8. Hur kan svenska bolag implementera FN:s ramverk gällande platinagruvor? FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter är en internationellt accepterad standard som är enhälligt godkänd av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Swedwatch förväntar sig därmed att företag som på ett seriöst sätt hanterar de utmaningar och risker som finns kopplade till verksamheten implementerar principerna samt redogör för sina intressenter att man gör detta på ett korrekt och effektivt sätt. Implementeringsprocessen innebär en rad utmaningar för företag. Som exempel kan nämnas att identifiera och prioritera risker, använda och utöka sitt inflytande över affärspartner, samt balansera information som berör affärshemligheter med information som bör kommuniceras utåt till intressenter. Trots dessa utmaningar finns det vägledning att få och flera exempel på multinationella företag som aktivt arbetar med att implementera principerna. Utvinningsindustrier innebär alltid risker för människor, mänskliga rättigheter och miljö. Branschorganisationer och ledande företag är relativt väl medvetna om vilka MR-risker som är typiska i olika aktivitetsskeden och landskontexter. Sydafrika är inget undantag, och landet har ett dynamiskt civilt samhälle som uppmärksammar riskerna för negativ påverkan av gruvindustrin. Många av problemen är alltså kända för företagen och intressenterna. Risken för kränkningar av mänskliga rättigheter ökar i och med utbredd fattigdom och arbetslöshet eftersom människor då är mer sårbara. De vägledande principerna uttrycker att företag ska ta särskild hänsyn till sårbara grupper såsom barn, kvinnor och migrantarbetare. Företag som har kopplingar till gruvindustrin i Sydafrika i sin värdekedja bör vara medvetna om utmaningarna och riskerna samt ha effektiva MR-due diligence system på plats för att hantera dessa. Som redovisats i rapporten finns det tre olika former av inblandning i negativ påverkan på mänskliga rättigheter. Inget i studien tyder på att de fyra svenska företag som har granskats i denna rapport direkt orsakar negativ påverkan på mänskliga rättigheter eller bidrar till dessa genom sin affärsverksamhet. Däremot hamnar samtliga företag i den tredje kategorin, det vill säga att de genom sina affärsförbindelser står i direkt samband med negativa effekter. Företagen har därmed ett ansvar att försöka förmå sina affärspartners att förebygga och adressera den negativa påverkan. Det finns många allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som förekommer i den sydafrikanska gruvbranschen som denna rapport inte haft utrymme att ta upp, exempelvis bristande säkerhet i gruvorna som åsamkar arbetarna fysiska skador, ibland dödsfall, och långtgående påverkan på arbetares hälsa. Däremot uppmärksammar denna rapport ett antal områden av allvarlig negativ påverkan på mänskliga rättigheter inom platinaindustrin. Bland annat undermåliga arbetarbostäder, brist på konsultation och kompensation vid gruvexpanderingar, samt exkludering och diskriminering av kvinnor. För att kunna leva upp till sitt ansvar är det viktigt att de svenska företagen är medvetna om problembilden inom platinautvinning i Sydafrika och har en strategi för hur
54