Glas i byggnationer är möjligheternas material

Glas är möjligheternas material som får allt fler egenskaper och funktioner i byggnadssammanhang i både fönster och fasader. Dynamiskt glas, energiglas och solskyddsglas är några. Som en följd ökar kraven på kompetens kring både val av material och montering, miljövarudeklarationer och livscykelanalyser. AV GÖSTA LÖFSTRÖM

– DET ÄR BARA glas som kan allt. Som samtidigt kan släppa in dagsljus, dämpa buller, skydda mot brand, stoppa farlig strålning, ge skydd mot beskjutning och försvåra inbrott. Det säger Anna-Lena Fransson, glasexpert och vd för Glascentrum i Sverige, ett branschägt teknik- och utbildningscenter.

Därtill kan läggas olika typer av smarta glas, med olika typer av paneler som kan vara varma eller fungera som wifi-antenner eller ha olika typer av beläggningar, skikt med egenskaper som kan läggas på. Förvånansvärt många olika egenskaper kan kombineras, det går att få många funktioner samtidigt, men det krävs kompetens och det gäller att tänka till.

– Men, betonar Anna-Lena Fransson, det gäller att välja rätt glas – och montera det rätt. Ett litet fel kan få stora konsekvenser. Och det är där som vi på Glascentrum kommer in med anvisningar, rådgivningar, besiktningar och utbildningar. Rådgivning riktar sig exempelvis till arkitekter, glasmästare, fönstertillverkare och många andra.

I samband med besiktningar upptäcks ofta felaktiga monteringar eller felaktiga val av glas. Det kan handla om otäta glastak eller felaktig montering av brandskyddsglas, som resulterar i ett otillräckligt brandskydd. Glascentrum har koll på läget och är idag accepterat av branschens olika aktörer.

Anna-Lena Fransson, vd för Glascentrum i Sverige. Bild Glascentrum i Sverige AB

– Glastyper och monteringsmetoder utvecklas snabb och det är inte lätt att hålla sig à jour, säger Anna-Lena Fransson, som tillsammans med sina kolleger anlitas av både beställare och leverantörer för besiktning av glas och glasmontage.

Ibland står valet av säkerhetsglas mellan härdat- och laminerat glas. – Härdat glas, som i framställningsprocessen värmts upp till cirka 600 grader och sedan snabbt kylts ner, har fördelen att det är

fem till sex gånger starkare än vanligt floatglas och att det, om det går sönder, faller isär som granulat, vilket minimerar risken för skärskador.

Lamellglas består av två eller flera glasskivor som sammanfogats med plastfolie. Lamellglaset minimerar också risken för skärskador och ska användas om risk för fall genom glas föreligger. Detta eftersom plastfolien kommer att hålla ihop lamellglaset även om glasen skulle gå sönder. Den egenskapen har inte härdat glas. – Vi har tagit fram uppdaterade hjälpmedel för att underlätta valet när det finns krav på personsäkert glas. Materialet heter ”Glassäkra miljöer” och finns för bostäder, skolor och publika lokaler. – I Sverige har vi en gedigen kunskap i att tillverka fönster, men mycket av det glas vi ser i nybyggnationer och vid utbyte idag är importerat. En stor del kommer från Polen och Lettland, laminerat glas från Estland och härdat glas från Kina.

Svenska Planglasföreningen har tagit fram livscykelanalyser kring glas som bearbetats i Sverige respektive Polen. – Dessa analyser är klart till fördel för Sverige. En isolerruta som producerats i Sverige har åtta till 13 gånger lägre klimatpåverkan än en polsk. Främst är det mixen av elektricitet som används i processen som påverkar resultatet, säger Anna-Lena Fransson.

När det gäller återbruk och återvinning av fönster och glasfasader drivs olika projekt, bland annat av Svenska Miljöinstitutet IVL med fokus på hållbarhet. – En utmaning där är att mäta och fastställa prestanda innan glaset kan användas i nya sammanhang. – EPD:er, miljövarudeklarationer för byggvaror, är en stor och viktig fråga för branschen. Det har börjat efterfrågas alltmer av marknaden som vill försäkra sig om klimatsmarta produkter.

Den första januari 2022 infördes kravet på klimatvarudeklarationer för bärande konstruktionsdelar och klimatskal för alla nya byggnader. Det innebär att bland annat fönstertillverkare ska kunna redovisa sina produkters miljöpåverkan.

Klimatdeklarationer hanteras av Boverket och ska öka medvetenheten om miljöfrågor och stimulera användningen av ”gröna produkter”. Byggherrar och projektörer förväntas minska klimatpåverkan genom att välja miljövänligare byggmaterial, konstruktioner och byggteknik. Med hjälp av LCA-redovisning, livscykelanalys ska klimatpåverkan från alla ingående delar i byggnationen tydliggöras.

Standardglas har redan generellt sett bra energivärden. Fokus ligger som framgår numera mycket på andra egenskaper, ofta multifunktioner, där svensk tillverkning ligger långt framme. Men självfallet måste de goda värdena hänga med när nya och fler funktioner och egenskaper adderas i produkterna.

Glascentrum utarbetar och publicerar anvisningar och riktlinjer för val och montering av glas i byggnader samt verkar för ökad kunskap inom området genom information, utbildningar och besiktningar. Glascentrum i Sverige AB ägs av Svensk Planglasförening och Glasbranschföreningen, som representerar aktörer som tillverkar, bearbetar och använder glasprodukter.

Namnet Glascentrum tillkom 2008 i samband med en ombildning av tidigare Monteringstekniska Kommittén, MTK, en förkortning som fortfarande används. – Vi är oberoende och vi är till för alla, även privatpersoner kan vända sig till oss, säger Anna-Lena Fransson. Rent allmänt efterfrågar branschen allt mer kompetens i takt med att glaslösningarna blir allt mer komplexa och investeringarna allt större och det krävs nya maskiner för bearbetning av glas.

Levererar specialglas till byggnadsindustrin bla. balkonger

Design | Innovation | Hållbarhet

Med fokus på arkitektoniska glaslösningar strävar vi mot att lösa utmaningar genom design, innovation och hållbarhet. Invitrea tillverkar och levererar glasväggar, duschväggar, räcken och andra relaterade produkter till glasbranschen, byggbranschen och aktörer inom fastighetsutvecklingsindustrin.

Mer info om vår verksamhet på gsab.se och invitrea.com.