6 minute read

Laddstrategier Tre exempel från allmännyttan

Stångåstaden i Linköping

Tre allmännyttiga bostadsföretag delar med sig av sina erfarenheter av elbilsladdning.

Advertisement

Texterna är kortade och kan läsas i sin helhet på: sverigesallmannytta.se/ energi/laddstationer/

– Vi har hittat en affärsmodell som kan erbjuda laddplats även till kommunens övriga invånare, säger Lina Hallberg, teknik- och energichef på Stångåstaden.

Stångåstaden byter laddstrategi

Stångåstaden i Linköping har hittills haft en försiktig och avvaktande inställning till fordonsladdning. Enstaka laddstolpar har installerats på förfrågan. Genom samverkan med det kommunala energibolaget planerar de nu för att skala upp möjligheterna för elbilsladdning, både inom beståndet och publikt.

Text: Sophie Sölveborn Foto: Stångåstaden

– I DAG HAR VI 20 LADDSTOLPAR, så vi har inte kommit så långt, utan haft en försiktig inställning och avvaktat ganska mycket. Strategin hittills har varit att, i den mån det varit möjligt, installera på förfrågan från hyresgäster, säger Lina Hallberg, teknik- och energichef på Stångåstaden.

I de fall hyresgäster hört av sig har Stångåstaden åkt ut och tittat på förutsättningarna för elbilsladdning på de aktuella bilplatserna – såväl praktiskt som ekonomiskt. Om det finns kapacitet i fastigheten och installationen innebär att elen bara behöver dras en kort bit har en enkel typ av laddstolpe satts upp.

Hyresgästen får i dagsläget betala ett schablontillägg på 570 kronor per månad, utöver kostnaden för själva bilplatsen.

HON BERÄTTAR ATT Stångåstaden får fler och fler förfrågningar om möjligheten att ladda elbil. När hon började på bolaget för tre år sedan såg det annorlunda ut. – Jag kan tänka mig att argumenten när det bestämdes om schablontillägg var att volymerna väntades vara för små för att bygga upp system för mätdata för individuell debitering. Det var heller inte ekonomiskt vettigt att lägga ut det på en extern par. Men sedan dess har ju elbilsmarknaden växt.

Stångåstaden väljer nu att snickra om sin laddstrategi. I samverkan med det kommunala energibolaget Tekniska verken i Linköping, som även är delägare i ett laddoperatörsföretag, har de bestämt sig för att ta fram kluster för laddning av elbilar runt om i Linköping. – Vi har hittat en affärsmodell som kan erbjuda laddplats även till kommuninvånare som inte är hyresgäster hos Stångåstaden. Det intressanta med vår strategi är att vi gör det tillsammans, med ett bredare grepp, säger Lina Hallberg.

ETAPP 1 PÅBÖRJAS under hösten. Det planeras initialt för fyra kluster med fyra till åtta laddplatser vardera, där hälften kan hyras av Stångåstadens hyresgäster och hälften blir publika laddplatser där vem som helst kan ladda. Klustren placeras i ytterområden, där Stångåstaden har många hyresgäster och där det i dagsläget inte finns publik laddning.

Debiteringen, som görs per kilowattimme, kommer hanteras av laddoperatören. Stångåstaden har bedömt det som en alltför stor apparat att ta in debiteringen i de egna systemen. Själva bilplatsen däremot, som inkluderar laddstolpe, hyr hyresgästen av Stångåstaden.

I etapp 2 planeras det sedan för ytterligare kluster på fler geografiska platser, samtidigt som de befintliga klustren ska byggas ut. Under den första etappen förbereds det nämligen för totalt 44 laddplatser, men endast 24 aktiveras.

LADDKAPACITETEN i laddstolparna kommer vara motsvarande normalladdning. Bedömningen är att hyresgästerna främst kommer att använda sig av nattladdning. – Då spelar det mindre roll om laddningen tar tre eller nio timmar. Vad gäller debiteringen får man betala för det man gör av med, det är rätt väg att gå. Vi är ju dessutom vana vid det, att betala för den bensin eller diesel vi förbrukar. – Sedan tror jag inte att vi bara ska peka på elbilen. Jag tror det kommer att vara en mix av flera bränslen utöver el, exempelvis HVO*, som kommer vara aktuella framöver, resonerar Lina Hallberg. b

* HVO är en förkortning för hydrotreated vegetable oil eller hydrogenated vegetable oil, en fossilfri biodiesel. Läs mer på Boverkets hemsida.

MKB i Malmö

MKB

MKB TAR BETALT PER KILOWATTIMME

De som hyr bilplats med laddmöjlighet hos MKB Fastighets i Malmö ska kunna parkera nära sitt hem, bidra till att täcka kostnaden för inköp och installation av laddbox, men endast betala för den el de faktiskt förbrukar. Enkelt, rättvist och miljösmart är tanken. Valet av laddstrategi går i linje med bolagets hållbarhetskommunikation i stort. – Att ta betalt per kilowattimme är mest naturligt för oss att kommunicera. Det skapar incitament att tänka på sin förbrukning och följer en logik vi redan arbetar med, eftersom vi infört och inför IMD* i en del av vårt bestånd, säger Anna Bernstad, projektledare för miljöutveckling på MKB. – Generellt sett har det inte varit någon jättestor efterfrågan på laddplatser, men det kommer att växa. Vi berättar om möjligheterna till elbilsladdning i vår löpande kommunikation och marknadsföring. På vår P-sida på webben kan hyresgästerna se var laddboxarna finns. De kanske planerar att byta till elbil och då kan ju det vara intressant.

Anna Bernstad berättar att det framför allt är i nyproduktionsprojekten som de förbereder för elbilsladdning. Den som ska flytta in i en nybyggd lägenhet kan intresseanmäla för laddplats när de skriver avtal, så finns laddmöjligheter när hyresgästen flyttar in.

*Individuell mätning och debitering (IMD) innebär att hyresgästen betalar för sin faktiska el-, vatten- eller värmeförbrukning.

Det skapar incitament att tänka på sin förbrukning.

Anna Bernstad, projektledare för miljöutveckling på MKB

Östersundshem

Förbereder för framtida behov

Östersundshem blev fossilfria redan 2015 sedan de fasat ut all eldningsolja och bytt ut hela bilparken till elbilar. Året därpå gjorde de en bred inventering inom hela beståndet för att kunna stå redo med laddplatser och möta hyresgästernas behov.

Text: Sophie Sölveborn Foto: Sandra Lee Pettersson

Vi har valt ett rättvist system.

Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem – I GRUNDEN HAR VI TÄNKET att inga kommer skaffa elbil om det inte finns möjlighet att ladda den och om de inte ser den möjligheten omkring sig, säger Karin Österberg, hållbarhetschef på Östersundshem.

Hon berättar att inventeringen av möjliga elbilsplatser våren 2016 i första hand handlade om placering ur ett energiperspektiv; att se var det fanns kapacitet till laddning på de befintliga fastighetsabonnemangen. Östersundshem placerade därefter ut 56 laddare utspridda i det äldre beståndet, inom cirka 500 meters radie från hyresgästernas portar, där det fanns effektmässigt utrymme. Bolaget hade sökt stöd hos Klimatklivet* som stod för halva investeringskostnaden.

SEDAN DESS HAR DE utökat antal elbilsplatser ytterligare med laddstolpar inom sin nyproduktion. De är därmed snart uppe i 100 bilplatser med laddare inom sitt bestånd på totalt cirka 4 000 bostäder.

Alla Östersundshems hyresgäster som hyr bilplats – oavsett om det finns laddmöjlighet eller inte – hyr en specifik plats, vilket Karin Österberg menar underlättat i sammanhanget. Och ger överblick.

Karin Österberg tycker att de märker av att intresset för elbilsladdning inom målgruppen som vill bo i nyproduktion är större än i beståndet i övrigt. Den som skriver upp sig på en bostad i ett nyproduktionsprojekt kan samtidigt anmäla intresse för elbilplats. – I all nyproduktion ska minst 10 procent av bilplatserna ha laddmöjlighet. Men vi gör förberedelser för framtida behov genom att lägga tomrör till övriga parkeringsplatser, berättar hon.

ÖSTERSUNDSHEM ÄGER laddarna men en laddoperatör sköter all hantering såsom kontrakt, debitering och service. Hyresgästerna betalar 1,35 kronor per kilowattimme samt kostnaden för själva parkeringsplatsen på mellan 590 och 750 kronor, beroende på typ av plats. – Vi har valt ett rättvist system, med betalning för faktisk förbrukning. Jag tror inte på att använda sig helt av schablonbetalning på sikt. Storleken på elbilsbatterierna är alltför varierande. Vissa med bilar med lång räckvidd laddar för 300 kronor i månaden, medan andra med en mindre bil eller laddhybrid laddar för 50 kronor i månaden. Det går emot likabehandlingsprincipen, säger Karin Österberg. b

*Naturvårdsverkets Klimatklivet ger stöd till lokala och regionala investeringar som minskar utsläppen av koldioxid och andra gaser som påverkar klimatet.