16
reportage
En kort historik I äldre tid var Loshults kyrkby socknens ”centralort”. Området som nu utgör Killebergs samhälle var då utmarker till Loshults, Killeboda, Rynarp, Stockhults och Gnubbarps gårdar. Den nuvarande Storgatan var åtminstone från 1670-talet en del av landsvägen från Växjö mot Skåne. Längs vägen fanns några torpstugor, en smedja, en liten kvarn och ett litet sågverk nere vid Driveån, samt minst en lönnkrog. Traktens näringsliv bestod, förutom av lantbruk, av en omfattande tillverkning av föremål i smide och mässing samt handel med järnvaror från bruken i Huseby, Diö och Delary. I början av 1860-talet byggdes järnvägen mellan Malmö och Stockholm genom det som nu är Killeberg, men någon station där ansågs inte behövas eftersom Älmhult var bara 9 kilometer avlägset. Omkring 10 år senare lät dock några driftiga skogsägare, handlande och sågverksägare på egen bekostnad uppföra en järnvägsstation på platsen. Herrarna var Johannes Bomark i Karhult, Gustaf Eriksson i Loshult, Olof Malmqvist i Loshult, Johannes Olcén i Killeboda, Jöns Persson i Kråkeryd (Svaneryd) och Per Svensson i Kruseböke. Marken till stationsanläggningen uppläts av bonden Sven Månsson i Stockhult. Den närliggande gården Killeboda kallades av ägarfamiljen Olcén för Killeberg, och stationen fick därför namnet ”Killebergs station”. Den öppnades för trafik 11 november 1871. På bara ett fåtal år efter stationens tillkomst uppstod så Killebergs stationssamhälle, och stationen kom att bli i en motor i den lokala ekonomin: Traktens skogsägare fick avsättning för sitt timmer, liksom de som sågade och förädlade träva-
rorna. De lokala grossisterna inom järn-, smides- och mässingsbranschen fick ökad avsättning för de varor som de köpte upp av de lokala smederna, gelbgjutarna och gördelmakarna.* Lanthandlare byggde affärer i närheten av stationen, för här började presumtiva kunder att samlas och här var nära till leveranser av varor från omvärlden. Torvfabriken i Rynarp byggde en smalspårig järnväg ner till stationen, för att på så sätt enkelt kunna frakta sin producerade torvströ ut till köparna. Ett litet hotell och flera pensionat anlades, eftersom människor i Skånes större städer enkelt kunde ta sig hit med järnvägen för att koppla av i skogsbygden – och så vidare, och så vidare. Konjunkturerna förändrades, som alltid, men när avsättningen för smides- och mässingsvaror försämrades, uppstod under 1930och 1940-talen istället ett flertal fabriker i Killeberg för tillverkning av leksaker av trä. För övrigt gick livet sin gilla gång i samhället, som länge hade ett varierat utbud med affärer av många slag, flera små kaféer och matserveringar och ett antal olika småföretag förutom leksaksfabrikerna. Den ökande privatbilismen under 1960-talet gjorde att järnvägens passagerarunderlag avtog, och 23 maj 1971 slutade tågen stanna i Killeberg. Ungefär samtidigt hade en långsam ekonomisk stagnation och tillbakagång inletts: Merparten av affärerna och kaféerna på orten upphörde efterhand, bortsett från Brio lades leksaksfabrikerna ner under 1970-talet, och under årtiondena därefter försvann de allra flesta övriga lokala arbetstillfällen som funnits. Den gamla stationsbyggnaden stod kvar i många år, men revs till sist i oktober 1988, och
Projektet
Upptåg
Upptåg är namnet på det projekt som pågår i Osby kommun med syfte att ta tillvara de nya förutsättningar som tågstoppen i Killeberg kan komma att innebära. Förutom Killeberg är också samhällena Diö och Gemla i Älmhult respektive Växjö kommun med ”på banan”. Projektet finansieras delvis av kommunerna och delvis av Leader, d.v.s. den del inom EU som arbetar med landsbygdsutveckling. Projektet pågår fram till början av 2014 och projektledare är Marie Wetterqvist som tidigare bl.a. arbetat med utvecklingsprojekt i Visseltofta. Marie menar att ambitionen med projektet i första hand är att synliggöra Killeberg och de andra byarna som attraktiva uppstickare längs sträckningen Hässleholm - Växjö. – En av de viktigaste prioriteringarna är att lyfta fram Killeberg som en alternativ boendeort, säger hon och fortsätter: – Attraktivare bostadspriser, närheten till stora företag såsom Ikea och universitet är viktiga
För mer information om projektet kontakta Marie Wetterqvist via upptag@osby.se alternativt Osby kommuns växel 0479-528000.
Killebergs gamla station. Bilden troligen tagen på 1970-talet och kommer från Loshults hembygdsförenings fotosamling. Fotografen är okänd. det en gång så livliga stationsområdet var därefter under höst- och vinterkvällar antagligen den allra mörkaste och ödsligaste platsen i hela Killeberg. Brio var länge byns i särklass största arbetsgivare, men också de fick till sist ge upp och stängde sin fabrik i maj 2006.
Storgatan mot norr omkring 1905. Husen till vänster motsvarar Storgatan 59, 61 och 63. Det sistnämnda är det enda på bilden som fortfarande finns kvar. (Fotograf Elvi Bomark. Hon drev fotoateljé i Killeberg vid seklets början, men emigrerade senare till Amerika.)
faktorer. Fördelen med att bo i en mer avstressad miljö med naturvärden in på knuten är ytterligare en självklar positiv effekt som kommer att locka intresserade. – Killeberg har fördelen av att ha både och, säger Wetterqvist. Här kan man hitta lugnet och tryggheten för familjen samtidigt som större samhällen finns inom bekvämt räckhåll. Många människor som är i flyttfasen i sina liv söker ett boende som kan kombinera det man önskar. – Kan man dessutom spara en rejäl slant på ett genuint boende i en skön omgivning tror jag att människor är beredda att pendla några minuter extra om dagen, menar hon.
En liten del av Killebergs näringsliv har trots allt överlevt fram till nutiden, efter de många åren av tillbakagång: Allra viktigast för de kringboende är att en dagligvaruaffär ännu finns kvar, ”59:ans Livs” som drivs av Anette Bjurs-
gård, men både Per Johnssons sadelmakeri och syskonen Stålros bilverkstad drar många kunder till Killeberg från kringliggande orter. Dessutom finns tre frisersalonger i byn, och i Killeboda finns en firma som bedriver service och försäljning av datorer. På samma plats som den gamla järnvägsstationen låg, pågår sedan slutet av 2011 arbete med att uppföra en ny station. Om denna nya station kommer att ge samma positiva effekter på Killeberg som 1871 års station gav, det får framtiden utvisa… Text: Ola Andréasson
* Gördelmakare och gelbgjutare var äldre yrkesbeteckningar på personer som tillverkade föremål i mässing.