Detta är Svensk Simidrott

Page 1

DET HÄR ÄR

SVENSK

SIMIDROTT


Vår vision

SVENSK SIMIDROTT I VÄ R L D S K L A S S I ETT SVERIGE DÄR ALL A KAN SIMMA

Simning och simidrott blir vad du väljer att göra det till. Det kan vara ett svalt kvällsdopp en varm sommarkväll, stenhårda intervaller i bassängen, hisnande hopp från svikten eller dina första trevande simtag på djupt vatten. Kanske väljer du att tävla och sikta mot medaljerna eller så väljer du lugnare längder i pilarnas riktning i motionsbassängen. Oavsett vad du väljer så är du en del av Svensk Simidrott och vi vill välkomna dig till vattnet.

Framgång i stort & smått

i Svensk Simidrott är framgångs­ rik, inte bara om man ser till mästerskap där våra impone­ rande och folkkära idrottare kammar hem medaljer och krossar rekord. Framgång kan också mätas i vår verksamhets hjärta, det som sker ute i våra föreningar. I hur många barn som varje år lär sig simma och hur många som får sin motion i landets cirka 500 simhallar. Och där är vi verkligen framgångs­ rika. I dag lär sig alla barn i svenska skolor att simma och allt fler som inte kunde simma tidigare lär sig i vuxen ålder.

Sluta aldrig simma

i Att simning är så populärt är inte konstigt. Simning är effek­ tivt men samtidigt skonsamt, både för dig som vill träna hårt och ta ut dig och för dig som kanske är skadad och behöver bygga upp dig från början eller hitta en aktiv återhämtning. Det här gör också att du kan hitta glädje i simidrott oavsett var i livet du är, från babysimmets första känsla av tyngdlöshet i vattnet via lekfulla simskolor till den sociala simningen med vännerna sent i livet.

1


1796

Vår vision är att alla i Sverige ska kunna simma år 2025.

Sveriges första simsällskap startas i Uppsala av Jöns Svanberg som ville lära studenterna att simma. Sedan dess har mycket hänt och nu ingår simkunskap i skolgången för alla barn i Sverige.

Antalet olympiska medaljer simmaren Arne Borg tog under 1920talet. Det är flest av alla svenska simmare hittills i historien. Han slog också 32 världsrekord under sin karriär.

12 0 0 0 0 0 Så många besöker varje år Sveriges nationalarena för simning, Eriksdalsbadet i Stockholm.


3 12 Våra kärnvärden

i

Människor vill vara delaktiga och känna glädjen av att höra ihop med andra. Simidrotten hjälper oss att få sammanhang och gemenskap. Simidrotten inkluderar alla. Att kunna simma ger dig trygghet i att uppleva det roliga med vatten.

LI

GEMENSKAP

Dessa fyra ledstjärnor används som utgångspunkt i vår kommunikation. De visar vilka vi är och vad som särskiljer oss från andra.

V

Å SL

NG

Simidrott finns med genom hela livet, från vaggan till graven. Det är få saker som kan göras hela livet och därmed lever upp till ordet livslång. Simidrott gör det.


M A S O LS Ä H

3 FR AMGÅNGSRIK Svensk Simidrott har fostrat en rad folkkära profiler som tagit medaljer på internationella mästerskap, men våra framgångar är mer än medaljer. Simidrottens värden bygger framgångar i livet. För varje gång någon lär sig att simma och utvecklas i vår verksamhet har vi bidragit till att skapa framgång och till att fler kan ha roligt tillsammans.

Att röra sig i vatten är hälsosamt. Att vara i vatten är skonsamt och sliter inte på kroppen utan bygger upp den.


88 procent av alla vuxna svenskar kan simma.


! Detta är simkunnighet

i

ALLA I SVERIGE SKA KUNNA SIMMA

Det är inte bara roligt att kunna simma, det är också livsviktigt. Svensk Simidrott jobbar aktivt för att allt fler ska kunna simma och det ger resultat. Idag kan 88 procent av alla vuxna svenskar simma, men den andelen lär öka i och med att alla barn lär sig simma i skolan. Vår vision är att alla ska kunna simma.

Klarar du att trilla i och få huvudet under vattnet, ta dig upp och därefter simma 200 meter på djupt vatten, varav 50 meter på rygg? I så fall är du simkunnig enligt den nordiska definitionen av sim­ kunnighet. Men när testade du att göra det senast? Testa din simkunnighet en gång om året genom att ta märket Vattenprovet. Att kunna simma är en färskvara!

Simma mot strömmen

i Klarar du att simma 200 meter i bassäng? Toppen! Men hur skulle det gå om du testade att simma 200 meter i öppet vatten, i en sjö eller i havet? Det är betydligt svårare. En undersökning från Svensk Simidrott visar att bara 57 procent av de simkunniga svenskarna också skulle räknas som sim­ kunniga i öppet vatten.



Babysimmet är många små barns första kontakt med djupare vatten än i ett badkar. Den kontakten är ett fantastiskt första steg till både vattenvana och simning. Barn som är så små som tre månader får på babysimmet leka och lära sig att umgås i vatten tillsammans med en förälder. I det varma vattnet finns inga prestationskrav. Istället får barnet vattenvana och upptäcka vattnets värld genom olika lekar och närhet till föräldern. Babysim och minisim är de första stegen i Svensk Simidrotts utvecklingstrappa. Det här första steget ska ge barnet vattenvana och ett intresse för simning. Men minst lika viktigt är de motoriska och sociala färdigheterna som de tränar upp.

Inte utan mål

i Även om babysimmet är utan prestationskrav är ett av målen att barnet ska kunna ta sig i vattnet, under vattnet, ta sig upp till ytan och gripa tag i kanten.

32 grader varmt bör vattnet minst vara för babysim.



Så funkar simskolan

i På simskolan lär du dig att doppa, hoppa, andas, glida, flyta, rotera, balansera och förflytta dig i vattnet, för att sedan gå över till de olika simsätten. Det här är en viktig och rolig resa som många av oss har gjort. Simskolan är uppdelad i sex nivåer, sträcker sig från nybörjaren som behöver få vattenvana till att vara simkunnig och kunna simma tryggt på djupt vatten. På varje steg i utvecklingstrappan finns det nya spännande simmärken att erövra, som morot och bekräftelse på sina nyvunna kunskaper. Alla barn i årskurs 6 måste vara simkunniga för att kunna få god­ känt i ämnet idrott och hälsa och simträning ingår därför i skol­ undervisningen. Det här betyder däremot inte att simskolan har spelat ut sin roll, tvärtom. Sim­ skolan ger barn från fyra års ålder ett rejält försprång till att kunna simma genom lekar och övningar, både i vatten och på land. Simsko­ lan ger också motorisk träning och kroppskontroll, och inte minst är simskolan en rolig fritidsaktivitet.

Hela Sverige simmar! Från Ystad i söder till Kiruna i norr finns simhallar där det anordnas simskolor för alla åldrar.

Simlinjen är svensk simnings utvecklingstrappa. Den löper över åtta steg, från babysim till att välja att satsa på simning som tävlingsidrott på elitnivå. För varje steg i trappan finns det specifika syften med steget samt slutmål där det framgår vad man ska kunna för att kunna gå vidare till nästa steg. Simlinjen är tänkt att fungera som ett verktyg för föreningarna så att de lättare kan arbeta långsiktigt med sina simmare.


Håll koll på din simning

i Du kan ta hjälp av märkena för att hålla koll på att din simkunnighet håller i sig genom att årligen ta till exempel Vattenprovet eller Simborgarmärket.

Inom Svensk Simidrott är vi stolta över våra simmärken. Du kanske minns känslan när du för första gången fick sätta upp Baddaren på skölden hemma? Barn idag känner detsamma – traditionen med simmärken lever vidare och utvecklas. Att ta simmärken är en bra morot för att få vattenvana, lära sig simma samt prestera bättre i sin idrott. Det finns märken för alla nivåer, från att göra bomben och koka kaffe till att simma flera kilometer och dyka från svikten, och du kan tydligt följa din utveckling.

SJU SORTERS SIMMÄRKEN Förutom rena simmärken finns det också märken för Svensk Simidrotts olika grenar. Märkena är uppdelade i sju kategorier.

Simkunnighetsmärken Märken för vattenvana och simkun­ nighet som går från den enklaste Bad­ daren Grön till märken för alla fyra simsätt och märken som inkluderar livräddning. Simborgarmärket Ett klassiskt simmärke där du ska simma 200 meter på valfritt simsätt. Varje år kommer märket i en ny färg. Kilometermärken För dig som gillar att simma längre finns kilometermärken i valörer från 1 till 1 000 kilometer. Och nej, du mås­ te inte simma alla 1 000 kilometrar på ett bräde, det går bra att bygga upp till distansen över tid. Magistermärken En lite större utmaning med längre simsträckor och andra färdigheter som att flyta, livrädda och simma med kläder på.


Visste du att det också finns ett Sarahmärke som är uppkallat efter simmaren Sarah Sjöström? För att erövra det ska du dyka i från startpallen, kicka fem fjärilskickar under vattnet och simma 25 meter under 55.48 sekunder, som är Sarahs rekordtid på 100 meter fjärilsim. När du köper märket går 10 kronor till Barncancerfonden och resten till barn- och ungdomsverksamhet inom Svensk Simidrott.

Simhoppsmärken För simhopparen som vill följa sin ut­ veckling, men de fem första kan också erövras av vem som helst som vill testa konsten att dyka ner i vattnet. Vattenpolomärken Inte bara för vattenpolospelare! De lekfulla momenten med bollar gör att till exempel vattenrädda barn lättare vågar testa nya saker i vattnet. Konstsimsmärken Det senaste tillskottet som kom 2018 och bland annat utmanar dina gymnastiska och rytmiska kunskaper både på land och i vatten.

Håll mobilkameran över koden här

bredvid. Svensk Simidrott har tagit fram en app, där du lätt kan bocka för momenten du eller ditt barn

klarat samt köpa märkena online.

1934 Året då första Simborgarmärket kom. Märket har sedan fått en ny färg varje år. Har du tagit ett Simborgarmärke kan du samla ihop till flerårsmärken på 5, 10, 25, 40 samt 50 år genom att ta märket flera år i rad.


VÅ R A SIMIDROTTER Under paraplyet Svensk Simidrott hittas fem discipliner. Allt från det graciösa konstsimmet till den hårda vattenpolon. Och där emellan hittar du teknikslipad och kraftfull simning, våghalsig och gymnastisk simhoppning och härlig frihetskänsla i simning i öppet vatten. Disciplinerna är olika varandra, men en sak har de gemensamt: vattnet.

På följande sidor kan du läsa mer om våra fem discipliner: simning, simhopp, konstsim, vattenpolo och öppet vatten.


Ta hรถjd som Vinko Paradzik.

Foto: Ea Czyz

Till havs.


TEKNIK & KRAFT I VA RJ E TAG

Den breda basen i Svensk Simidrott är simningen med de många tusen aktiva simmare som finns i Sverige. Från de som lägger längder bakom sig för träningens skull till de som pressar sig till sitt yttersta i tävlingsbassängen. Svensk simidrott har länge varit en framgångssaga, världsrekord har krossats och medaljskåp fyllts, även av de ädlaste valörer i de största tävlingarna. Det här gläder många – från de segerrusiga tv-tittarna till alla de barn som får nya hjältar att se upp till när de går till sin simträning. De stjärnor vi har i bassängerna idag banar väg för de stjärnor som simmar i morgon.


Svenska simlandslaget på träningsläger i Thailand.


VA D K A N D U O M D E F Y R A S I M S ÄT T E N ?

Frisim

Bröstsim

i

i

Frisimmet är det snabbaste simsättet och kallas också crawl. Frisim är dessutom det simsätt som kräver minst energi. Det som saktar ner en simmare som crawlar är and­ ningen och därför simmar många som tävlar i 50 meter frisim hela loppet utan att andas.

Frisim är det snabbaste sim­ sättet, men bröstsimmet är för många ändå förstahandsvalet när det kommer till motionssim. Bentagen kan vara lite kluriga att lära sig till en början, men de är nödvändiga om du ska kunna bogsera en annan person.

Ryggsim

Fjärilsim

i Du kan välja om du vill an­ vända samma teknik som när du simmar bröstsim eller om du vill crawla när du simmar ryggsim. Om du ska bogsera en annan person ska du simma livräddningsryggsim, alltså bröstsim i ryggläge, och vill du få upp farten och simma fort ska du crawla. En fördel med ryggsim är att andningen inte tar någon extra tid.

i Fjärilsimmet är vårt mest graciösa simsätt – och det är faktiskt vårt näst snabbaste. Det är också det tekniskt mest avancerade simsättet och borde kanske egentligen heta delfinsim, eftersom krop­ pens rörelse är mest lik just delfiners. Fjärilsimmet är det mest moderna simsättet och var med i OS först 1956 i Melbourne.


PROFILEN / ERIK PERSSON

Erik Persson är med i svenska landslaget och är specialiserad på 100 och 200 meter bröstsim. Bor i Jönköping, men simmar för Kungsbacka Simsällskap.

>> Varför började du simma? – Min familj har alltid varit väldigt aktiv inom vattensport och så långt jag kan minnas har jag varit med i simhallen. Jag började tidigt i Kungsbacka Sim­ sällskap som fem- eller sexåring och har alltid älskat att simma.

>> Vad har du för mål med simningen? – Mitt mål med träningen just nu är att simma snabbt på OS.

Foto: Ea Czyz

>> Vad är det för speciellt med just simning? – Det är en härlig sport. Att ta sig fram snabbt i vattnet har sin tjusning. Och tävlingsmomentet i just simning tycker jag mycket om. Jag har en viss talang för simning, men jag har alltid fått jobba hårt för att nå mina mål.


ALLT FÖ R 3 SEKUNDER Mollberg vem?

i Inom simhopp ser du hoppare stå med ansiktet mot bassängen och rotera bakåt i sitt hopp. Hoppet heter mollbergare och är uppkallat efter den svenska simhopparen Anders Fredrik Mollberg som var först med hoppet, redan på 1870-talet.

Upp till 27 meter

i På VM i simhopp tävlar man i svikthopp från 1 meter och 3 meter samt från avsats på 10 meters höjd. Nu tävlar man också i höga hopp som kan vara så höga som 27 meter för herrar och 20 meter för damer. Höga hopp är en relativt ny tävlingsgren där man för första gången tävlade i VM 2013.

Från att fötterna lämnar svikt eller avsats tar det i snitt tre sekunder innan simhopparen når vattnet. Tre sekunder då simhopparen ska visa upp sin fantastiska gymnastiska kapacitet med perfektion. Det är då alla timmar av tuff träning ska komma till sin rätt och nerverna hållas på plats. Simhoppet har sin grund i gymnastiken men blev i början av 1900-talet en egen sport. Sedan dess har sporten utvecklats allt mer till att bli en extremsport och hopp som för några år sedan ansågs vara omöjliga klarar nu många av elithopparna av. Men simhopp är långt ifrån bara en sport för eliten. Simhopp passar alla med vattenvana, en lust att utmana sig själv och en näve mod.


PROFILEN / EMMA GULLSTRAND

”Att slänga sig ut i luften med kontroll är en magisk känsla.” >> Varför började du med simhopp? – Det var mest en slump. Jag tyckte att det var tråkigt att simma och tyckte det var roli­ gare att hoppa från startpallarna. När jag var åtta år testade jag simhopp för första gången och fastnade för det direkt. >> Vad var det du fastnade för? – Jag tror att det var för att det var nytt och spännande. Det är en liten sport och den liknar inte någon annan. >> Vad är det bästa med simhopp? – Det blir aldrig tråkigt. Det finns hela tiden nya saker som du kan bli bättre på eller som du kan jobba med. Adrenalinkicken efter ett bra hopp, nya hopp eller en tävling är fan­ tastisk. Att känna att man kan slänga sig ut i luften med kontroll är en magisk känsla. >> Vad är ditt mål med idrotten? – Ända sedan jag var liten har det stora målet varit OS. Sedan har jag förstås haft delmål på vägen men drömmarna och fokus kommer alltid att vara att ha siktet på OS.

10,0 Det absolut högsta poäng man kan få i simhopp. Det lägsta du kan få är 0 poäng, vilket är ett helt misslyckat hopp.


HÅRDAST I VAT T N E T Från start till avblås

i Speltiden i en vattenpolomatch är 4x8 minuter, effektiv tid. Man blåser alltså av vid spelavbrott som frikast och hörn­ kast. Byten får ske när som helst under matchens gång.

Varför mössa?

i Vattenpolospelare måste ha en hjälmliknande mössa på sig. Den skyddar öronen, men hjälper också domaren att iden­ tifiera spelarna under matchen.

Visste du att ...

i ... vattenpolo var den första lagsporten i OS? År 1900 i Paris gjorde sporten entré och den finns kvar än idag.

Vattenpolo är enkelt förklarat en mix mellan rugby, handboll och simning. Vattenpolo, som är Svensk Simidrotts enda renodlade lagsport, är en tuff sport som ställer höga krav på spelarna vad gäller såväl kondition och styrka som teknik. Vattenpolo som sport är inte stor i Sverige men i flera sydeuropeiska länder finns ligor och framgångsrika landslag. Däremot har vattenpolo, tack vare sin krävande fysträning och fartfyllda matcher, en väldigt stor potential att växa och få ett betydligt större intresse även i Sverige. Barn som vill börja spela vattenpolo kan vara med i Svensk Simidrotts Poolkampen, en lite enklare variant av vattenpolo som blandas med utmaningar och roliga turneringar.


PROFILEN / HANS ZDOLSEK

Snabbt snack med det svenska vattenpololöftet som just nu odlar sin talang i Los Angeles. >> Hur kom det sig att du började med just vattenpolo? – Jag hade inget val. Hela min familj spelade vattenpolo så jag var tvungen att testa på spor­ ten i alla fall. Anledningen till att jag sedan fortsatte var att jag älskar att vara i vatten, bollsport är superroligt och kombinationen var perfekt. Alla nya kompisar var också ett stort plus.

>> Vad med vattenpolo var det du fastnade för? – Allt eftersom jag lärde mig mer om vattenpolo upptäckte jag hur roligt det var att bidra till ett mål eller försvara ett anfall. Dessutom är alla spelare på plan alltid involverade på ett eller annat sätt. Även om jag inte var särskilt duktig från början fick jag vara med att bidra till spelet. Man är aldrig osynlig i vattenpolo och man får alltid vara med. >> Vad är det absolut bästa med vattenpolo? – Att det är en blandning av så många element att det aldrig blir trå­ kigt. Man brottas, kastar boll, simmar och spelar schack, allt på samma gång. >> Vilka mål har du med vattenpolon? – Att bli bättre, spela på en hög nivå och försöka inspirera andra unga spelare att göra detsamma.


PROFILEN / CLARA TERNSTRÖM

Möt konstsimstränaren från Täby som älskar kreativiteten, teamkänslan och tyngdlösheten. >> Varför började du med konstsim? – Jag har alltid älskat att vara i vattnet och ville efter simskolan i förskoleklass börja på simning. Tyvärr var alla simgrupper fulla, vilket jag nu är väldigt tacksam över. De tipsade om att det fanns konstsim också. Vi hade nog ingen aning om vad det var, men jag testade och tyckte att det var jätteroligt. >> Vad var det med konstsim som du fastnade för? – Jag älskade ju vattnet, och att då dessutom få göra saker upp och ner, vara under vattnet,

och lära mig jättehäftiga saker gjorde det perfekt! Jag fick många kompisar och tyckte om tränarna. >> Vad får dig att fortsätta? – Något av det bästa är känslan av att få vara i vattnet och utnyttja det tillsam­ mans med musiken för att göra otroliga saker, som att synka ett lag perfekt eller kasta någon tre meter upp utan att använda botten! Eller att använda kroppen för att framhäva musiken. Kombinationen av det artistiska och musikaliska, och att man kan vara ensam, i par eller i grupp gör också att det finns oändliga möjligheter att skapa något nytt. >> Har du några mål med konstsim? – Jag har länge bara satsat på att bli så bra jag kan och tycker om känslan av att utvecklas, vilket också har lett mig till två junior-EM. Beroende på vilka möjlig­ heter som öppnar sig satsar jag gärna mot fler internationella mästerskap!


Konstsim är en höjdpunkt för alla som njuter av att se koreografi, dans och gymnastik kryddat med en hel del vatten. Men under den välpolerade och graciösa ytan döljer sig stenhårt arbete och en hel del mjölksyra. Man kan likna ett konstsimsprogram med att springa 1 500 meter, med den skillnaden att du under stora delar av programmet inte kan andas. Delar av de konstnärligt utformade programmen utförs nämligen med endast fötterna eller benen ovanför ytan, vilket gör att mjölksyrenivåerna hos utövarna är skyhöga. Till skillnad från andra idrottare får inte konstsimmare grina illa när mjölksyran svider i kroppen. Nej, i deras sport är också utstrålning och publikkontakt viktiga parametrar och då duger det inte att visa att det gör ont. För alla som gillar vattensport, gymnastik, koreografi och musik är konstsim en närmast skräddarsydd sport att hålla på med, oavsett om man väljer att tävla eller inte.

Visste du att ...

i Man har högtalare både över och under vattenytan för att konstsimmarna hela tiden ska kunna höra musiken.

Klämmig klämma

i Som du säkert har sett har konst­ simmare en klämma på näsan. Den har de så klart för att inte få kallsupar när de snurrar och vänder sig mycket under vattnet.

En, två, många

i Du kan tävla solo, i par, som mixat par, i lag eller fri kombi­ nation. Laget kan innehålla upp till åtta simmare vilket så klart ställer höga krav på synkronise­ ring, men öppnar också för att skapa imponerande formationer och att jobba med kast, moment där man kastar en medlem i laget högt upp i luften.


BLI ETT MED

Foto: Ea Czyz

ELEMENTET

1.09.54 Snittiden för motionären som simmar Vansbrosimningen över 3 km är nästan en timme och tio minuter. Rekordet innehas av tyska Andreas Waschburger som simmade sträckan på 29 minuter och 43 sekunder 2017.

Frihetskänslan man får när man tränar eller tävlar i öppet vatten är svårslagen. Att få simma med horisonten som bortre gräns och himlen som tak är det allt fler som vill göra. Simning i öppet vatten är en av de discipliner som växer snabbast inom Svensk Simidrott och det kan man tacka tävlingar som Vansbrosimmet för, men också det ökade intresset för triathlon och swimrun. Tillgängligheten – framför allt sommartid – att kunna svänga ner till sjön, ån, älven eller havet, när helst du känner för det, är också en anledning till att många dras till simning i öppet vatten. Också utmaningen i de ofta längre distanserna, i att bemästra vågorna och gemenskapen som simningen ger lockar många.


PROFILEN / ELLIOT SODEMANN

Supertalangen Sodemann nötte längder i simhallen och upptäckte talang för öppet vatten. Nu ingår han i landslaget och har bytt Malmö mot mattestudier i Belgien.

>> Hur kom det sig att du började simma i öppet vatten? – Jag har alltid tyckt om långdistans i bassäng. 2016 simmade jag en 5 000 meter time trial i bassäng och tiden jag fick var bättre än mina andra bassängtider så nästa steg var att prova en tävling i öppet vatten. Samma sommar simmade jag SM och kom fyra och vann JSM. >> Vad var det du fastnade mest för? – I öppet vatten måste man simma taktiskt, bevaka andra simmare och vara förberedd på mycket som kan hända. Vattenförhållanden ändras från tävling till tävling. Vissa tävlingar simmas i kallt vatten och andra i 30-gradigt vatten. Det gör sporten mer intressant för mig än bassängsimning. Sedan har de resultat jag har presterat gjort mig mer motiverad.

>> Vad är det bästa med att simma i öppet vatten? – Min simning har tagit mig till så vackra platser i världen. Att kunna resa till så­ dana underbara platser för att tävla i naturen är otroligt. Gruppen av simmare som reser och deltar i dessa tävlingar är oftast densamma och det finns en verklig familjekänsla mellan alla i World Series. Möjligheten att få repre­ sentera Sverige, tävla på den högsta tävlingsnivån , i naturen med en stor grupp människor, och resa i världen är definitivt de bästa delarna av sporten. >> Vilka mål har du med din simning? – Mitt största mål är att kvala till OS. Jag är mer motiverad än någonsin att fortsätta förbättra mig och visa att jag kan tävla mot de bästa på den högsta tävlingsnivån.


Masters är en bra väg tillbaka in i simidrotten om du tidigare har varit aktiv och vill börja igen. Men nej, det handlar inte om någon pensionärsliga bara för det. I Sverige och några andra länder kan du börja tävla i masters från att du är 20 år gammal. Internationellt ligger gränsen på 25 år. Man tävlar med andra i sin egen ålder i femårsspann, 20–25, 25–30 och så vidare, och du kan både träna och tävla i masters i alla fem simidrotter. Även om man kan börja redan i tjugoårsåldern är det många som hittar tillbaka till sin simidrott lite senare i livet. Det finns ingen högsta ålder för masterssimmare. Du måste inte ha tävlat i simidrotter tidigare för att börja tävla i masters, utan det är öppet för alla. Det blir en tränings- och tävlingsgemenskap, både inom Sverige och utomlands, som är svårslagen och i många fall lika viktig som själva idrotten.

Mästarnas mästare

i Inom samtliga simidrotter anordnas även masterstävlingar på mästerskapsnivå.


PROFILEN / MARGAR E TA R AI N E R

70-åringen från Gävle är glad över att hon till slut gav vika för tjatet. >> Hur kom det sig att du började simma masters? – Jag hörde först talas om masterssimning när jag bodde i Montreal mellan 1975 och 1984 och motions­ simmade på några olika bad. Jag fick då frågan vid några tillfällen om jag skulle vara intresserad av masterssimning, men tyckte inte att det verkade sär­ skilt intressant. När jag återvände till Sverige fick jag frågan av min gamla simklubb Gävle SS om jag ville tävla i masters-SM och tyckte då det skulle vara roligt och anmälde mig. Det var 1985 och sedan dess har jag deltagit på SM nästan varje år. >> Vad är det bästa med att delta i masterstävlingar? – Genom att tävla får jag ett mål med min träning och jag träffar både gamla kompisar från min aktiva tid, och nya.

Också mastersträningen som min klubb GSS har tre gånger i veckan, gör att jag får träna med kompisarna och det gör träningen roligare. >> Vilka mål har du med träningen och tävlandet? – Målet är alltid att slå något svenskt rekord och eventuellt ta någon medalj på EM eller VM.


PROFILEN / MIKAEL FREDRIKSSON

Den 29-åriga simmarpensionären Mikael har lämnat eliten, men inte bassängen. För i vattnet känner han sig fri. Det var, som för så många andra, sim­ skolan som tog Mikael Fredriksson till bassängen. Och där blev han kvar och blev elitsimmare. Men till skillnad från så många andra elitsimmare kan han inte ta några armtag. Mikael Fredriksson är nämligen en av våra främsta parasimma­ re genom tiderna. – Jag har alltid haft intresse av vatten. Jag lever med personlig assistans all vaken tid, men under de timmar jag är i bassängen behöver jag ingen. Det är en frihetskänsla, berättar han. Mikael föddes med ett funktionshinder som heter AMC som bland annat ger stela och böjda leder. Idag, vid 29 års ålder, är han simmarpensionär och kan se tillbaka på en strålande karriär med flera medaljer från stora mästerskap. Det är inte vem som helst som når så långt inom sin idrott, men Mikael sitter inne på en superkraft. – Jag kan bli tröttare än alla andra. Jag har en förmåga att ta ut allt jag har i kroppen och jag tycker att de där riktigt grisiga passen är roliga. När han var på elitnivå låg han på åtta träningspass i veckan fördelade på fem dagar. Idag är han inte längre elit och har dragit ner sin träning till ett till två pass i bassängen och lika mycket landträ­ ning i veckan.


Parasimning är den paraolympiska rörelsens största idrott men förutsättning­ ar för elitidrottarna i de olika länderna ser väldigt olika ut, framför allt ekono­ miskt och där ligger Sverige efter, menar Mikael Fredriksson. Däremot blomstrar barn- och ungdomssimningen. – Vi har fantastiska ledare och anlägg­ ningar här. Det är vår styrka och det som gör att vi kan hävda oss mot andra länder som har sämre teknologi och led­ arskap, men större ekonomiska resurser. När Mikael Fredriksson tävlade på elitni­ vå mötte han simmare som, till skillnad från han själv, kunde ta simtag med armarna. Hur orättvist kändes det? – De kan ju inte använda sina ben och det kan jag, säger han och börjar förklara hur klassindelningen fungerar inom parasimningen. Förenklat kan man säga att man tittar på hur stor procent av kroppen som man kan använda inom sin idrott. Mikael hamnar i en klass där många av konkur­ renterna kan använda armarna men är begränsade i benen. – Mina konkurrenter har ju inte full rör­ lighet i armarna. Om man tittar på frisim till exempel så vevar de runt sina armar efter bästa förmåga. Helt jämnt kan det aldrig bli inom parasport. Då skulle du bara få tävla mot dig själv, säger han och tillägger: – Men det är ju inte jämnt inom frisk­ simningen heller. Det kommer alltid att finnas någon som är 160 lång och har skostorlek 38 och en annan som är två meter och har skostorlek 50. Alla har olika förutsättningar.

2 Antalet paralympics som Mikael Fredriksson har simmat, London 2012 och Rio de Janeiro 2016.

Vansbro x 4

i Mikael Fredriksson har inte bara simmat i bassäng. Han har också simmat Vansbrosimning­ en fyra gånger. Första gången var det ett vad, men resten? – När man kliver upp ur vattnet och byter om tänker man att ”det här gör jag aldrig om igen”. Sedan går det någon månad och sen tänker man att ”jag ska nog köra Vansbro nästa år igen”.


PRODUKTION A bond FOTO Bildbyrรฅn, Ea Czyz & Adobe

Svenska Simfรถrbundet Heliosgatan 3 120 30 Stockholm svensksimidrott.se


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.