Page 1

Från värsting till politiker JIMMY LENEFJÄLLS HÄFTIGA RESA från en tungt

drogberoende, kriminell värsting – till företagsledare och att sitta i Norrköpings kommunfullmäktige.

TILLSAMMANS HAR social-

CAPTAIN JACK’S ARMY är

teoretikerna Jan Söderqvist och Alexander Bard, den senare bördig från Motala, skrivit Synteism: Att skapa Gud i internetåldern.

östgötabandet med målsättningen att leva på musiken. I höstas skrev de en låt till LHC, »Drömmar gror vid Stångebro«.

EAST SWEDEN BUSINESS

|

NUMMER 9 2014

Syskonen Norin

Tredje generationen leder Norins Ost

Tema: Generationsskiften

Olika sätt att genomgå ett generationsskifte


BRANDLINE

nettoMarginal [%] 3

Anders outsourcar ekonomifunktionen till Matrisen.

Missar skatteinbetalning.

Anställer ekonomer.

Fel i löneutbetalning.

Föräldraledighet. Vikarie rekryteras.

2

år Så här m 03. 0 Anders 2

1

Anställd slutar.

År 2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2012

Berättelsen om hur Anders blev gladare och mer effektiv Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlighet att bryta loss sitt affärsområde på konsultföretaget och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och omsättningen ökar. En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomipersoner. Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare. Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker inte längre till.

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vändpunkten kommer när Anders ser precis en sån här annons som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna den administrativa mardrömmen. Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information: också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här? Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, info.linkoping@matrisen.se

Matrisen. Framgångens vän. Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt. Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se


Ansvarig utgivare Peter Nordlander Chefredaktör Daniel Atterbom Medverkande skribenter i detta nummer: Anna Adolfsson, Maria Bruto Elhar, Mathias Ericsson, Peter Lannesand, Lina Lindblad, Mikael Lindh, Joakim Löwing, Lennart Ulfsbo och Anders Wallenquist.

INNEHÅLL NUMMER 9 2014 4 11 12

Annonsförsäljning Peter Nordlander Telefon: 0708 21 45 95 peter.nordlander@affarsstaden.se Roger Ossmin Telefon: 0703 14 94 86 roger.ossmin@affarsstaden.se

Tryck Tellogruppen AB Omslagsbild Kristin Carlén

Affärsstaden är ett nytt månadsmagasin med hög ambitionsnivå och med siktet inställt på att vara relevant för läsarna. Vår ambition är att spegla såväl de mindre som större företagen i vår region. Vi kommer lyfta fram människorna både i och bakom företagen och vi kommer visa på allt det som utvecklar vår region framåt.

Affärsstaden Strandgatan 2, 582 26 Linköping info@affarsstaden.se www.affarsstaden.se

K-ENTREPRENAD MARK står inför sitt andra generationsskifte, men de har inte bråttom. DEMOLA EAST SWEDEN ger studenter möjlighet att få arbeta med riktiga idéer från företag. SIDAN 14-15 ÖSTGÖTAKÖK har på bara ett par år gått från en till fem restauranger.

16

JOHANSSON & SCHÖTTLE Guldsmedsateljé finns nu både i Norrköping och i Linköping. SIDAN 18 ICA SMEDBY Rickard Johnson är livsmedelshandlare i tredje generationen.

Narcissa Tellefsen Telefon: 0763 36 30 51 narcissa.tellefsen@affarsstaden.se

Grafisk form Björn Lisinski

VI SOM GÖR AFFÄRSSTADEN

21

FOLKPOOL På familjeföretaget Folkpool jobbar pappa med sina två vuxna barn. I år har de sålt ungefär 100 pooler och 100 spa-anläggningar.

24 26 36 38 41 42

28

TELLOGRUPPEN Tryckeriet i Söderköping leds av en ny generation och växer. ÅHMANS TRAKTOR­ CENTRUM drivs i tredje generationen med hjälp av en professionell styrelse. SPONSRING Vi frågar fyra företag om hur och vad de sponsrar. FREDRIK JOHNSON arbetar aktivt med sponsring till LHC.

JIMMY LENEFJÄLL från värsting till företagsledare och Norrköpings kommunfullmäktige. SIDAN 44 CAPTAIN JACK’S ARMY har släppt »Drömmar gror vid Stångebro«.

48

22 OMSLAGSPROFILER STYRA Ett lyckat generationsskifte kräver planering, menar experterna på Styra.

ALMI: »Vid några lyckade successioner som vi har sett, de har följt en tydlig plan.«

SYNTEISM: ATT SKAPA GUD I INTERNETÅLDERN Anna Adolfsson har läst Jan Söderqvist och Alexander Bards nya bok.

NORINS OST ERHÖLL PRISET som »årets

butik« under nationella Retail Awards 2014 i Stockholm. Lena Norin Selhag och hennes bror Mats Norin är tredje generationens ägare av Norins Ost. Syskonen var överens om att båda skulle bli delägare och de äger lika stora delar av företaget, svarar de unisont. Norins Ost har alltså firat 80 år i Linköping. – Det är ett privilegium att få ta över ett familje­ företag som tredje generation, säger Lena. – Det stämmer bra, fyller Mats i. Tillsammans äger de tre prisbelönta butiker i Linköping och Norrköping.

3


Nytt år, nya tider! VÄLKOMMEN! För ett år sedan lanserade vi Affärsstaden. Vi ville skapa ett utrymme för allt det spännande som händer i vår region. Allt det som utgör grunden för vår utveckling och tillväxt. Under året har vi fått ett fantastiskt mottagande och positiva tillrop. Men för att lyckas långsiktigt är det dags att nu ta nästa steg. AFFÄRSSTADEN VÄXER OCH UTVECKLAS Från att i huvudsak ha varit ett månadsmagasin om företag, organisationer och människorna bakom dessa, så utvecklar vi nu konceptet vidare. Vi gör det med några tydliga ambitioner. VERKLIG REGIONAL TÄCKNING Vi fortsätter att bredda den geografiska basen för Affärsstaden. Med vår uttalade ambition om att täcka regionen som helhet för vi nu samtal inte bara med aktörer i Linköping och Norrköping, utan även i till exempel Motala och Finspång. ETT TYDLIGT DIGITALT AVTRYCK Vårt månadsmagasin har med sina reportage erbjudit någonting nytt på den regionala mediamarknaden. Nu går vi vidare och skapar fler möjligheter till verklig interaktion mellan läsarna och oss som jobbar med Affärsstaden. Det kommer betyda ännu mer relevant läsning. Läsning som du kommer att kunna ta del av och interagera med. Var du än är. När du än vill. Både ett prestigefyllt Månadsmagasin och en 24/7 närvaro i sociala media, bloggar och andra digitala former av interaktion.

EN PLATTFORM FÖR FLER AKTÖRER Vi har fått flera frågor om det finns möjlighet för olika aktörer att återkommande få beskriva det man gör i regionen med eget redaktionellt och annonsutrymme för kommunikation och information. Eftersom vi brinner för att samla goda krafter i regionen så kommer vi framöver att ge den möjligheten till fler. Vår förhoppning är att det ger dig som läsare ännu mer intressant och relevant innehåll. GOD JUL! Med detta vill vi önska dig som läsare en riktigt god jul. Vi vill också passa på att tacka dig för det stöd som vi har fått under året. Tillsammans ökar vi förutsättningarna för att visa allt det positiva som händer i vår region. n

INE S U B N EDE W S T S EA

4

SS


NORRKÖPING

LINKÖPING

ANNA FALK ÄR ÅRETS CENTRUMLEDARE

Handelskammaren storsatsar! HANDELSKAMMAREN STORSATSAR I LINKÖPING tillsammans med Cleantech Östergötland.

Östergötland har under flera år gjort en framgångsrik satsning inom cleantech och satt regionen på kartan som en av Sveriges mest uppmärksammade och besökta län inom miljöteknik. Linköpings och Norrköpings kommuner tillsammans med Linköpings universitet och ett hundratal företag har arbetat för att utveckla regionens näringsliv inom miljöteknik. Nu fortsätter arbetet med hjälp av Handelskammaren och fastighetsbolaget Sankt Kors. Från november och framåt kommer Handelskammaren och Cleantech Östergötland att samverka genom att Handelskammaren tar över föreningens kansli och driften av nätverksaktiviteter. – Vi är väldigt glada att kunna välkomna Handelskammaren till Cleantech Park, säger Johan Kristiansson, VD Sankt Kors. De kommer tillföra Sankt Kors och parken mycket med sitt stora nätverk bland länets företag. Dessutom kommer de ha en drivande roll i att hjälpa oss att utveckla Cleantech Park. n Källa: Östsvenska Handelskammaren

Juryns motivering: Priset får hon för sitt starka engagemang och goda dialog med hyresgäster, andra fastighetsägare och kommunen. Hon har genom sitt initiativtagande till »Ner på Stan«, ett samarbete mellan fastighetsägare, lagt en god grund för en fortsatt utveckling av Norrköpings citykärna. n Källa: ncsc.se, foto: Erik Groundstroem

LINKÖPING VINTERLJUS 2014 INVIGDES den 22 november i Trädgårdsföreningen och är ett återkommande ljusevenemang som lyser upp Linköping under den mörkaste årstiden. Genom Vinterljus förstärks intrycken i staden och spännande ljusinstallationer inspirerar till promenader och nya upplevelser. Vinterljus lyser upp Linköping mellan 22 november - 6 januari. n Källa: linkoping.se/vinterljus

LINKÖPING

World Class Express till Skäggetorp Centrum. I OCH MED DETTA får boende i Skäggetorp tillgång till ett träningsutbud i toppklass samtidigt som centrumet stärker sin profil som en mötesplats för alla. – Vi är mycket glada över att kunna hälsa vår nya hyresgäst World Class välkommen till Skäggetorp, säger Peter Särud, centrumledare hos Willhem. Det har hittills saknats ett kvalitetsutbud inom träning och hälsa i Skäggetorp och det är många, både unga

och äldre, som kommer att uppskatta att få ett gym i närområdet. Förhoppningsvis lockar World Class även nya besökare som kan ta del av vårt breda utbud i Skäggetorp Centrum. Det nya gymmet, World Class Express, flyttar in på en yta om närmare 1 000 kvadratmeter som är väl anpassad för individuell träning. Utrustningen är av högsta klass. Det finns också en egen tjejavdelning, konditionsavdelning samt möjlighet till styrketräning, funktionell trä-

ning och även träning med personliga tränare som är certifierade. Klubben kommer att vara bemannad och hålla öppet varje dag mellan klockan 07–21. Fri parkering under tak finns i anslutning till centrumet. Gymmet slår officiellt upp portarna under december månad. n Källa: skaggetorpcentrum.se

NORRKÖPING

Lars-Erik Håkansson, har tilldelats 2014 års EWK-pris LARS-ERIK HÅKANSSON, signaturen Lehån,

har tilldelats 2014 års EWK-pris på 10 000 kronor. Priset delas ut sedan 2000 för att hylla politiska konstnärer som verkar i Ewert Karlssons (EWK) anda och är i år ett samarbete mellan EWK-Sällskapet och tidningen Dagens Arbete.  Lars-Erik Håkansson är född 1937 och har varit verksam i olika tidningar sedan 1960-talet, bland andra LO-tidningen och Dagens Nyheter. Han är starkt samhällsengagerad och var aktiv i folkrörelsen Nej till EU.  – Jag är glad över att få EWK-priset och bli en i raden av konstnärer som hedras på detta

sätt, säger Lars-Erik Håkansson som är bosatt i Vekerum, Blekinge. JURYNS MOTIVERING:

»Lars-Erik Håkansson – Lehån – får 2014 års EWK-pris för att han i sin mångåriga tecknargärning till fulländning lyckas förena lågmäld humor med analytisk skärpa. Han fångar världen i stort och smått, gestaltar människans och politikens dilemman i bilder av förklarande enkelhet, intelligent djupseende och med absolut gehör för den grafiska framställningen.« n Källa: www.arbetetsmuseum.se

5


LEDARE: PETER NORDLANDER

Generationsskiften PÅ ALLA HELGONS DAG , en dag då många på ett särskilt sätt minns sina döda släktingar, vandrade jag runt på kyrkogården. Det är alltid stämmningsfullt att vandra runt på kyrkogården, speciellt den helgen med alla ljus som brann, och att se alla gravstenar och läsa om människor som gått före oss. Nu väntar vi på att snön ska läggas sig som en vit matta och få kyrkogården att ändra karaktär igen. På äldre gravstenar står ofta yrkestitlar som berättar lite om vem som ligger begraven där, i många fall yrken och titlar som inte finns idag. DET OM NÅGOT HANDLAR väl om generationer, och i det

här numret skriver vi mycket om generationsskiften i småföretag. Båda delarna handlar ändå om ett skapande, ett liv eller ett företag och hur det går vidare i generationer. Och precis som vi är släkt men ändå individer så förändras ofta företag i samband med generationsskiften, både av att tiderna förändras och för att nya tankar kommer in. GENERATIONSSKIFTEN KAN ÄVEN komma som en förändring av hela branscher. Läs bland annat vad Anders Wallenquist skriver i sin krönika om e-butiken och hur resor är den klart dominerande branschen inom e-handel, men även att tjänster och förbrukningsvaror är de branscher som växer mest. INOM TEKNIKEN, PRYLAR, BILAR, MASKINER – ja, inom det

mesta som tillverkas och ska marknadsföras, så pratas det om »en ny generation«, och då alltid i meningen bättre, snabbare, smartare etc. Generationsskiften i företag blir sällan så revolutionerande, utan det är snarare så att produkterna och tjänsterna utvecklas, men hur man driver företag förändras i en betydligt långsammare takt. n

En positiv kraft i samhället För långsiktig tillväxt behövs blick för ekonomi, samhälle och miljö. Vi på Swedbank kommer att fortsätta delta i det lokala samhället och bidra till utveckling och tillväxt i Östergötland. Med ett samhällsengagemang sedan 1820 har vi erfarenheter kring långsiktighet och nära utveckling. Samtidigt har vi också respekt inför framtida utmaningar och möjligheter. Det kan gälla integration, ungdomars möjligheter och sysselsättning. Detta gör vi genom vårt arbete med Unga Jobb, Ung ekonomi och Ung företagsamhet. Vår vision att göra det möjligt för människor, företag och samhällen att växa innebär handling för oss. Samhällsbyggnad innebär från det stora till det lilla men båda är lika viktiga. Det är vad vi på Swedbank i praktiken menar när vi säger att samhällsutveckling ligger oss varmt om hjärtat.


LINKÖPING

Novelltävling

VADSTENA

Miljöpolicy Vadstena Bröd

I SOMRAS DELTOG två Linköpingstjejer i en no-

VADSTENA BRÖD VILL VARA med och verka

velltävling och blev två bland 32 (av över 150) bidrag att medverka i Ariton förlags antologi Över en fika som släpptes den 25 oktober i Sollentuna. I »vinsten« ingick också att anordna en release på ett café i sin hemstad. Runt om i landet, från Österlen i söder till Robertsfors i norr anordnas det nu fikareleaser.

för att göra världen bättre. Genom att driva ett ekologiskt bageri bidrar företaget till ökad biologisk mångfald och ett jordbruk fritt från konstgödsel. Vadstena Bröd arbetar även med att inspirera andra till mera miljökloka och hållbara val. Främst sker detta genom veckovisa miljötips på hemsidan www.battrevarld.nu Genom att under hösten 2014 certifiera bageriet för KRAV och EU-ekologisk produktion tydliggörs att Vadstena Bröd i princip endast använder ekologiska råvaror. Då vissa råvaror är EU-ekologiska men inte uppfyller KRAV:s standard sker en kontinuerlig utvärdering gällande övergång till fler KRAV-märkta råvaror. Som en del i miljöpolicyn sker alla leveranser till fots eller med cykel (när kunder själva hämtar beställningar kan de däremot komma med bil). Förpackningsmaterialen består till största delen av kanisterpåsar i oblekt papper. Vissa produkter som kommer frysas in vid mottagandet eller produkter med högre fetthalt som orsakar allt för mycket fläckar på papperspåsarna paketeras istället i plastpåsar. För att minska oljeanvändandet i företaget undersöks därför alternativa material i form av exempelvis plastpåsar som är nedbrytningsbara. Förhoppningsvis kommer dessa börja användas under år 2015. I produktionen används förnyelsebar el

MIRJAM LINDAHL , frilansande sångerska, skri-

bent och borgerlig begravningsofficiant deltar i antologin med novellen »Bortom«. Detta blir hennes första publicering. Inom kort kommer hon också medverka med novellen »Det är så vi måste jobba« i Mörkersdottir Förlags antologi »Som en tjej« (Utkommer som e-bok under hösten och kommer som pappersbok våren 2015). Mirjams fikarelease ägde rum den 29 oktober. YLWA KARLSSON, deltar med novellen »En kopp te med extra allt«. Ylwa har tidigare skrivit ett flera noveller bland annat »Lära för livet« (Balder Books, 2014) Novell och E-bok. Och över en fika (Ariton förlag, 2014) Antologi. Hon har även vunnit Månadens novell på Kapitel 1 i februari 2014 och kommit på delad andraplats i september 2014. Ylwas fikarelease ägde rum den 24 november kl.18–19. n Källa: ariton.se

genom Falkenberg Energi. Påstötningar sker också till ägaren av bageriets lokal för att de ska investera i solenergi. Städning och tvätt sker med produkter märkta med Bra miljöval eller Svanen.   Vadstena Bröd vill vara med och verka för att göra världen bättre. Genom att driva ett ekologiskt bageri bidrar företaget till ökad biologisk mångfald och ett jordbruk fritt från konstgödsel. Vadstena Bröd arbetar även med att inspirera andra till mera miljökloka och hållbara val. Främst sker detta genom veckovisa miljötips på hemsidan www.battrevarld.nu. n Källa: Vadstena Bröd

NORRKÖPING

Diskoteken i Sverige – branschen som försvann »MINA FÖRSTA BESÖK på diskotek Paradiset i Norrköping minns jag än idag. Jag älskade verkligen diskoteken och allt som hörde till. Parfymdoften från alla vvackra tjejer blandad med cigarettrök och den söta doften från rökmaskinerna vid dansgolvet Stökiga köer, garderobsavgiften, Coca-Colan i baren och de blinkande färgade ljusen är ljuva minnen från en svunnen tid.« Beskrivningen är hämtad ur författarens förord. Som mycket ung, fortfarande gymnasist, startade han och några kamrater diskoteket Olympia i Norrköping 1984. Och de var inte ensamma. Diskoteken var inte alls ett storstadsfenomen. Tvärtom de fanns på en massa orter runtom i landet. Orter som Gävle, Eksjö, Boden, Lidköping, Linköping hade alla ett eller flera diskotek som konkurrerade framgångsrikt med vanliga dansställen. Det fanns till och med mobila diskotek som åkte runt med jätteljudanläggningar. En rad kända personer som Hasse Wallman och Bert Karlsson började sina karriärer som diskoteksägare. Nu 30 år senare har Håkan Hjulström gjort en djupdykning i diskotekens historia i Sverige. Han

beskriver diskotekens uppgång, storhetstid och fall. Idag existerar inte diskoteken i den form de hade från 1960-talets mitt till 1980-talets slut och de försvann tämligen obemärkt. Men många hann uppleva epoken och boken kommer sannolikt att väcka många minnen till liv. Och för dem som inte var med väntar en rolig läsning. Boken, som är en riktig nostalgitripp, beskriver diskotekens inredning, musiken, klädstilen, artisterna, diskjockeyerna och mycket annat. Den är en hyllning till diskoteken i Sverige och är en av de allra första böcker som beskriver denna bransch. Boken är rikt illustrerad i fyrfärg. »Det kan fortfarande kittla i kroppen när jag startar en kväll på allvar och laddar den första låten med lite tryck för att se om det tätnar på dansgolvet och i bakhuvudet har jag min »bag of trix« som jag vet kommer att göra kvällen till en låååång succé. När du läst hela boken kommer du att vara lite närmare historien bakom denna mytomspunna konstart i branschen som ständigt förändras. « Ur förordet av Claes »Clabbe« af Geijerstam. n Källa: Ekerlids förlag

7


LINKÖPING

MOTALA

2,9 miljarder kronor till Gripen

UNDER TVÅ ÅR tillförs JAS-projektet 2,9

miljarder kronor. I syfte att säkerställa utvecklingen och anskaffningen av nya JAS Gripen 39 E fullföljer den nya regeringen uppgradering och produktion av Gripen. – Detta är nödvändigt för att uteblivna intäkter i JAS-projektet inte ska påverka övrig planerad materielanskaffning i negativ mening, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Med beskedet att Saab får sälja 36 Jas 39 Gripen i nästa generation till Brasilien för nära 40 miljarder kronor har Saab tecknat den största exportordern någonsin. n Källa: www.saabgroup.com.

NORRKÖPING

Norrköping Flygplats – en stark åttioåring!

MOTALAFÖRETAG VANN INTERNATIONELLT PRIS! DET VAR MYCKET MOTALA på plats när World Stroke Organization under sin världskongress i Istanbul i oktober delade ut pris för världens bästa strokekampanj 2013.  Priset går till den svenska Nationella strokekampanjen där Motalaföretaget Granit PR ansvarar för pressarbetet och Motalabon Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Landstinget i Östergötland, är styrgrupps-

Källa: Norrköping flygplats

8

Källa: Strokekampanjen Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

NORRKÖPING

135 000 Norrköpingsbor! Norrköpings kommun har på hundra år vuxit med med 50 procent, och de senaste åren har den positiva trenden accelererat. Nu är det 135 000 invånare. FÖR DRYGT HUNDRA ÅR sedan hade Norr-

FLYGPLATSEN HAR HAFT en utmärkt utveckling under 2014 och har januari till och med september ökat antal passagerare med över 14 procent (efter att tillfälligt flyg till Amsterdam under sommaren räknats bort). – Året 2014 kommer att bli det bästa året sedan kommunen tog över flygplatsen 2006. Hittills har vi haft 95 529 passagerare och helårsprognosen pekar på cirka 120 000 passagerare. Toppåret hittills har varit 2010 med 115 660 passagerare, säger Mari Torstensson, VD på Norrköping Airport AB. n

ordförande. Granit PR tog, tillsammans med Lena Lundgren och övrig projektledning, emot priset på plats i Istanbul på onsdagen. Nationella strokekampanjen är ett initiativ från alla landsting och regioner i Sverige och kampanjen har på tre år nått 90 procent av befolkningen i Sverige. n

köpings kommun knappt 90 000 invånare – med dagens sätt att räkna. Eftersom dåtidens Norrköping var mindre till ytan, var det egentligen bara runt 46 000 som bodde här. Snart införlivade man dock en mängd kringliggande kommuner, som till exempel Borg (1936), Kolmården (1971) och Vikbolandet (1974). Detta var också en av anledningarna till att Norrköping växte kraftigt under mitten och slutet av 1900-talet. Andra orsaker var ett alltmer urbaniserat samhälle, och en blomstrande industri. I slutet av 1960-talet hade Norrköping hunnit växa till 119 000 invånare, och när flera statliga verk utlokaliserades hit i början av 1970-talet, passerades 120 000. Och sedan 2001 har Norrköping vuxit kontinuerligt. – Det är så roligt att Norrköping växer och utvecklas. Vi står verkligen inför en

spännande framtid! säger Eva Andersson (S), kommunfullmäktiges ordförande. Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande, gläds också åt utvecklingen. – Med nya invånare följer nya kunskaper och förmågor. I en växande kommun får vi en stadigare grund för skolan, omsorgen och all övrig välfärd, säger han. Stadens utveckling är väl synlig i statistiken. Charlotte Lundberg, statistiker på Norrköpings kommun, berättar att de senaste tolv årens positiva folkmängdsökning förväntas fortsätta under kommande år. – Under den kommande femårsperioden beräknas folkmängden öka med 7 000 personer. Det betyder att vi förmodligen är över 140 000 invånare i slutet av 2018. n Källa: www.norrkoping.se


NORRKÖPING

BRASILIEN

Så lyckas du i Brasilienaffärer Sjuttonde förlaget FÖR FJÄRDE ÅRET i rad arrangerade Östsvenska Handelskammaren Business Forum i slutet av oktober. Denna gång med fokus på Latinamerika i allmänhet och Brasilien i synnerhet, en temadag om tillväxt och affärsmöjligheter i en attraktiv och spännande region som är på frammarsch. På plats var en mängd intresserade företagare som fick lyssna till experter på den brasilianska och latinamerikanska marknaden och som delade med sig av tips och råd. Östergötlands Landshövding Elisabeth Nilsson inledde dagen och hälsade alla välkomna och berättade om de brasilianska samarbeten som finns idag mellan Brasilien och Östergötland. Efter det var det Latinamerika experten Nils Ekman från Xcenturs tur. Nils menar att Latinamerika är en stor och viktig marknad men är ingenting för nybörjare. – Det finns enorma möjligheter i länderna i och runt Latinamerika. Men man måste ha muskler och vara påläst när man ger sig in i Latinamerika, kunna språket och förstå att till exempel bara Brasilien är lika stort som Europa, berättade Nils.

– Man ska också komma ihåg att Sverige har ett bra rykte i dessa länder och de litar på oss svenskar och där vi har en stor fördel, fortsatte Nils. Svensk industri har varit aktiv på denna kontinent i över 100 år och i ett antal mycket viktiga industri och infrastruktur projekt. n TIPS FÖR DIG SOM VILL SATSA I LATINAMERIKA

• Regionen och länderna i regionen är mycket diversifierade på många sätt. Affärskulturer i de olika länderna skiljer sig markant och detta måste ta i beaktning. • Kommunikation är den största utmaningen. Engelska går bra i början, sedan måste man tala till exempel portugisiska eller spanska. • Investera i relationer, dialog och umgänge med människor. Lär känna dina partners. Var intresserad av människor. • Etablera ett bra, levande och användbart lokalt nätverk. • Diskussion och förhandling fortsätter även efter skrivet avtal, flexibilitet är viktigt. • Håll vad du lovar. • Håll klass gällande klädsel, putsa skorna!

Källa: www.sjuttonde.se EXTRA VAL

Källa: Östsvenska handelskammaren

NORRKÖPING

Best Western Princess Hotel är numera ett certifierat Best Breakfast by Tina-hotell 2013 PRESENTERADES Best Westerns sam-

arbete med kocken Tina Nordström. Best Western som kedja hade beslutat sig för att satsa lite extra på det viktigaste målet om dagen, frukosten. Grunden till beslutet var att Best Western gjort en undersökning bland sina gäster. I undersökningen svarade hela 87 procent att de väljer hotell efter standarden på frukosten som serveras. Med detta som utgångspunkt började man fundera på hur man skulle kunna höja nivån på frukosten rejält. Det nya konceptet, Best Breakfast by Tina står för en frukost med hög kvalitet som är sund och god men också lekfull. På frukostbuffén hittar du nu i högre grad närproducerade råvaror, mer högkvalitativa råvaror samt olika tips på hur du själv sätter ihop en god och hälsosam frukost. På buffén finns några färdiga rätter som tillagas på hotellen efter Tinas recept, några exempel är Tinas apelsinsallad, Tinas Ramlösasill och Tinas mustiga kryddsocker. På Best Western Princess Hotel har förändringen mot det nya konceptet skett de senaste veckorna och nu har hotellets certifierats Best Breakfast by Tina. Nu finns till exempel hemba-

NYSTARTADE SJUTTONDE FÖRLAGET, baserat i Linköping, satsar på en bred och egensinnig utgivning. Det första släppet var en seriekalender »Rut och Jean-Pierre firar jul« av Norrköpingskonstnären Maria Ackerfors och nästa blir Kerstin Björssons Musik ska Byggas utav Glädje n

Extra val 22 mars EFTER ETT ORDINARIE VAL får extra val tidigast

utlysas tre månader efter att den nya riksdagen samlats för första gången. Regeringen kommer att utlysa ett extra val till riksdagen 22 mars. Detta val gäller enbart val av ledamöter till riksdagen. Det blir alltså inget val till kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige (som heter regionfullmäktige från och med 2015). Däremot är det kommunerna som organiserar det extra valet till riksdagen inom sina geografiska område. Det innebär att det är kommunen som bokar vallokaler, rekryterar och utbildar valförrättare och i övrigt ansvarar för de förberedelser som krävs för att kunna genomföra ett extra val. Ett arbete som redan har påbörjats. n källa: www.linkoping.se NORRKÖPING

kat bröd på buffén, även detta efter Tinas recept. Gästerna kan få färskpressad juice istället för koncentrat och müsli rostas i de egna ugnarna. – Responsen från gästerna har varit väldigt positiv, det nya konceptet känns välkommet, säger hotellets direktör Jonas Westring. I och med denna certifiering erbjuder alla hotell inom Sleepingfox Hotel Group Best Breakfast by Tina. n Källa: bestwestern.se

Where’s the Music? DE FANTASTISKA BOKNINGARNA till den nya spän-

nande festivalen Where’s the Music? fortsätter. Tillsammans med det fenomenala livebandet Hoffmaestro, metalrockarna i Raubtier, den internationella succén Adam Cohen kommer cirka 150 band och artister att spela i Norrköping på 11 scener under 3 dagar 12–14 februari 2015 i Norrköping. n Källa: www.upplev.norrkoping.se

9


Paketresor med flyg från Linköping Nu kan du resa från Linköping City Airport när du väljer paketresa hos Ving, Sembo eller Airtours. Välj resmål, hotell, reslängd och upplevelser efter egna önskemål och flyg smidigt och bekvämt från Linköping. Välkommen ombord!


ENTREPRENADARVET TEXT OCH FOTO: ANNA ADOLFSSON

Att genomföra ett generationsskifte är något som K-entreprenad Mark AB har gjort förut. Just nu står de inför sitt andra, men de har inte bråttom. För dem är det viktigast att alla känner sig bekväma med sina nya roller och får tid att hitta in i dem.

– VI BÖRJADE PRATA OM generationsskifte redan 2007. Men

NÄR DET NU ÄR DAGS att genomföra ett andra generations-

sen var det annat som kom emellan, bland annat flyttade vi till nya lokaler och utökade verksamheten, så det blev inte av då. Planerna föll i glömska och det var inte förrän för lite drygt ett år sedan som de togs upp igen, berättar Richard Jacobsson, som numera är VD för familjeföretaget. Att börja arbeta i pappans företag var dock ingen självklarhet, varken för Richard eller hans två bröder Adde och Patrik. – Pappa har aldrig tjatat om att vi skulle jobba med honom, tvärtom nästan. Han ville att vi skulle testa annat och hitta det vi själva ville göra. För Rickard blev det handeln. I tolv år arbetade han på Östenssons innan han kände att han nog ville testa att jobba i familjeföretaget. Eftersom han inte hade någon utbildning eller andra förkunskaper fick han börja med att lära sig yrket från grunden. Ganska snabbt började han intressera sig för att räkna på nya jobb och upptäckte att han gillade det. – Sen vips hade det gått 14 år och nu börjar jag förstå vad det handlar om, säger han med glimten i ögat.

skifte har de bestämt att Richard under två år ska känna efter hur han trivs med VD-rollen. Och även om pappa Inge är pensionär finns han kvar i företaget som ett stöd. – Gamla kunder vänder sig gärna till mig direkt och då tar jag hand om dem. Däremot försöker vi mer och mer slussa de nya till Rickard så att han ska bli den naturliga kontakten, förklarar Inge sin nuvarande roll.

FÖRETAGETS HISTORIA STARTADE redan 1965, när Richards farfar Gert Jacobsson utökade verksamheten vid Karlshults gård till att även innefatta entreprenadmaskiner. Kommunen hade då köpt upp en stor del av åkermarken runt gården för att bygga ett reningsverk och sönerna Inge och Janne var inte så intresserade av att ta över lantbruket. Istället arbetade de alla tre med maskinverksamheten, tills det var dags för Gert att sluta arbeta 1986. Några år senare delades verksamheten i två, de företag som idag är Bad & Värme och K-entreprenad Mark AB.

FÖR RICKARD VAR det inte självklart att han skulle tacka ja

till att ta över VD-stolen. Eftersom de är tre bröder men bara två är verksamma i företaget kändes det lite krångligare hur de skulle gå till väga än om alla tre jobbat i det. I de diskussionerna har Almi varit till stor hjälp för familjen och de har samarbetat med dem i två olika omgångar. – Det Almi framför allt hjälpte till med var att sätta fingret på och ställa alla obekväma frågor som man vet ändå måste tas upp i ljuset och diskuteras. Även om det känns jobbigt just då vet vi att det är bättre att man pratat om det innan det händer, säger Inge och tillägger att det sista han vill är förstås att sönerna ska bli osams över det han byggt upp. OSÄMJA ÄR DOCK det sista man tänker på när man sitter på

K-entreprenads kontor. Det skojas friskt, även om far och sons nya roller. Inge berättar hur hans skrivbord flyttats in i arkivet och att han får sitta där som den gamla handling han är. – Farfar jobbade kvar tills han blev 75, så tio år blir nog en bra arkiveringstid innan vi gallrar ut dig, kontrar Richard skrattande. n

11


STUDENTHJÄLP

Demola East Sweden ger studenter möjlighet att få arbeta med riktiga idéer från företag. Verksamheten bidrar till att få välutbildade att stanna i regionen, och kan ses som en del av ett kommande generationskifte. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

F

REDRIK BORGSJÖ ÄR verksamhets-

ansvarig på Demola East Sweden. Han beskriver verksamheten så här: – Vi säger alltid att det är riktiga näringslivsprojekt som studenter utvecklar. Studenterna äger allting de tar fram, och får också högskolepoäng. Om företaget gillar resultatet efter tre till fyra månader för de köpa tillbaka det för förutbestämda summor, upp till 50 000 kronor. Deltagandet är gratis för både studenter och företag, det kostar alltså bara om företaget vill köpa tillbaka resultatet. Demola har funnits sedan 2006. – I Sverige har vi funnits sedan 2012, säger Fredrik Borgsjö. Vi har haft 46 företag på de två åren, det är allt från Saab, Ericsson, ABB och ned till små och medelstora företag. Det är vanliga näringsidkare. MAN KAN SE DEMOLA som en del av en generationsväxling, i och med att studenter söker sig till Demola och genom projekten ges möjlighet att sedan få jobb. Studenterna söker sig till Demola via dess hemsida. – Där kan de söka till själva projektet, berätta varför de vill söka och vilket program de går på på universitetet. Vi läser igenom ansökningarna, och om studenten har en bra anledning till att den vill söka, tittar vi på kompetensen och utifrån det bestämmer vi

12

om vi ska acceptera eller inte. Om man har en dålig beskrivning av varför man söker kan man plockas bort. DE SOM ACCEPTERAS delas in i grupper.

– Vi kallar det för att »teama ihop«, vi parar ihop dem i olika projektgrupper utifrån olika programbakgrunder så att vi får tvärvetenskapliga grupper. Sedan har vi en kickoff vid terminsstarten på universitetet. Studenterna i gruppen får träffa varandra och företaget. Företaget arbetar inte i gruppen utan är med som stöd till projektgruppen. – Nyckeln med Demola är att studenter kan fråga företag om idén eller problemet, och sedan kan studenterna ta det till en annan nivå som de tycker är lämplig för att lösa frågeställningen på. Man behöver inte specifikt lyssna på företagen, utan studenterna kan göra som de vill. De är inga konsulter, de får inte betalt från start, utan det är en chans att tjäna pengar i slutändan. I en region som behöver kompetens och välutbildade studenter fyller Demola en funktion inför framtiden. – Demola är unikt i sitt slag i och med att man jobbar med metoden att släppa in unga studenter för att titta på vissa problemställningar. Vi har sett femårig forskning som studenter har hittat andra lösningar på än vad företaget kunde. En annan tydlighet i själva generationsskiftet är att studenterna inte jobbar på samma

sätt som man alltid har gjort. Vi på Demola plockar bort projektledningen, den saknas och gruppen ska på sitt eget dynamiska sätt flytta framåt med projektet. I sin roll som verksamhetsansvarig har Fredrik Borgsjö byggt upp verksamheten. – Jag var ensam från 2012 till juni 2013, säger han. Vi startade i Norrköping och tittade på Linköping. Sedan anställdes två pers sommaren 2013 som facilitator – det betyder att man tar hand om studentgrupperna. Hösten 2013 anställdes en tredje person, så vi är fyra totalt med mig. Jag är ansvarig för att vi uppfyller våra mål och kommunernas önskemål. Det man vill med verksamheten är att få studenter att stanna kvar i regionen efter sin studietid. Idag fyller vi en viktig funktion, och det är min roll att se till att det fungerar, att vi har förankring i kommunerna, på universitetet och även på regional basis. NORRKÖPING OCH LINKÖPINGS kommuner och Linköpings universitet är huvudmän tillsammans med Östsam. – Vi har haft många framgångsrika projekt där studenterna jobbat hårt in i det sista och inte alltid trott att företaget skulle köpa tillbaka det, men det har de gjort. Studenter har fällt tårar av glädje, de har fått nya jobb och startat egna företag. En summering av alla typer av anekdoter är att studenter upplevt någonting de aldrig tidigare varit med om. n


HERRGÅRDSKÄNSLA MITT I NORRKÖPING Ett andra hem. För möten, övernattningar och afternoon tea

hotellstrand.se • 011-16 99 00 Drottninggatan 2, Norrköping


ÖSTGÖTA

KÖK TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

Östgöta Kök har på bara ett par år gått från en till fem restauranger. Deras filosofi är att inkludera alla Norrköpings invånare som gäster och sedan uppfylla deras olika behov genom att ha olika koncept för restaurangerna. Vi pratade med Thomas Hallgren om att verka i sin hemstad.

MAN KAN SÄGA ATT Thomas Hallgren och hans kompanjon Karin Elebring på Östgöta Kök bygger ett restaurangimperium i Norrköping. – Det är du som säger det, svarar Thomas Hallgren. Vi har startat restaurangerna genom åren, och medvetet försökt att komplettera oss själva. Det är olika koncept för alla restaurangerna, med tanke på att vi jobbar mycket mot företag och ska kunna erbjuda en helhet. Olika restauranger besöks vid olika tillfällen. Idag är dessa restauranger fem till antalet: Östgöta Kök, Nya Torget; Östgöta kök, Ekbacken; Knäppingen, Ardor och delägda Härlig Pasta som drivs av Daniel Ohlen. Östgöta Kök har fördubblat omsättningen på tre år till cirka 43 miljoner 2013. – Ja, det ligger där någonstans och vi räknar med att öka lite grann det kommande året. Thomas Hallgren har medvetet satsat i Norrköping. – Det har blivit min hemstad, säger Thomas, jag har familjen här. När det gäller restauranger är det viktigt att känna marknaden och staden du är aktör i. Men framför allt är det min hemstad. Jag är uppvuxen i Norrköping sedan tonåren, flyttade hit med mina föräldrar och bodde här tills jag var färdig med skolan. Då flyttade Thomas Hallgren utomlands, först Norge i fem år, sedan ett år i Grekland följt av en lång praktik i USA på ett halvår. – Jag var borta i sju år, säger Thomas, och kom tillbaka 2002.

14

ATT BLI KRÖGARE var inte någon barndomsdröm.

– Nej, verkligen inte, jag är utbildad på kemiteknisk linje i Norrköping från början. Det var ett extrajobb under skoltiden som fick Thomas intresserad av restaurangbranschen. – När jag var 14 år började jag jobba extra på helger på McDonalds. Jag fastnade i servicebranschen, jag har alltid gillat service och att laga mat. Jag jobbade även heltid på McDonalds i Filmstaden efter gymnasiet och följde med min restaurangchef som öppnade en annan restaurang i Norrköping. Thomas Hallgren var »en form av lärling« och på den vägen är det. Han har i princip inte arbetat med något annat. – Jag har varit i restaurangbranschen både fram och bak, som bartender, servitör och kock på heltid sedan jag blev utbildad 1995. Jag är först i familjen med att syssla med det. SNART 20 ÅR i yrket har gjort att Thomas Hallgren, och kompanjonen

Karin Elebring, alltså satsar på olika koncept för olika restauranger. – I en mindre stad som Norrköping tror jag att man söker besöken. I en storstad kan man nischa sig och säga att man söker publiken. Det är svårt i en mindre stad. Där behöver man ha hela publiken, men man kan söka den vid olika tillfällen. Ena gången är det ett 80-årskalas, andra gången ska man gå ut och äta något enkelt, men det är fortfarande samma människor. Därför tror jag att man inte kan välja bort kundgrupper för då blir staden för liten.


NORRKÖPING HAR KALLATS Sveriges minsta storstad.

– Så är det, skrattar Thomas. Det märks och det är viktigt att nå hela staden som sin kundkrets. Man kan inte utesluta människor eller folk för att nischa sig. Då blir staden lite för liten. Att driva fem restauranger är delvis en medveten strategi. – Ja, både och, det har blivit en medveten strategi, även om planen från början aldrig har gällt mängden restauranger, utan det har varit att komplettera oss själva i det arbete vi gör. De företag vi jobbar mot har önskat olika typer av tjänster, och därför har vi blandats in i allt från konferenser till kvällskrog och till det enkla besöket. Restaurangerna är bara en del av företagandet. – Catering- och eventbiten är vår huvudsyssla, där eventen börjar växa med större arrangemang med företag. Det är där vi omsätter och syns mest. Restaurangerna Ardor och Härlig Pasta är koncept som rullar till vardags med restaurangbesök. Malin Peterzén, marknadschef på Östgöta Kök, arbetar aktivt med catering och event. – Hon är vårt ansikte utåt, hon ska sälja och presentera oss. Det första mötet som ledde till att Östgöta Kök startade uppstod av en slump. – Första gången som jag träffade min kompanjon Karin så anställdes vi tillsammans när Hilton startade i Linköping, det är nu Scandic. Då var hon kallskänka och jag var souschef, tjänsten under köksmästaren. Vi var borta på systerhotellet, Frimurar-

hotelet, för att förbereda en stor middag för Hiltons höjdare i Europa. Hon stod och skar en tomatsallad. En kollega tittade på henne, skakade på huvudet och sa till mig att det kommer aldrig att gå. Tre år senare stod vi som kompanjoner. n

SNABBFAKTA THOMAS HALLGREN TITEL Kock och ägare. FAMILJ Särbo och barn. BOR I Norrköping och Stockholm. FRITID »Jag bor halvtid uppe i Stockholm hos min särbo. Jag har ett stort matintresse och försöker göra inspirationsresor. Jag har två tjejer som spelar handboll. Sedan är tiden slut.« RESTAURANGER

Thomas Hallgren och Karin Elebring driver: ÖSTGÖTA KÖK , Nya Torget, två delägare. ÖSTGÖTA KÖK , Ekbacken. KNÄPPINGEN. ARDOR. HÄRLIG PASTA (Thomas Hallgren och Karin Elebring äger den tillsammans med Daniel Ohlen).

15


GYLLENE GENERATIONER TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

Johansson & Schöttle Guldsmedsateljé öppnade på Prästgatan 8 i Norrköping under 2004. De designar och tillverkar unika smycken med ett geometriskt och stiliserat organiskt formspråk. Nu har dom öppnat en ataljé på Bokhållaregatan i Linköping. Vi pratar med Jan-Henrik Schöttle. JAN-HENRIK SCHÖTTLE ÄR GULDSMED i femte generationen.

– Ja, säger Jan-Henrik Schöttle när vi talar med honom i butiken. Mina föräldrar kom hit från Tyskland på 50-talet, jag är född 1954. Pappa började som anställd. Farfar var verksam i Hamburg och han var inte intresserad av att starta om i någon större skala. Det var därför som pappa flyttade till Sverige. Så företaget är inte fem generationer gammalt. Guldsmedsföretaget startades av Jan-Henrik Schöttles far 1968. – Men han var svårt sjuk, så då var jag redan delägare och fortsatte utan honom. Nu är pappa död. Det var ett generationsskifte då, för 45 år sedan. Det företag som Jan-Henrik Schöttle har idag är dock ett annat bolag. – För att krångla till det startade jag för tio år sedan ett nytt bolag med Thomas Johansson, där vi är delägare till 50 procent. Nu expanderar Johansson & Schöttle Guldsmedsateljé till Linköping och öppnar på Bokhållaregatan. – Vi har hållit till på Prästgatan i Norrköping i tio år, och så yppades ett tillfälle när den tidigare ägaren av Guldsmedjan i Linköping skulle pensionera sig. Då tog vi över lokalen. Vi hade invigning den 18 oktober. DET BLEV EN LYCKAD tillställning.

– Det var väldigt trevligt, det kom folk från butiker omkring och andra som vi hade bjudit in. Det var trångt i butiken, den såg ut som en blomsteraffär, och det var svårt att se några smycken. Vi bjöd på tilltugg och mousserande vin. Vi fick förslag på vad som kunde tillverkas. Han ångrar inte sitt yrkesval. – Det är roligt att börja med ett nytt projekt. Jag har varit

16

NÄR VI SÄGER FRITID SÄGER JAN-HENRIK »SEGELBÅT I SKÄRGÅRDEN, SKIDOR PÅ LÄNGDEN OCH TVÄREN, JAG HAR

och grejat lite grann i lokalen i Linköping. Staden och kvarteren känns väldigt trevliga, och jag ser fram emot att jobba där varannan vecka. Min kollega Thomas och jag kommer att jobba varannan vecka i vardera staden. Jan-Henrik arbetar med smyckesdesign. – Jag gör mycket infattningar, det vill säga att man sätter fast diamanter och andra ädelstenar i smycket. Vi gör även utställningssmycken, då man formger utan hänsyn till att det ska vara säljbart och ställer ut dem i olika sammanhang. En del gör vi till vår egen butik, saker som sticker ut. Den mesta tiden går till att tillverka på beställning, mest vigselringar, där vi tillsammans med kunden ritar och designar så det blir en ring just för den kunden.

ÅKT VASALOPPET«.

HAN HAR HAFT ETT LÅNGT LIV som guldsmed.

– Jag har hållit på ganska länge. Rent tidsmässigt så hade jag hunnit med en del innan jag kom till Norrköping. Jan-Henrik bodde dessförinnan två år i Stockholm, då han arbetade som guldsmed på dagarna och ägnade kvällarna åt studier på Konstfack. – Därpå följde två mycket intressanta år som guldsmed i Italien, guldsmedsstaden Valenza i Piemonte. Jan-Henrik Schöttle har en rolig anekdot från sina snart 50 år i branschen. – När jag kom hit till Norrköping satt jag och bläddrade i en katalog från Bolins smyckeauktioner och fick syn på en platinaring med en stor blå diamant. Det visade sig att Jan-Henrik tillverkat den som lärling i Köping 1970 eller 1971. – Jag kände igen den, det är kul att saker lever vidare. n


KRÖNIKA

Generationsskiften i bokläsandets tid OM MAN ÄR INTRESSERAD av att läsa om generationsskiften är memoarer och biografier en bra plats att börja. Jag är väldigt förtjust i att läsa sakprosa och vintern är ju bokläsandets tid. Här är tre böcker som jag har läst på senare tid. »COSBY – HIS LIFE AND TIMES« av Mark Whitaker är en välskriven biografi av det slaget som amerikanska journalister är mästare på. Den beskriver ingående Bill Cosbys liv, både före och efter den monumentala succé som Cosbys 80-talsserie med samma namn var. TV-serien var redan från starten USA:s mest betittade, nummer ett på topplistan. En orsak till framgången var att Cosby var involverad i manus och regi och att han modellerade sin fiktiva TV-familj efter sin egen. Ett tag in i serien ska rollen som den dittills frånvarande äldsta dottern, som går på universitetet, besättas. Det leder till en rolig anekdot när den tilltänkta, okända skådespelerskan tackar nej eftersom hon ska ut på turné. Ingen förstår varför, förrän Whitney

Houston slår igenom. Vissa bedömare menar att »Cosby« banade väg för att president Obama valdes 2008. I »PASSERA DENNA NATT« skriver Johan Kinde, en gång sångare och låtskrivare i Lustans Lakejer, uppriktigt om sitt liv. Lustans Lakejer är ett av de banbrytande banden från 80-talet. Kindes väg från mobbat förortsbarn till en levnadsglad dandy i Stockholms innerstad är kantad av alkohol, kärlek, sex och en manodepressivitet han ärvt av sin döde far. Den leder till självmordstankar, kontrasterade med berättelsen om en levnadsglad kompis vars liv räddas av en njurtransplantation. Det här är en öppenhjärtig och välskriven meditation över det liv som Johan Kinde valde och fick. Kinde hoppar elegant mellan då- och nutid med ett språk som fick mig att sträckläsa den. ÖVERRASKANDE BRA ÄR »Jason Priestley – A memoir« av Jason Priestley och Julie McCarron. Priestley kommer hela sitt liv att vara

Tillsammans kan vi göra tidningar som passar just Ert företag. Låt oss diskutera vad som passa just Er bäst.

Hör av Er så berättar vi mer. Peter Nordlander Telefon: 0708-21 45 95 Email: peter.nordlander@affarsstaden.se

känd för sin roll som Brandon Walsh i »Beverly Hills 90210«. Ett skäl till att han har skrivit boken är att han vill berätta att hans liv är mer än just den TV-serien. Men han inser att han alltid kommer att bli förknippad med en roll som han gjorde i 20-årsåldern. En av de saker han ångrar i boken är att han hoppade av »Beverly Hills 90210« ett par år innan den lades ned. Det blev lite konstigt de sista säsongerna när inte någon medlem av familjen Walsh, som serien från början handlade om, fanns kvar i TV-serien. Det var också ett generationsskifte. n

DANIEL ATTERBOM Chefsredatör och skribent


GENERATIONSHANDLARE TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: VIDAR FRANSSON MED FLERA

Rickard Johnson är livsmedelshandlare i tredje generationen. Han driver ICA Smedby tillsammans med sin fru Ann. Vi pratade med Rickard och hans far Sven-Olov Johnson om sammanlagt 75 år av livsmedelsbutiker i Norrköping. RICKARD JOHNSON OCH HANS FRU äger idag ICA Smedby och släkten har förestått butiken i över 30 år. Pappa Sven-Olov Johnson visste redan från början att han skulle bli livsmedelshandlare, det var inte lika självklart för Rickard Johnson. – Nej, det fanns inte tydligt i tankarna, säger Rickard. Jag jobbade extra i Hageby på kvällar och helger 1995–96. Efter lumpen drev min fru Ann och jag avdelningen frukt och grönt tillsammans. Då gick jag en butiksledarutbildning på ICA-skolan för att lära mig mer. Det var då jag verkligen fastnade och upptäckte hur kul det var att hålla på med butiksarbetet. RICKARD JOHNSON LÄRDE SIG hur man driver en

och inte försöker efterlikna pappa eller hur han har gjort. Jag måste driva butiken på det sätt som jag tror är bäst. Man ska även dra nytta av erfarenheten som tidigare generationer har, pappa finns alltid där om jag måste rådfråga honom om någonting. Sven-Olov har en lång erfarenhet. Livsmedelsbranschen har förändrats mycket på de över 50 år som gått sedan Sven-Olov började i den. – Den största skillnaden är utvecklingen på datasidan i butiken, säger han. Med skanning går det automatiskt idag. Förr fick man fylla i en lista och skicka iväg för att få varor, idag levereras de nästan varje dag och lastbilar rullar dygnet runt. På 70- och 80-talet kom bilar från Linköping bara måndag till fredag.

livsmedelsbutik. LOGISTIKEN HAR ALLTSÅ blivit mycket bättre. – Jag studerade butiksekonomi, hyllans betydelse Rickard Johnson är trogen sin butik. Han har svårt för varorna och hur man kan påverka försäljning att handla hos konkurrenter i Norrköping. och ekonomi genom att göra på olika sätt. Då tändes FARFAR RAGNAR JOHNSON VAR FÖRSTA – Jag går gärna och tittar, säger han, och kanske någonting som gjorde att jag ville hålla på med det GENERATIONEN. köper en flaska vatten. Men att besöka konkurrenter här. Sedan har jag även studerat ledarskap, vilket är för att få idéer är viktigt. Man åker till andra städer för att hitta bra oerhört intressant och givande. idéer för att kunna utveckla. I en butik för några år sedan hade de Sven-Olov Johnson bestämde sig gradvis för att trappa ned kyl på ett bra ställe med hela måltiden hopplockad med recept. Just och så småningom gå i pension. då var jag stressad och skulle handla till barnen som satt i bilen. – Min tvillingbror Nils-Erik hoppade av 1999 när Hageby Det var en bra grej som funkade för min del, så det kör vi. centrum skulle byggas om, säger Sven-Olov. Vi tyckte att vi var Efter ett långt liv, Sven-Olov är 70 år, har han varit med om för gamla för att börja om där. Så jag fortsatte med ICA Smedby. mycket roligt. Sedan mognade det fram med Rickard. Jag läste att man ska – När vi 1966 invigde butiken i Hageby var prins Bertil där, släppa fram ungdomar. Så jag tänkte att han får ta över butiken säger Sven-Olov. Vi hade den första grillen i Norrköping. Då hade och jag kunde jobba kvar ett par dagar i veckan i ett eller par år. jag Paul Lederhausen på Grillkungen som lärare, han grundade Rickard Johnson var sugen på att bli sin egen chef. – Ann och jag funderade på att söka oss vidare till en annan butik för att driva eget företag, säger Rickard. Vi visste att vi ville driva ett eget företag och just då kände pappa att han ville kliva av. Då köpte vi butiken av honom. Sven-Olov tyckte att det passade bra, – Det händer så mycket på marknaden, säger han, och det är bättre att ungdomar tar över. IDAG RYCKER SVEN-OLOV in ibland.

– Jag hjälper till med kontoret ibland när Rickard behöver hjälp. Jag är lite gårdskarl och byter lysrör. – Det är kanonbra, säger Rickard, i går rensade pappa lite skåp och fixade. Rickard tycker att det är speciellt att vara tredje generationens specerihandlare och han känner historiens vingslag. – Det känns hedersamt att driva affären vidare och utveckla den, säger Rickard. Det är roligt och någonting som jag brinner för. Om man inte brinner ska man inte hålla på. Jag är stolt över traditionen och historien, när farfar, pappa och (farbror) Nisse drev det. Generationsskiftet är genomfört. – Något som är viktigt att tänka på när man gör ett generationsskifte är att man som ny företagsledare skapar sin egen identitet, säger Rickard. Att man är sig själv, utvecklar tidigare arbetssätt

18

TVILLINGBRÖDERNA NILS-ERIK, TILL VÄNSTER, OCH SVEN-OLOV JOHNSON I ICA HAGEBY.

sedan svenska McDonalds. På 70- och 80-talen var vi som störst, 135 anställda med bageri, konditori och kök i Hageby/Smedby. När vi var 16 år fick min bror och jag en skrivmaskin av far. Han sa att vi skulle lära oss den, det fanns ju ingen dator då. Mottot har hela tiden, för Ragnar, Nils-Erik, mig och Rickard, varit: utbildning, vara lyhörd för kunders behov och visa uppskattning för sina medarbetare. Alla dessa år har vi haft trevliga medarbetare.


KRÖNIKA

När fan blir gammal RICKARD OCH ANN JOHNSON DRIVER BUTIKEN TILLSAMMANS. MED PÅ BILDEN ÄR ÄVEN DERAS YNGSTE SON OSCAR.

De deviserna har resulterat i priser. – ICA Smedby har blivit utsedd till Årets butik i Norrköping både 2011 och 2012, säger Rickard. Kundservice har stått i fokus ända sedan farfars tid, att satsa på kunder och medarbetare. Vi har bibehåilit och utvecklat kundbemötandet ytterligare. För några år sedan expanderade våra konkurrenter och vi var oroliga liksom farfar var på sin tid, men vi höjde nivån på butiken och förstärkte kundservicen ytterligare, vilket ökade omsättningen istället. Det är riktigt roligt att kunderna uppskattar vad vi gör och står för, och jag känner stolthet över att föra farfars sätt att driva butik vidare. – Man ska se kunden som en gäst i butiken som ska känna sig välkommen, avslutar Sven-Olov. n

NÄR FAN BLIR GAMMAL blir han religiös, säger ett gammalt talesätt. Någon sa att 90-talisterna är den sista generationen som inte kommer att bli religiösa när de blir gamla. Antingen är de redan troende och om de inte är det, är det inte så troligt att de kommer att bli det som gamla. Jag var flitig elev i den söndagsskola som anordnades i en källarlokal i det hyreshus vi bodde i, och om jag trodde på Gud eller ej var ingenting jag ens funderade över, så självklart var det. Dessutom hade vi daglig morgonbön med psalmsång i skolan de första åren, med fröken vid den lilla orgeln. Vi sjöng »Morgon mellan fjällen« så att det skallade. Vi hade också ett ämne som hette kristendomskunskap, där vi lärde oss allt om Josef i brunnen och om hur Jesus botade sjuka och uppväckte döda. Att tro var lika naturligt som att sova och äta. Min familj var inte religiös, det var ingenting vi ens pratade om. NÄR JAG VAR fjorton blev jag naturligtvis konfirmand. Konfirmationsundervisningen gick till så att vi alla satt runt det avlånga bordet i församlingshemmet. Vid kortändan satt kyrkoherden, som vi tyckte var uråldrig, och talade om för oss vad vi skulle lära oss utantill till nästa tillfälle, och så förhörde han oss på det vi hade läst. Idag är det långt ifrån alla som blir konfirmander, men de flesta som gör det tycker att det är värt det. Idag handlar det inte om att trumma in obegripliga texter utantill, utan om reflektion och personligt ställningstagande. Ett steg mot vuxenlivet.

RICKARD JOHNSON MED SIN STORASYSTER I KUNDVAGNEN ÄR, KAN MAN SÄGA »UPPVÄXT« I BUTIKEN, .

SNABBFAKTA RICKARD OCH SVEN- OLOV RICKARD JOHNSON TITEL: ICA-handlare. FAMILJ: Fru Ann och fyra barn. HOBBY: »Bortsett från butiken som både är jobb och hobby, friluftsliv i form av utförsåkning eller bergsklättring. Jag har börjat åka motocross, det är en barndomsdröm som gått i uppfyllelse.« SVEN-OLOV JOHNSON TITEL: Pensionär. »Jag har fyllt 70 år.« FAMILJ: Fru Ingrid, tre vuxna barn och barnbarn. HOBBY: Sommarställe och båtliv i Gryts skärgård.

MÅNGA KLAGAR PÅ ungdomar. Det har den äldre generatio-

nen alltid gjort. Ungdomen är förnuftets feberkris, något man måste igenom för att komma ut på andra sidan som en vuxen, mogen människa. Men jag kan ibland tycka att det handlar om vems perspektiv man antar. Ungdomar är odödliga, livet är långt och ligger framför dem som ett oändligt antal dagar. Samtidigt är många unga medvetna om en massa saker som min generation inte behövde bekymra sig om, och de ifrågasätter gamla sanningar. Det är mer komplicerat att vara ung idag än på 70-talet. Jag tror faktiskt att äldre kommer ihåg sin ungdom, men tiderna förändras och det är inte alltid man har ork att följa med i en allt snabbare värld. Man lär så länge man lever, sägs det, men jag skulle vilja vända på det: man lever så länge man lär sig. Det handlar inte så mycket om hur många år man levt, utan hur öppen man är för det som är nytt och annorlunda. n

HISTORIA Det är 75 år sedan Ragnar och Svea Johnson öppnade speceriaffär på Nygatan 8. Året var 1939 och butiken var Norrköpings minsta butik utan anställda. Därefter öppnade de flera butiker, sommarbutiken vid Ensjön på 1950-talet, i Kneippen (1962), Söderköping (1963), provisoriska baracken i Hageby (1961) och ICA Hageby (1966). Deras söner Sven-Olov (Rickards pappa) och Nils-Erik började 1961. De drev ICA Hageby vidare från 1981 till och med 1999. 1982 öppnade de den nybyggda butiken ICA Smedby, som sedan 2003 drivs av Rickard och Ann Johnson.

MARIA BRUTO ELLHAR Kommunikatör Svenska kyrkan Linköping

19


KRÖNIKA

Blickar mot en spännade framtid! TIDEN RUSAR FORT och vi är redan inne i

december. Snart återstår det bara dagar av 2014 – ett år när det hänt mycket, såväl globalt som lokalt. Trots att 2014 inneburit att Norrköping förlorat många arbetstillfällen så expanderar staden på alla plan. Det är full fart på det lokala näringslivet, det byggs både kommersiella fastigheter och bostäder och många människor flyttar hit. Det syns inte minst i befolkningsstatistiken. Just nu uppgår antalet Norrköpingsbor till 135 000 och det ser ut som att utvecklingen kommer att hålla i sig de närmaste åren. Faktum är att kommunen nu planerar för 30 000 nya Norrköpingsbor fram till 2030. DE KOMMANDE ÅREN kommer vi också att se en ny stad växa fram. Jag tänker till exempel på Saltängen och Butängen som kommer att utvecklas och bli en del av innerstaden med bostäder, arbetsplatser, butiker, skolor med mera. På lite längre sikt får vi också

att ett nytt Resecentrum när byggandet av Ostlänken drar igång. Kort sagt: Norrköping växer och utvecklas och jag tror att vi som är verksamma i stan har en mycket spännande tid framför oss. Men det är inte bara i Norrköping det rör på sig. Hela östra regionen är inne i en utvecklingsfas som sannolikt kommer att innebära nya affärsmöjligheter för våra lokala företag. Nya affärsmöjligheter som i sin tur skapar nya jobb och gör vår region ännu attraktivare att flytta till.

VI HAR SOM SAGT en spännande utveckling framför oss, både i Norrköping och i regionen som helhet. Som Årets Affärsbank ser vi fram emot att få bidra med vår kunskap så att våra kunder kan fatta välinformerade beslut om sin ekonomi och utveckla sin affär. På det sättet bidrar vi ju också till att utveckla regionen. n

I SEPTEMBER BLEV Danske Bank utsedd till

Årets Affärsbank 2014 – något vi är otroligt stolta och glada över. Vi är en modern, lokal affärsbank som är duktiga på rådgivning och förstår förutsättningarna på den lokala marknaden här i Östergötland. Men vi har också den internationella bankens muskler, något som kommer väl till pass då många av våra lokala företag i regionen idag också gör affärer utanför Sverige.

LENNART ULFSBO Kontorschef, Danske Bank Norrköping

cavarosa95x130_Jul_ver3.pdf

1

2014-12-09

00:05

– enkla och kreativa IT-lösningar Med Sverige och världen som arbetsfält C

M

Vi tackar alla kunder för 2014. Och önskar ett riktigt gott 2015.

Y

CM

MY

CY

Vårens vinprovningsschema finns tillgängligt på vår webbsida från och med mellandagarna.

CMY

K

Motala • Linköping • Norrköping www.exeo.se

www.cavarosa.se


FRÅN VÄNSTER: JOHAN LINDÉN OCH SVANTE ERWING

FAMILJEFÖRETAGET TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

Ett generationsskifte kan genomföras gradvis. På familjeföretaget Folkpool jobbar pappa med sina två vuxna barn. I år har de sålt ungefär 100 pooler och 100 spa-anläggningar.

FOLKPOOL I NORRKÖPING genomgår ett ständigt generationsskifte. Fadern Mikael Nordén har två vuxna barn anställda, sonen Robin och dottern Frida som sköter ekonomin. Den sistnämnda är dock på semester i Australien och en fjärde anställd är ledig när Affärsstaden besöker dem. Robin Nordén har mer eller mindre vuxit in i företaget. Han började arbeta på sommarlov och sedan han gick ut gymnasiet 2006 har han arbetat fast på Folkpool Norrköping, som är en del av en större kedja med kontor över hela landet. – Jag har gått en utbildning inom Folkpool, säger Robin Nordén och sedan svarar han i telefonen. Kunderna kommer först för Folkpool, som nästan har nått sitt mål för 2014. – Målet var 100 pooler och 100 spa, säger Mikael Nordén. Idag är vi upp i 115 pooler och 98 spa. Far och son tävlar mot varandra i vem som kan sälja mest. I år vinner Robin. Folkpool växer för varje år, trots det begränsade geografiska området från Kisa i syd till Krokek i norr. – Vi har ökat omsättningen varje år sedan vi startade 1998, fortsätter Mikael Nordén, som före Folkpool drev en järnhandel. Men det var på 90-talet, när byggbranschen inte gick så bra. Då Folkpool frågade om han ville bli återförsäljare i Östergötland tackade han ja. Mikael Nordén tog in sonen Robin för att han är pålitlig och har social kompetens. De tröttnar inte på varandra. – Nej, svarar de unisont. – Det fungerar även med Frida, Robins syskon, säger Mikael Nordén. Annars skulle man kunna tro att syskon skulle bråka. – Man får ha disciplin, säger Robin Nordén. På jobbet är det jobbet, hemma är det hemma. De är eniga om att skilja på det privata och företaget. – Det svåra kanske är att Robin måste inse att jag är chef, säger Mikael Nordén. Men jag tycker att det fungerar bra. Robin instämmer: – Jag kom in när pappa redan hade drivit företaget, och vi trivs därför att vi gör något tillsammans. Eftersom Folkpool är ett företag i tillväxt tycker Mikael

Nordén att det är enklare att anställa familjemedlemmar. – I ett nystartat företag kan man inte betala ut överlöner, säger Mikael Nordén, och då är det enklare att hålla sig inom familjen. Går det bra, tjänar man bra, går det sämre tjänar man mindre. – Det är kul att bygga upp något gemensamt, lägger Robin Nordén till. NÄR EN GRANNE i lokalerna på Lindövägen lade ned sitt företag 2010 mer än fördubblade de butikens yta från 160 kvadratmeter till 380. – Vi vill expandera ytterligare, säger Mikael Nordén, så om någon annan hyresgäst flyttar övertar vi gärna deras lokaler. Att flytta är dyrt och det är lätt att man tappar kunder. – Vi har ett bra läge, säger Robin Nordén. För att slippa lagerhållning får Folkpool istället tätare leveranser varje vecka och varorna går direkt in i butiken. Det slutgiltiga generationsskiftet får vänta. Mikael Nordén har minst tio år kvar till pensionen. – Nackdelen är den dag jag skulle sluta, för det går inte att sälja av mig på samma sätt, säger han. Samtidigt kan de få avlöna farsan lite grann. Jag tycker dock inte att man ska stanna för länge. Robin skrattar och säger: – Det bästa är om vi kan hitta en till säljare. – Det viktiga är att man trivs ihop från början, fortsätter Mikael Nordén. Far och son är aldrig oense. De har inte heller någon styrelse. – Vi har revisorn som bollplank, säger Mikael Nordén, när det gäller ekonomi och långsiktiga strategier. Vi går igenom allting gemensamt, vilka förändringar vi ska göra. I år kan jag inte gnälla, för Robin har sålt mer än vad jag har gjort. Nu är det lågsäsong för Folkpool. – Det är en fördel med att vara ett familjeföretag, säger Mikael Nordén. Vi är lediga var tredje dag. – Vi åker också på en varm semester, säger Robin Nordén. Det gäller att passa på när vintern är här. n

21


GUNNAR ALEXANDERSSON OCH MÅRTEN BERDTSSON

STYRA TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

Ett lyckat generationsskifte kräver planering, menar experterna på Styra. – Var ute i god tid, och våga lyfta de svåra frågorna både till pappa/mamma och till sonen/dottern. De måste, tror jag, ventileras för en lyckad succession, säger Gunnar Alexandersson. VI PRATADE OM GENERATIONSSKIFTEN med Gunnar Alexandersson och Mårten Berndtsson på Styra AB. Gunnar har jobbat med ägar- och styrelsefrågor i 25 år. Han har bland annat varit med och startat StyrelseAkademien Östsverige. Gunnar är ägare och VD för konsultföretaget Styra, som arbetar med ägar- och styrelsefrågor. Han har varit med om att ta fram ett sextiotal ägardirektiv och lett två hundra styrelserekryteringar. Mårten Berndtsson har de senaste åtta åren arbetat med tillväxtentreprenörer, de allra senaste åren renodlat med ägar- och styrelsefrågor i ägarledda bolag. Han är uppvuxen i en entreprenörsfamilj. – Flera av de företag som Mårten och jag jobbat med är familjeföretag och har eller ska genomgå ett generationsskifte, säger Gunnar. En grundförutsättning för att få ett lyckat generationsskifte, är det till synes självklara att båda parter verkligen vill genomföra det. Men det är inte alltid fallet. En avlämnande part är ofta 40-talist och säger sig vilja lämna över. Men ibland är det mera läpparnas bekännelse snarare än ett de facto-beteende. – Det här ställer till besvär, säger Gunnar, eftersom det är en dramatisk process att lämna bolaget. Oavsett om avlämnaren byggt upp bolaget eller ärvt det, är den generationen så starkt förknippad med sitt företag att det kan kännas som att man lämnar sin identitet. – Likaså, frågar Gunnar, vill den mottagande parten verkligen ta över bolaget, med allt vad det innebär? De yngre generationerna av 70-, 80- och 90-talister har andra prioriteringar. 40-talisterna hade ofta en annan könsfördelning, där pappa jobbade och mamma tog hand om hemmet. Andra tider omöjliggör inte ett övertagande

22

av bolaget, men vill mottagaren binda upp sig? – Då har vi inte berört frågan om huruvida vederbörande är lämplig eller ej, fortsätter Gunnar. Sedan måste man hålla isär de olika rollerna ägare, styrelse, VD och medarbetare. ETT ÖVERTAGANDE KAN innefatta två av rol-

lerna: ägarrollen respektive VD-rollen. Det är två olika successioner. – Man kan äga bolaget utan att leda det, säger Gunnar, och man kan leda bolaget utan att äga det. Det enklaste sättet att hålla isär rollerna är med ett ägardirektiv. I vissa fall har det varit »självklart«, och outtalat att barnen ska ta över, men man har inte angripit frågan utifrån ett sakligt perspektiv. Här kommer ägardirektivet in. – Ett ägardirektiv, säger Gunnar, uttrycker ägarnas gemensamma vilja och målsättning. Det är ett styrdokument som vi rekommenderar alla ägarledda bolag att ta fram, oavsett vilka som startat bolaget eller vilken ägarstruktur det har. I ett ägardirektiv ska frågan om vad ägarna vill besvaras. – Då fokuserar man på ägarnas vilja, fortsätter Gunnar: Vad vill vi som ägare? Då får man ett perspektiv på sig själv: Ska jag

jobba med det här, är det roligt, ska jag ägna ett antal år åt det eller inte? Ett ägardirektiv för hela gruppen som reglerar successionen blir ett kraftfullt verktyg för att hantera processen. När man ska göra ett generationsskifte måste man ha god framförhållning och kunna leda processen utifrån en egen tidsplan. Man måste vara herre över tidsplanen. Tyvärr tar inte alla bolag tag i frågan innan det är för sent och bolaget står inför ett generationsskifte på grund av omständigheter som exempelvis sjukdom. – Vid några av de lyckade successioner som vi har sett, säger Gunnar, har man haft en tydlig plan och följt den. – Då har båda generationerna varit involverade, inflikar Mårten, och fått uttrycka sin vilja om hur man vill ha det. Förvånansvärt ofta väntar andra generationen på att föräldern/föräldrarna ska gå åt sidan, medan föräldrarna kör på och undrar när barnen ska kliva fram. EFTER ATT HA HJÄLPT ett antal familjeföretag

konstaterar Styra att det alltid finns frågor. – Det finns alltid sakfrågor, säger Gunnar, men även känslobaserade frågor som

SNABBFAKTA: STYRA Styra drivs av en övertygelse om att ägarna framgångsrikt kan realisera sina ägarmål genom aktiv ägar­ styrning. Kring detta koncept erbjuder Styra ett antal tjänster för att hjälpa ägarna på resan mot sina mål. De fyra stegen i aktiv ägarstyrning är: 1. Ta fram ägardirektiv. 2. Rekrytera extern kompetens till styrelsen. 3. Driv professionell styrelseprocess. 4. Utvärdera måluppfyllelsen och återkoppla. Källa http://www.styra.se/vara-tjanster-2/


kan vara svåra att prata om. Med en extern processledare lyfter man även de frågorna. Det har till exempel rört sig om en pappa som grundat ett företag, och av hans tre barn jobbade två i bolaget. Pappan ville att alla tre syskonen skulle ta över ägandet, men det var en svår fråga att angripa. Pappan var både avlämnande företagsledare och far, en dubbelroll som blev svår att hantera. – I detta fall blev fadersrollen viktigare än ledarrollen, säger Gunnar. – Det kan finnas frågor som väcks i den processen, som tyvärr undviks om inte en extern rådgivare är involverad, lägger Mårten till. ETT ÄGARDIREKTIV INNEBÄR även en gemensam målsättning som bör artikulera vilka olika roller man ska ha framöver. – Ett annat bra verktyg för ett lyckat generationsskifte är att ta in en extern styrelseordförande, betonar Gunnar. Dennes huvuduppgift är att leda processen mot de mål som satts upp. I ett generationsskifte behöver båda generationerna ett bollplank och ett stöd från en extern ordförande. Den nytillträdde kanske inte har ledningserfarenhet sedan tidigare. Lika viktigt är att den avträdande behöver någon att prata med och lufta tankar kring det sätt som det vuxna barnet leder företaget på. Den frånträdande generationen, 40och 50-talister, har ett mer patriarkaliskt

ledningssätt, peka med hela handen, som var praxis för 20–30 år sedan, men som idag är gammaldags. De tillträdande 70och 80-talisterna vet att nu gäller ett annat ledningssätt, vilket kan vara frustrerade för den som frånträder. – Det behöver så klart inte vara ett eget barn som tar över, tillägger Mårten. En del familjeföretag väljer att ta in en extern VD, och även där har ordföranden en viktig roll i att skapa en framgångsrik ledningssuccession. Ordningen för ett lyckat generationsskifte är ett: att man verkligen ska vilja det, två: att man tar fram ett ägardirektiv, gärna med en extern processledare, och tre: att man rekryterar en extern ordförande om man inte redan har det. – En del i kravspecifikationen för en extern ordförande kan då vara att denne har erfarenhet från en ledningssuccession i ett familjebolag, säger Gunnar. Sedan gäller det att få en tydlig uppfattning om ifall andra generationen är lämpad som företagsledare när man ska göra ledningssuccessionen. – Det blir bra om man har en extern bedömare, fortsätter Gunnar, eftersom föräldrarna är jäviga i en sådan situation. En extern ordförande har en roll att fylla om barnen ska ta över. En kollega var ordförande i ett familjeföretag där han bedömde att sonen inte var lämpad att ta över men fadern insisterade. Sedan tog sonen tog över ledningen och det gick illa.

Det finns en stark vilja att barn ska ta över, oavsett om de är lämpade eller inte. – Med en extern styrelseordförande bygger man strukturen uppifrån, säger Gunnar. Det är dessutom ett bra stöd under överlämnandet. En annan viktig del är att hålla koll på om det finns fler syskon förutom den som är tilltänkt som VD. Jobbar de i bolaget eller ej? Ska alla ägare sitta i styrelsen? Ska man lösa rättvisefrågan på ett annat sätt? – I ett fall som vi har sett, säger Gunnar, med ett lyckat generationsskifte, så har ett barn köpt bolaget av sina föräldrar. Då blir det renare att driva vidare, man har då inte några passiva ägare som inte arbetar i bolaget. Övriga syskon är alltså en viktig del i den här processen. EN ANNAN DEL av ett lyckat generationsskifte är att en son eller dotter får tillsätta »sin« styrelse, som inte består av »pappas kompisar«. Styra fick i ett fall i uppdrag att hjälpa ledningssuccessionen genom att rekrytera en extern styrelseordförande och ledamöter enligt tydliga specifikationer – de skulle inte ha historiska, relationsmässiga kopplingar till vare sig pappa eller det barn som tog över. Gunnar har några slutord: – Var ute i god tid och arbeta efter en plan vid ett generationsskifte, och våga lyfta de svåra frågorna till både pappa/mamma och till sonen/dottern. De måste, tror jag, ventileras för en lyckad succession. n

Våra framgångsfaktorer för äkta Business Intelligence

Hans Ekström BI-expert

I snart 20 år har Gaia skapat smarta beslutsstödssystem som ger insikt och riktig affärsnytta. Lika länge har vi samlat på oss viktiga erfarenheter för att lyckas med BI. Under tiden har vi funnit flera avgörande framgångsfaktorer för att starta, driva och implementera ett lyckat BI-projekt. Vi kallar det för äkta Business Intelligence. Därför att äkta Business Intelligence gör data till verklig affärsnytta. Vi delar gärna med oss av våra framgångsfaktorer för lyckad BI. Då brukar vi prata BI-strategi, användarupplevelse, agil utveckling med iterativa leveranser och flexibel teknisk plattform. Plus att vi ger tips på hur man bäst knyter ihop BI-säcken. Intresserad? Då är det bara att kolla in vårt nästa seminarium på gaia.se eller höra av sig till vår BI-expert Hans Ekström på 011 26 42 76.

Välkomna! Med passion för äkta Business Intelligence

www.gaia.se


SKIFTANDE RÅD TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

Den våg av generationsskiften som det talades om för tio år sedan har inte skett. Det menar Håkan Landberg och Per Palmquist på Almi. – Det är många som driver sina företag längre än vad de trodde, säger de. Vid övertagande bygger finansieringen på en tre- eller fyrklöver: egen insats, banken och säljaren plus Almi. HÅKAN LANDBERG ÄR CHEF för finansiering och Per Palmquist är finansieringsrådgivare på Almi i Linköping. – Det finns olika typer av generationsskifte, säger Håkan Landberg, och vi har sett alla möjliga. Man har i många år pratat om boomen när 40-talisterna överlåter sina företag till nästa generation, men vi har aldrig sett den boomen. – För tio år sedan, inflikar Per Palmquist, sades det att 40 000–50 000 bolag skulle få nya ägare. Almi upplever inte att boomen har kommit. De ser över­ låtelser, men inte alls i den mängden. – Det är många som driver sina företag längre än vad de trodde, fortsätter Per. Håkan och Per menar att det kanske inte finns någon i familjen som vill ta över, och då hittar man en annan lösning. De har sett att säljaren vill ha lite för mycket betalt. Priset kan då vara avskräckande, framför allt om det är en köpare utanför familjen. Om man ska köpa ett bolag är det viktigt att ha egen rådgivare. – Man ska inte lita på allt säljaren säger, menar Håkan, det är viktigt att ha någon på sin sida. Almis tips är att man pratar med sin revisor eller tar kontakt med en rådgivare som kan hjälpa till i startfasen, när man kartlägger företaget och kollar över marknadsförutsättningar och värdering och gör en total översyn av företaget. Genom sin verksamhet har Almi varit involverat i generationsskiften. – Ja, det händer då och då, svarar Håkan och Per unisont. De enas om att hittills, ur deras perspektiv, har generationsskiften inte skett så mycket inom familjen, utan företag har sålts till utomstående.

24

– Om man ska generalisera lite, säger Per, kan man säga att många gånger löser man generationsskiftet inom familjen ihop med en bank, utan några andra inblandade. Om man gör ett generationsskifte med en köpare utanför familjen, vill banken många gånger ha med Almi i finansieringsupplägget. – Det kan vara så, inflikar Håkan, att man inom familjen inte pressar prisbilden lika hårt som utanför familjen. Den insyn jag har haft visar att om mor och far säljer till barnen och det bara är en som tar över, får övriga syskon en revers. En revers gör att generationsskiftet kan möjliggöras och den villigheten är betydligt större inom familjen, menar Almi. De har sett hur generationsskiften misslyckats. – Vi har sett att partnerna inte har kommit överens, enar sig Håkan och Per om. Parterna har inte kommit överens om priset. – Det andra hindret, fortsätter Per, är att man upptäcker saker i företaget som gör att man backar. Det kan vara avtal som inte är okej och man har ingen möjlighet att rätta till dem. – En sak som är viktig, säger Håkan, är att man måste undersöka om de kunder företaget har vill vara kvar vid ett generationsskifte. Det finns många företagare som har gamla kopplingar till kunder som är personrelaterade. ALMI ÄR OCKSÅ POSITIVT inställt till ägardirektiv.

– Det beror lite på hur stort företaget är, säger Håkan. Han och Per enas om att större företag som ägs av flera behöver ägardirektiv. De rekommenderar även kompanjonsavtal och försäkringar. De bästa kompisar som går in i en affär kan bli ovänner. – Man trodde att man var överens, säger Per, men sedan


– Prata med din revisor eller ta kontakt med en rådgivare som hjälper till i startfasen, tipsar Almi. visar det sig att man hade olika uppfattningar. – Det bör även finnas en utköpsklausul, fyller Håkan i, så man vet hur man ska beräkna värdet om någon vill lämna företaget. ALMI HAR ETT VIKTIGT RÅD vid alla övertaganden.

PER PALMQVIST OCH HÅKAN LANDBERG

– Det är vad man betalar för företaget, säger Håkan. Man ska vara medveten om att det är överskottet från den verksamhet som man förvärvar som ska betala förvärvet. Där kan man gå bort sig. Överskottet ska beräknas för tre till sju år, beroende på vilken verksamhet det är. Drar det i väg längre blir risken större. Om man man betalt för mycket kan det bli problem. Själva finansieringen ska bygga på en tre- eller fyrklöver: egen insats, banken och säljaren plus Almi. Det är viktigt att säljaren ligger kvar på ett eller annat sätt, antingen att man inte får ut hela köpesumman, eller att en bonus faller ut om företaget går bra. Köpeskillningen bygger på framtida förhoppningar. Säljarreverser har blivit allt mer vanliga de senaste åren. – I grund och botten är det viktigt med bra rådgivare på båda sidor, avslutar Per. Man måste göra sin läxa, undersöka marknad, kunder, leverantörer och finansieringsmöjligheter. n

Tio år av inspiration, passion och stjärnglans. Läs mer om oss på www.cojn.se.

SNABBFAKTA: ALMI Almi erbjuder rådgivning, lån och riskkapital i företagandets alla faser. Här är de områden där Almi kan hjälpa till: • Innovativ idé • Har du en idé om en produkt eller tjänst som är ny för marknaden? • Starta företag • Är du på väg att starta företag? • Köpa företag • Tänker du köpa ett företag? • Utveckla företag • Driver du redan idag ett företag? Källa www.almi.se/Ostergotland/


TRYCKT INOM FAMILJEN TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

Efter att ha genomfört ett lyckat generationsskifte fortsätter framgångarna för Tellogruppen i Söderköping, som ökade både omsättningen och vinsten vid det senaste bokslutet. Idag arbetar pappa, mamma och två vuxna söner i bolaget, och de skiljer på sina olika roller.

FRÅN VÄNSTER: MAGNUS, FILIP, EVA OCH »JOJO« RINGQVIST. TELLOGRUPPEN I SÖDERKÖPING trycker denna tidning. Det är också ett företag som genomfört ett lyckat generationsskifte. Stig-Göran »Jojo« Ringqvist har lämnat över till sönerna Filip Ringqvist, som är VD, och Magnus Ringqvist, som jobbar med digitaltryck. Sönernas mamma Eva Ringqvist jobbar med administration. Att sönerna skulle ta över var något som växte fram. – Jag började arbeta 2004 i produktionen, säger Filip Ringqvist. Jag tyckte att det var roligt och började jobba närmare pappa. Det kändes rätt naturligt att ta över. Pappa började förstå att vi var intresserade av att ta över. Vi började fatta en hel del, och då blev det mer naturligt. Min bror började tidigare i branschen. – Jag startade ett eget tryckeri 2000 tillsammans med en kille till, säger Magnus Ringqvist. Det låg på Kungsgatan i Norrköping. Pappa gav mig kunskap och lånade mig kapital. Sedan köpte pappa upp mitt tryckeri 2004, det kanske var tanken hela tiden. Då förstod jag att det var här jag skulle hamna till slut. Vilket jag inte hade något emot. Generationsskiftet har redan genomförts 2012. – Jag blev VD för två år sedan, säger Filip. Egentligen hade vi pratat igenom det några år innan, så att vi skulle fördela rollerna som vi har nu. Pappa »Jojo« var tydlig med att den ena sonen skulle äga en majoritet. – Magnus och jag var tvungna att sätta oss ned, fortsätter Filip, och komma överens. Det gick inte att ha ett 50-50-ägande, utan någon av oss måste ta det yttersta ansvaret. Bröderna är överens. – Ja, säger de båda i kör. – Vi fick som sagt sätta oss ned och prata igen det, säger

26

Magnus. Vi behövde inte prata så länge, båda två visste om det från början redan innan pappa slutade som VD. Tellogruppen har styrelse med en extern ordförande och en extern ledamot. – Plus att vi diskuterar med vår revisor, säger Filip. Det finns inga konflikter i bolagets styrelse. – Nej, svarar bröderna unisont. – Som sagt, fortsätter Filip, vi är rätt överens. Det har bara varit i två år, vi vet ungefär hur vi vill ha det. Tellogruppen är ett företag som fortfarande växer. – Absolut, säger Filip. Företaget hade föregående räkenskapsår sitt historiskt sett bästa år, per sista juni. Vi ökade omsättningen med 17 procent och vinsten med 92 procent. HEMLIGHETEN ÄR ATT KOMBINERA Söderköping med storstaden.

– Produktionen ligger i Söderköping, säger Filip, men vi har


säljkontor både i Västervik och Stockholm. Mycket av marknaden är i Stockholm, där växer vi hela tiden. Idag har vi två säljare i Stockholm och en i Västervik. Familjen Ringqvist har en tradition av att vara i tryckeri­ branschen. – Det är roligt, för vi är femte generationen i branschen och andra generationen i det här bolaget, enas börderna om. – Indirekt, skrattar Filip, ligger det latent i generna att vi skulle hamna här i vilket fall som helst, även vi inte hade tänkt det från början. Jag trivs jättebra. Det som Tellogruppen trycker mest är tidskrifter, kontorsprodukter och enkäter. – Det är mycket direktreklam, säger Magnus, och en hel del manualproduktion till Saab Aircraft med flera.

– Jag gör allt inom ekonomi och bokföring, säger hon, men sedan är jag allt-i-allo. Det blir så på ett familjeföretag. Man rycker in där det behövs. Fast jag trycker inte, där går gränsen. Men jag distribuerar mycket och kan rycka in i bokbinderiet. Eva trivs bra i familjeföretaget och tycker det är roligare nu när man kan mera. Eva har ett råd till familjeföretag. – Att gå in med ett öppet sinne, då blir det roligare, och man ska inte trampa in på varandras arbetsområden alltför mycket. n

PAPPA »JOJO« RINGQVIST är kvar i Tellogruppen som säljare. Han bestämde alltså tidigt att vid generationsskiftet skulle den ena sonen äga 51 procent och den andra 49 procent. – Om det är två viljor kan de bli osams resten av livet, säger »Jojo«, som planerade överlämnandet för flera år sedan. Jag frågade om de var intresserade. De har sett hur mycket min fru och jag jobbade. Om man driver ett företag är det inte 07–16, utan 06–18 eller 06–21. Man jobbar på ett annat sätt, och det tycker inte alla om. »Jojo« har börjat trappa ned. – Det känns lite konstigt, erkänner han. Jag är egentligen pensionär, jag gör mycket annat idag. Men de kunder som vill prata mig, får det. Jag tycker att det är kul att ha en viss relation och hjälper till där det behövs. Att vara behövd tycker jag är det skönaste som finns. Då hör de av sig. Jag är morgonpigg och alltid på plats tidigt. Han har dock inga planer på att pensionera sig på heltid. – Nej, säger »Jojo«, jag kommer alltid att jobba. Jag gör någonting som jag tycker är skojigt. En del får betalt för att spela golf eller ishockey. Jag får betalt för lägga färg på papper. Det är ungefär samma sak. Det är kul, intressant och roligt. »Jojo« har tagit ett tryckeri i Söderköping och gjort det till Tellogruppen. – Jag har köpt upp många företag. Han delar sina söners optimism inför framtiden. – Ja, absolut, säger han, det tryckta ordet på papper kommer alltid att finnas på ett eller annat sätt. Man pratade om det papperslösa samhället när datorerna kom. Jag var med redan då. HAN HAR VARIT MED i över 45 år.

– Från början är jag handsättare och fick ett stipendium 1968, och då åkte jag som lärling till Tyskland. Jag var i Heidelberg. Då kom datorerna. Jag har varit med hela resan via offset till dag. »Jojo« Ringqvists hustru Eva, mamma till Filip och Magnus, arbetar med administration inom Tellogruppen. – Jag har arbetat här sedan 1986, säger Eva. Jag funderar på att vara kvar ett tag till, men gå ned i tid när det tillåts. Hon är positivt förvånad över hur det varit att jobba med sin man och sina barn. – Det går över förväntan, säger hon. Jag var tveksam när jag började, men jag måste säga att det är jätteskojigt. Att hennes man ersatts av hennes son som VD spelar ingen roll. – Det är ingen större skillnad, säger Eva. De skiljer på privatlivet och jobbet. Hon trycker inte själv.

27


OMSLAGSPROFIL Norins Ost erhöll priset som »årets butik« under nationella Retail Awards 2014 i Stockholm. Lena Norin Selhag och hennes bror Mats Norin är tredje generationens ägare av Norins Ost. Syskonen var överens om att båda skulle bli delägare och de äger lika stora delar av företaget, svarar de unisont.Norins Ost har alltså firat 80 år i Linköping. – Det är ett privilegium att få ta över ett familjeföretag som tredje generation, säger Lena. – Det stämmer bra, fyller Mats i.

»För Norins Ost, är traditionen viktig« TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

L

ENA NORIN SELHAG DRIVER tillsammans med sin

bror Mats Norins Ost. De är den tredje generationen Norin i familjeföretaget Norins Ost, som har två affärer i Linköping och en i Norrköping. De pratar med denna tidnings utsände på sitt nya kontor, som ligger på gården bakom affären på Storgatan i Linköping. – Kontoret är litet, säger Mats Norin. – Vi sitter precis som vi gjorde förut, fyller Lena Norin Selhag i. Vi har inte separerat utan det är fortfarande samma upplägg. Syskonen arbetar nära tillsammans sedan de blev delägare den 1 januari 1999. – Då tog vi över från min pappa och min farbror, säger Lena. De tog i sin tur över från min farfar, som startade hela verksamheten 1931. Syskonen var överens om att båda skulle bli delägare och de äger lika stora delar av företaget, svarar de unisont.Norins Ost har alltså firat 80 år i Linköping. – Det är ett privilegium att få ta över ett familjeföretag som tredje generation, säger Lena. – Det stämmer bra, fyller Mats i.

28

Såväl Lena som Mats hade prövat på att jobba i andra branscher innan syskonen tog över Norins Ost. – Vår far har drivit företaget, säger Mats. Vi har varit involverade i andra sysslor innan vi hoppade in i Norins ost. Det är så de har byggt företaget. – Min bror drev eget innan han började på Norins, säger Lena. Med den erfarenheten vi har från olika branscher, på var sitt håll, så hade vi öppna ögon när vi kom in i verksamheten. I och med att jag hade importerat parfym från Frankrike och Italien var det inte svårt att komma hem [till Linköping] och börja göra likadant med ost. DERAS YRKESERFARENHET INNAN Norins Ost var olika. Mats

har tidigare varit försäljningschef på företag som sålde byggmateriel i Örebro. – Det var i början på 90-talet, under byggbranschens värsta tider. Jag flyttade ned till Linköping 1993 då jag hade ett företag med en kollega, som som sålde plåt, industriportar och maskinhallar till lantbruksindustrin. Mats fick frågan av sin far om han ville bli delägare i Norins Ost. – Det var 1996, säger Mats, pappa ville trappa ned lite.


MATS NORIN OCH LENA NORIN SELHAG.

Beslutet var inte svårt. Jag sålde min del av det andra företaget till min kollega. SYSKONEN HAR OM INTE VUXIT UPP i företaget, så följt det på nära håll.

– Jag jobbade alltid här på somrarna, säger Lena, och hade förmånen att jobba med farfar, som tyvärr gick bort år 2000. Jag fick lära mig en del. Det var på 70-talet, man fick inte säga du utan det var mycket titlar och ni. Jag är jätteglad över att ha fått jobba med honom. Jag ville börja jobba här efter skolan, men det fick jag inte för pappa. Han tyckte att jag skulle skaffa mig en egen erfarenhet först. Det var precis vad Lena gjorde. – Jag har jobbat med lite allt möjligt. Jag har bland annat jobbat på Dukas huvudkontor när det fanns. Det var där jag lärde mig det mesta med kundreskontra, leverantörsreskontra och redovisning, och jag läste marknadsföring. Jag fick sedan komma över till marknadsavdelningen på Duka. Jag var med om lanseringen när man slog ihop Önskebutikerna och Duka till ett. Med allt vad det innebar av profilering över lag, ny profilering av byggnader, logotyper, annonser och så vidare. Det var i slutet på 80-talet och början på 90-talet. – Jag jobbade ungefär åtta år på Duka som assistent. Jag

ville mera och jag hade massor av idéer som jag inte tyckte att jag fick gehör för. Det fanns ju alltid chefer, manliga chefer, skrattar Lena. Därför sökte hon sig vidare. – Först så blev jag tillfrågad om att börja jobba på ett tryckeri. Jag började som säljare, men det var ingenting för mig. Att sitta i en bil var inte kul. Jag sålde jättebra de månader som jag var där, men det var inte vad jag ville göra. Men Lena är glad att hon provade på det. – Sedan fick jag jobb på en parfymeriagentur i Stockholm, där jag bodde då. Jag började som assistent på agenturen. Vi hade ett antal kända märken. Efter ett tag där blev jag produkt- och marknadschef. Jag fick hand om en del märken själv. Jag fick lansera parfymer med allt vad det innebär av presskonferenser och möten med journalister. Det var fantastiskt roligt och jag jobbade mycket med Frankrike och Italien, det var de största länderna, men vi hade också några märken från England och USA. EFTER NÅGRA ÅR där som produkt- och marknadschef lockade Linköping igen. – Min pappa tyckte att jag jobbade alldeles för mycket.

29


»Min pappa är ett före­ döme när det gäller gene­ rationsskifte, säger Lena.«

BUTIKEN PÅ STORGATAN 54 I LINKÖPING.

Han ringde mig en dag och sa att om jag skulle jobba så där mycket för någon annan, kunde jag lika gärna komma hem och bli egen. På den vägen är det. Då hade Lena träffat sin man, som är bördig från Göteborg. – Vi flyttade båda två ned till Linköping. Då var det meningen att jag skulle ta över företaget, men så kom ett litet barn i vägen. Jag jobbade med ett barn i magen, och sedan under tiden efteråt. Då drev jag Norins Ost ihop med min bror, och pappa var också inblandad. Så han kunde se att min bror och jag höll sams. Sedan 2002 klev pappa av helt. Han är pensionär, men hjälpte till en början gärna till om vi bad honom om det. GENERATIONSVÄXLINGEN GICK SMÄRTFRITT, och Lenas farfar

fick precis uppleva den innan han dog 2000. – Min pappa är ett föredöme när det gäller generationsskifte, säger Lena. När han såg att allting fungerade, och mina två barn var inne på dagis och jag kunde ägna mig åt jobbet på heltid, då klev han av. Han hjälper alltså till om vi ber honom, men lägger sig inte i någonting. Även Mats jobbade extra på Norins Ost när deras farfar, som alltså dog 2000, drev firman.

30

– Jag sommarjobbade under skoltiden några somrar när jag gick på högstadiet. Då var farfar kvar i firman, så lite minnen har jag av honom. EFTERSOM BÅDA SYSKONEN äger lika mycket måste de

vara överens. – Om vi inte är överens så diskuterar vi om saken, säger Mats. Om vi inte är överens fast vi har diskuterat, ja … – Vi brukar vara överens, bryter Lena in. Som Mats säger diskuterar vi saken. Sedan tar vi den ett varv med styrelsen. – Om det är tunga beslut, fortsätter Mats, är det oftast så att vi blandar in styrelsen. Styrelsen består sedan 2008 av de båda syskonen och Lennart Bohlin, tidigare framgångsrik VD för Cloetta och senare Cloetta-Fazerkoncernen. – När vi bestämde oss för att ta in en professionell styrelse, berättar Lena, satt vi och funderade på vem vi önskade. Vi satt och funderade på vem vi skulle ha, och på önskelistan fanns Lennart Bolin. Så vi frågade honom om han var intresserad av att bli styrelseordförande. Vi hade ett långt möte med honom. Han lyssnade på vad vi ville och behövde hjälp med. Han funderade, återkom till oss och sa att han gärna tog uppdraget. Som före detta VD för Cloetta och styrelse-


NORINS OST HAR NÅGOT FÖR ALLA SMAKER.

proffs kan han mat, livsmedel, försäljning, marknadsföring och ekonomi. För syskonen, och för Norins Ost, är traditionen viktig, men det är också viktigt att förnya sig. – Traditionen är att fortsätta att lagra osten, säger Lena. Vi håller fast vid lagringstiderna, fortfarande är en extralagrad ost lagrad minst 18 månader. – En hög service … säger Mats. – … och hög kunskap i butiken, fyller Lena i.Norins Ost är flerfaldigt prisbelönt. – Vi har många priser, säger Lena. Senast fick vi priset för »årets butik« av Retail Awards, ett pris som gäller hela Sverige.

det gäller inköp och försäljning, säger Lena. Jag har inga problem att ta en order. Vi har även Camilla på kontoret som i första hand är ordermottagare och ansvarig för vårt Ostogram®. Hon är ett fynd. Folk frågar, liksom undertecknad, om inte syskonen tröttnar på varandra. – Både ja och nej, säger Mats. – Mats får säga vad han vill, men jag tröttnar inte på honom, säger Lena. Han är på lagret på måndag, då sitter jag och jobbar själv. Men det fungerar jättebra. – Ibland kan det bli lite mycket av saker och ting, fortsätter Mats, men man vet om att så är det.

ANTALET ANSTÄLLDA ÄR 14 fast anställda.

EFTERSOM SYSKONEN har olika arbetsuppgifter ser deras dagar olika ut. – En typisk dag i mitt liv, säger Mats, från att jag kliver in på jobbet, är att öppna datorn och gå igenom alla mejl. Jag selekterar dem som är mest akuta och tar hand om dem, besvarar dem i den mån man kan besvara dem. Sedan är det att gå igenom beställningar, inköp och det som har med företagets försäljning att göra. Livsmedel ligger Lena varmt om hjärtat.

– Plus ett tiotal som jobbar extra, säger Mats. Förutom arbetet med butiken och rörelsen är Lena ute på ostoch vinprovningar två kvällar i veckan. Det är inte något som Mats gör. Syskonen har en tydlig arbetsfördelning mellan sig. – Jag sköter ekonomi, löner, personal, marknadsföring och provningarna, säger Lena. – Jag sköter lager, logistik, försäljning och inköp, säger Mats. – Ibland går vi självklart in och hjälper varandra när

31


»Vi har en tolk när vi arbetar med små meje­ rier i Italien.

– Jag är, och har alltid varit, förtjust i mat, säger hon. Vi började i rent liten skala att importera från Italien. Sedan började vi åka på mässor och fick kontakt med fler leverantörer. Därefter började vi jobba med Frankrike, till exempel. Idag importerar vi mellan ett och två ton ostar i veckan bara från Frankrike. Eftersom Norins Ost både är grossist och detaljist måste de hela tiden fylla på sitt lager. Importen från Europa har sina sidor, till exempel språket. – Lagerhållningen tar en stor del av min tid, fortsätter Mats, genom att skicka mejl och ringa våra leverantörer. Många finns utomlands och då är det smidigast att mejla. En del är dåliga på språk, till exempel i Italien. Norins Ost har löst problemet på ett speciellt sätt. – Vi har en tolk, säger Mats. Vi arbetar med små mejerier i Italien. De kan inte engelska. Vi har en svensk dam, Birgitta, som bor i Milano, och jag mejlar order till henne. Hon vidarebefordrar dem till de mejerier som inte behärskar engelska, de är tre stycken. MEJERIERNA FÅR PÅ så sätt instruktioner.

– Med hjälp av Birgitta kommunicerar vi Norins Osts order, fortsätter Mats. De levererar den till Verona ett visst datum och så hämtar vi upp den med lastbil. Det funkar väldigt bra, inga konstigheter. Mats har fler arbetsuppgifter än så. – Jag jobbar mycket med försäljning, aktiverar produkter, hittar nyheter, kollar av marknaden lite grann. Om det är något som har dykt upp försöker man hänga på den trenden. Det är inte varje dag det dyker upp något nytt, men man

32

håller öron och ögon öppna. Jag pratar mycket i telefon med både leverantörer och kunder som ringer och lägger order. Eftersom Norins Ost både är grossist och leverantör arbetar Mats även med de tre butikerna. – Vår butiksdel sköter vi ifrån kontoret, personalen som ringer eller mejlar synpunkter och saker som ska åtgärdas, man måste se till de är nöjda och glada. Norins Ost har genom åren vunnit en rad priser för årets butik i både Linköping och Norrköping. De har rykte om sig att ha bra personal. – Ja, instämmer Mats, det är inget stort arbete med de anställda, på grund av att vi har en fantastiskt bra personal som vi absolut inte vill byta ut (skratt) under några omständigheter. Dem är vi rädda om, och vi kan delegera mycket mer idag till personalen. De tycker att det kul att få ta ansvar. De växer oftast in i sin roll ännu mer. Lena och jag gör inte så mycket, utan personalen sköter sig själva. Vi har synpunkter på saker och ting, men det mesta sköter de själva – i stora drag. Lena och jag är involverade, och personalen har en väldigt viktig del i företagandet. De sköter det galant med inköp, personalansvar och kassa framför allt. BÅDE LENA OCH MATS SOMMARJOBBADE alltså i Norins Ost när de gick i skolan. Ännu har inga barn från den fjärde generationen arbetat i företaget. – Lenas barn är äldst, säger Mats. Det kanske kommer. Båda familjerna är hästintresserade. Lenas barn är tonåringar och de hjälper till ibland. – De har hjälpt mig att klistra frimärken och att etikettera


marmelad, säger Lena. Det är fantastiskt roligt att få jobba med dem, men jag kommer nog att säga samma sak som min pappa. Om de är intresserade av att ta över, ska de ut och se sig om först. IDAG ÄR DET BARA TREDJE generationen som aktivt arbetar i företaget.

Lena och Mats pappa har helt lämnat Norins Ost. – Vår far är inte kvar alls i företaget, säger Mats. Han kommer in och hälsar på ibland, men han lägger sig inte i någonting. Det har han aldrig gjort, utan han släppte företaget till oss. Han såg att vi kunde styra skutan och lämnade över den med varm hand. Självklart har pappa funnits med under alla år, och i början när man var lite grön hade man många frågor att ställa om hårdost, som är min tyngsta bit. Vi har ett ganska stort lager med svensk hårdost som ska skötas, vändas och vaxas vid rätt tillfälle, och pappa kunde det på sina fem fingrar. Den kunskapen har man tagit till sig. Norins tillverkar dock ingen egen ost. – Det enda vi gör är att vi lagrar ost. Vi har vårt lager ute i Jägarvallen, säger Lena. Vi byggde till, så idag ligger det på 900 kvadratmeter. Av dessa är 460 kvadratmeter så kallat höglager med fem meter högt i tak. Det är vårt »mognadslager«. Vi har separata rum för olika ostar, och dessertosten ska egentligen omsättas varje vecka. Det är därför som vi tar hem ost så ofta. Temperaturen är viktig. – Dessertost ligger i ett kallare rum med en temperatur på cirka fyra grader, fortsätter Lena. Hårdosten ligger i ett rum med en temperatur på cirka tio grader. De ostarna vaxar vi och vänder på. De ska ligga minst ett år. En gång i veckan är Mats på lagret. Norins Ost lagerhåller cirka 150 000 kilo långlagrad svensk ost. – Vi har två stycken heltidsanställda på lagret. Jag är där ute måndagar för att träffa och prata lite med dem. De uppskattar det, annars blir de ensamma. Det är en egen enhet och vi andra jobbar i stan. Vi får inte glömma bort dem. Av

STÖD

KAMPEN MOT

BARNDIABETES

Pg 90 00 59-7

www.barndiabetesfonden.se


den anledningen åker jag ut och tar på mig lagerrocken. Jag lyfter ost och packar order. Jag pratar med dem, försöker reda upp saker och ting, önskemål om förändringar. Jag är vem som helst en måndag. LENA NORIN SELHAG ÄR ANSIKTET UTÅT, medan Mats Norin kompletterar henne. – Vi har valt så, säger Mats. Det är tur att vi är olika. Lena är den personen som vill synas och höras. Lena är ofta ute på ost- och vinprovning. Hon provsmakar en hel del av de ostar som Norins säljer. – Inte allt, men sitter jag här och blir sugen har jag 3 500 franska ostar att välja på att beställa. Det är självklart att jag inte kan provsmaka alla ostar. Ibland chansar jag om jag blir sugen på någonting och testar osten. När vi är ute på mässor provsmakar vi mycket. Till skillnad från vinprovning, där man spottar ut vinet efter att ha provsmakat det, sväljer provsmakaren ibland osten. – Det beror på var man provsmakar. Jag har suttit med i en provsmakningspanel nere på Kalmar mejeri, och då spottade vi eftersom vi provsmakade från flera olika partier för

34

att se att de höll måttet. Då sitter man med en papperskorg och ett glas vatten. Men man blir mätt i alla fall, även om man spottar. I andra fall äter jag osten. Lena äter naturligtvis ost till frukost. – Jag äter inget annat än ost, säger hon. Ibland kanske jag köper hem en korv, men det är sällan. Jag är ostoman, jag älskar ost! Hennes bror Mats instämmer. n

SNABBFAKTA: LENA NORIN SELHAG TITEL: VD och ägare av Norins Ost. FAMILJ: Man och två döttrar. FRITID: Hästar, och en hund av rasen bichon havanais.

SNABBFAKTA: MATS NORIN TITEL: Inköps- och försäljningsansvarig och ägare av Norins Ost. FAMILJ: Fru och två barn. FRITID Åker enduro (en motorsport där motorcyklar körs på banor i svår terräng. »Lite fler hästkrafter än vad jag har som hobby«, skrattar Lena.)


ARIOM 14-0317

Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovationskraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimulera tillväxt i kommunen. Vi finns till för blivande och etablerade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en enkel kontaktväg till kommunförvalt-

ningen, och ser till att du som företagare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen. Inom vår kostnadsfria service erbjuder vi även rådgivning, utbildningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns alltid nära dig och din verksamhet. Bara ett telefonsamtal bort! Välkommen till oss!

013-33 66 00 nulink.se info@nulink.se facebook.com/nulinkab twitter: @lkpg_naringsliv


FRÅN FARFAR TILL BARNBARN Åhmans Traktorcentrum AB är återförsäljare för John Deere och har påbörjat sitt generationsskifte. De verkar i en bransch där marknaden blir tuffare och volymen blir viktigare. Vi pratade med VD Magnus Åhman, som uppskattar kontakten med kunderna. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

36


MAGNUS ÅHMAN TROR PÅ ATT TA IN EXTERNA KRAFTER FÖR ETT LYCKAT GENERATIONSSKIFTE.

Å

HMANS TRAKTORCENTRUM AB är ett privatägt familjeföretag inom försäljning och service av lantbruks- och grönytemaskiner, vars område omfattar hela Östergötland och delar av Småland. VD och ägare Magnus Åhman har jobbat där i tio år. – Jag gick ut lantmätarutbildningen 2004, säger Magnus Åhman, som blev VD i år. Innan dess jobbade jag på olika avdelningar inom företaget. Han har gått flera utbildningar och även varit utomlands ett halvår, då han reste jorden runt. Att Magnus Åhman är delägare innebär början på ett generationsskifte. – Min pappa Leif är kvar i bolaget, han är majoritetsägare i dagsläget. Om man ska genomföra ett lyckat generationsskifte bör man tänka på följande punkter: 1. Att man är väl förberedd och har en plan för generations­skiftet som man jobbar efter. 2. Att man drar åt samma håll, trivs och jobbar bra tillsammans. 3. Att man måste ha roligt på jobbet. 4. Professionell styrelse med externa ledamöter. FÖRETAGET ÄR FÖRBEREDDA för generationsskiftet och jobbar alltså efter en plan. Att Magnus Åhman skulle ta över har varit klart sedan tidigare, han har varit delägare i åtta år. – Jag blev delägare i företaget 2006. Företaget startade 1969 och är 45 år i år. Eftersom det var Magnus Åhmans farfar som grundade Åhmans Traktorcentrum AB är han tredje generationen som arbetar med familjeföretaget. – Idag är farfar inte involverad, han är 89 år. Det var länge sedan han var med i driften. Min pappa Leif har fyllt pension men är fortfarande aktiv i företaget som säljare och rådgivare, och i samband med det har vi bildat en professionell styrelse. Pappa kommer att vara med som bollplank, senior adviser. Styrelsen består av fem personer. Förutom Leif och Magnus Åhman är det tre externa ledamöter. – Vid ett lyckat generationsskifte tror jag att det är bra att ta in externa krafter. Den professionella styrelsen med externa ledamöter har varit aktiv i ett år, och de har mycket idéer, kontakter och infallsvinklar från andra branscher. Det tror jag kan vara bra. Man måste hela tiden bli bättre. Magnus Åhman har stor kundkontakt i sitt arbete. – En normal arbetsdag innehåller försäljning, jag säljer relativt

mycket än så länge. Jag har fortfarande kundkontakt. Det är viktigt att ha kvar den för att vara nära marknaden. I det dagliga arbetet finns det alltid att göra. Jag besöker anläggningen i Vetlanda med jämna mellanrum. Leif är där en dag i veckan. SEDAN 1,5 ÅR TILLBAKA finns Åhmans Traktorcentrum AB även

i Vetlanda. De finns representerade i Linköping, Skänninge och på Vikbolandet. I Lofta/Gamleby finns en legoverkstad. Antalet anställda är cirka 45 personer. – Omsättningen är runt 200 miljoner, i år blir det eventuellt något över. Åhmans Traktorcentrum AB är återförsäljare av John Deere, som är ett av världens ledande företag i branschen. – John Deere är vår huvudleverantör. De har ett bred produktportfölj, allt från små gräsklippare upp till traktorer och tröskor, och redskap. Sedan har vi ett antal andra leverantörer som komplement. Det är viktigt för framtiden att få volym på det man säljer, det blir tuffare och tuffare på marknaden. Har man volym på produkterna, får man produktkunskapen både på för- och eftermarknad. Säljaren blir duktig på att sälja och mekanikern blir duktig på att serva. n SNABBFAKTA MAGNUS ÅHMAN TITEL VD och delägare. FAMILJ Sambo och två barn. BOR Utanför Linköping. FRITID »Arbetet tar mycket tid, familjen och en del träning.«

37


VI PRATAR SPONSRING Åtta frågor till några av Östergötlands största sponsorer. Som väntat är de stora klubbarna Linköpings Hockey Club och IFK Norrköping två av de idrottsföreningar som får mest. Men även Norrköpings symfoniorkester sponsras. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: SATU KNAPE

MARIE AKTÖ, MARKNADSCHEF, AB STÅNGÅSTADEN

överens med detta samarbetar vi inte med.

1. HUR SER ER SPONSORSPOLICY UT I STORT?

– Vi har riktlinjer som är en vägvisare för hur vi ska arbeta med föreningssamarbeten. I grunden har vi alltid ett affärsmässigt förhållningssätt till våra föreningssamarbeten, och vi fokuserar på samarbeten istället för sponsring. Dessa ska generera mervärden för Stångåstaden och/eller för våra hyresgäster samt bidra till att bygga bolagets varumärke. Stångåstadens samarbeten ska präglas av en bredd. Dels vad gäller typ av förening men också vad gäller aktiviteter som passar många – unga, äldre, tjejer, killar och så vidare.

5. SPONSRAR NI BÅDE IDROTT OCH KULTUR?

– Vi har samarbeten inom både idrott och kultur. Vi arbetar mycket för att utveckla vårt engagemang i kultur i år och har precis startat Stångåstaden Culture Camp för ungdomar i samarbete med Östergötlands museum, KFUM och Folkuniversitetet. Vi har även andra typer av samarbeten, till exempel med Linköpings universitet och Ung Företagsamhet. 6. OM NI FICK EN EXTRA MILJON, UTÖVER BUDGET, ATT SPONSRA FÖR, VAD SKULLE DET DÅ BLI?

– Troligen kultur eftersom vi har det som målsättning i år, samt att öka antalet aktiviteter som våra samarbetsföreningar genomför i våra bostadsområden, på områdesdagar och träffar för våra kunder.

2. HUR MYCKET LÄGGER NI PÅ LOKAL SPONSRING INOM ÖSTERGÖTLAND, JÄMFÖRT MED NATIONELL SPONSRING?

– Vårt fokus är lokalt och vi lägger majoriteten av budgeten på att samarbeta med lokala föreningar/organisationer eller nationella föreningar/organisationer med lokal verksamhet.

7. VÄRDERAR NI MANLIG/KVINNLIG IDROTT FÖR SPONSRING?

– Vi vill ha en bredd i våra samarbeten och samarbetar med cirka 40 föreningar och organisationer för att skapa aktiviteter i våra bostadsområden inom många olika nischer.

– Vi arbetar för att skapa en balans mellan både inriktning och målgrupper i våra samarbeten och aktiviteter. Stångåstadens samarbeten ska präglas av en bredd. Dels vad gäller typ av förening men också vad gäller aktiviteter som passar många – unga, äldre, tjejer, killar och så vidare.

4. ÄR DET NÅGRA IDROTTER NI ABSOLUT INTE SPONSRAR?

8. VILKEN IDROTTSFÖRENING SPONSRAR NI MEST FÖR TILLFÄLLET?

– Vi väljer idrotter som kan generera mervärden för Stångåstaden och/eller för våra hyresgäster samt bidra till att bygga bolagets varumärke. Idrotter som inte stämmer

– LHC, genom samarbeten med LHC Herr, LHC Dam och LHC ungdom. n

3. HUR ÄR SKILLNADEN MELLAN PUBLIKA IDROTTER KONTRA BREDDIDROTT?

FOTO: PEMA PEOPLE

NICLAS GUSTAFSSON, FÖRSÄLJNINGSCHEF PEMA PEOPLE 1. HUR SER ER SPONSORSPOLICY UT I STORT?

så den överensstämmer med vår marknadsplan.

– Den är indelad i tre områden: sport, kultur och humansponsring. Det sistnämnda kan till exempel vara en gåva till Cancerfonden.

5. SPONSRAR NI BÅDE IDROTT OCH KULTUR?

– Ja, kultursponsringen har bestått i bland annat Skogsröjet och andra liknande evenemang.

2. HUR MYCKET LÄGGER NI PÅ LOKAL SPONSRING INOM 6. OM NI FICK EN EXTRA MILJON, UTÖVER BUDGET, ATT

ÖSTERGÖTLAND, JÄMFÖRT MED NATIONELL SPONSRING?

– I stort sett lägger vi just nu all sponsring just på ett lokalt plan, i Östergötland och Sörmland, och nästan inget nationellt.

SPONSRA FÖR, VAD SKULLE DET DÅ BLI?

– Det skulle bli lokala idrottsföreningar i en stad som vi vill expandera i.

3. HUR ÄR SKILLNADEN MELLAN PUBLIKA IDROTTER

7. VÄRDERAR NI MANLIG/KVINNLIG IDROTT FÖR SPONS-

KONTRA BREDDIDROTT?

– Om man tittar historiskt på företaget, finns det en ägarbild med en stark koppling till fotbollen i Östergötland, fotbollssidan är dominant.

RING?

– Vi likställer dem, ingen skiljande sponsring, utan den är enkom per förening. 8. VILKEN IDROTTSFÖRENING SPONSRAR NI MEST FÖR TILLFÄL-

4. ÄR DET NÅGRA IDROTTER NI ABSOLUT INTE SPONSRAR?

– Nej, vi har fram till idag inte behövt göra ett sådant ställningstagande. Vi håller på och omarbetar vår sponsorspolicy

38

LET?

– Det är IFK Norrköping, både dam- och herrlag. n


MED FYRA FÖRETAG FOTO: OSKAR LÜRÉN

ROGER EKSTRÖM, VICE VD FASTIGHETS AB L E LUNDBERG 1. HUR SER ER SPONSORSPOLICY UT I STORT?

– Vi har ingen policy, vår tanke är att om vi ska gå in och sponsra någonting ska det fylla ett syfte som stärker bolagets varumärke och/eller tillför hyresgästerna någonting. Om vi bedömer att det är rätt för vårt varumärke och det är till glädje och nytta för våra hyresgäster så sponsrar vi. Ett exempel är att för ett antal av de idrottsklubbar som vi är med och stöttar på elitnivå har vi »gå två, betala för en« för dem som är hyresgäster. Om man tycker att det är kul, kan man göra det. 2. HUR MYCKET LÄGGER NI PÅ LOKAL SPONSRING INOM

och enskilda idrottare som sedan har hamnat i klammeri med rättvisan eller med dopning. Det vill man inte förknippas med. Då är det lite tryggare, och bredare, att hålla sig till lagidrotter. 5. SPONSRAR NI BÅDE IDROTT OCH KULTUR?

– Ja, det gör vi. Ett exempel nu är att vi är en av huvudsponsorerna för Norrköpings symfoniorkester. Det är ett bra exempel på hyresgästaktivitet. Hur otroligt det än låter är inte alla hyresgäster idrottsintresserade, utan en del tycker att kulturarrangemang är bättre. Vi vill kunna ge en bredd och samtidigt vara en god medborgare när det gäller både idrott och kultur.

ÖSTERGÖTLAND, JÄMFÖRT MED NATIONELL SPONSRING?

– Eftersom vi har vårt huvudkontor i Norrköping, så är det till största delen här i Östergötland, framför allt i Norrköping och Linköping, som vi är aktiva. Jag har inte räknat ut någon procentsats.

6. OM NI FICK EN EXTRA MILJON, UTÖVER BUDGET, ATT SPONSRA FÖR, VAD SKULLE DET DÅ BLI?

– Jag har aldrig tänkt så. Om det är verkligen är något som vi känner vore rätt för oss, orten och hyresgästerna, då har vi resurser och möjligheter att göra det.

3. HUR ÄR SKILLNADEN MELLAN PUBLIKA IDROTTER KONTRA BREDDIDROTT?

7. VÄRDERAR NI MANLIG/KVINNLIG IDROTT FÖR SPONSRING?

– Det är ganska ofta en kombination, de flesta så kallade publika idrotter har även en bredverksamhet. Det är viktigt för oss att bredden finns. Vi har gjort insatser mot ren breddidrott, men inte aktivt just nu. Det är kombinationen att det ska finnas en fullvärdig förening.

– Vi är inte för kvotering ur det perspektivet. Däremot, utifrån mina tidigare svar: Var gör det störst nytta och uppskattas mest hos våra hyresgäster? Vi är med både i herr- och damidrotter, och på kultursidan sponsrar vi Unga talanger. Det är inte så att riktar oss mot det ena eller andra könet.  

4. ÄR DET NÅGRA IDROTTER NI ABSOLUT INTE SPONSRAR?

8. VILKEN IDROTTSFÖRENING SPONSRAR NI MEST FÖR TILLFÄLLET?

– Vi försöker undvika individuella idrotter, av det skälet att man blir så extremt beroende av individen. Det finns i den stora världen exempel på när företag gått in och sponsrat artister

– Det är IFK Norrköping – det är lite lättare att svara på den frågan idag när de har klarat sig kvar i Allsvenskan. n

PIA CARLGREN, MARKNADS- OCH KOMMUNIKATIONSCHEF, LÄNSFÖRSÄKRINGAR ÖSTGÖTA 1. HUR SER ER SPONSORSPOLICY UT I STORT?

– Vårt sponsringsarbete ska ligga i linje med och stärka de värden vi står för som bolag och varumärke, såsom att vi är kundägda, lokala, nära och engagerade. Syftet är att bidra till vår lokala synlighet och varumärkeskännedom liksom till vår affär. Det är också en viktig del av vårt samhällsengagemang. Vi håller just nu på att se över vår sponsringspolicy utifrån att vi har ett fokus på vårt arbete med hållbarhet och samhällsengagemang.

FOTO: LASSE HEJDENBERG mera risker och där vi värnar långsiktigt hållbara lösningar. Det präglar också hur vi ser på vår sponsring, där vi inte går in i samarbeten som kan kopplas till våld, oetisk verksamhet eller allvarliga skaderisker. Vi sponsrar inte heller enskilda individer eller nationella evenemang. 5. SPONSRAR NI BÅDE IDROTT OCH KULTUR?

– Vi sponsrar aktörer, aktiviteter och mötesplatser som rör flera områden som exempelvis sport, kultur, regional utveckling, hälsa och utbildning.

2. HUR MYCKET LÄGGER NI PÅ LOKAL SPONSRING INOM ÖSTERGÖTLAND, JÄMFÖRT MED NATIONELL SPONSRING?

– All den sponsring vi gör inom Länsförsäkringar Östgöta har ett lokalt fokus, det är en viktig riktlinje för oss. 3. HUR ÄR SKILLNADEN MELLAN PUBLIKA IDROTTER KONTRA

6. OM NI FICK EN EXTRA MILJON, UTÖVER BUDGET, ATT SPONSRA FÖR, VAD SKULLE DET DÅ BLI?

– Just nu tittar vi på hur vi, tillsammans med andra, kan bidra till ökad trygghet i mer utsatta delar av regionen. Jag skulle gärna lägga den extra miljonen på att sponsra något konkret projekt i den andan.

BREDDIDROTT?

– Utifrån vårt arbete med breddidrottspriset som pågår för fullt just nu, är det givet att breddidrotten är viktig för oss. Sedan har vi också sponsringssamarbeten med idrottsklubbar som drar en stor och bred publik.

7. VÄRDERAR NI MANLIG/KVINNLIG IDROTT FÖR SPONSRING?

4. ÄR DET NÅGRA IDROTTER NI ABSOLUT INTE SPONSRAR?

8. VILKEN IDROTTSFÖRENING SPONSRAR NI MEST FÖR TILLFÄLLET?

– Vi verkar i en bransch där vi har stort fokus på att mini-

– Vi tycker att både jämställdhets- och mångfaldsperspektiven är viktiga att ha med sig, vilket vi ytterligare kommer att förtydliga när vi nu ser över vår policy. – Just nu är det LHC, som vi har ett flerårigt avtal med. n

39


TILL VÅRT FRAMGÅNGSRIKA MENTORPROGRAM SÖKER VI: Med Business Club, VIPeller Företagskort säkrar Du att Ditt företag får de bästa platserna i arenan.

Företagare Vill du utveckla ditt företag och dig själv i företagarrollen? Ansök då som adept. Mentorer Vill du dela med dig av dina kunskaper och erfarenheter till andra företagare? Ansök då som mentor. Mer info finns på: almi.se/mentor

Självklart ska Ert företag synas i

För mer information och priser, kontakta Narcissa eller Roger! MARKNADSFÖRING

UPPLEVELSER

som får dig att synas

som läggs på minnet

ELITNIVÅ

som vi alltid levererar

Kontakta LHC Marknad för mer info: Tel 013-371190 Epost: marknad@lhc.eu

KONTAKT NARCISSA TELLEFSEN

ROGER OSSMIN

0763 36 30 51

0703 14 94 86

narcissa.tellefsen@affarsstaden.se

roger.ossmin@affarsstaden.se


MED SPONSRING I RYGGEN TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: JIM DALBERG, JOAKIM FALK

Fredrik Johnson arbetar aktivt med sponsring till LHC. Som gammal squashspelare arrangerar han även Europas näst största squashtävling, Case Swedish Open, som är ett av Sveriges största internationella idrottsarrangemang. Alla sponsorer är lika välkomna och alla är lika viktiga. FREDRIK JOHNSON HAR ARBETAT med sponsring i nästan hela sitt liv. – Jag har jobbat med sponsring sedan jag var 15 år, säger han. Nu är jag 51 år. Han har också hela sitt liv varit en framgångsrik squashspelare, och han spelar fortfarande med framgång. – Under hela min squashkarriär har jag varit min egen manager. Det var en oerhört bra skola för att lära sig sponsring. Inte bara de större sporterna i Sverige, som fotboll och hockey, utan alla har insett det viktiga i att ta hand om sina företag. I början kanske man tog det för givet att de skulle vara med och sponsra idrottsföreningen utan någon mottjänst. Här lärde sig Fredrik Johnson en värdefull insikt från squashen. – Utan viktiga samarbetspartners/sponsorer kan man inte fortsätta verksamheten. Jag hade aldrig kunnat ge mig ut i världen utan mina

sponsorer, framför allt inte i inledningen. Det är en oerhört viktig del i verksamheten. Så när man arbetar med sponsorer måste man alltid vara 100 procent serviceinriktad. Varje samarbetspartner/sponsor ska känna sig unik. – Det är lite svårt när LHC har 800 partners att alla ska känna sig unika, men de ska ändå känna sig välkomna och bli positivt bemötta. Det är en oerhörd variation bland dessa 800 samarbetspartners, från dem som lägger ett femsiffrigt belopp till dem som lägger ett sjusiffrigt. Fredrik Johnson menar att det finns många olika anledningar till att någon går in som sponsor, från 100 procent hjärta till 100 procent hjärna. – En del brinner verkligen, det är det viktigaste som finns för dem. Då är man väldigt mycket »med hjärtat«. Man vill bidra till »sin« förening och favoritsport. Nästa kategori är en blandning av hjärta och hjärna.

– Sedan finns de mittemellan, som har både hjärta och hjärna. De tycker att det är viktigt för Linköping att ha ett framgångsrikt hockeylag, vilket gör staden mer attraktiv att bo och verka i, men tycker även att det är en sund och bra investering att synas på de här ställena. Att det är ett attraktivt varumärke för staden och regionen. Den andra ytterligheten är enbart hjärna. – Det är de som bara sponsrar med hjärnan. De kanske aldrig har varit i arenan, men de kanske köper en sargplats för att de vet att de kommer att få 50–70 miljoner träffar via olika TV-kanaler. Alla är lika välkomna och alla är lika viktiga.

squashen. Internationellt sett är squash en större sport än ishockey. SQUASHEN LÄRDE FREDRIK Johnson att

SAMARBETSPARTNERNA ANVÄNDER SEDAN

sponsringen på olika sätt. – Det finns hela spektret. Vissa har enbart exponering för att synas, andra kör arrangemang utan exponering, kallat relationsmarknadsföring. Säg att de till fem matcher per år hyr en egen loge eller konferensrum och kör seminarier med nuvarande och presumtiva kunder som relationsmarknadsföring. Det är något som ökat betydligt de fem senaste åren. Relationsmarknadsföring med egna arrangemang runt matcherna med egna sammankomster i arenan och lite matchsnack från LHC och sedan »förhoppningsvis en bra föreställning på isen« har ökat mycket, menar Fredrik. – Jag tycker att Saab Arena har fantastiska möjligheter att erbjuda. Generellt sett är det ett paradis att jobba med de möjligheter som finns på arenan. Vi har en fantastisk palett att erbjuda. En stor del av Fredrik Johnsons arbetstid gäller sponsring. – Jag har två stora sponsorsuppdrag, Case Sweden Open och LHC. Jag har varit försäljnings- eller marknadsansvarig i 16 år. Jag har jobbat med de flesta stora LHC-kunder i mer än 15 år. Det har varit en fantastisk och lärorik tid där intäkterna hela tiden har ökat, men pressen ökar också. Det är en produkt som säljer för stora pengar. Det finns två mätbara saker i en förening som LHC, dels är det hur lagen presterar, dels är en säljare lätt att mäta. Fredrik Johnson får även jobba med sin älskade sport squash. – I mitt sponsorsliv får jag jobba med min fantastiska sport squash i Case Sweden Open. Jag blev rekryterad till LHC av ordförande Christer Mård och dåvarande kanslichefen Rolf Ö. Johansson som sett hur jag hade lyckats med mitt sponsorsarbete i

kommunikation med sponsorerna är viktig. Han var sin egen manager och skickade ut ett nyhetsbrev varje månad. Fredrik träffade sponsorernas personal och ordnade tävlingar åt dem. Han bar deras varumärken på tröjan. – Kommunikation, berättar jag ofta när jag håller föreläsningar, är att bli ihågkommen och att bli sedd. När jag tävlade i squash fanns inte mejl. Jag skickade alltid mina 15 sponsorer ett vykort från varje tävling jag tävlade i. Det blev rätt många, jag har tävlat i 51 olika länder. Efteråt gratulerade sponsorerna honom till vinsten och var minst lika tacksamma och glada för att han hade skickat ett vykort. – Sponsorerna var tacksamma för att jag tänkte på dem och betydelsen av dem. Det är viktigt med kommunikation. IDAG TRÄNAR OCH TÄVLAR Fredrik Johnson fortfarande i squash. – Jag är regerande Europamästare i min ålderskategori, jag har vunnit tre EM-guld på raken och har aldrig förlorat ett EM. I senaste British Open förlorade jag finalen. Jag tränar fortfarande sju pass i veckan. På tal om sponsorer är det fantastiskt kul att nämna Case Swedish Open, som vi nu arrangerar för tolfte gången i februari 2015. Det hade varit omöjligt att genomföra utan samarbete med sponsorer. Av de 25 största sponsorerna har en lämnat oss, övriga 24 är kvar. Det har tillkommit nya. Man är oerhört beroende av sponsorer, för annars går inte stora tävlingar att genomföra. Case Swedish Open är, tack vare envist och fokuserat arbete med sponsorer, Europas näst största tävling i squash och även numera ett av Sveriges största återkommande internationella idrottsarrangemang. n

41


JIMMY

Från en tungt drogberoende och kriminell värsting – till företags­ ledare i det egna aktiebolaget ManCorp och att sitta i Norrköpings kommunfullmäktige som ledamot. Jimmy Lenefjälls häftiga resa är verkligen något utöver det vanliga.

TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: KRISTIN CARLÉN

S

Å SENT SOM FÖR BARA drygt tre år sedan häktades Jimmy Lenefjäll för bland annat rån, utpressning och narkotikainnehav. Han dömdes till ett års kontraktsvård på Hattens behandlingshem i Älvsjö (Stockholm). – Om jag inte skötte mig prickfritt och följde det så kallade tolvstegsprogrammet fullt ut, skulle jag hamna i fängelse 1,5 år i stället. Jag hade ingen lust att sitta bakom galler och var dessutom fruktansvärt trött på mitt gamla liv, så det fanns inget att tveka över, berättar Jimmy. Vägen till att starta det egna aktiebolaget ManCorp och att bli fullmäktigeledamot i Norrköpings kommun har varit väldigt lång och krokig. – Jag var mycket stökig redan som barn. Tror att det började när min mamma och pappa skilde sig, då jag bara var fem-sex år gammal. Han fortsätter: – Först under behandlingen i tolvstegsprogrammet i vuxen ålder fick jag ur alla mina känslor. Då insåg jag att all min ilska berott på att jag varit ledsen. Genom alla år tryckte jag bort allt sådant och var i stället extremt känslokall. Men nu har jag lyckats bygga upp min självkänsla och mår bättre än jag någonsin gjort förut. Jimmy misskötte skolan och hamnade ofta i slagsmål. Redan i femte klass började han snatta och röka hasch med äldre killar. Sedan spårade det ut totalt. – Jag tog tyngre och tyngre droger, testade i princip allting utom heroin. När jag gick i sjuan snodde vi både bilar och mopeder. Dessutom var jag otroligt våldsam, kunde oprovocerat börja slåss med nästan vem som helst. Som 15-åring omhändertogs Jimmy och dömdes enligt lagen om vård av unga (LVU) för två fall av grov misshandel, en misshandel samt narkotikabrott inom loppet av sex dagar.

42

FRITIDEN GÅR ÅT TILL SPORT, SAMHÄLLE, POLITIK OCH HÄLSA.

Han fick flytta till ett behandlingshem i Dalarna. – Det värsta var när jag stack en kille rakt i magen med en kniv. Han kunde ju ha dött, bara tur att det inte blev så. Då fattade jag nog inte riktigt vad jag höll på med och hur mycket det sårade mina anhöriga. I dag känner jag enormt mycket ånger över vad jag utsatte föräldrar, syskon och andra nära för. Mamma var jämt ute och letade efter mig och gjorde så gott hon kunde. Efter vården återvände han hem till Norrköping och fick gå ett förberedande år inför gymnasiets byggprogram. – I tvåan på gymnasiet spårade det ut igen. Jag åt allt mer benso (bensodiazepiner), riktigt starka tabletter – som en gång gav mig en minneslucka på tre månader. Sov ofta hos äldre vänner och mamma var givetvis väldigt orolig för mig. JIMMY BLICKAR TILLBAKA och räknar antalet vänner som gått bort genom åren till hela 15 stycken. Även han själv var nära att dö av sitt tunga drogmissbruk. – Jag vet minst ett tillfälle då kompisar sagt att jag slutat att andas, när jag låg och sov. På något sätt fick de liv i mig och det är klart att det var väldigt otäckt. Trots det fortsatte jag. Någonstans fanns ändå hela tiden längtan till ett vanligt liv. Jimmy ville bort och flyttade till Åre för att plugga turism och service ett år på folkhögskola. Där skötte han sig, men föll tillbaka i missbruket och kriminaliteten ännu en gång hemma. – Jag har åkt in och ut på olika behandlingshem, men först på Hatten i Älvsjö fick jag seriös hjälp. Nu vill jag i stället hjälpa andra utsatta. Bland annat var jag med och startade Unga Kris i Stockholm och var med i dess förbundsstyrelse ett år med många föreläsningar på ungdomshem, skolor och fritidsgårdar. Deltog även i olika debatter, det var så jag kom in i politiken. I januari 2014 startade han sitt bemannings- och rekryte-


»Vi vill vara bryggan tillbaka till ett fast jobb«

MS-2993

PASSA PÅ NU!

5R0ABA%TT ringsföretag ManCorp AB. Syftet var att hjälpa människor ur kriminalitet och droger genom att få ett jobb. – Numera finns vi i både Norrköping och Linköping och vi skräddarsyr varje lösning till varje kund. Företagen som söker personal kan ringa och berätta vad de vill ha. Vi har över 100 olika CV:n från alla möjliga branscher – allt från snickare och serveringspersonal till chaufförer.

HALVA PRISET PÅ ALLA BÅGAR, ALLA VARUMÄRKEN I HELA BUTIKEN (Max en båge per kund. Gäller ej solglasögon)

MANCORP HJÄLPER DEN arbetssökande med CV och ett

GRATIS SYNUNDERSÖKNING Utförs av optiker som är legitimerade av Socialstyrelsen

Värde 395 kronor

Värdechecken gäller för synundersökning ej för linskontroll. Inget köptvång. Intyg, recept etc.debiteras. Alla erbjudanden gäller t.o.m. 2014-12-21.

SNABBFAKTA

LINKÖPING Nygatan 33

NAMN: Jimmy Lenefjäll.

Telefon: 013-13 70 71

ÅLDER: 25 år. BOR: Lägenhet i Norrköping. FAMILJ: Föräldrar och tre syskon. YRKE: Driver egna företaget ManCorp AB. Är även moderat

politiker, som sitter i Norrköpings kommunfullmäktige. INTRESSEN: Sport, samhälle, politik, hälsa.

Boka en tid redan idag!

NORRKÖPING Drottninggatan 14 Telefon: 011-13 18 88

AFFÄRSSTADEN

personligt brev och hyr sedan ut personen när man har hittat ett jobb. Men i dag är det långtifrån bara kriminella och missbrukare i skaran. – Vi kan hyra ut en person under ett år och därefter erbjuder vi företaget att kostnadsfritt ta över anställningen för att slussa ut personen i arbetslivet. Vi vill vara bryggan tillbaka till ett fast jobb. Sedan juni är 17 personer från oss ute på heltidsarbeten. Samtidigt är det full fart inom politiken för moderaten Jimmy. – All ledig tid går till mitt politiska arbete, jag har många idéer till förändring och förbättring. Bland annat när det gäller socialnämndens behandling av ungdomar i liknande situationer som min, berättar han. n

Kvalité & service till rätt pris!

För öppettider mm. se hemsidan: g l a s o g o n m a g a s i n e t . s e


FRÅN VÄNSTER. ÖVRE DELEN: JONAS GUSTAVSSON, ANDREAS PETTERSSONS, ARIEL SANGA OCH ALEXANDRA EKELÖF. NEDRE DELEN: MARTIN FOGANDER, PÄR PALM OCH JACK KARLSSON.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: SIGRI DE VRIES

Östgötabandet Captain Jack’s Army är ett litet företag med målsättningen att leva på musiken. I höstas blev Captain Jack’s Army tillfrågade om ett hedersuppdrag, att skriva både ett instrumentalt intro och en låt på svenska om Linköping. Dessa låtar skulle spelas vid varje LHC-match på Saab Arena i Linköping och få igång fansen på läktarna. Resultatet blev bland annat »Drömmar gror vid Stångebro«.

NÄR AFFÄRSSTADEN TALAR med Alexandra Ekelöf i Captain Jack’s Army har de precis återvänt från sin första utomlandsturné, som fört dem till bland annat Tyskland och Tjeckien. – Jag vilar upp mig hos svärföräldrarna, säger Alexandra Ekelöf, vi kom tillbaka i förrgår efter en intensiv liten turné på tio dagar, torsdag till lördag. Vi har velat ta oss till Tyskland ett tag. Vi har förstått att det är lättare för band att komma ut med sin musik och hitta skivbolag och bokningsbolag där. Alla i bandet är drivna, vi jobbar med det som vi är bäst på. Jonas Gustavsson, som spelar banjo och mandolin, kontaktade en massa ställen i Tyskland och Tjeckien. Han skickade ut material och med hjälp av svaren bakade han ihop liten turné åt oss. Han ska ha all ära för ihopsättandet. Det var första gången vi var utomlands. Alexandra Ekelöf spelar fiol och sjunger. – Vi har en del nya låtar och försöker utnyttja fler sångare i bandet. Captain Jack’s Army, som bildades 2011, beskrivs som ett keltiskt punkrockband uppblandat med lite nordiskt vemod. – Ja, skrattar Alexandra, det var någon som skrev det i en

44

recension. Vi började som ett rent coverband till de keltiska punkrockbanden Flogging Molly och Dropkick Murphy’s. Den beskrivningen började där, men vi har mer och mer börjat skriva eget material med influenser från keltisk punkrock. Jag har en stark folkmusikstradition i mig, och musiken blir influerad av våra liv. Att kategorisera sig själv har både för- och nackdelar. NAMNET CAPTAIN JACK’S ARMY kommer från medlemmen Jack Karlsson. – Ja, säger Alexandra, många tror att det var från Pirates of the Caribbean, men det är det inte. Jag var inte med från början, då var de tre personer, varav trummisen Jack var en. Vi tänkte ett tag byta namn eftersom det huvarande ofta förknippas med pirater, men folk kommer ihåg det lätt. Det sticker ut, det är kul att säga Armén, vi tänker på alla som lyssnar som en armé. I höstas blev Captain Jack’s Army tillfrågade om ett hedersuppdrag: att skriva både ett instrumentalt intro och en låt på svenska om Linköping, vilka skulle spelas vid varje LHC-match på Saab Arena i Linköping och få igång fansen på läktarna.


– Ja, skrattar Alexandra, jag har varit med i många band, men det här är det band som sprider mest glädje.

songwriter, country, hiphop och metal. Jag skriver nu musik till två kortfilmer, en om 80-talet och en om det stora nordiska kriget på 1700-talet. De andra har olika anställningar. Målet är att kunna göra det till något mer. Vi ska träffas i veckan när alla landat från turnén och gå igenom målsättningar och delmål. Captain Jack’s Army är på sitt sätt ett företag. – Ja, i allra högsta grad. Det drivs med medvetenhet och seriositet med målet att kunna gå runt på det. Vi har i mångt och mycket utnyttjat varandras talanger till att föra bandet framåt. En bokar turnéer, andra skriver texter eller fixar det praktiska runt omkring. Vi kompletterar varandra bra, men det tar tid och energi bort från musiken. BANDET VILL LÄGGA MER TID på musiken och mindre på annat

Resultatet blev bland annat »Drömmar gror vid Stångebro«. – Jag skrivit en stor del av den. Att sjunga på svenska var nytt, men den har samma stil som de andra låtarna. Vi har tänkt en del på målgruppen som ska sjunga. LHC har beställt en låt som inte skulle handla om LHC utan Linköping, och vi ville hylla staden. Sista versen kan tolkas som en hyllning till LHC, även om det inte är uttalat. Vår sångare Pär Palm är ett stort ishockeyfan, det var så de fick nys om oss. Den instrumentala låten hörs när spelarna åker in på isen. »Drömmar gror vid Stångebro« har gett dem nya fans. – På två timmar hade vi 1 500 lyssningar på Spotify. Vi har märkt på Facebook att det är fler som har gillat. Det droppar in lite nya varje dag. Många skrev till oss. Vi ska ordna en Linköpingsspelning så fort som mjöligt, eventuellt i samarbete med LHC och Saab Arena. De flesta i bandet är musiker på deltid. – Jag är den enda som jobbar med musik vid sidan av. Jag spelar i olika sammanhang, jag är studiomusiker, producenter hör av sig och jag spelar in fiolpålägg. Jag har hoppat in i popband, singer/

runt omkring. – Ett mål är att kunna hitta fler människor utanför bandet som kan hjälpa oss att driva det vidare. Vi håller på och startar en ekonomisk förening, vi är nog ett av få band i regionen som får vettigt betalt. Redan från början har vi satt ett ekonomiskt värde på oss själva, vilket inte många band gör idag, tyvärr. Om bandet inte får bra betalt för en spelning måste det kompenseras av marknadsföring eller någonting annat som gynnar bandet på annat sätt. På kort tid har Captain Jack’s Army lyckats arbeta upp ett starkt rykte om sig att vara ett av de bästa livebanden i Östergötland. Inte sällan dansar både besökare och band på borden, och musiken lockar såväl de mest inbitna punkarna som deras barn och morföräldrar. – Ja, skrattar Alexandra, så är det. Jag har varit med i många band, och det här är det band som sprider mest glädje. Vi har själva energi i bandet som smittar av sig, och vi tycker att det roligt att stå på scen och dansa på borden. Det är viktigt att bjuda på en helhetsupplevelse, att vara energiska och glada är en del av vårt varumärke. n

Smakfulla presenter Vi älskar att ysta – mild, lagrad och smaksatt hårdost av färsk mjölk från gårdarna i trakten. Nu har vi samlat flera goda och gräddiga ostar till olika presentlådor. På boxholmsost.se/presentkartonger hittar du flera goda presentlådor. Eller ring oss på 0142-29 33 30

Annons_presentlada_196,5*130.indd 1

2014-11-04 13:56


KRÖNIKA

Vin i Linköping

MÄSSAN VIN I LINKÖPING gick av stapeln för andra gången i

Linköping, och årets upplaga blev mycket större än föregående mässa var. Mässarrangör var Stanley Wong, som har erfarenhet av mässor och har bedrivit den verksamheten under många år och haft mässor på många ställen runt om i vårt avlånga land. I Linköping var deltagarantalet nästan dubbelt så stort som första året. Mässan besöktes under fredagen av 900 personer, och lördagens deltagarantal var hela 2 200 personer. Totalt på två dagar kom det 3 100 personer, vilket är underbart. Som utställare fanns många av våra välkända märken på Systembolaget, men också mycket lokala utställare. På mässan syntes bland annat Centralbryggeriet, ett lokalt bryggeri som stolt kunde uppvisa sina olika Folke-öl. CAVAROSA WINE VAR givetvis med på mässan och kunde visa upp RICHARD JUHLIN SOM GLADELIGEN SIGNERADE SIN BOK EN DOFT AV CHAMPAGNE PÅ MÄSSAN.

BERTIL WILHELMSSON PRESENTERAR CAVAROSA VIN I MONTERN.

46

vårt sortiment av viner som besökarna kunde prova. Vi kunde också stolt presentera Sveriges egen världmästare i champagne Richard Juhlin, som inte bara stod i vår monter utan också hade två champagneprovningar på Konsert och Kongress. Richards provningar var välbesökta. Där kunde deltagarna prova vår champagne och få en föreläsning om champagne och dess smak och dofter. Jag hade också möjlighet att ha två provningar på mässan. Det ena var en provning där vi jämförde Spaniens viner med Italiens, och i den matchen fick Spanien se sig besegrad av Italien. Den andra provningen var provning av viner från Toscana och då de två speciella små områden på Toscanakusten som heter Bolgheri och Maremma. Här gör man inte de klassiska chiantivinerna av sangiovese, utan viner som görs av andra klassiska druvor som bland andra merlot och cabernet savignon. På lördagskvällen hade vi en champagnemiddag med Richard Juhlin på BK Livingroom, där 40 gäster fick förmånen att äta en helt underbar middag med fantastiska champagner till. Under ledning av Juhlin fick gästerna en lektion om champagne, och de fick också lära sig att man kan dricka denna ädla dryck till en hel måltid. n PETER LANNESAND Cavarosa


KRÖNIKA

Erfarenhet och ny kunskap. Kan det bli bättre? ALLA BLIR VI ÄLDRE. Ibland får jag en känsla av att det är något som många inte riktigt vill kännas vid. Jag har aldrig riktigt förstått det. För med ålder kommer ju sådant som man helt enkelt inte kan skaffa sig på något annat vis. Sådant som erfarenhet, till exempel. Och precis som det gäller för oss som individer så gäller det även för företag. Företag som har funnits under en längre tid har klarat förändringar i konjunkturen, tillväxt och förändring med mera. Det är värden som verkligen betyder mycket även för framtida utveckling. MEN OM ETT FÖRETAG ska kunna leva under riktigt lång tid så krävs det även att ledarskapet klarar av att förändras och förnyas i takt med samhällets utveckling i övrigt. Det är här som generationsskiftet blir så spännande. Allt det där som en gång gjorde att någon startade ett företag, passionen och engagemanget, drivkraften och envisheten måste överföras till nästa generation. I en ny tid. Där nya förutsättningar och utmaningar

sätter agendan. Den nya generationen måste kunna införliva allt detta med sina egna idéer och tankar framåt.

ATT VÅGA UTVECKLAS innebär att omfamna förändringen. Kan vi dessutom dra lärdom av dem som gått före har vi alla möjligheter att lyckas.

IBLAND SKER GENERATIONSSKIFTET inom

familjen. En son eller dotter tar över verksamheten. I andra företag sker skiftet genom att en ny ledning slussas in utan tidigare koppling till företaget. Oavsett vilket så innebär sådana här skiften alltid att företagen går igenom en känslig fas. För att bejaka det nya innebär samtidigt att en framgångsrik generation måste våga släppa taget. I DET HÄR NUMRET av Affärsstaden kan du läsa om flera sådana här skiften. Jag hoppas att det ska vara inspirerande, oavsett om du är på väg att lämna ett företag i nya händer eller om du är på väg att få ett större ansvar. All utveckling kräver att det gamla ersätts med det nya, precis som i det vardagliga livet. Att välja en väg innebär att andra vägar avslutas eller förändras.

Lycka till! n

MATHIAS ERICSSON Varumärkes- & kommunikationsstrateg


SYNTEISM: ATT SKAPA GUD I INTERNETÅLDERN Tillsammans har socialteoretikerna Jan Söderqvist och Alexander Bard, den senare bördig från Motala, skrivit tre böcker; Nätokraterna, Det globala imperiet och Kroppsmaskinerna. Med sin fjärde bok, Synteism: Att skapa Gud i internetåldern, ger de oss nu även en ny religion. TEXT: ANNA ADOLFSSON

FÖRSTA SIDORNA SUGER tag i mig

som läsare och får mig att både nicka instämmande och brista ut i några spontana Aha, det är så det ligger till! Författarnas resonemang känns både logiska och relevanta och förklarar på ett pedagogiskt sätt varför Gud finns, och faktiskt måste finnas. Väldigt intressant för en typiskt modern, religiös sökare som känner att kyrkan nog är lite förlegad men som trots det inte vågar förkasta tanken på den allseende guden som delar ut straff vid domedagen. Resonemanget går vidare för att bevisa att internet, helt logiskt, kan vara Gud, skapad av människan. Jag fortsätter att nicka instämmande tills jag kommer till ett stycke om hur vi accepterar vissa fakta som sanna, utan att alls själva ha möjlighet att kontrollera om de stämmer. Einsteins E = mc2 lyfts fram som exempel på något som inte längre ifrågasätts, men som få förstår. Det blir ett uppvaknande som får mig att börja läsa mer kritiskt och inse att jag egentligen inte har en aning om huruvida alla de teser författarna hänvisar till är vare sig sanna eller relevanta. FÖR ATT ÖVERTYGA om att ett paradigmskifte

verkligen håller på att ske, drar de sig inte för att helt skriva om historien. De traditionella tidsepokerna, som stenåldern och järnåldern, beskrivs som en produkt av industrialismens vilja och behov av att sätta sig själv som slutstationen för all utveckling. Istället lyfts tänkandet, skriftspråket, tryckpressen och slutligen internet fram som de stora mänskliga revolutionerna där paradigmskiften ägt rum. Med dessa som klossar bygger författarna sin tes om vad som händer i vår samtid och vad det innebär för framtiden. De gör alltså precis som sina föregångare, sätter

48

sig själva på toppen av berget och berättar att nu, nu är vi i mänskligheten äntligen framme. SÅ ÄR DÅ BOKEN

bara en lång uppräkning av rappakalja? Nej, absolut inte! Budskapet är på sina ställen häpnadsväckande och resonemanget så väl underbyggt att det vore förvånande om det inte var mer än ett uns av sanning i deras förutsägelse. Duon förespådde trots allt både både dotcomkraschen och 11 september. Vill du vara med och ta plats i det nya paradigmet, då måste du ta till dig det och hoppa på så fort som möjligt. Annars förvandlas du ofrånkomligen till en del av det passiva konsumtariatet som styrs av nätokraterna. MEN. FÖR ATT GÖRA det behöver du inte ägna flera dagar åt att ta dig igenom boken, eller för all del veckor för att även sätta dig in i hela Futuricatrilogin. Gå ut på nätet istället. Googla fram någon av alla de föreläsningar med Alexander Bard som finns på Youtube. Där sammanfattar han själv alla böckerna på ett minst lika spännande, och väldigt mycket mer underhållande, sätt. Det tar mycket kortare tid än att läsa. Och som författarna

själva skriver i sina böcker: »Evigheten finns inte längre.« Vi har en kort utmätt tid som vi måste göra det bästa av. Se till att använda den effektivt. n SNABBFAKTA FÖRFATTARE: Alexander Bard & Jan Söderqvist FÖRLAG: Bookmark Förlag, 2014 ISBN: 978-91-7547-179-2, 378 sid


KRÖNIKA

Generationsskifte i e-butiken

DEN SOM BEFINNER sig i stormens öga upplever vädret som lugnt, himlen blå, ingen nederbörd. Detsamma gäller stora förändringar i omvärlden, de som är mitt uppe i förändringarna märker bara en liten krusning. Bara när vi tittar i backspegeln ser vi vilka stora förändringar som skett. Vi har upplevt hur e-handel och internet har omdefinierat en rad branscher och vårt beteende. Inom IT har Microsofts produkter varit helt dominerande på konsumentmarknaden och till delar även på företagsmarknaden. Nu är det dags igen att lära om.

BILDEN FÖRESTÄLLER INTE ETT FOTAVTRYCK I SNÖN, UTAN ÄR EN SATELLITBILD PÅ ÖGA AV ORKANEN ISABEL SOM HÄRJADE ÅR 2003. GARTNER FÖRUTSPÅDDE EN nedgång för Microsoft från 2008 års toppsiffror på närmare 90 procent till 13,7 procent i slutet av detta år. Nu har även Microsoft dragit ned sina egna prognoser för 2014 till 14 procent. Förr anpassade man webbplatser för Microsofts programvara och surfning från skrivbordsdatorn. Nu är istället Linux den stora dominanten och det är nya plattformar som gäller. Nya beteenden och nya plattformar förändrar köpbeteendet hos våra konsumenter. Fyra av tio genomför sina köp på internet via sin mobiltelefon eller möjligtvis en platta, enligt företaget DIBS årliga undersökning om svensk e-handel. Det innebär att om din e-butik inte är mobilanpassad så riskerar du gå miste om upp till fyrtio procent av din potentiella omsättning. Faktum är att fyra av tio uppger att de avbrutit köp på grund av just detta. Det är inte priset längre som är den viktigaste konkurrensfaktorn utan bekvämligheten. Det ska vara enkelt och lättillgängligt att göra affärer, annars blir det inget. Nästan hela e-handelstillväxten sker

på nya plattformar. Tillväxten har varit cirka sju procent varje år och verkar fortsätta i samma takt, e-handeln har ännu inte nått sin potential. Även inom betalningslösningar sker stora förändringar. Nya aktörer tar marknadsandelar, vi har i Sverige Swish som på kort tid har fått två miljoner användare. Apple har lanserat sin egen betallösning och hoppas med denna lägga beslag på företagens kundregister och registrera kundernas beteende, som har blivit en handelsvara. Googles och Facebooks framgångar bygger på att de kan sälja annonsplats med större träffsäkerhet än någon annan. Den aktör som förmedlar pengarna kommer att få starkare ställning än Ica-kortet och de sociala medierna tillsammans. Kryptovalutor, snart den enda möjligheten att handla med integriteten i behåll, verkar ha kommit för att stanna. Du kan exempelvis idag handla med bitcoin hos Webhallen. HUR OCH NÄR VI GÖR våra affärer ändras också. Skillnaden mellan e-handel och handel suddas ut. Samma modell som SJ tillämpar med e-biljett som du visar upp på tåget kan du tillämpa inom många andra områden. Varför kan du inte beställa din hamburgare eller latte när du står i kön? Du kan då gå direkt och hämta din vara och visa att det är betalt med ditt e-kvitto. När ska du kunna beställa tid till biltvätten för att slippa kön? Idag är resor den dominerande branschen inom e-handel (32 procent) medan det är tjänster och förbrukningsvaror som växer mest. Starkast tillväxt har streamade TV/film- och musiktjänster just nu. Våra konsumtionsbeteenden förändras i snabb takt och det är bekvämlighet som är avgörande. Det är inte bara konsumentbeteendet som ändras, utan samma tendenser kan vi hitta inom traditionella B2B-branscher. Vem trodde att affärsystem skulle handlas i e-butik för bara ett par år sedan? TROR DU ATT DIN BRANSCH sitter säkert? Många små förändringar kan förändra förutsättningarna i grunden även för dig. Det är generationsskifte i e-butiken, så se upp. n

ANDERS WALLENQUIST VD, Vertel AB

49


GENERATIONSSKIFTE I HÖNSGÅRDEN!

Nedräkningen har börjat. Känslan är densamma som när man väntar på att det ska bli julafton och den stora frågan är om man kommer att få några paket. Skillnaden är tre dagar och förmodligen innehållet i dessa ömtåliga »paket«. Barnen är nyfikna och frågar varje dag: När är det dags? När kommer de? PÅ DAG 21 KLÄCKS DE , en efter en, om man har tur. För ibland

blir det inga kycklingar. För några dagar sedan började det pipa i äggkläckningsmaskinen från ett av äggen. Ett tecken på att de är på gång. Dagen efter satt det en blöt liten kyckling mitt bland alla ägg, den liknade mest en dinosaurie. Efter några timmar var den torr och mer lik en dunboll. Nu har vi sex stycken dunbollar i olika kulörer av rasen kochin som bor i vår källare. Förmodligen kommer någon av våra stora kochinhönor att adoptera dessa och lära dem allt hon kan. Alltifrån att skydda sig mot skator till att picka efter mask. Dunbollarna kommer även att få fyra extramammor i form av våra barn. De kommer att lära dem att gunga hängmatta, åka vagn, titta på Bolibompa, hur man gör en loppa av papper och massor av andra upptåg. Så fort klockan ringer på morgonen springer barnen ner i källaren och ser efter att alla lever. Sedan tar de med sig en eller två kycklingar upp och myser en stund innan det är dags för påklädning och frukost för att slutligen gå till skolan. Det känns fantastiskt att kunna visa barnen vägen från ägg till vuxen höna eller tupp. De lär sig också förståelsen för djur och omsorg. Allt från hur man håller en kyckling så den inte stryps till att göra rent i dess bo. VI HAR HAFT HÖNS i cirka tre år och tycker det fortfarande är lika kul. Just nu hör jag dem pipa från källaren. Matdags. När vi skaffade höns så var vår tanke att bli självförsörjande på ägg. Vi ger hönsen matrester och de ger oss ägg. Bra kretslopp. Det man behöver vara förberedd på när man skaffar höns är att kunna ta bort en ur besättningen på grund av olika orsaker. Ett tag hade vi en tupp för mycket. Vi valde att nacka den och sedan laga till en coq au vin på honom. Det var den godaste gryta jag ätit. Jag ska erkänna att jag åt första biten med skräckblandad förtjusning, men jag åt vidare på grund av att jag vet att den här tuppen har levt ett lyxliv där han gått fritt i vår trädgård. Vi ville visa barnen att såhär ser en kycklingfilé ut på »riktigt«. I affären ligger de snyggt förpackade, men det är svårt för barn att förstå att dessa varit kycklingar med fjädrar, huvud och ben. När vi handlar hem kött från affären frågar barnen ofta vilket djur vi äter. De vill veta om det är en ko, kalv, lamm eller gris. Efter många funderingar så har de hela bilden klar för sig. Från ägg till middagsmat. DET KAN LÅTA HÅRT när jag beskriver det såhär, men för våra barn är det naturligt att låta någon tupp eller höna flyga till himlen. De kan vara jätteledsna och vill säga hejdå för att i nästa sekund fråga vad vi ska äta till middag. Blir svaret då hönsgryta kan jag inte lova att de kommer att äta den, men jag tror de kommer att ha större förståelse för livets olika skeden, från födsel till död, naturens kretslopp och respekten för djur. n

50

Lina lagar:

Coq au vin

från Per Moberg

DETTA BEHÖVER DU: • • • • • • • • • • • • • • • • • •

2 kycklingar (ca 1 kg), 1 stor ungtupp eller 1 större kyckling 1 st gul lök 2,5 st små morötter (2–3 st) 1 st purjolök 60 g smör (50–75 g) 125 g rökt sidfläsk (100–150 g) 1 st flaska rödvin (75 cl) 1,5 st lagerblad (1–2) 0,5 tsk svartpeppar 1,5 tsk timjan (1–2 tsk) 0,5 tsk stött rosmarin 2 st vitlöksklyftor Skalet från 1/4 citron Några persiljestjälkar 10 st schalottenlökar 300 g champinjoner, färska (200–400 g) 3 msk vetemjöl 1 dl vatten

GÖR SÅ HÄR: • Skölj och stycka varje kyckling i 8 delar. Skär fläsket i strimlor. • Skala löken och grovhacka. Skala morötterna och strimla dem. Snitta, skölj och skiva purjolöken. • Bryn fågelbitarna, några i taget, i en del av fettet på inte alltför stark värme. Lägg över dem i en rymlig gryta. Obs! Tillaga inte coq au vin i en oemaljerad järngryta. Syran från vinet löser ut järn som missfärgar rätten. • Stek fläsket knaprigt och lägg det åt sidan så länge. Fräs grönsakerna efter fläsket och lägg dem i grytan. Tillsätt vin, salt, kryddor, pressad vitlök, citronskal och persil jestjälkar. • Låt koka upp. Låt grytan koka under lock på svag värme i 15–25 minuter. Den längre tiden för ungtupp eller större kyckling. Skala under tiden smålökarna. Det går lättast om de först får ligga i hett vatten. • Borsta svampen om den är färsk och skölj den om det behövs. Skiva eller dela eventuellt svampen i mindre bitar. Lägg den i stekpannan och låt det mesta av vätskan koka bort innan du lägger i lite fett. • Fräs svampen och schalottenlöken och lägg ned dem i grytan. Häll på lite svampspad eller vatten. Lägg också i det brynta fläsket. Tag eventuellt upp persiljestjälkarna. Låt koka i ca 10 minuter. • Rör ut mjölet med vattnet. Blanda ner det i grytan och låt den koka i ytterligare 3–5 minuter. • Smaka av, grytan ska ha en mustig smak. Klipp över rikligt med persilja. Servera med kokt ris eller potatis och en blandsallad.


KRÖNIKA

Syns inte, finns inte … MAN KAN INTE NOG förklara för folk hur viktigt det är med reflex och lyse. Efter tre år i hyrbilsbranschen kan jag summera höst-, vinter- och vårmånaderna som ett stort frågetecken runt detta. Hur tänker folk? Jag har funderat och tror på följande scenario. Cykeln har en fungerande lampa, och det är framlyset. Cyklisten tänker: Jag ser ju trafiken och stannar och tar det försiktigt. Bra tänkt, men är det verkligen så bilister och övriga i trafiken ska uppfatta situationen? – Aha, där kommer en utan lyse, då stannar han/hon för allt rörligt i trafiken. Nej, så tänker inte vi övriga i trafiken, för vi ser er inte alls. Varje dag i tre år passerade jag det omskrivna övergångsstället vid »Konsumladan« i Linköping ungefär fyra till tio gånger per dygn. Jag säger bara: tur att bilister tar det lugnt där. Jag själv hade kunnat köra på i alla fall fem till åtta cyklister per säsong just där. Men att cyklister inte har lysen är en sak, att de har skygglappar stora som elefantöron och cyklar rakt ut framför bilarna är en helt annan sak. För det händer också. Jag blir inte förvå-

nad över nyheter om att cyklister blir påkörda, jag blir heller inte förvånad över att det sker mer på höst, vinter och vår. VARFÖR UPPSTÅR DÅ dessa påkörningar?

Alla i trafiken ska kunna kommunicera med varandra. Under mörkermånaderna så är det ett måste att alla ser till att synas. Bilister, cyklister och fotgängare ska kunna stanna och titta på varandra för att sedan enligt lagen följa den som ska åka, gå, cykla först. Men då måste alla synas. Jag undrar hur det skulle se ut om billisterna slog av ljuset på bilarna kl 06.45 en novembermorgon. Tjena! Ingen skulle se någon. Så snälla alla i trafiken: Se till att synas! Men jag vill också säga att det finns många som är bra på att synas. All heder åt er, men vissa bilisters agerande i trafiken är inte försvarbart.

bokad tid hos däckverkstaden och de köper nya varannan vinter. Två av tio kollar däcken ungefär vid den här tiden på året, planerar att byta däck i sitt garage eller hos kompisen som har bra grejer. Dessa människor har också bra koll på sina däck. För sex av tio blir detta med vinterdäck totalt KAOS! Hur kan första halkan i form av plötslig temperatursänkning och blixthalka som följd, eller sju centimeter nysnö på natten komma som en total överraskning? Det är inget nytt, det bara är så varje år. Vi bor i de norra delarna av vår jord och då blir det kallt, någon gång, och ingen vet när. Så förbered er på däckbyte innan ni står där och det är för sent. n

VINTERDÄCKEN SKA PÅ vilken dag som helst,

och jag vet hur det är. Av tio har två råkoll på sina däck. De har till och med en stående

MIKAEL LINDH Motor-entusiast


Det är vi som är Årets affärsbank!

Danske Bank Finanscenter i Linköping erbjuder kvalificerade tjänster inom företagsrådgivning och vårt team består av erfarna medarbetare med ett starkt kundengagemang. Som del i en av Nordens största finanskoncerner erbjuder vi dessutom de bästa finansiella lösningarna med starka, globala resurser. Varmt välkommen önskar Mikael Hellman med kollegor. Finanscenter, Gottorpsgatan 1 i Tornby.

Affarsstaden 9 2014  

Innehåller bland annat: Omslagsprofil är Syskonen Norin. Tema: Generationsskiften. Östgötakök, Ica Smedby, Åhmans traktorcentrum, sponsring....

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you