Klimat och hållbar utveckling

Klimatfrågor fortsatte att beröra även Västnyland under hela 2019. I januari reste några högstadieelever från bland annat Hangö till Helsingfors för att strejka för klimatet på riksdagshusets trappa. Aktionen hade inspirerats av den svenska klimatkämpen Greta Thunberg som fortsatte skapa rubriker över hela världen även under resten av året. Senare under året nådde Thunbergs uppmaningar om att demonstrera för klimatet på fredagar, Fridays For Future, också Västnyland, då med demonstrationer i Ekenäs. Västnyland fick under året också konkreta besked om hur miljön mår och klimatet förändras. Från Hangö fågelVädret bjöd på flera överraskningar under 2019, och ledde till diskussioner om huruvida vi står inför en omfattande klimatförändring. Foto: Multifoto/Johan Ljungqvist station och Yrkeshögskolan Novia kom uppgifter om att flyttfåglarna som en direkt följd av klimatets uppvärmning anländer tidigare på våren än förr. Studien hade följt med 200 arters ankomst vid 21 fågelstationer i Nordeuropa och Kanada under flera decennier.

Syrefattiga havsbotten i Östersjön fortsatte också oroa. Redan i januari kom dystra rapporter, och nya uppmaningar om behovet att minska näringsämnena från land gavs av Miljöcentralen. Senare under året diskuterades den globala uppvärmningens påverkan på Östersjön ur flera perspektiv. Vid Tvärminne Zoologiska station har man bland annat märkt att Östersjön värms upp snabbare än andra platser. Sedan början av 1990-talet har man uppmätt en två graders uppvärmning på de djupa kustvattnen utanför stationen. Vad som händer i Arktis och Antarktis är ihopkopplat med vad som sker i Östersjön, och påverkar bland annat mångfalden i havsområdet, salthalten och syretillgången.

Viktigast i Västnyland är ändå att minska utsläpp och avrinningen av näringsämnen i havet för att minska övergödningen.

Som svar på beskeden om klimatförändring har de västnyländska kommunerna de senaste åren tagit till många åtgärder. Bland kommunerna i Västnyland är Hangö just nu synligast då det gäller åtgärder som påverkar både klimatpåverkan och energiförbrukning. De senaste åren har man bland annat satsat stort på solpaneler på stadens byggnader och under 2019 gick staden in för ett nytt samarbete med konsultföretaget Lease Green. Målet är en kartläggning över hur stadens tio största byggnader kan spara på energiförbrukningen.

Från årets början fick stadens personal också elbilar, och från och med april började de hyras ut till invånare och turister. Dessutom blev Hangö Finlands första stad med smarta sopkärl som med solenergi pressar ihop soporna och meddelar när de måste tömmas, något som gör sophämtningen 20 gånger effektivare än normalt. I början av året gjorde Hangö också ett försök med vegetarisk mat för alla i Hangö högstadium och gymnasium en dag i veckan.

I Raseborg utmynnade en fullmäktigemotion i beslutet att staden ska kartlägga sin användning av plast vid olika enheter samt beställa insamlingskärl till enheter som producerar mycket plastavfall. Senare under året började matsvinn också följas upp.

En överlag mer hållbar sopsortering i regionen möjliggjordes då invånare även i tätorterna i Sjundeå och Ingå i november fick möjlighet att beställa fler-

Bland annat i Västankvarn i Ingå arbetade man under 2019 för att minska belastningen på Östersjön genom att anlägga våtmarker. Foto: Sophie Kawecki

fackskärl för sortering av sina privata sopor. Hushållen får två avfallskärl. I det ena finns fack för kartong, metall, förpackningsglas och förpackningsplast. I det andra får kunden välja att lägga till ett kärl för bioavfall till blandavfallskärlet. Detta innebar att tjänsten nu erbjöds på samtliga orter i Västnyland förutom i Hangö. Det nyländska avfallsbolaget Rosk’n Roll blev också det första avfallsbolaget i Finland som började samla in plastprodukter regelmässigt inom hela sitt verksamhetsområde och på alla sina avfallsstationer under året. Även i Lojo tog man nya initiativ för bättre sopsortering efter ett initiativ av en grupp skolbarn till beslutsfattarna. Nu ska ett daghem, två skolor och stadshuset Monkola i Lojo ingå i ett pilotprojekt kring avfallssortering och återvinning.

Under årets Earth Hour deltog för första gången alla västnyländska kommuner genom att släcka all belysning, förutom på exempelvis vårdhem, både inne och ute klockan 20.30 den 30 mars. Genom att Ingå kommun kom med slog alla västnyländska kommuner nu ett slag för miljön och klimatet.

I Lojo gick man under hösten ut med en utmaning till alla invånare om att räkna ut sitt eget koldioxidavtryck med hjälp av en klimatdieträknare gjord av Finlands miljöcentral. Bioenergin sattes också under lupp under året. I Västnyland används en stor mängd träbränslen för att producera el och värme, men från vetenskapligt håll höjdes röster om att bioenergin kan ha ännu större utsläpp än fossila bränslen.

Under 2019 visade också privatpersoner att små gärningar kan ha effekt. I augusti öppnade Sole Garghentino-Nygård en matsvinnsbank på Köpmansgatan i Karis. Där får man gratis mat som blivit över i lokala restauranger och kaféer. Banken fick en bra start och enbart efter en månad hade ett tiotal restauranger i Ekenäs, Karis och Pojo börjat donera överbliven mat till banken. Ekobonden Anna Alm från Mörby gård i Pojo tilldelades å sin sida årets miljöpris i Raseborg, för sin hållbara livsstil och sitt miljötänk.

Klimatdiskussionen står globalt sett just nu vid ett vägskäl. Alltfler röster både hos privatpersoner och inom politiken höjs för förändring, och många företag har redan länge fört fram hållbarhet i både produktion och marknadsföring till konsumenterna. Också i Västnyland görs en hel del, även här verkar regionen vara en föregångare. Utvecklingen under 2020-talet blir intressant att följa.