, en F–6-skola med 370 elever.

elevantalet på åbyskolan ökar

just nu, säger Marie Lööf. – Vi har haft dåligt rykte men vänt det. Av totalt 350 elever i våras klarade 25 inte kärnämnena. Kärnämnena är verkligen viktigast, tycker hon. – I synnerhet läsningen. Och att förstå vad man läser. Det påverkar självförtroendet och självkänslan väldigt mycket. lösningar för att klara målet. – Här satsar vi på två pedagoger per klass i stort sett hela tiden i de lägre åldrarna. Åbyskolan jobbar också med specialisering: alla lärare undervisar inte i allt. Men det första Marie Lööf gjorde när hon blev rektor var att införa skolfrukost till samtliga elever.

Behörighet i Haninges grundskolor ANDEL EJ BEHÖRIGA TILL GYMNASIESKOLAN I ÅRSKURS 9

19%

13%

olika skolor behöver olika

specialundervisning är bra, tycker

hon, men inte för mycket. – Barnen måste också vara med klassen och få sin sociala träning. De ska inte hamna i utanförskap. Men kan skolan sänka sin andel elever utan betyg i kärnämnen till riksnivån eller helst ännu lägre? – Ingenting är omöjligt. Det ska gå. Vi brukar säga att vi har inga problem på Åbyskolan, för vi löser dem.

Inblick

HÖSTEN 2015

Hela Sverige

som vi verkligen vet fungerar för att höja resultat, säger hon. en radikal men enkel

lösning är att låta elever med svårigheter bara läsa kärnämnen i ett par, tre veckor. Alla andra ämnen läggs åt sidan just då. – Varför harva runt med 17 ämnen? Extraveckor ger eleverna en rejäl skjuts att komma i kapp. I alla verksamheter måste man lägga in stöten där det behövs. Våga göra korta insatser, säger jag till rektorerna. Och skyll på mig om ni får kritik. Men om eleverna känner sig utpekade av extraundervisningen? Lina Axelsson Kihlbom tror inte det. – Inte på tre veckor. Tvärtom, om vi vuxna följer upp resultat visar vi att vi

Haninge

”I ALLA VERKSAMHETER MÅSTE MAN LÄGGA IN STÖTEN DÄR DET BEHÖVS. VÅGA GÖRA KORTA INSATSER!” har förtroende för att eleverna faktiskt kan klara kraven om de får lite hjälp. Inför extraveckorna ska eleverna få träffa en lärare som frågar dem vad de vill bli – och vad de behöver göra i skolan för att nå dit.

TEMA GYMNASIEBEHÖRIGHET

Läsningen är det viktigaste LENA POSSBECK, lågstadielärare på Båtsmansskolan.

ANDEL ELEVER EJ BEHÖRIGA TILL GYMNASIESKOLAN I ÅRSKURS 9 30

27%

26% 18%

17%

15 10

– det hon tänker är det som vi lärare också tänker: att man måste intensivläsa med vissa elever, säger Lena Possbeck om Lina Axelsson Kihlboms förslag att bara gnugga kärnämnena i tre veckor. – Egentligen är det självklart. Läsningen är det allra viktigaste. Och vi vet att barn som inte går ut gymnasiet far illa och lätt hamenligt talpedagogen nar utanför samhället, säger Lena elizabeth carlsson är Possbeck. det viktigt att eleverna knyter an till lärarna.

5 0 Söderbymalmsskolan

Brandbergsskolan

– Jag är säker på att man kan fixa alla. Det må låta naivt, men det är min tro. Om jag tvärtom i praktiken säger att ”lite svinn får man räkna med”, då kommer alla att tänka så. Det går inte, säger Lina Axelsson Kihlbom. Hon tänker ha regelbundna möten med skolans rektorer för att se hur just deras procentsiffra utvecklar sig. Utan noggrann uppföljning fungerar inga målsättningar. Rektorerna ska träffa varandra oftare för att hitta lösningar. Hon vill också att alla förstaklasser ska ha två lärare, och dessutom elev assistenter. Sådant kostar pengar, men grundskolechefen söker extra anslag hos skolministern.

Tungelstaskolan

Ribbyskolan

– Cirka en procent av landets grundskoleelever går i skolan här i Haninge. Då borde vi kunna få en procent av de två extra miljarder Gustav Fridolin utlovat till skolor som behöver det. Det skulle betyda 20 miljoner. Det skulle räcka långt. lina axelsson kihlbom vill

att barn i andra klass som inte klarar kraven ska få stödundervisning vid jul. Men stödundervisning och extraveckor är inte enda lösningen. Kanske skola på lovet är bättre för vissa elever, till exempel. – Det varierar från skola till skola. Att organisera arbetet är rektors beslut. Men jag förväntar mig definitivt åtgärder som är väldigt tydliga.

själv hade hon en elev som kom varje morgon före skolan och pluggade svenska och matte. – Han klarade nationella provet. Det skulle han inte ha gjort annars. Den lösningen liknar ju detta. Lena Possbeck har varit lärare i 29 år men aldrig varit med om att alla elever i en hel skola intensivundervisas. – Det låter bra och vi ska prova det nu i höst. Men jag tycker inte att man ska ta bort eleverna helt från de vanliga lektionerna i kärnämnen. och om eleverna känner sig utpekade som dåliga elever? – Om du inte kan läsa kan du aldrig ta in faktatexter. De här eleverna är redan utpekade. Klasskamraterna vet exakt vilka som inte klarar vissa ämnen. Men om de sedan kommer tillbaka och kan det som ingen trodde att de skulle klara, då känns det jättebra.

HÖSTEN 2015

Inblick

AGNETHA ERIKSSON ÅLDER: 63 i oktober. ”Men jag är långt ifrån pensione ring.” BAKGRUND: Förskollärare med en hel del kurser inom ramen för arbetet som lärare vid särskolan och förskole klass. KURIOSA: Båda mina döttrar är lärare. HOPPAS PÅ I HÖST: Att för skoleklassen blir obligatorisk.

Inblick

HÖSTEN 2015

PORTRÄTT AGNETHA ERIKSSON

Mer reflektion ger bättre undervisning Agnetha Eriksson vill ta det bästa från både förskolan och skolan i sin undervisning. Här förklarar hon hur det går till.

förskollärare

text hans strömberg foto niklas björling

kolinspektionen har för första gången gjort en specialgranskning av förskoleklasser för sexåringar runt om i landet. Undersökningen visar bland annat att många pedagoger till stor del får lägga upp arbetet själva, utan styrning från exempelvis rektorer eller olika dokument. – Jag tror att det delvis beror på att förskoleklassen är frivillig, därför räknas den inte riktigt i skolvärlden, säger Agnetha Eriksson, förskollärare på Båtsmansskolan. Undersökningen visar att pedagogerna upplever att det är svårt att koppla läroplanens mål till förskoleklassens verksamhet och att de saknar en aktiv diskussion kring undervisningen. – Jag har arbetat länge, och erfarenheten har gett mig en trygghet i verksamheten. Men som ung förskollärare behöver man mer styrning och bättre möjligheter till kunskapsutbyte. nu är dialogen inget

problem för Agnetha Eriksson. Sedan ett antal år tillbaka ingår hon i skolans arbetslag F–3 och

seriöst. Jag vill kunna reflektera över min undervisning, säger hon. Trots att Agnetha närmar sig pensionsåldern har hon inga planer på att lämna jobbet. Anledningen är att hon tycker det är så ”himla kul”. Att arbeta med 6-åringar måste vara världens bästa jobb. – Jag vill att barnen ska känna trygghet i att jag kommer varje dag, och att jag kommer för deras skull. Jag bemöter dem där de befinner sig, alla barn ska bli sedda.

kan diskutera med andra lärare om mål, läroplaner, undervisningen, olika satsningar och erfarenheter. – Det är väldigt givande samtal, jag blir ofta inspirerad av mina kollegor. Jag vill ju att mina cirka fyra lektionstimmar varje dag ska vara så mycket ”skola” som möjligt. Sex agnetha har tidigare arbetat på särskola åringar är väldigt hungriga på kunskap, med elever upp till 16 år och hon arbede vill hela tiden veta mer, säger hon tar gärna med barn som har särskilda och jämför med behov i klassen. flera andra länder – Alla, även ut ”MED STÖRRE agerande barn har där barnen börjar i skolan redan vid fem MÖJLIGHET TILL en given plats i mitt års ålder. säger hon PLANERING OCH klassrum, Från och med och pekar mot bänken REFLEKTION höstterminen får som står mitt emot förskollärarna på katedern och där hon KAN JAG GE Båtsmansskolan sina ha en nära konBARNEN BÄTTRE kan tjänster ändrade takt med eleven. LEKTIONER.” från semestertjänst För barnen är till ferietjänst vilket 6-årsverksamheten innebär att de får fler timmar att plaen spännande tid, där den första nera och reflektera. kontakten med skolan sker. Här vill – Mycket av planeringen har fram Agnetha ta det bästa från både för till nu skett vid sidan av den vanliga skolan och skolan för att lägga grunden verksamheten. Nu får jag möjlighet att för barnens lärande och nyfikenhet för arbeta mer skolinriktat och ännu mer framtiden. HÖSTEN 2015

Inblick

PÅ PLATS SÖDERBYMALMSSKOLAN

FOTBOLLEN LYFTER INTRESSET FÖR SKOLAN visst, flera fotbollslag på Söderbymalmsskolan har vunnit skol-DM. Men det är inte därför man bedriver fotbollsverksamhet. I stället handlar det om glädje och gemenskap, något som också ska smitta av sig på skolresultaten. text dan håfström foto felipe morales

et är en fin om än lite småfrisk sensommarmorgon på Torvalla idrottsplats. Från det nybyggda omklädningsrummet kommer killar från Söderbymalmsskolans årskurs åtta släntrande. När de når fram till bollarna som ligger och väntar på konstgräset försvinner morgontröttheten ur deras unga kroppar som genom ett trollslag.

sedan några år valt att driva fotbollen på egen hand. – Vi ville att lektionerna på ett tydligt sätt skulle utgå från skolans värdegrund. Gemenskap och glädje ska gå före fokus på resultat, säger Elisabeth Hanze. Åttorna har nu börjat med en övning som kallas ”possession”. Tre olika lag spelar på samma plan. Målet är inte att göra mål utan att passa bollen till varandra. – Vänd, vänd, vänd, ropar Bojan och menar att det lag som har bollen ska slå en långpassning så att de jagande verkligen får springa.

för bara några år sedan var Bojan Mijatovic elev på skolan. Nu är han tillbaka som idrottslärare och kallar på planen bredvid värmer ett eleverna till samling för att par killar i årskurs nio upp berätta vad som ska hända inför sin lektion. ”Lisa” som under dagens alla elever fotbollslekkallar henne ”GEMENSKAP går dit för att tion. På SöderbyOCH GLÄDJE säga några malmsskolan SKA GÅ FÖRE ord till en av kan eleverna killarna som FOKUS PÅ välja fotboll börjat med som tillval. RESULTAT.” fotbollen Idrottsläraigen efter ett ren Elisabeth Hanze berättar längre uppehåll. att skolan tidigare höll – Va kul, Robin, att du är fotbollslektionerna i samartillbaka! bete med IFK Haninge men För Elisabeth Hanze är

Inblick

HÖSTEN 2015

fotbollslektionerna och de små stunderna före och efter bra tillfällen att prata med eleverna och fånga upp saker som annars kanske hade gått henne förbi. – Det händer något med många elever när de får göra något de verkligen gillar. De öppnar upp sig och som lärare får man en annan kontakt. tack vare att skolan inte fokuserar på resultat har det gått väldigt bra när skolans lag spelat matcher. Förra året vann både pojkar och flickor i årskurs 9 samt pojkar i årskurs 7 skol-DM. För att ytterligare koppla ihop fotbollen och den övriga undervisningen är skolan noga med att de elever som spelar i skollaget också gör bra ifrån sig på övriga lektioner. – Vi vill att de elever som representerar skolan i skollaget anstränger sig och gör sitt bästa utifrån sina egna förutsättningar även i de vanliga skolämnena. Och det här har visat sig motiverande för en del elever.

VAD ÄR ROLIGAST MED FOTBOLL I SKOLAN?

ALEXANDER PAVLOVIC: – Att spela matcher i ett lag med sina skolkompisar. FILIP DJORDEVIC: – Att umgås med kom pisarna. Och så är det jätteskönt att röra på sig i stället för att sitta still hela skoldagen. FIRAT TOPAL: – I skolan är fotbollen mer att ha kul med vänner. I min klubb är det lite mer allvar.

POSITIV EFFEKT PÅ SKOLUPPGIFTERNA

trots eller kanske snarare

UTMANING Att få ännu bättre gemenskap bland eleverna och ännu större engagemang i skolarbetet. METOD Fotbollsundervisning i egen regi utifrån skolans värde grund och vissa krav på att de elever som vill vara med i skollaget också gör sitt bästa på övriga lektioner. RESULTAT Skolans lärare anser att fotbollen bidragit till att gemenskapen över klassoch åldersgränser blivit större samt att många elever blivit mer angelägna om att anstränga sig mer på skollektionerna.

PÅ PLATS SÖDERBYMALMSSKOLAN

för några år sedan var idrottsläraren Bojan Mijatovic elev på Söderbymalmsskolan. I dag lär han nya generationer att spela fotboll.

nu är det dags

för skottövning.

först får deltagarna rita av växten i blyerts och kol, därefter är det dags att ta fram leran. flera elever väljer fotboll

som tillval vid Söderbymalmsskolan.

– många elever öppnar upp sig när de gör något som de gillar. Då kan man som lärare fånga upp flera bra saker, säger Elisabeth Hanze, idrottslärare.

HÖSTEN 2015

Inblick

UTBLICK INTEGRERING

DETALJERNA SOM LYFTER NYANLÄNDA förbättrar ständigt verksamheten för att ge nyanlända bättre möjlighet att lära sig språket. Här är deras lärdomar. ekbacken i lindesberg

text hans strömberg

sedan 2001 tar den lilla orten

Fellingsbro i Lindesbergs kommun emot asylsökande. För F–6-skolan Ekbacken har det inneburit att cirka tjugo procent av de 200 eleverna är nyanlända svenskar. – Redan från start öppnade hela orten famnen för att hjälpa till, med gratis-loppis, fadderverksamhet och annat. Det smittar även av sig på sko lan, säger Åsa Jönsson, rektor på Ekbacken. I dag är det förstås inte lika stor ”sak”, situationen har sta biliserats, även om stödet på orten fortfarande är stort. För

åsa jönsson, rektor på Ekbacken, vill

stärka kunskapsresultaten.

skolan innebär det förstås att man förändrar och förbättrar skolan hela tiden. Ett sådant exempel är förberedelseklasserna, där de nyanlända inledde sin skoldag för att senare under dagen, när de var redo, slussas ut till de vanliga klasserna.

Skolan i bild av serietecknaren Markku Huovila

UTBILDNINGSBAKGRUND

– Tyvärr skapade det ett visst utanförskap, förberedel seklassen blev den ”riktiga” klassen för många, vilket försvårade integreringen, säger hon. i dag startar eleverna alltid skoldagen i den vanliga klassen, därefter går man till språkverkstaden, som ersatt förberedelseklassen. Namn bytet blev en signal om att alla elever har en klass – den vanliga! Eleverna går enligt indivi duella scheman mellan den vanliga klassen och språkverkstaden, allt utifrån vad läraren i språkverksta den och klassläraren kommit överens om. Här är det viktigt att lärarna inte blir ”stressade” när de kän ner att eleverna inte ”hänger

med” på vanliga lektioner, anser hon. – De får en bättre förståelse för svensk skola och hur den fungerar. Ute i klassen lär man sig strukturen och om elev demokrati. Dessutom pågår det ett ständigt ”språkbad” där eleverna börjar förstå och pröva ord på ett naturligt sätt. kunskapsresultaten har också

visat sig vara positiva. I fjol klarade 60 procent av de ny anlända eleverna i årskurs 3 de nationella proven i matematik, i år var motsvarande siffra 67 procent. Dessa elever har som längst gått ett år på Ekbackens skola. De nyanlända eleverna börjar också snabbt uppnå kunskapsresultat för svenska som andraspråk, däremot be höver de mer tid för att klara nationella proven.