NYA PROJEKT

MÅNGA SYNDARE

när Skatteverket slog till

AV MIKAEL HEDLUND

SKATTEVERKET HAR oannonserat kontrollerat personalliggare på byggarbetsplatser i Stockholmsområdet efter signaler om ökat fusk.

Över 400 företag kontrollerades under två dagar i september och bristerna var betydligt fler än genomsnittet för Sverige. – Vi blev bra bemötta under de här kontrollerna av personalliggarna. Det är ju kontroller branschen själv efterfrågat, säger Jonas Karlberg ansvarig för Skatteverkets kontroll till Svensk Byggtidning.

Totalt besöktes 71 byggarbetsplatser och 402 aktörer eller företag och i drygt 30 procent av dem hittades brister.

Besöken ledde till 122 kontrollavgifter på 762 500 kronor. – Vi kunde hitta arbetsplatser med mer personal verksamma än vad som redovisats i personalliggare eller så fanns ingen personalliggare tillhands. Vi tror inte att det var avsiktligt utan främst handlar om okunskap om regelverket och vad som gäller kring dokumentationsskyldighet.

Syftet var dels att kraftsamla igen efter pandemin som begränsade kontrollmöjligheterna, dels att följa upp indikationer om ökade brister i personalliggare i Stockholmsområdet. – När motsvarande kontroller gjordes över hela landet hittades felaktigheter i ungefär 15 procent av fallen. Då var det främst små- och medelstora företag som uppvisade brister.

Skatteverket gör bedömningen att den ökade mängden kontrollavgifter under insatsen beror på en minskad upplevd risk för upptäckt i och med att det var färre kontroller under pandemin.

En annan orsak är att företagen inte registrerar sig för att minska spårbarheten vid en utredning av till exempel arbetsgivaravgifter, något som kommer att följas upp av Skatteverket i en fördjupad utredning.

STUDENTBOSTÄDER

där studenterna själva har fått tycka till

NU ÄR DET inflytt i de sista av de 166 nya studentbostäderna i Björkhagen söder om Stockholm. Inför bygget genomförde Stockholms studentbostäder en undersökning kring hur studenter vill bo – och en del av studenternas önskemål blir verklighet i de nya husen. – Vi har byggt studentbostäder i Stockholm i över 60 år och för oss har det alltid varit viktigt att lyssna in hur studenter vill bo. Jag tycker de nya studentbostäderna blir fantastiskt trevliga och fina, säger Mattias Carrass, vd för Stockholms studentbostäder.

Inför planeringen av husen fick över 2000 studenter svara på frågor kring hur de ser på sitt nuvarande boende och hur de vill bo i framtiden, i en undersökning gjord av Stockholms studentbostäder tillsammans med branschorganisationen Studentbostadsföretagen och arkitektbyrån White.

Den centrala slutsatsen som gick att dra från undersökningen var att studenterna efterfrågar olika användningszoner. De vill både ha sociala ytor där de kan träffas och nätverka men de vill samtidigt ha ytor som är mer privata.

De nya studentbostäderna, som ritats av White Arkitekter, kommer därför ha sovrum i en lugn yta som vetter mot skogen och som går att skärma av. Köket blir en mer social del som vetter mot en veranda (liknande en loftgång) som blir extra bred för att göra det möjligt att ha stolar och bord där. Tanken är att verandan ska bli en plats för sociala möten.

VI BYGGER PÅ DITT FÖRTROENDE

SNYGGA OCH HÅLLBARA VALSTUGOR

– containrar från Containertjänst

På gator och torg har vi sett allt fler valstugor i form av containrar, i stället för Friggebodar och andra träkonstruktioner. Containrar är praktiska och enkla att hantera och transportera. En cirkulär mer hållbar lösning. När valkampanjen är över lämnas containrarna tillbaka och återgår till mer normala ”arbetsuppgifter”.

FÖRETAGET CONTAINERTJÄNST har gjort sig känt för stor innovationsförmåga. Man har utvecklat särskilda containrar i form av lagerbutikscontainrar och säkerhetscontainrar. Och företaget hyr ut exempelvis bygg- och förrådscontainer, kylcontainer och kioskcontainer. Det finns till och med en pizzacontainer. – Under de senaste valen har partierna kunnat hyra valstugor baserade på 8- eller 10-fotscontainrar, berättar Thomas Johansson, vd för Containertjänst. Vi är flexibla att utrusta dem helt enligt önskemål, med eller utan hyllor, valfritt lås, med eller utan dekor i form av folier. – Containrar är miljömässigt mera hållbara än exempelvis Friggebodar. Containrar har lång livslängd och kan användas till många olika ändamål, medan Friggebodar och andra träkonstruktioner kan skadas under transport, i värsta fall rivs de när kampanjen är över. En container går många varv i kretslopp och vår lösning är cirkulär och mer hållbar, menar Thomas Johansson.

Containrar blir allt mer accepterade för andra ändamål än som förråd för byggfirmor och liknande. Bilderna från årets valkampanj på torget i Jakobsbergs centrum talar för sig själva. En valstuga i plåt och med rejäla dörrar, rustad med information och möblerad är minst lika trevlig som något annat. Med undantag av ett politiskt parti använde alla en container som valstuga.

Mikael Jämtsved, kommunalråd för Miljöpartiet i Järfälla kommun.

“Vi har använt containrar flera val i rad och fortsätter med det. Lösningen är mycket prisvärd och säker och det är smidigt att bara få den levererad.”

/Mikael Jämtsved, kommunalråd för Miljöpartiet i Järfälla kommun

“Containerlösningen är säkrare än vanliga valstugor som lätt blir utsatta för skadegörelse. Containrar har också bra förutsättningar att fungera som informationsbärare.”

/Agneta Dahlgren, valarbetare för Socialdemokraterna i Järfälla kommun

Valarbetare för Liberalerna.

“En container ger bra skydd mot inbrott och risken för skadegörelse är mindre. Vi uppskattar enkelheten att få den levererad och ställd på plats och sedan att de hämtar den när kampanjen är över.”

/Jonathan Björniden, kommunalråd förLiberalerna i Järfälla kommun

Mikael Rörseth, politisk sekreterare för Centerpartiet i Järfälla kommun.

Valarbetare för Moderaterna.

“Det är en enkel lösning med fler fördelar. Smidigt att få valstugan på plats och också att få den härifrån. Vi behöver inte bygga något själva. En container är också säkrare och tryggare än en stuga i trä.” “Vi tycker det är både praktiskt, säkert och kostnadseffektivt att hyra container, jämfört med andra lösningar för våra valstugor.”

GÖTEBORGS NYA UTFLYKTSLEKPLATS

med konstnärliga lekskulpturer

ÄNTLIGEN ÄR DET dags att ta ner byggstaketen och öppna Göteborgs femte utflyktslekplats, som invigdes i Jubileumsparken i Frihamnen i höstas.

Fantasi och kreativitet i kombination med tillgänglighet och säkerhet har varit ledord i arbetet med utflyktslekplatsen; den första permanenta delen av Jubileumsparken, som nu står klar. – Här finns ett tjugotal fantasifulla och färgglada lekskulpturer, inbäddade i grönska, att klättra, balansera, gunga eller rutscha på. Platser att gömma sig i och fika vid eller bara slappa på, berättar projektledare Malin Gustafsson, park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad.

För mer stillsamma aktiviteter finns ljudskulpturer, sand- och vattenlek samt skulpturer, diken och planteringar som samlar eller leder regnvatten.

Omkring lekskulpturerna finns mattor av lågväxande örter och gräs med plats för vila och picknick. Planteringar med träd, buskar ängs- och lökväxter skapar en känsla av rum och ger ekosystemtjänster, som skydd mot sol och vind och som främjar biologisk mångfald.

Genom att använda träd som flyttas från andra platser i staden, på grund av bygget av Västlänken, finns redan från start stora träd på platsen. – På så sätt har vi kunnat skapa en känsla av etablerad och uppvuxen park omkring utflyktslekplatsen, plus att vi med stora träd får mer av ekosystemtjänsterna. Nu ser vi fram emot att få visa upp, berätta om och lämna över platsen till göteborgarna, säger stadsträdgårdsmästare Johan Rehngren.

Anläggningens prestanda kan följas i realtid.

TÄBY RÄKNAR MED SOLEN

Nyligen invigdes en av landets större solcellsanläggningar på taket till Täby Centrum norr om Stockholm för att leverera ström till köpcentrets elsystem. På sju år har anläggningen betalats. AV MIKAEL HEDLUND

SOLKOMPANIET HAR täckt 2000 kvadratmeter takyta av Westfield Täby Centrums tak med 864 monokristallina solpaneler.

Panelerna producerar likström som omvandlas till växelström i centrumets elsystem och beräknas producera 400 000 kilowattimmar solenergi om året vilket motsvarar en årlig förbrukning för cirka 300 lägenheter. – Nästan all energi som anläggningen producerar kommer att användas av köpcentret men vissa soliga dagar kan ett lite överskott gå ut på nätet. Med dagens elpriser har investeringen betalats på sju år, säger Simon Gereidas, biträdande teknisk chef på Westfield Täby Centrum.

För kommunen innebär investeringen ytterligare miljöförbättringar. – Täby har halverat koldioxidutsläppen sedan 1990-talet och nu går vi vidare. Härnäst kommer den nya simhallen som är en energikrävande verksamhet, att utrustas med solceller på taket och vi har också reserverat mark för att bygga en solcellspark, tillkännagav Johan Algernon, Stadsbyggnadsnämndens ordförande i kommunen.

Enligt Axel Alm vd på Solkompaniet, är det här bara början. – Solkompaniets målbild är att solel ska utgöra minst tio procent av Sveriges elproduktion år 2030. För att nå dit behöver fler solcellanläggningar byggas på våra tak.

– Tack vare det kontinuerliga arbetet har vi över tid reducerat vår energiförbrukning med 20 procent i Westfield Täby Centrum, sade Linda Jensen, Centrumchef för fastighetsägaren i sitt invigningstal i september. Stadsbyggnadsnämndens ordförande Johan Algernon och Solkompaniets vd Axel Alm håller i, medan Linda Jensen klipper bandet.