Kranar, Teknik, Säkerhet

Säkerhet är nummer ett när du hanterar kranar, eftersom lyft kan orsaka skada på last, människor, utrustning eller miljö. Gör en ordentlig riskanalys av din applikation innan du bestämmer dig för vilka säkerhetskomponenter som ska användas. Bild: Gigasense

Bland annat vid transport av flytande metall krävs högre prestandanivå än C för att ha godkänd funktionssäkerhet enligt standard. Bild: Gigasense

I vårt dagliga arbete kommer vi i kontakt med många som hanterar tunga laster. Regelverken för kranar och lyftanordningar förändras och ställer allt tuffare krav. Arbetsmiljöverkets statistik över olyckor på arbetsplatser visar att i 80 procent av olyckorna är den mänskliga faktorn bidragande. Förlorad kontroll över maskiner och fordon, samt fall är de vanligaste olycksorsakerna. I denna artikel beskrivs de paragrafer i direktiv och standarder som gör att kraven ändrats och säkerhetskomponenter.

AV MARIE SAMUELSSON, VD, GIGASENSE

KRANSÄKERHET Alla lyftanordningar ska användas med nödvändig säkerhetsutrustning. Lasten borde vara känd, men den kan fastna, ryckas upp eller komma i gungning. Kranar med arm måste ha kontroll på lastmomentet. Krav på överlastskydd för lyft över 1 000 kg kom 1982. Kraven på överlastskydd och kollisionsskydd finns i Maskindirektivet 2006/42/EC och i Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2006:6.

KRAV PÅ UTFORMNING AV SÄKERHETSSYSTEM Standarden SS-EN 15011 om lyftkranar – portal- och traverskranar uppdaterades 2014 och pekar på EN ISO 13849-1, en standard för att uppfylla funktionssäkerhet. Denna kombination ger ett krav på att alla säkerhetsrelaterade delar av styrsystem för kranar och lyftanordningar ska uppfylla minst prestandanivå C, enligt EN ISO 13849-1.

För prestandanivå C krävs redundanta signaler, två separata signaler som ska vara identiska. Utvärderingsenheten, elektroniken med programmerade larmgränser, jämför signalerna. Är de av någon anledning olika, ska lyftet stoppas.

Det finns ett sätt att kringgå redundans i överlastskydd genom att välja ett mekaniskt överlastskydd, som vid ett angivet brytvärde

ger en I/O-signal. Anläggningsägaren är skyldig att göra en riskanalys för den specifika applikationen. Riskanalysen måste visa att ett mekaniskt överlastskydd räcker.

Teknikskiften gör att nya säkerhetskomponenter inte passar på kranar som ska upprustas, men fristående tillverkares lösningar fungerar på äldre kranar. Komponenter som används för säkerhet bör vara underhållsfria, så långt det är möjligt. I processindustrin är det viktigt med snabba flöden. Varje stopp är kostsamt varför minimala krav på rengöring, smörjning, kalibrering eller justering är önskvärt. Hög IP-klassning, gärna IP67, som varken släpper in kritdamm eller vatten av högt tryck bidrar till underhållsfrihet.

ÖVERVAKNING AV KRANARS LIVSLÄNGD Maskindirektivet 2006/42/EC och svenska AFS 2006:6 kräver att journal ska föras över drift av maskindrivna kranar med maxlast över 1 000 kg. Kravet för övervakning av kranars livslängd, specificeras i SS-ISO 12482.

Automatisk registrering av drifttimmar ska inte gå att stänga av eller nollställa, så att kraninspektören vet hur många fullastdriftstimmar kranen har.

Beräkning görs enligt FEM 9.755 och FEM 9.511. Formeln gör att överlast straffas hårt, medan kranen som lyfter 80 procent Crane Safety Monitor är en utvärderingsenhet som övervakar och registrerar av nominell kapacitet håller för dubbla lyfttiden. Nya kranar har kontroll på drifttimmar. Till kranar som ska överlast, hur stora och hur många laster som har lyfts och klarar kombination av data från huvudlyft och hjälplyft. CSM kan skicka data till överordnade styrsystem. Bild: Gigasense upprustas finns instrument som räknar upp ett steg varje gång kranföraren startar kranrörelsen och som räknar drifttimmar. Ett alternativ är att skriva all lyftdata i en loggbok. Det blir väldigt tidskrävande och har en tendens att inte bli gjort. Bäst är att anANDRA SÄKERHETSLÖSNINGAR vända en lösning som tar hänsyn till hur stor last kranen har i Kontroll av kranbanan via laser ger en analys av om den är tillvarje lyft. räckligt rak, eller behöver justeras. En krokig kranbana försämrar livslängden på traversen och gör lasttransporten ryckig. KOLLISIONSRISK Antisvajprodukter analyserar lastens rörelse När kranars arbetsområden sammanfaller optiskt eller med pendelrörelsers matemainstalleras ett kollisionsskydd. Laserkollitik och genom reglerteknik beräknas optimal sionsskydd är vanligast. Infrarött ljus eller acceleration, retardation och optimalt stopp fotoceller är andra tekniker. Tuff industriell av kranens rörelse. miljö hanteras bäst av ultraljudsbaserade Antisvaj används gärna i kombination och mikrovågsbaserade kollisionsskydd. med positioneringssystem, för traverskranar

Kollisionsskydd som arbetar i par och ger i tung industri. larm om motsatta enheten fallerar ger högre Positioneringssystem ska leverera lastens, säkerhet. traversens och telferns position. Befintliga system använder lasergivare och har nogÖVERLASTSKYDD grannhet på millimeternivå. Ett överlastskydd i sin enklaste form ger ett En vinkelgivare hindrar att kranar lyfter brytvärde vid uppnådd maxlast. Mekaniska snett, vilket annars leder till slitage eller föröverlastskydd och slaklinebrytare består av störda delar. I kombination med en utvärderen fjäderkonstruktion. Mer avancerade överingsenhet kan larmgränser för tillåten last lastskydd består av sensor och utvärderingsvid en viss vinkel sättas. enhet, där sensorn kan vara en linmonterad Lyftkrokar har en spärr som hindrar lasten givare, en axelgivare eller annan lastcell. Som från att glida ur kroken. Automatiska säkerutvärderingsenhet används ofta en generell hetskrokar säkrar lasten. De som styrs elekPLC, där olika programblock programmeras triskt kräver batterier och kan användas i för att ge larmgränser för överlast, snedlast kombinationer med flera krokar, men inte i och slaklinebrytning. vätskor. De som är helt mekaniska kan även

Det finns också specifika moduler, en PLC användas vid galvanisering och lyft i vatten. som är anpassade för lyftapplikationer med Magnetisk kontroll av lyftlinan med en larmgränser och funktioner såsom lastkollekmjukvara som analyserar i vilket skick linan tivräkning förprogrammerad. Larmgränser är både utanpå och inuti. Detta kan både är med fördel satta i procent av nominell Angle Measurement Unit mäter vinkeln på linan eller kranbommen och skickar data förlänga och förkorta tiden mellan byten kapacitet. till Crane Safety Monitor. Bild: Gigasense av lyftlinor.