
4 minute read
Glas blir isolerglas mot bullerstörning
GLAS BLIR ISOLERGLAS
mot bullerstörning
Det handlar om planglas. Det vill säga vanliga ”glasskivor” som fönster- eller byggnadsglas i våra hus och offentliga miljöer. ”Inget annat material än glas isolerar, avskärmar och säkrar samtidigt som man obehindrat kan se genom det”. Det konstaterar Svensk Planglasförening på sin hemsida planglas.se. – Planglas står ju emot en del buller men fungerar bäst när du sätter in isolerrutor, tillägger glasexpert Fredrik Hall Johansson på glasbranschens teknik- och utbildningscenter i Växjö, Glascentrum. AV THOMAS ANDERSSON
SJÄLVA ”RÅVARAN” planglas är det vi i vardagligt tal kallar glasskivor. Glas som sedan skärs ner till de storlekar som krävs för att passa in i ett specifikt fönster. Ofta som ett paket där två eller flera planglas blir fullt transparenta och samtidigt bullerdämpande isolerglas mot extern ljudpåverkan.
Det går också att använda planglas som ett enkelglas i en ram för att skydda mot buller. Men då med begränsad bullerdämpande effekt med hjälp av bara själva glaset. – Du får mer ljudreduktion när du sätter ihop flera glas till ett isolerglas. Gärna med olika tjocklekar och olika distanser mellan glasen, förklarar glasexpert Fredrik Hall Johansson, Glascentrum.
Distansen mellan planglasen i det hermetiskt tillslutna isolerglaset kan variera från 6 upp till 18 millimeter. – Det beror lite på vilken tjocklek man vill ha på glaspaketet.
Bullerdämpande isolerrutor kan vara två- eller treglasfönster. Men även en konstruktion med beteckningen ”två plus ett”.
Närmare bestämt en tvåglas isolerruta invändigt och på utsidan en ytterbåge med ett insatt planglas. Eller bara ett planglas utan båge.
– Oftast blir det bäst ljudreduktion i en kombination mellan exempelvis tvåglas och enkelglas. Då får du många gånger de bästa ljudvärdena.
Lamellglas
Boverkets regelverk anger gränsvärden för högsta tillåtna ljudnivåer i olika miljöer. Men säger ingenting om teknik, material och konstruktioner för att uppfylla bullerkraven. – Den frågan löser ofta en fönstertillverkare. De har ju sina värden på olika konstruktioner, men som kan skilja sig mellan olika fönstertillverkare.
Glascentrums glasexpert Fredrik Hall Johansson pekar exempelvis på konstruktionen ljudlamell. – Ett lamellglas där du limmar ihop två glasskivor med en PVB-folie emellan. Det finns speciella PVB-folier för just ljudresonans. Som tar bort ljudet mer än vanlig PVB-folie.
Fotnot PVB står för Polyvinyl butyral. En kemisk förening som bland annat används för laminerat säkerhetsglas i exempelvis bilrutor.
HÅLLBAR LJUDMILJÖ
Varför är det så viktigt?
Det vi beskriver som tystnad är sällan utan ljud. Men vilka ljud är det vi tycker om, vad ger oss återhämtning och vilka är platserna vi återvänder till? Genom att ta reda på det kan vi i planeringen se till att sådana platser finns i vår närmiljö. Det bästa är att mycket forskning redan är gjord, vi vet vad vi behöver göra, vi ska bara sätta igång och göra det mer och oftare.
I artikeln Grönytor för god ljudmiljö av Jens Forssén & Laura Estévez Mauriz, Teknisk akustik, Chalmers finns goda exempel på hur man kan sänka ljudnivå i våra städer och på våra gårdar genom att förse fasader med växtsubstrat och växtlighet. Och exemplen på artiklar och handböcker med handfasta tips för en bättre ljudmiljö är många.
Så, hur förändrar vi dagens fokus vid planeringsärenden: ”Hur klarar vi riktvärdena?” till ”Hur skapar vi en hållbar ljudmiljö?” Riktvärden är satta för att minska risken att många upplever sig störda av ljud i sin närmiljö. Att ändra fokus till att utöver det skapa miljöer som är naturligt tystare utan bullerskärmar och ha med en tanke i varje byggprojekt och varje planeringsarbete kring hur vi förbättrar ljudmiljön för de som ska vistas där. Det är den springande punkten.
Jag menar att dessa två går hand i hand. Om vi arbetar mot hållbar ljudmiljö i planeringsskedet så har vi oftast även löst problemet med riktvärdena för ljud utan bullerskärmar.
Hur förändrar man buller till ljud? - passiv och aktiv ljuddesign
Ljud kan möjliggöra upplevelser och olika mål kan nås genom aktiv gestaltning av ljudbilden på en plats. En lugn oas i stan där naturen kan avnjutas både genom syn och hörsel inspirerar till rekreation. En lekplats som lyckas överrösta trafikens brus lockar och stimulerar barns lek. Ljudet kan också hjälpa till att skapa trygga utomhusmiljöer. Lämpliga anpassade naturljud kan spelas när man tar ett kliv ut på en plats, genom en gångtunnel eller i ett parkeringshus, så att passager signaleras utan att det känns som oroväckande varningsljud. Det finns hur mycket som helst som kan göras på detta sätt.
Hur förändrar vi ljudmiljön i våra städer?
• Områden utan mänskligt skapat ljud bör sparas – vi får dem inte tillbaka • Exploatera där det redan låter och skapa nya platser där ljudmiljön upplevs som positiv • Tänk små steg där varje byggprojekt kan ge en ökad trivsel utan en stor kostnad • Varje nytt hus kan bidra med ökad ljudabsorption – ta vara på den möjligheten
Vad kan vi göra i planeringen?
• Förskolor/skolor placeras där bullerskydd inte krävs för att uppfylla kraven för pedagogisk verksamhet • Prata ljuddämpade uteplatser i detaljplaneskede • Koncentrera trafiken till få gator och vägar och lämna andra områden fria från trafik • Kartlägg var de ljuddämpade områdena finns • Skapa utrymmen mellan volymerna som är naturligt ljuddämpade
Kontakta gärna mig om du vill prata mer om vad vi kan göra tillsammans för att förbättra ljudmiljön i våra stadskärnor.

JOHANNA CARPELAN jca@brekkestrand.se 0725-174215