Ledaren

LEDAREN Retorik för demokrati

Foto: Hassan Salah Framför allt unga uppfattar det som svårt att ta del av samhälleligt beslutsfattande. Samtidigt är skolans uppdrag entydigt: att fostra elever till ansvarstagande medborgare. Detta gäller inte enbart Finland och Norden utan är numera ett UNESCOmål inom EU och delar av övriga världen (ICCS, 2022). Samtidigt är även utmaningarna kring detta lika tydliga som uppdraget; i Sverige har Skolinspektionen (2012) påvisat att många lärare är osäkra på hur de i praktiken ska fullfölja skolans demokratiuppdrag.

I Skandinavien (Danmark, Norge, Sverige) har retoriken ungefär sedan millennieskiftet lyfts fram som ett sätt att möta behoven. Ämnet är intimt förbundet med medborgarskap sedan antiken fram till tidig modern tid i Europa och representerar en gemensam västlig tradition gällande samhälle, kommunikation och värderingar (Poulakos & Depew, 2004). I Skandinavien ligger ämnet nästan uteslutande inom modersmålsundervisningen. I Sverige blir dock retoriken ett eget ämne i gymnasieskolan från hösten 2025 (Skolverket, 2022).

Kock och Villadsen (2012) diskuterar ”retoriskt medborgarskap” där fokus inte ligger på de traditionella aspekterna av en liberal utbildningstradition utan i stället på deltagande och debatt. Det handlar om ett aktivt perspektiv där elever och studerande lär sig demokrati i praktiken. Som retoriker tror jag att den kombination av teori och praktik som retoriken erbjuder kan ge skolor de verktyg som behövs för att fostra till kärnfärdigheter i demokrati såsom argumentation, kritiskt tänkande, muntlig och skriftlig kommunikation samt etisk reflektion.

Jämfört med andra ämnen erbjuder retoriken ett brett ramverk utifrån övergripande principer och praktiker för kommunikation. Detta gör retoriken relevant i samspelet mellan medborgare och alla slags aktörer i samhället såsom partier, organisationer, myndigheter, företag och intressegrupper.

Även om retoriken redan ett antal år använts som ett redskap för att nå målen för aktivt medborgarskap (Berge, 2012; Bakken, 2019) är insatserna fragmenterade och begränsade (Hogarth et al., 2022). Exempelvis har fokus i Sverige ofta legat på muntlig presentation (Olsson Jers, 2010). Nya ansatser behövs som mera direkt fokuserar på deltagande medborgarskap. Även mera omfattande forskningsansatser har efterlysts (Bakken, 2019).

Demokratifostran hör nära samman med både media- och argumentationslitteracitet samt annan kritisk litteracitet (Nemeth, 2021) – alla utmaningar i egen rätt i dagens skola. Retoriken erbjuder instrument för såväl tolkning och kritik som för produktion. Retorikens främsta fördel är dess metodologiska bredd som sträcker sig från historiska och filosofiska till sociologiska perspektiv å ena sidan samt både klassiska och moderna metoder för argumentation, övertygelse och icke-verbal kommunikation å den andra (se t.ex. Retorisk kritik, 2014 och Kuypers, 2021). Därför kan retoriken ganska enkelt tas in som instrument i demokratifostran, inte enbart i modersmålsundervisningen, utan även i andra språkämnen, historia, religion och samhällskunskap.

Efter ett kvartssekel som akademiskt ämne, har retorikämnet i Skandinavien nått en mognad och utbudet på gedigna läromedel och forskningspublikationer även på svenska är omfattande (Kjeldsen, 2021). I ett utmanande världsläge är vi nu många som riktar uppmärksamheten mot skolan, där vi vet att retorikkunskaper och -färdigheter kan göra en avgörande nytta.

MIKA HIETANEN docent (ÅA), ämneslärare (HU) Lektor i retorik, Lunds universitet

Lästips: Mika Hietanen, ”Retorikens åtta dimensioner”. I L. Källström och A. Sigrell (red.), Är man två har man alltid en publik. Festskrift till Lennart Hellspong, sid. 57–77. Institutionen för kommunikationsvetenskap och media, 2022. https://www.ht.lu.se/serie/rhetorica/

HÄNVISNINGAR

Bakken, J. ”The integration of rhetoric into existing school subjects.” Utbildning & Demokrati 28, nr. 2 (2019): 93–108. https:// www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/ hs/humus/utbildning-och-demokrati/2019/nr-2/jonas-bakken--the-integration-of-rhetoric-into-existing-school-subjects.pdf.

Berge, K. L. ”Retorisk dannelse som grunnlag for demokratisk medborgerskap i skolen: om de grunnleggende ferdighetene skriving og muntlighet i Kunnskapsløftet.” K. L. Berge & J. H. Stray (red.), Demokratisk medborgerskap i skolen, sid. 89–105. Fagbokforlaget, 2012.

Hogarth, C., Matthiesen, C., & Bakken, J. ”Advancing citizenship through language arts education. Conceptions of rhetoric in Scandinavian national curricula.” Journal of Curriculum Studies 54, nr. 4 (2022): 559–575. https://doi.org/10.1080/00220272.202 1.1989050.

ICCS 2022 (2022). International Civic and Citizenship Education Study 2022. IEA. https://www.iea.nl/studies/iea/ iccs/2022#section-704.

Kjeldsen, Jens E. ”Eager to Be in Touch with the World: The Practice and Study of Rhetoric in Scandinavia”. Southern Communication Journal 86, nr. 2 (2021): 107–118. https://doi.org/10.1 080/1041794X.2021.1882546.

Kock, C. & Villadsen, L. S. (red.). Rhetorical Citizenship and Public Deliberation. Pennsylvania State University Press, 2012. https:// doi.org/10.5325/j.ctt7v660.

Kuypers J. A. Rhetorical Criticism. Perspectives in Action. 3 uppl. Rowman & Littlefield, 2021.

Nemeth, U. Det kritiska uppdraget: diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskundervisning. Svenska, Utbildningsvetenskapliga studier, Institutionen för kultur och lärande, Södertörn universitet, 2021.

Olsson Jers, C. Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos. Diss., Malmö universitet, 2010. http://urn.kb.se/ resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7529.

Poulakos, T. & Depew, D. J. (red.). Isocrates and Civic Education. Univ. of Texas Press, 2004.

Retorisk kritik. Otto Fischer, Patrik Mehrens & Jon Viklund (red.). Retorikförlaget, 2014.

Skolinspektionen. Skolornas arbete med demokrati och värdegrund. Skolverket, 2012. https://www.skolinspektionen. se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2012/skolornas-arbete-med-demokrati-och-vardegrund.

Skolverket. Ämnesbetygsreformen. Skolverket, 2022. https:// www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/aktuellaforandringar-pa-gymnasial-niva/amnesbetygsreformen. Sofia Hägglund är ny suppleant i SMLF:s styrelse sedan årsmötet i maj. Här presenterar hon sig kortfattat för Arenas läsare.

1. Vilken skola jobbar du i och hur länge har du varit modersmålslärare?

Jag undervisar i svenska och litteratur i åk 7–9 i Åshöjdens grundskola i Helsingfors och har varit modersmålslärare sedan 2018. 

2. Vad är bäst med att vara modersmålslärare just nu?

Det bästa är att få jobba med kreativa uppgifter, gärna kring läsning, tillsammans med eleverna. Det är också roligt att ingen dag är en annan lik när man jobbar med ungdomar. 

3. Vad är just nu det mest utmanande med jobbet? 

Det mest utmanande är att hinna med allting jag skulle vilja göra, dvs. att hitta tid för att planera större projekt eller samarbeten.