där olika system med kontantersättning prövats. Brukarna har haft en egen budget att använda för hemtjänst eller motsvarande omsorg. Majoriteten av brukarna upplever en större självständighet och motivation att förändra sin situation än tidigare. Kontantersättning och personlig budget har dock visat sig mindre intressant för äldre brukare. Många av de studier som genomförts internationellt har endast omfattat brukare som själva aktivt valt att omfattas av valfriheten. När det gäller de svenska erfarenheterna är ett problem att det saknas studier av hur brukarna gör sina val i praktiken. Det handlar om att få svar på frågor som: Vem väljer aktivt utförare och vem avstår och får då ett icke-valsalternativ? Sker byten i större eller mindre utsträckning bland ”icke-väljarna”? etc. Den enkät som IHE genomfört visar att två av fem brukare i hemtjänsten har valt en privat utförare. Det går inte att se att nya brukare väljer privata utförare i större utsträckning än de som redan har hemtjänst. Under 2009 var det endast 4 procent av brukarna i de undersökta kommunerna som bytt utförare, men var femte brukare som bytt hade gjort det till följd av att verksamheten upphört, d v s den utförare de använt hade lagt ner. Forskarna sammanfattar förutsättningarna för att öka brukarinflytandet i ett antal slutsatser:
›› Om utförarna upplever konkurrens från andra utförare ökar viljan att tillmötesgå brukarens önskemål om när och hur hemtjänsten ska ges.
›› När biståndet har angetts som en tidsram blir det lättare för utförare och
brukare att tillsammans utforma hjälpen. I de kommuner som använder sig av tidsram torde brukarens inflytande vara bättre än i kommuner som använder sig av en kombination av tid och sysslor.
›› Valfrihetssystem uppmuntrar inte utförarna till att skapa nya tjänster.
Beslutet om vad som ska ingå i biståndet fattas av den politiska organisationen. Privata utförare kan erbjuda tilläggstjänster som brukaren själv betalar. Att kunna beställa något utanför den biståndsbedömda tiden kan ses som ett sätt att stärka brukarens inflytande över sitt dagliga liv. Studier visar dock att det varit få brukare som utnyttjat möjligheten.
›› Förutsättningar för att brukaren ska kunna utnyttja sin valfrihet är 1) att
det finns flera utförare att välja mellan och 2) att brukaren kan ta till sig information om de utförare som det går att välja. Erfarenheterna från svenska kommuner visar att det uppstår en marknad med flera utförare när valfrihet införs och att brukarna väljer även de alternativa utförarna. Men det saknas kunskap om hur aktiva brukarna är i valsituationen och i vilken utsträckning de överväger valet utifrån den information som finns att tillgå.
Valfrihet och vårdval – Slutrapport från programberedningen om valfrihet 29