Torv - råvara för energi,
Foto: Neova AB
Torv och torvmarkers betydelse ur såväl ett nationellt som ett globalt perspektiv har under senare år mer och mer uppmärksammats – torvmark har en stor betydelse för klimatet – den kol som finns lagrat i torvmark medför om det frigörs en ytterligare förhöjning av jordens medeltemperatur.
Torv en naturresurs Sverige är ett torvrikt land – ca 25 procent av landarealen är täkt av torv. Sverige tillhör de länder i världen som har mest opåverkad torvmark – ca en tredjedel av torvmarken i EU finns i Sverige. Vi har därför som land ett ansvar för att förvalta torv och torvmark på ett långsiktigt klokt sätt. Produktion av torv har också en lång tradition i Sverige. Torvmark i Sverige uppgår totalt till 6,4 miljoner hektar och vi använder endast en promille av denna mark för torvproduktion. Dess betydelse som naturresurs illustreras av att torven i Sverige uppgår till närmare hälften av oljereserverna i Nordsjön eller ca 50 000 TWh vilket mot-svarar ca 100 miljarder kubikmeter torv. Denna torv lagrad som kol i mark har en mycket stor betydelse för att inte förvärra den nuvarande klimatsituationen men kan också på ett ansvarsfullt sätt användas för att försörja samhället med viktig energi, odlingssubstrat och strömedel.
som vi i första hand använder torv för att effektivisera energisystemet. Studier beställda av branschen visar att sameldning torv/trä kan öka elproduktionen med 5-15 procent. Genom att få till stånd en efterbehandling efter torvutvinningen som skapar en sänka som binder in kol igen kan vi förena intresset av att utvinna en viktig energiråvara samtidigt som vi minskar klimatpåverkan och undviker konflikter med motstående intressen. De marker som i första hand är aktuella att utnyttja för torvproduktion i Sverige är tidigare dikad torvmark för skogsproduktion. Denna skogsmark läcker stora mängder CO2 – enligt en sammanställning av IVL baserat på en rad vetenskapliga studier. Enligt den svenska rapporteringen av utsläpp av klimatpåverkande gaser uppgår det årliga läckaget i organogen jordbruksmark till ca 5 miljoner ton CO2 per år och motsvarande siffra för dränerade skogsmarker uppgår till ca 17 milj. ton CO2 ton per år. Dessa utsläpp utgör ca 16 procent av Sveriges utsläpp av klimatpåverkande gaser som skapats av mänsklig påverkan och motsvarar hälften av utsläppen från transportsektorn varje år. Räknar man med utsläppen av lustgas ökar klimatpåverkan från dessa marker ytterligare.
”Av 6,4 miljoner hektar torvmark använder vi en promille för torvproduktion.”
Torvbranschen styr redan i dag torvbruket från orörda till störda torvmarker som redan är dikade eller i övrigt påverkade av mänsklig hand som i varierande utsträckning läcker CO2. Det innebär att vi kan avbryta ett utsläpp från torvmark av CO2 samtidigt som konflikterna med biologisk mångfald och andra skyddsintressen generellt sett blir mindre på denna redan påverkade mark. I praktiken innebär det att vi tidigarelägger ett utsläpp samtidigt
Förena intresset av klimat och biologisk mångfald Vi anser mot denna bakgrund att det är möjligt att bedriva en långsiktig klok torvmarkspolitik som förenar intresset av bl.a. klimat och biologisk mångfald med ett utnyttjande av torv för olika ändamål. Vi ställer oss bakom de miljömål för myllrande våtmarker som har lagts fast av regering och riksdag och den beskrivning av värdefulla torvmarker som finns i Miljöbalken.