Arbeta systematiskt med brandskyddet

– Behovet när det gäller brandskydd och säkerhet varierar beroende på vad det är för typ av fastighet. Mycket handlar om återkommande och kontinuerliga kontroller av fastigheten. Det är viktigt att ha rutiner för översyn av brandcellsgränser och utrymningsvägar, säger brandingenjör Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.

AV ELISABETH HANSDOTTER

RÖKLUCKAN, OM DET finns en sådan, måste öppnas åtminstone någon gång per år så att man kan säkerställa att den inte fastnat. I vissa fastigheter finns det en fläkt i stället för en röklucka. Även den måste man se över.

Som fastighetsägare har man idag, enligt praxis, skyldighet att se ut att det finns en brandvarnare i alla lägenheter. Ansvaret för att den sedan fungerar är ligger på lägenhetsinnehavaren. – En rekommendation är också att det finns en sexkilos pulversläckare i lägenheterna samt en brandfilt för mindre brandhärdar, fortsätter Lars.

Förra året omkom 85 personer i bränder, enligt preliminära färska siffror från MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det är en ökning från 2019 då 73 personer omkom. Dödsbränderna sker främst i bostäder och äldre samt ensamboende är överrepresenterade i statistiken. Den gemensamma nämnaren är att de omkomna har begränsad förmåga att agera vid en brand i bostaden.

Sedan 2010 har MSB en nollvision att ingen ska behöva omkomma i sin bostad. Samtidigt har vi i Sverige en demografisk utveckling som innebär att medelåldern stiger och att andelen äldre i samhället ökar. Kvarboendeprincipen spär på trenden med flera äldre som bor kvar hemma med stöd och olika insatser från samhället. Enligt SCB kommer andelen äldre att öka dramatiskt under kommande decennier. Man kan förutspå störst ökning i gruppen 80 år och äldre.

Inom en tioårsperiod kommer det att ha skett en ökning med >>

50 procent. Inom 2-3 decennier kommer det att ske en fördubbling.

Också ensamboende utgör en av de starkaste riskfaktorerna för att omkomma i brand. I Sverige ligger antalet singelhushåll i topp jämfört med övriga världen. 40 procent, cirka 1,8 miljoner, hushåll i Sverige består av en person. Utvecklingen pekar på att hemsjukvården ökar och att allt fler med begränsad förmåga att agera vid brand bor kvar i sina hem.

En statlig utredning från 2019 (SOU 2019:29) fastslår att sluten vård inte behöver ske på vårdinrättningar utan den kan också ske i hemmet. Vi står inför en stor brandsäkerhetsmässig utmaning – i stark kontrast med MSB:s nollvision. Något som Brandskyddsföreningen ser med stor oro på. – Det finns utrustning på marknaden som sårbara grupper som äldre och funktionsnedsatta gynnas av. Här kan kameraövervakning med ny teknik, mobila sprinklersystem med separata vattentankar, spisvakt och brandlarm kopplade till trygghetslarm vara värdefulla investeringar som kan göra skillnad, menar Lars. Brandskyddsföreningen tycker att dessa frågor är jätteviktiga och att de måste upp på dagordningen. – När det gäller spridning av information finns mycket mer att önska, tycker Lars.

Både vad gäller information till fastighetsägare, fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar men också till lägenhetsinnehavare. Han uppmanar till och påminner om att man alltid är välkommen att kontakta till exempel räddningstjänsten om man har frågor och funderingar. – Det gäller att arbeta systematiskt med brandskyddet i sina bostadsfastigheter och här är det framförallt det tekniska man måste ha kontinuerlig koll på, avslutar Lars. I Sverige finns 22 lokala brandskyddsföreningar. De är fristående med egen styrelse och ordförande. Varje lokal brandskyddsförening har en verksamhetsledare som har till uppgift att hjälpa företag, organisationer och allmänheten när det gäller utbildning och information inom området brandskydd. Varje år utbildar Brandskyddsföreningen över 150000 personer när det gäller brandskydd. Brandskyddsföreningen är ett ledande kunskapscentrum för att öka brandsäkerheten och minska samhällets skadekostnader. De utvecklar och sprider kunskap, tar ställning och driver opinion. Föreningens allmännyttiga roll innebär att de är en samhällsaktör. De driver inte enskilda medlemmars eller branschens intressen. Det gör att de kan agera som normsättande part och certifiera aktörer som till exempel installations- och utbildningsföretag. De utvecklar och förvaltar normer, regler och rekommendationer som ligger till grund för brandsäkra lösningar i till exempel bostadshus.