Page 1

Film, populärkultur och livsåskådning 5 poäng ht 2002.

Lågkristologisk frälsningsgestaltning i Martin Scorseses

Bringing Out the Dead

Anders Holmberg

Examinator Tomas Axelsson


2


Innehåll: 1. Inledning................................................................................................................................4 2. Presentation av Bringing out the Dead.................................................................................4 2.1 Filmens innehåll..............................................................................................................4 2.2 Bibelanspelningar i Bringing Out the Dead.................................................................5 2.3 Regissören Martin Scorsese...........................................................................................5 3. Kan Frank Pierce i Bringing Out the Dead ses som en frälsargestalt?..............................6 3.1 Bakgrund om frälsargestalter i Film Noir....................................................................6 3.2 Frank Pierce som frälsargestalt.....................................................................................7 4. Är detta en hög- eller lågkristologisk gestaltning?...............................................................7 4.1 Bakgrund: Den tidiga kyrkans kristologiska strider...................................................7 4.2 Frälsargestalter i film.....................................................................................................8 4.3 Frank Pierce som lågkristologisk frälsarroll................................................................9 5. Slutsatser..............................................................................................................................10 Källor:.......................................................................................................................................10

3


1. Inledning Jag är intresserad av hur livsåskådningsfrågor behandlas och gestaltas i film. Denna uppsats har som syfte att se närmare på hur en lågkristologisk frälsarroll gestaltas i populärkulturen. För att studera detta har jag arbetat med filmen ”Bringing Out the Dead”. Efter en skildring av filmen kommer jag att med hjälp av inläst material arbeta med två analysfrågor och sedan dra några slutsatser utifrån mitt arbete. Slutsatserna kommer att kretsa kring en tredje fråga som finns med i litteraturen – nämligen om en gestaltning av en sådan frälsargestalt kan vara befriande för åskådaren och hur detta eventuellt kan ske. Analysfrågorna är dessa: 1. Kan huvudrollen i Bringing Out the Dead, Frank Pierce, ses som en frälsargestalt? 2. Är detta i sådana fall en hög- eller lågkristologisk gestaltning? 2. Presentation av Bringing out the Dead 2.1 Filmens innehåll Regissören Martin Scorsese och manusförfattaren Paul Schrader har tidigare producerat några filmer tillsammans, t.ex. Taxi driver och Tjuren från Bronx. 1999 gjorde de filmen Bringing Out the Dead med Nicolas Cage i huvudrollen som ambulanssjukskötaren Frank Pierce. Enligt den inledande texten utspelar sig filmen i början av 1990-talet i New York. Vi får följa Frank Pierce (FP) under tre nätters arbete markerat med tre skyltar med texten ”torsdag”, ”fredag” och ”lördag”. Arbetet sker på New Yorks gator, i ambulansen och i olika hus där människor på olika sätt har drabbats. En annan viktig miljö är sjukhuset ”Our Lady of Perpetual Mercy Hospital” ungefär: Vår fru (dvs. Maria Jesu mor) av den eviga nådens sjukhus. Utanför sjukhuset finns en stor madonnabild med neonbelysning, det är ett romersk-katolskt sjukhus. Under dessa nätter konfronteras FP och hans tre olika kollegor med storstadens mörkaste sidor, självmord, överdoser, sjukdomsfall, brott och mord. De får också möta stadens allra mest utslagna och fattiga, uteliggare och missbrukare. En dominerande del av filmens berättelse handlar om Mr Burke som i filmens första scen har drabbats av hjärtstillestånd. Han räddas av FP och förs in till sjukhuset. I samband med detta får FP kontakt med Burkes dotter Mary. Under hela filmen får vi se hur Burke återupplivas med hjälp av defibrillator ett otal gånger. Han hålls också lugn genom ständiga doser av valium. Burke talar till FP och ber om att få dö. I slutet av filmen ger FP passiv dödshjälp till Burke genom att koppla in sig själv i hjärt- och lungmaskinen så att allt verkar normalt medan Burke dör. Ett annat dominerande skeende i filmen handlar om den astmatiska 18-åriga uteliggaren Rose som FP misslyckats med att rädda och som dog mitt framför hans ögon. Under hela filmen ser han hennes ansikte träda fram om och om igen. Både på gatorna som de passerar i ambulansen och i drömmarna. FP lider av skuld och sorg över sitt misslyckande att rädda Rose. Han ser henne även som en representant för alla dem som han misslyckats med att rädda. I filmens slutscen framträder Roses ansikte över Marys och FP får äntligen be henne om förlåtelse:

4


”- Förlåt mig Rose! - Det är inte ditt fel, svarar Rose, Ingen har bett dig lida, det var ditt eget påfund. (It was your idea.)” 1 2.2 Bibelanspelningar i Bringing Out the Dead Filmen är genomsyrad av anspelningar på bibliska skildringar och berättelser och av kopplingar till kyrkliga seder och traditioner. Några som kan nämnas är till exempel dessa: Det finns en koppling till Kristi lidandeshistoria i evangelierna genom dagarna torsdagfredag-lördag. En detalj i detta som är tydlig är den kristna föreställningen om hur Kristus nedstiger i dödsriket mellan långfredagen och påskdagen för att befria de döda. Detta gestaltas i scenen där FP och hans kollega följer figuren Noel ner i en källare som är full av uteliggare. I mörkret räddar FP Noel från kollegans våldsamma misshandel och ger till och med Noel andningshjälp genom mun mot mun metoden. Det finns också anspelningar på Uppenbarelseboken, bl.a. genom den vita häst som syns i filmen.2 Och genom en replik som kommer från en droglangare vid namn Cy. Mannen spetsas på ett balkongräcke 16 våningar upp när han försöker fly från en rivaliserande liga. När polisen svetsar loss Cy håller FP hans huvud som ett barns, svetslopporna flyger genom luften och blir till ett fyrverkeri. Då ropar Cy orden som kan återfinnas i bibeln, bland annat i Uppenbarelsboken: ”Elden faller över staden”. 3 Kanske finns dessa anspelningar för att ge en antydan om att det som sker i filmen händer i ”den yttersta tiden”. En tid när samhället håller på att falla samman och banden mellanmänniskor upplöses allt mer till en kaosliknande situation. Det finns också mer direkta användningar av bibliska begrepp. Särskilt från en av FP:s kollegor vid namn Marcus som ständigt tala om Jesus och som iscensätter ett under när en man räddas till livet efter en överdos av drogen ”Red death”. Han säger också till FP att det som han verkligen behöver för att slippa se spökena från dem som har dött är ”Den helige Ande”. FP har också ett resonemang med sig själv efter att ha kommit hem på fredagens morgon efter nattens arbetspass. När det ljusnar över staden tänker han för sig själv kring känslan av att ha räddat en annan människa: ”Det ger en känsla av odödlighet, som om man även räddat sitt eget liv. Gud har passerat igenom en, varför förneka det? … varför förneka att man för ett ögonblick var Gud? (engelska ”That God was You!) 4

Slutscenen då Frank ligger med huvudet mot Marys bröst är mycket likt en s.k. Pieta, bilden av den döde Jesus i famnen på sin mor Maria (Mary på engelska). 2.3 Regissören Martin Scorsese Det är inte en slump att Scorsese använder sig av bibliska bilder och referensramar. Deacy visar i sin bok hur Scorsese formats av den italienska invandrarkulturen i USA men ännu mer av den Romersk Katolska kyrkan som starkt dominerat denna kultur. Kyrkan har 1

citat från filmens textremsa och engelskt tal. se Upp 19: 11. 3 se Upp 20:9 eller 1 Mos19: 24. 4 citerat från Filmens textremsa och engelskt tal. 2

5


format Scorseses sätt att tolka livet och givit honom starka influenser vad gäller bildspråk m.m. ”In an interview in 1988, for instance, Scorsese has acknowledged that he has ‘never gotten over the ritual of Catholicism’. 5

Huvudpersonerna i Scorseses filmer brottas med ofta med frågor som i vidare bemärkelse är religiösa och som rör livets grundvillkor. Det gäller synd och skuld, rädsla och sökande efter befrielse eller försoning. Det gäller även etiska frågor som till exempel strävan efter att leva ett moraliskt gott liv i en värld som präglas av lidande och ondska. Och det kan vi se mycket av i denna film. Scorsese har i en intervju talat om vilka frågor han arbetar med: ”How do you live a spiritual life, how do you live a good life, when the system is just the opposite? ... There’s got to be a way to do it in modern life...” 6

Vid tiden då Martin Scorsese gjorde denna film hade han inom en relativt kort tid förlorat båda sina föräldrar och sett sjukvårdssystemet inifrån. I en intervju finns följande kommentar: Filmen bygger mycket på de erfarenheter Scorsese själv haft av vistelser på akutmottagningar sedan hans föräldrar blivit dåliga. - Jag hade inte kunnat göra denna film för nio år sedan, säger han. 7

I ljuset av denna erfarenhet blir det tydligt att filmen innehåller en stark kritik mot sjukvårdssystemet i USA vid denna tid. Analysfrågor 3. Kan Frank Pierce i Bringing Out the Dead ses som en frälsargestalt? 3.1 Bakgrund om frälsargestalter i Film Noir Deacy diskuterar i sin bok Screen Christologies om huruvida filmmediet kan fungera befriande (as a process of redemption) för åskådarna och om huvudpersoner i filmer kan ses som exempel på att det finns en möjlighet till befrielse. Hans svar är att detta kan ske under vissa mycket bestämda omständigheter och i en speciell filmgenre, nämligen ”film noir”. Film Noir är ett begrepp som myntades av Nino Frank och andra franska filmkritiker 1946 för att beskriva den trend som de bl.a. såg i filmer från Hollywood. Trenden präglades av en allt mörkare ljussättning och av att personerna som gestaltades blev allt mer korrupta och moraliskt klandervärda. Berättelserna blev samtidigt allt mer fatalistiska och hopplösa.8 Deacy menar att genren film noir har stora möjligheter att ge impulser som kan likna det som i kristen teologi kallas förlossning eller befrielse (redemption) han skriver: “Rather, in contrast to the superficiality – even the inauthenticity – of escapism, film noir may be seen to engage in a highly focused and theologically constructive fashion with the estranged, disaffected, despairing and fragmentary quality of human existence from which ... redemption can ever be a possibility.” 9

Denna filmgenre kan alltså, till skillnad från eskapistisk film, enligt Deacy gestalta den situation av främlingskap, förtvivlan och fragmentisering m.m. som nutidsmänniskan lever i och därmed visa fram och förtydliga den fångenskap som hon kan befrias från. 5

Deacy 2001, s 105 med hänvisning till Giles, Paul, American Catholic Arts and Fictions. Cambridge 1992 s. 335. 6 Deacy 2001, s. 106 med hänvisning till Giles, Paul, American Catholic Arts and Fictions. Cambridge 1992 s. 341. 7 Douglas J Rowe i Borås Tidning 1999-12-03 8 Deacy 2001, s. 37. 9 Deacy 2001, s. 37.

6


Genom att dessutom skildra personer som på olika sätt hanterar denna trasiga tillvaro och möjligen hittar någon form av befrielse visas att situationen inte är helt hopplös eller låst. De kan ge hopp till åskådaren och kanske något mer. Deacy exemplifierar med filmen Night and Day från 1950 och skriver: …”the noir ’redeemer’, I will evince, has the potential to enable the film audience, in a manner akin to the influence of the person of Christ upon the Christian community, to confront their human inadequacies and weaknesses and to undergo a subsequent personal and/or moral development without the need for ‘any direct encounter with God’ or the ‘placating of any supernatural authorities’.”10

Dessa filmer skulle alltså enligt Deacy kunna få publiken att genomgå en personlig eller moralisk utveckling genom att se huvudpersonens sätt att agera och reagera i sin situation. 3.2 Frank Pierce som frälsargestalt Utifrån denna genomgång av Deacys tankar kan vi se att Bringing Out the Dead otvetydigt är en film av genren ”film noir” som den definierats ovan, den speglar samhällets mörkaste sidor och visar upp människor med stora problem och brister. Vi kan också se att huvudpersonen Frank Pierce kan ses som en slags frälsargestalt. Han hanterar den omänskliga situationen på New Yorks gator och den sönderfallande och otillräckliga amerikanska sjukvården utan att helt gå under. Han räddar människor genom sin medkänsla, sin kunskap och med sin utrustning. Och ur det mörker av skuld och moraliska dilemman han lever i finner han till sist en slags försoning bl.a. genom att be den döda Rose om förlåtelse. För att en rollfigur ska ses som en frälsargestalt behövs just dessa båda sidor – en nära identifikation med de drabbade och samtidigt möjligheten eller makten att befria dem och ge dem hopp. Analysfråga 4. Är detta en hög- eller lågkristologisk gestaltning? 4.1 Bakgrund: Den tidiga kyrkans kristologiska strider De två olika formerna av kristologisk gestaltning av frälsarfigurer i filmens värld har sitt ursprung i en av de s.k. lärostriderna i urkyrkan. Frågan var hur man skulle förstå vem Jesus från Nasaret var. Var han Gud eller människa eller någon form av förening mellan gudomligt och mänskligt? Detta område inom teologin brukar benämnas ”Kristologi”. Redan i allra tidigaste kretsarna av de grupper som skulle komma att kallas kristna fanns olika former av lösningar. Satsen ”Jesus är Herre” var emellertid den allra första trosbekännelsen som användes redan under det första århundradet efter Kristus. Den innebar att själva definitionen för att vara kristen var att tro att Jesus Kristus var både gudomlig och mänsklig.11 Inom den framväxande kyrkan gjorde man senare olika betoningar, men grunden var den samma. Poängen med detta var som Irenaeus från Lyon på 150-talet e. kr. sammanfattade det – i Kellys ord:

10 11

Deacy 2001, s. 76 med hänvisning till Fiddes, Paul S., Past Events and Present Salvation. London 1989 s. 10. Kelly 1978, s. 138.

7


“…only if the divine Word entered fully into human life could the redemption have been accomplished… and if His flesh had differed in any respect ... from ordinary human flesh, the parallel between Him and the first Adam would not have been valid, and man’s sinful nature could not have been reconciled to God.” 12

Alltså att Jesus Kristus, som benämns ”Ordet” i Johannesevangeliets kap 1, måste ha varit helt gudomlig för att ha makt att kunna öppna vägen och skapa försoning mellan Gud och människa. Han måste också samtidigt ha varit helt mänsklig för att försoningen och befrielsen skulle kunna verka för människor. På 300-talet fortsatte debatten om kristologin. Två hållningar kan återfinnas, den ena kan Apollinaris från Laodicea ses som exempel för när han skriver: “Christ is not a human being but is like a human being, since he is not coessential with humanity in its highest part”.13

Kristus gudomlighet betonades till den grad att han här inte längre ses som mänsklig utan bara lik en människa. Den motsatta ståndpunkten finns hos traditionen från Antiokia där Jesu mänskliga sida starkt betonades. En av dessa var Theodore av Mopsuestia (död 428) vars tankar Kelly sammanfattar så: “He presupposes a human nature (hos Kristus) which is complete and independent, which undergoes real growth in knowledge and the discernment of good and evil as well as in physical development and which had to struggle with temptation.” 14

En mänsklig frälsare alltså som själv måste kämpa med frestelser och som gradvis växer i kunskap och urskillningsförmåga mellan gott och ont. En slags enighet kom man fram till vid konciliet i Chalcedon år 541 där man enades om en gemensam formulering av sin tro. Den innebar att se Jesus Kristus samtidigt som sann Gud och sann Människa, med två naturer i en person.15 Men frågan är fortfarande under debatt, inte minst på grund av att den har stor betydelse för kyrkans syn på de stora frågorna om människosyn, frälsning/befrielse, etikens betydelse osv. 16

4.2 Frälsargestalter i film Högkristologiska frälsargestalter är lätta att finna i filmens värld. Gestalter med övernaturliga förmågor som kommer ovanifrån och befriar människorna från deras nöd. Hjältar som inte är människor som vi utan någon typ av övermänniskor. Några exempel är Indiana Jones från Jakten på den förlorade skatten 1981, Luke Skywalker från Star Wars 1977, huvudpersonen i Pale Rider 1985 17, president Bill Pullman i Independence Day 1996 18 och många andra. Till och med i filmer som direkt söker gestalta Jesus Kristus kan en tydlig högkristologisk syn finnas som i The Greatest story ever told 1965.19 12

Kelly 1978 ,s 148 med hänvisning till Irenaeus: Adversus Haer. 5, 14,2f. Citerat från Deacy 1999, s. 326. 14 Kelly 1978, s. 304. 15 Formuleringen kan t.ex. återfinnas hos Kelly 1978, s. 339-340 där det bl.a. citeras från Chalcedonmötet: “… one and the same Christ, Son, Lord, only-begotten, made known in two natures without confusion, without change, without division, without separation… and coalescing in one proposon…”. Det grekiska ordet prosopon brukar översättas med ansikte eller person. 16 se t.ex. Werner Jeanrond: Gudstro, Teologiska reflexioner II, Arcus, Lund 2001, särskilt kapitlet Jesus som människa och Gud s. 58ff. 17 Deacy 2001, s. 79-80. 18 Andersson och Hedling 1999, s 12ff. 19 Deacy 2001, s 81. 13

8


Det är svårare att hitta de lågkristologiska frälsargestalterna, alltså de som ”lyckas bemästra de allra mest hotfulla situationer, inte med något supersinne, en kraft eller ett trollspö utan med inre styrka och själslig integritet.” 20

Men i Martin Scorseses filmer dyker de upp, särskilt tydligt i Taxi Driver 1976, Raging Bull 1980, Kristusskildringen Kristi sista frestelse / The Last Temptation of Christ 1988 och Cape Fear 1991 21 och här i Bringing Out the Dead. Dessa lågkristologiska frälsargestalter kan alltså kännas igen på att de är vanliga människor med fel och brister som åskådarna, de rör sig i situationer som är igenkännbara och de kämpar med mänskliga problem och svagheter.22 Det är viktigt att poängtera att dessa gestalter ändå måste ha den inre styrka som nämndes i citatet ovan, utan denna kvalitet har de inte möjlighet att hantera den situation de står i och skapa någon form av befrielse. Detta i parallell till att det gudomliga måste finnas hos Kristus och inte enbart det mänskliga. Annars kommer gestalten att vara ännu en människa som går under i ett övermäktigt förtryck och inte någon som ger det som kallas frälsning eller försoning i kristen terminologi. Ett särskilt problem är dock att flera av de gestalter som vi finner i Scorseses filmer använder ett mycket brutalt våld. Ett tydligt exempel är den film som kan ses som en tidig parallell till Bringing Out the Dead nämligen Taxi Driver som utspelar sig på samma Newyorkgator och bland samma utslagna och trasiga människor. Men där försöker taxichauffören Travis Bickle rena staden från ondska och rädda den 12åriga prostituerade Iris genom blodsoffer då han skjuter ihjäl en rad människor och till sist försöker begå självmord. Enligt Axelssons syn kommer han och de övriga våldsamma hjältarna att falla utanför den lågkristologiska frälsarrollen.23 4.3 Frank Pierce som lågkristologisk frälsarroll Denna våldsbenägenhet finns dock inte hos Frank Pierce i Bringing Out the Dead. Han tar aldrig till våld i sitt arbete för att rädda de sjuka och drabbade, möjligen kan han använda vita lögner för att lugna patienterna. Några detaljer som talar för att Frank Pierce kan ses som en lågkristologisk frälsargestalt är hans plågade samvete för att inte ha kunnat rädda Rose. Hans gråt av oro när han misstänker att Mary har fått den dödliga drogen ”Red death”. Genom hela filmen visar han upp sin mänskliga svaghet på olika sätt. Främst genom att han befinner sig vid utbrändhetens gräns och lider av trötthet och depression. Frank Pierce står i en omänskligt svår situation som närmast kan liknas vid helvetet i kristen mytologi eller kanske vid den yttersta tiden som förgår slutet av världshistorien enligt bibelns liknelser eller Uppenbarelseboken.24 Men Frank Pierce hittar sätt att hantera situationen när filmen närmar sig sitt slut. Han väljer till slut att ta sitt ansvar för sina handlingar och försöka reparera sina misstag. Detta visas genom att han hjälper Noel och genom den passiva dödshjälpen han ger till Mr Burke. 20

Axelsson 020821, tredje sidan. enligt Deacy 2001 kap 7 22 Deacy 2001, s. 106 23 Axelsson 020821, tredje sidan där han skriver: ”Varje föreställning om att en individ kan ta sig rätten att gå Guds vredes vägar får ställas mot Jesu Kristi egen handlingsväg.” 24 se Matt 24: 6-13 med paralleller. 21

9


FP tar itu med sina samvetsförebråelser för att inte ha kunnat hjälpa Rose genom att be henne om förlåtelse och börja lämna det som skett bakom sig. Han har också när filmen nått sitt slut hittat en medmänniska som i mycket är lika skamfilad och trasig som han själv. Mary Burke som har varit narkoman i två år. Men nu har han någon att dela allt det tunga med som han tidigare har burit på sina egna axlar. 5. Slutsatser Om en film ska kunna vara befriande för åskådarna och ge något annat än en kort stunds verklighetsflykt måste den vara något annat än eskapism. Den måste då visa upp en verklighet som är igenkännbar och inte väja för tillvarons mörkare och svårare sidor. Just så som genren Film Noir gör. Skildringen av det utsatta och kaotiska livet i Bringing Out the Dead blir efterhand också en berättelse om livets existentiella frågor och moraliska dilemman. Det handlar om skuld och förlåtelse, ensamhet och gemenskap, liv och död osv. Just de frågor som bibeln och kyrkans tradition bearbetar på olika sätt. Scorsese använder bilder och metaforer från kyrkans värld. Och det är nog inte för mycket sagt att hävda att han också använder den mest centralt kristna gestalt som finns; Jesus Kristus. Den lidande frälsaren som delar världens alla plågor men som visar en väg och ett hopp. De högkristologiska figurer som finns i de allra flesta filmer gör filmerna de medverkar i till eskapism. En högkristologisk frälsargestalt som löser problemen åt människorna, som låter allt bli utrett och mynna ut i ”the happy end” gör att filmen inte blir annat än ett tillfälle att fly bort en stund från verkligheten. Samtidigt finns där nästan alltid illusionen att våld löser problemen. Verkligheten är ju den motsatta, våld skapar ständigt nya konflikter och onda cirklar av hämndbegär och lidande. Den lågkristologiska frälsargestalten som utan våld hanterar livets villkor utifrån mänskliga egenskaper som vi alla har del av låter åskådaren istället göra något annat än att fly från verkligheten. Den nästan tvingar åskådaren att reflektera över moraliska dilemman som i denna film t.ex. frågan om dödshjälp och prioriteringarna i vården. Vi ställs inför frågor som till exempel ”vad är förlåtelse?” och ”kan man få det från någon som är död?” Vi har sett i denna uppsats att Frank Pierce kan ses som en tydlig lågkristologisk frälsargestalt i Bringing Out the Dead. Han blir till en förebild eller ett exempel att följa eller bryta sin egen hållning mot. Han kan också ge en känsla av hopp genom det sätt han hanterar den svåra situationen han står i. Så långt kan jag följa Deacy. Men enligt min åsikt kan inte en film ensam ge befrielse åt en människa genom att hennes personlighet eller moral utvecklas. Det krävs lite mer. Men att få sig en tankeställare och en impuls av hopp är inte det sämsta. Det är långt mer än att ha flytt bort från verkligheten några timmar. Källor: Andersson, Lars Gustaf och Hedling, Erik, (1999) Filmanalys – en introduktion. Lund. Axelsson, Tomas (020821), Riktiga hjältar I: ”Film populärkultur och livsåskådning” Artikelkompendium Högskolan Dalarna. Bibel 2000, (1999) Bibelkommissionens översättning. Verbum Stockholm.

10


Deacy, Christopher R. (1999), Screen Christologies: An Evaluation of the Role of ChristFigures in Film I: ”Film populärkultur och livsåskådning” Artikelkompendium Högskolan Dalarna. Deacy, Christopher (2001), Screen Christologies – Redemption and the Medium of Film. University of Wales Press, Cardiff. Bringing Out the Dead – saving a life is the ultimate rush (1999) [video] Kelly, J.N.D. (1978), Early Christian Doctrines, revised edition. Harper San Francisco

11

Filmanalys Bringing out the dead  

Lågkristologisk frälsningsgestaltning i Martin Scorseses Bringing Out the Dead

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you