7 minute read

Tillsammans gör vi skillnad

Cornelis Uittenbogaard har sin bakgrund i den akademiska världen men har även stor erfarenhet av att jobba som planeringsarkitekt både privat och inom offentlig sektor. Cornelis är utbildad stadsplanerare från KTH med fokus på brottslighet och trygghet i relation till stadens utformning. Idag arbetar han som stadsplanerare och forskare på den oberoende tankesmedjan Stiftelsen Trygga Sverige med frågor som rör stadsmiljöer och situationell brottsprevention. Cornelis är också projektledare i utvecklingen och uppdateringen av BoTryggt2030 – nationella riktlinjer för planering av säkra och trygga livsmiljöer.

– BOTRYGGT2030 är ett koncept och konkret verktyg för att planera och bygga säkra, trygga, hållbara städer och andra miljöer, berättar Cornelis. Vi har fått ett ökat fokus på trygghet i samhället. Social hållbarhet grundar sig på att man ska kunna känna sig trygg. Känner man sig inte trygg vågar man inte gå ut. Man vågar inte åka kollektivt, inte träffa grannar, inte umgås med sina vänner, inte gå och handla … Listan kan göras lång. Man vågar helt enkelt inte delta i samhället. Vad är målet med att bygga gröna, smarta städer om vi inte kan känna oss trygga i vår närmiljö? Forskning visar att vi känner oss som mest otrygga när vi lämnat våra hem för att ta oss till en ny destination. Här är det olika fysiska aspekter som påverkar upplevelsen. – För att öka tryggheten och minska brottsligheten krävs nya idéer, nya lösningar och nya samverkansformer. Genom att ändra på den fysiska miljön kan man till stor del öka förutsättningarna för en trygg plats samt sänka kostnaderna … Att rätta till i

efterhand kostar mycket pengar, menar Cornelis. Platser ska utformas så att möjligheterna till att begå brott minskas samtidigt som attraktiviteten av en plats ökas. BoTrygg2030 handlar mycket om situationell prevention. Här finns också tydliga exempel på hur man gör rätt från början. Nu är det dock inte så enkelt att de nationella riktlinjerna är lösningen på allt. I många utsatta områden kan man också se brister i förvaltningen vilket resulterar i negativa upplevelser. Det skapar känslor av att detta är en plats där ändå ingen bryr sig, alltså kan man bete sig som man vill. De lokala behoven är viktiga. – Innan man kommer så långt som till upphandling och projektering av åtgärder, man som fastighetsägare planerat för, är det viktigt med en grundlig behovsanalys och lägesbild, fortsätter Cornelis. Här kan man ta de boende i fastigheten och närpolisen till hjälp. Det är också viktigt att man förstår att trygghet och säkerhet inte alltid går hand i hand. Säkerhet är den faktiska risken. Säkerhet är mätbart i till exempel antal anmälda brott eller via offersundersökningar. Trygghet handlar om individens upplevelser av en miljö eller en situation. Här spelar tidigare erfarenheter en stor roll. Känslor spelar en stor roll och man kan uppleva en miljö på olika sätt. Det som skrämmer vissa märker andra inte ens. Här spelar också medierna en stor roll. De ”hjälper till” genom att till exempel skriva upp eller ned olika bostadsområden. – Visst skulle man kunna hägna in ett bostadsområde med murar och höga stängsel vilket är ett fenomen som också har kommit till Sverige. Även i mindre skala byggs bostadskvarter i nya områden utifrån att innegården ska vara stängd för de som inte bor där. Detta skapar segregerade rum och större skillnader mellan det som är offentligt och privat, vilket är något man vill undvika utifrån trygghetsaspekten. Man skulle kunna ha larm och övervakningskameror i alla >>

oroosäkerbrottsdrabbade gömställemörkerexkluderad brott utsatt ojämlikheter stöld obekväm

otrygghet skadegörelse

problemrisk ordningsstörningar Ny handbok

Handboken för planering av säkra och trygga B BoTryggt2030 - Handboken för planering av säkra och trygga livsmiljöer. 1 livsmiljöer TRYGGT2030

VI SÄKRAR SVERIGE!

Great Security levererar säkerhetslösningar över hela Sverige, såväl rikstäckande som lokalt. Hos oss får du innovativa säkerhetslösningar byggda på några av marknadens mest etablerade varumärken.

Great Security – det är vad vi skapar med intelligenta säkerhetslösningar och passionerade medarbetare.

greatsecurity.se • 010-33 33 200

hörn. Sådana insatser, för att öka säkerheten, betyder inte att alla självklart tycker att det känns tryggt. Stängsel, övervakning och för mycket teknik kan också skapa olust och känsla av otrygghet. Det blir trygghet på bekostnad av frihet och det är långt ifrån positivt för alla. Det skapar en otrygghet för de utanför murarna/staketet – ett exkluderande samhälle i stället för ett inkluderande samhälle. Det pågår en ”trygghetspolarisering” där de som känner sig trygga blir alltmer trygga och de områden som känns otrygga, allt eftersom, blir mer otrygga. – Oavsett vad man gör för insatser är det viktigt att kommunikationen med de boende fungerar.

De måste veta och förstå vad som händer och varför. Det är viktigt med förankring och en öppen dialog, fortsätter Cornelis. Genom att få med dem tidigt på tåget blir de också tidigt delaktiga i processen på ett naturligt sätt. – Ett spännande koncept är ”placemaking” och ökad social kontroll. Det handlar om att aktivera och utveckla platser, främst det offentliga rummet, utifrån lokala behov. Konceptet är i sig inte nytt och flera goda och lyckosamma exempel från andra länder får tala sitt tydliga språk. I Sverige finns dock ett stort hinder vi måste hantera. Här arbetar vi gärna med det som vi anser vara

vårt och sådant som direkt berör oss. Som om vi tittar i ett rör. Vi måste höja blickarna och se allt ur ett bredare perspektiv, menar Cornelis. Gränserna mellan det vi anser vara vårt och det som inte är vårt är tydliga och det påverkar signalvärdet. Det räcker inte med att man städar i sin trappuppgång om det ser förskräckligt ut utanför porten.

De senaste 20 åren har barnens rörelsemöjligheter minskat med 90 procent. Då tyckte man att det kändes tryggt och bra så länge barnen befann sig inom en radie på två kilometer från hemmet. På 1800-talet ville man ha barnen inom en radie på 5-6 kilometer. Idag blir man orolig om de är längre bort från hemmet än 500 meter. – Detta betyder att aktiviteter nu måste ske nära, inom synhåll. Vi måste se till att skapa dessa platser. På alla sätt måste vi hjälpas åt att göra insatser som främjar tryggheten, det är viktigt. Genom att samverka, fördela ansvar och genom att verka ur ett bredare perspektiv är ingenting av detta omöjligt, säger Cornelis. – Kommunerna borde våga släppa mer på processen kring gator och torg. De kan sätta ramarna för att sedan bjuda in näringsidkare och boende för att ge dem större

ansvar vad gäller själva innehållet. Indirekt ansvar skapar engagemang och det är bra, menar Cornelis.

Vad kan man konkret göra som fastighetsägare, fastighetsbolag eller bostadsrättsförening för att öka känslan av trygghet hos de boende? – Genom samverkan och en öppen dialog, svarar Cornelis. En fungerande förvaltning av fastigheterna är A och O. Självklart är också integrerade lösningar vad gäller skalskyddet viktigt. Att satsa på belysning är också bra om man är noga med att det blir rätt belysning på rätt plats. Förstora kontraster skapar ett djupare mörker runt omkring. Ibland kan man komma långt, rentav längre, genom att dämpa befintlig belysning.

Att jobba med att ”öppna” fastigheten mot det offentliga rummet eller andra kringliggande funktioner främjar samspelet och gör det tryggare både för de som bor i fastigheten och för de som passerar förbi. Att skapa liv i fastighetens bottenvåning genom att öppna upp för olika verksamheter är positivt. Här kan man till exempel erbjuda tillgång till förenings- och snickerilokal eller varför inte ha fastighetens tvättstuga här? Även lägenheter kan vara bra, bara det finns en öppenhet i fasaden och därmed en relation till det offentliga rummet utanför.

Konkreta aktiviteter som trygghetsvandringar kring fastigheten eller i området är alltid bra. Detta blir dessutom att bra forum för samtal och diskussioner. Man skapar nya kontakter och bygger nätverk med sina grannar i området.

Oavsett vilka insatser man gör är det viktigt att informera om vad man gör och varför.

FAKTA

Stiftelsen Tryggare Sverige är en partipolitiskt och religiöst obunden NGO (Non Governmental Organization) som drivs utan bakomliggande vinstintresse.

Syftet är att förbättra hjälpen till brottdrabbade och att främja utvecklingen inom det brottsförebyggande området. Arbetet är inriktat på att finna nya idéer, nya samverkansformer och nya lösningar.

Verksamheten bedrivs dels i form av en tankesmedja med syfte att öka och sprida kunskap inom detta fält, dels genom konsultverksamhet med syfte att erbjuda kommuner, företag och andra aktörer professionell hjälp att utveckla sin verksamhet.

This article is from: