Utvändig liggande panel samt panel i innertak KV Lärdomen.
Fasadens uppgift. Ytterpanelen ska skydda isolering och stomme från regn och i viss utsträckning vind och blåst. Det ger även ett utseende på fasaden vilket kan ge arkitektoniskt tilltalande miljöer. På en träfasad är det lätt att vid behov byta ut partier om skador uppstår. Det är även lätt att montera beslag, lampor och dylikt eller ta upp nya fönsteröppningar eller sätta in ventiler.
Utvändig liggande panel samt panel i innertak KV Lärdomen.
Utformning, montering och skarvning Några detaljer i den konstruktiva utformningen som man särskilt bör uppmärksamma för att försäkra sig om en hållbar fasad kan formuleras i följande grundregler (gäller såväl stående som liggande panel):
● Med en luftspalt mellan panel och vattenavvisande vindskydd fungerar ytterväggen enligt tvåstegsprincipen, det vill säga det vatten som trots allt tränger igenom det yttre skyddet hindras av det inre skyddet att nå väggkonstruktionen. Vid sockel och över fönster behövs särskild vattenavledning av till exempel plåt. ● Uppåtvända ändträytor bör täckas. Andra uppåtvända träytor kan lutas så att vattnet rinner av. ● Nedåtvända ändträytor ska utformas så att de kan ytbehandlas och underhållas. ● Panelen avslutas lämpligen ≥ 200 mm över mark. ● Panelbrädor bör varken vara för breda eller för tunna. I bägge fallen finns det risk för svällning, krympning, kupning och sprickbildning. ● Panelbrädors framsida och kantsidor bör vara industriellt grundbehandlade eller grundbehandlas på plats före montering. ● Brädor ska fästas på ett sådant sätt att virket inte spricker och infästning ska inte utföras genom två brädor som måste kunna röra sig inbördes. Infästning nära ändträ är alltid riskabelt. Huvud på fästdon ska ligga jämnt med brädans yta, varken djupare eller högre. ● Träpanel bör efter montering kontrolleras så att den är fri från sprickor och hål.
Utvändig liggande panel samt panel i innertak KV Lärdomen.
Infästning liggande panel.
Bilden ovan: Skarvar bör undvikas. Liggande panelbrädor kan skarvas genom att brädor kapas vinkelrätt och monteras dikt an mot varandra. Hål för spik eller skruv förborras och brädorna spikas. Skarvar bör fördelas jämt över fasadytan.
Utvändig liggande panel samt panel i innertak KV Lärdomen.
Utvändig liggande panel samt panel i innertak KV Lärdomen.
Några olika typer av liggande panel. Förvandringspanel, består av oprofilerade panelbrädor som spikas i vertikal bakomliggande spikläkt. Panelen ger god luftning och enstaka panelbrädor är enkla att byta ut.
Fjällpanel, är i princip en enkelfalsad panel med triangulärt tvärsnitt och ett utseende som förvandringspanel men med en större anläggningsyta mot bärverket.
Falsad enkelfas, var tidigare relativt allmänt förekommande. Den ger en varierad fasad med stor panelbredd och djup fas med skuggspel mellan fals och utsida.
Utvändig liggande panel samt panel i innertak KV Lärdomen.
Enkelfasspont, är en vanlig paneltyp som i princip har samma utseende som dubbelfalsade panelbrädor.
Dubbelfasspont, har en finsågad framsida och tre hyvlade sidor. Faserna är rillade.
Panel får inte avslutas för nära marken.
Utvändig liggande panel samt panel i innertak KV Lärdomen.
Så här gör snickaren - Liggande utvändig panel.
Hur gör snickaren - Montering av knutbrädor
Panel i invändigt i tak.
Hur gör snickaren - panel i innertak.
Utvändig liggande panel samt panel i innertak KV Lärdomen.
https://youtu.be/svLZLZ1hBlA