3 minute read
Skärpta krav kommer i ekodesigndirektivet och energimärknings
SKÄRPTA KRAV KOMMER
Ekodesigndirektivet ger en ram för att, genom produktspecifika förordningar, sätta minimikrav på energiprestanda hos bland annat värmepumpar. Det gör att de sämsta produkterna sållas bort. Enligt de produktspecifika förordningarna under energimärkningsförordningen, måste sedan de tillåtna produkterna förses med ”betyg” och märkas.
AV KJELL-ARNE LARSSON
FÖR ATT KLARA EKODESIGNDIREKTIVET räcker det inte att en produkt har bra energiprestanda. Den måste också ha bra funktion. Därför finns krav även på bland annat bullernivå. Specifika krav för respektive produkter statueras i produktförordningar. De reglerar också hur mätningar och kontroller ska gå till. Energimyndigheten är med och förhandlar fram nya direktiv
och produktspecifika förordningar under ekodesigndirektivet och energimärkningsförordningen samt revideringar av dessa. Myndigheten tar då in synpunkter från bland annat branschen med SKVP. Förordningar beslutas av en kommitté av medlemsstater där Energimyndigheten företräder Sverige och förordningarna gäller sedan som lag inom hela EU. Energimyndigheten utför också tillsyn när det handlar om ekodesigndirektivet och energimärkningsförordningen. Myndigheten har rätt att testa produkter vid misstanke om brister i produkterna eller informationen om dem och kan utfärda vite och andra sanktioner som försäljningsförbud.
Nämnda regelverk gäller en lång rad produkter inom energiområdet. En produktgrupp är uppvärmningsprodukter för vattenburna centralvärmesystem, såsom pannor av olika slag samt värmepumpar, till exempel bergvärmepumpar, luftvattenvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar. Beroende på produkttyp gäller regelverken upp till en viss effekt. Det är tillverkaren som har ansvar för att testa och märka produkterna. Energimärkningsetiketten ska innehålla energieffektivitetsklass, ljudnivå och effekt. För närvarande gäller skalan A+++ till D för uppvärmning och A+ till F för tappvarmvatten.
En annan produktgrupp är luftkonditionering och luftluftvärmepumpar. Beräkning av energieffektiviteten baserar sig på SEER (seasonal energy efficiency ratio) och SCOP (seasonal coefficient of performance) som tar hänsyn till luftluftvärmepumpens verkningsgrad under en hel kyl- respektive uppvärmningssäsong. SCOP speglar verkningsgraden under flera olika förhållanden som antas vara representativa (vanliga) i en viss klimatzon. Energimärkningen har klasser som sträcker sig från A+++ till G. Förutom krav på energieffektivitet finns även krav på ljudnivå inomhus och utomhus.
Ekodesigndirektivet och energimärkningsförordningen är nu föremål för revision. Det handlar bland annat om eventuell ny klassning av pannor, minimikrav på energiprestanda och hur klassningen i energimärkningen ska göras och anges.
Vissa nya regler börjar gälla 1 mars i år. Andra regler dröjer och vissa kan komma att dröja ända till 2026, men Energimyndigheten arbetar för att det inte ska ta så lång tid. Vissa ändringar som gäller värmepumpar kan förhoppningsvis komma på plats innan årets slut. – I jämförelse med den senaste revideringen 2013 har vi nu skärpa klimatmål att ta hänsyn till, säger Carlos Lopes, senior rådgivare hos Energimyndigheten och svensk förhandlare i EU. EU har nytt mål att bli klimatneutralt till 2050 och Sverige har siktet inställt på 2045. – Vi ser gärna att det blir skärpa krav framförallt för pannor och att energimärkningen främjar de energieffektivaste lösningarna, som till exempel de bästa värmepumparna. Med tanke på att en revision av regelverken tar ungefär fem år innan den får genomslag och att livslängden för pannor ofta är i storleksordningen 25 år är det viktigt att vara ute i tid, fortsätter Carlos Lopes.
Allteftersom värmekällor som använder fossila bränslen eller i övrigt orsakar nettoutsläpp av koldioxid avvecklas så kommer värmepumpar att få en allt viktigare roll i integrerade system som värmer våra fastigheter. Korrekta data om uppvärmningsprodukter är avgörande och i sammanhanget har EU:s databas EPREL en stor roll (EPREL = The European Product Database for Energy Labelling). I denna måste tillverkare lägga in data om energiprestanda och annan teknisk dokumentation. Databasen ska vara gemensam för hela EU och blir viktig inte minst för tillsynsmyndigheter som Energimyndigheten.
