FYRA PERSONER SOM INSPIRERAT SUAD Mina föräldrar
Pappa sa alltid att jag skulle följa mina drömmar. Mamma sa samma sak, plus att jag inte skulle ta någon skit. Det har b etytt jätte mycket för mig.
D
et kallas ibland för livets lotteri. Att förutsättningarna för oss människor ser så radikalt olika ut beroende på var vi föds. För ett år sedan, på internationellt uppdrag i världens största flyktingläger, stod Suad Ali öga mot öga med en jämnårig kvinna som kunde ha varit hon själv om inte livet velat annorlunda. Kvinnan hade flytt från inbördeskriget i Somalia samtidigt som Suads familj, men då Suad lyckades ta sig till Sverige, gick nioårig grundskola, gymnasium, statsvetarutbildning på universitetet, gjorde karriär och reste, blev den jämnåriga kvinnan kvar i flyktinglägret. Dadaablägret i Kenya, ungefär 10 mil väster om gränsen till Somalia, var tänkt som en tillfällig frizon för 90 000 personer. I dag har det blivit ett permanent flyktingläger för närmare en halv miljon. – Hon och många andra har vuxit upp i lägret och fött barn här. Man får en tankeställare över vilka vändningar livet kan ta, om vilka som får leva i trygghet och vilka som inte får det. Man blir ödmjuk inför livet, säger Suad Ali. Hon har, 25 år gammal, blivit en röst i den svenska samhällsdebatten. Suad var Sveriges enda representant på världens största forum för unga ledare, One young world 2012, har informerat
MASSOR ATT SHOPPA PÅ ÅHLENS.SE
Malala Yousafzai
Jag kommer förmodligen att namnge min framtida dotter efter henne. Hon visar att det inte spelar någon roll om man är ung eller gammal, man kan göra skillnad ändå. Hon förtjänar alla priser man kan få.
kungen om den svenska flyktingkvoten och arbetet i flyktinglägret Dadaab. Hon skriver krönikor i tidningen Chef, har av Veckans Affärer utsetts till Årets opinionsbildare och av chefsorganisationen Ledarna utsetts till en av framtidens kvinnliga ledare. Sedan snart ett år arbetar hon i staben nära Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson. I flyktinglägret i Kenya blev hon påmind om att det är detta hon vill arbeta med: Att försöka göra skillnad, göra världen lite bättre. Det är vad som driver henne. Suad Ali började på Migrationsverket som asylhandläggare 2012, men redan 2014 fick hon ett betydligt större uppdrag. Hon blev då utvecklingsledare för ett projekt som syftade till att stärka Sveriges mottagande av kvotflyktingar. Suad Ali arbetade också med Sveriges ordförandeskap i den internationella FN-insatsen Core Group Syria. Sverige fick 2013, när kriget i Syrien hade pågått i två år och drunkningsolyckorna på Medelhavet ökade, ett internationellt uppdrag med målet att fler länder skulle öka sina platser för kvotflyktingar. När Suad och hennes kollegors uppdrag inleddes fanns 7 000 kvotplatser till förfogande. Ett år senare hade antalet platser ökat till 130 000. Samtidigt: I dag finns 60 miljoner människor på flykt i världen. Fler än någonsin. Blir hon aldrig uppgiven när hon påminns om det? Ledsen? Ja. Arg? Ja. Men aldrig uppgiven. – Jag var delegationsledare för ett team vars uppgift var att ge 200 kvotflyktingar från Dadaablägret förberedande insatser inför deras kommande resa till Sverige. Flera av dem hade väntat i två år på att få komma hit. Att få möta dem på Arlanda, när de äntligen kommer i säkerhet och får möjlighet att börja ett nytt liv, är en bekräftelse på att vårt arbete gör skillnad. Varje liv räknas, säger Suad Ali. Engagemanget och rättvisepatoset väcktes tidigt, kanske så fort hon blev medveten om att alla inte behandlas lika. En incident i fjärde klass satte djupa spår. Det var dags för val till elevrådsordförande och hennes lärare uppmanade eleverna att lägga sin intresseanmälan i en skokartong. Men inte Suad. Eftersom hon läste Svenska 2, den lättare varianten där hon hade placerats för att hon var utrikesfödd, ansågs hon inte vara en lämplig kandidat. – Jag förstod aldrig varför. Jag var jätteduktig i skolan och hade lätt för att skriva. Det här påverkade mitt självförtroende mycket. Jag kände ofta att jag inte dög, säger hon. Hennes frizon blev skrivandet. Hon har kvar flera böcker med anteckningar från den här tiden, fyllda av drömmar. – I mitt skrivande var det jag som bestämde
LEDSEN? JA. ARG? JA. MEN ALDRIG UPPGIVEN.
18
Jan Eliasson
Jag hörde honom tala första gången 2009 på Operation Dagsverke. Jag visste inte vem han var då, men han var så nära och engagerande. Sedan dess har jag följt honom och jag tycker att han är en grym svensk, en inspirerande förebild.