Page 1

Per Jensen i en ny bok: »UTAN HUNDAR SKULLE det inte finnas stora städer

eller högteknologi och vi kanske skulle ha varit totalt några tiotal miljoner individer.«

VI HAR INTERVJUAT det

FRONTWAY FIRAR tioårsju-

hemliga och framgångsrika bandet Ghost med rötter i Östergötland. De har mer i en affärstidning att göra man vad man tror.

bileum genom att ro hem en order från Stora Enso i Kina som är så hög som 20 procent av företagets nuvarande omsättning.

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING

Lena Miranda

Om sin nya roll som VD för Mjärdevi Science Park

Tema: Vecka45

Årets höjdpunkt för nyfikna!

|

NUMMER 8 2014


BRANDLINE

nettoMarginal [%] 3

Anders outsourcar ekonomifunktionen till Matrisen.

Missar skatteinbetalning.

Anställer ekonomer.

Fel i löneutbetalning.

Föräldraledighet. Vikarie rekryteras.

2

år Så här m 003. Anders 2

1

Anställd slutar.

År 2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2012

Berättelsen om hur Anders blev gladare och mer effektiv Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlighet att bryta loss sitt affärsområde på konsultföretaget och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och omsättningen ökar. En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomipersoner. Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare. Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker inte längre till.

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vändpunkten kommer när Anders ser precis en sån här annons som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna den administrativa mardrömmen. Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information: också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här? Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, info.linkoping@matrisen.se

Matrisen. Framgångens vän. Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt. Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se


Ansvarig utgivare Peter Nordlander Chefredaktör Daniel Atterbom Medverkande skribenter i detta nummer: Anna Adolfsson, Maria Bruto Elhar, Mathias Ericsson, Mattias Josefsson, Peter Lannesand, Lina Lindblad, Mikael Lindh, Joakim Löwing, Marcus Nygren, Anders Wallenquist och Malin Wändel Persson. Annonsförsäljning Peter Nordlander Telefon: 0708 21 45 95 peter.nordlander@affarsstaden.se

INNEHÅLL NUMMER 8 2014 4

Grafisk form Björn Lisinski

Affärsstaden är ett nytt månadsmagasin med hög ambitionsnivå och med siktet inställt på att vara relevant för läsarna. Vår ambition är att spegla såväl de mindre som större företagen i vår region. Vi kommer lyfta fram människorna både i och bakom företagen och vi kommer visa på allt det som utvecklar vår region framåt.

Affärsstaden utges av Affärsmagasin i Östergötland AB Strandgatan 2, 582 26 Linköping info@affarsstaden.se www.affarsstaden.se

LIU NEST är en snällare variant av »draknästet«.

SIDAN 11-27 VECKA45 Årets höjdpunkt för nyfikna arrangeras för femte året.

28

HALLÅ ELIN Whilborg professor i statsvetenskap, vad pratade du om på »Forskarfrukost – Vad händer efter valet«?

SUSANNE PETTERSSON är projektledare för Vecka45.

38

14

JOB PROVIDER LIVE arrangeras i Norrköping under Vecka45.

39

16

PERFEKT MATCHNING på Venture Arena under Vecka45. SIDAN 18 SMART SPECIALISERING Östsam och East Sweden Business Region arrangerar under Vecka45 en dag om »smart specialisering«.

20

MOTALA är extra innovativt under Vecka45.

23

INNOVATION CAMP är ett samarbete mellan Tekniska verken och Ung företagsamhet (UF) under Vecka45.

24

PER NAROSKIN föreläser på Mingel utan gränser under Vecka 45.

Tryck Tellogruppen AB Omslagsbild Kristin Carlén

26

12

Roger Ossmin Telefon: 0703 14 94 86 roger.ossmin@affarsstaden.se Narcissa Tellefsen Telefon: 0763 36 30 51 narcissa.tellefsen@affarsstaden.se

VI SOM GÖR AFFÄRSSTADEN

GAIA IT-byrå från Norrköping som expanderar till Linköping. IUC ÖST, Industriellt Utvecklingscenter Öst, i Finspång har utbildat över 70 000 människor.

40

ENERGIRIKET med spetskompetens inom energi, förnyelsebar och högteknologisk, expanderar ut från Finspång.

43

FRONTWAY firar tioårsjubileum med att ta hem en stororder frånStora Enso i Kina. SIDAN 44 GHOST Vi pratar om tydlighet i affärsidéer, hur man får en organisation i ständig rörelse att fungera, och hur det känns att spela sig till Manhattan.

46

TVÅ NYA SUVAR inför vintern, Hyundai Grand Santa Fe och Nissan X-trail.

OMSLAGSPROFIL 30

LENA MIRANDA Ny VD för Mjärdevi Science Park AB, ser ljust på framtiden. – Ja, jag är mycket positiv inför framtiden. Vi har mycket positivt att bygga på här. Vi har en bra inkubatorsmiljö som drivs av Linköpings universitet som föder fram spännande bolag. Vi hade fem bolag på 33-listan förra året (där Ny Teknik och Affärsvärlden utsett Sverige 33 hetaste teknikbolag). Vi har, menar jag, en dynamisk startup-miljö runt de här bolagen med många entreprenörer och en del »serieentreprenörer« som har varit med och startat flera bolag som finns och verkar i och kring staden. Dem ska vi ta vara på.

3


Affärsstaden vill spegla entusiasmen, entreprenörskapet och framtidsandan i staden samtidigt som vi har en förankring i regionens näringsliv. Vi är ödmjuka inför det stora kunnande som finns i regionen. I detta nummer får du träffa Narcissa på marknadsavdelningen.

Vi andra som jobbar med tidningen:

PETER NORDLANDER Han har en bakgrund på Radio Östergötland och som ägare av Kalle P. Sko. I Affärsstadens redaktion är han VD och ansvarig utgivare. På fritiden umgås han med familjen och såväl lyssnar på som utövar musik.

NARCISSA TELLEFSEN MARKNAD FRÅN OCH MED DETTA nummer är Narcissa Tellefsen ny säljare på Affärsstaden. Hon kommer att dela sin tid mellan Linköping och Norrköping. – Om man känner till Harry Potter så finns det en häxa där som heter Narcissa Malfoy. Jag heter samma sak, säger hon och skrattar. Narcissa Tellefsen är glad när Affärsstaden intervjuar henne. Det är hennes första dag på jobbet. Hon är född och uppvuxen i Sarajevo, och bor sedan 16,5 år i Norrköping. Hon är intresserad av språk och talar svenska, tyska, danska, engelska, ryska, italienska, bosniska, kroatiska och serbiska. Hon är 39 år, och har en dotter på sju och en hund, en liten chihuahua. NARCISSA TELLEFSEN HAR ERFARENHET av business-to-­ business-försäljning, senast på Clearsense och deras Google Adwords-försäljning. – Det var även sökoptimering och jag har hjälpt kunder med grafiska profiler, design och att komma på idéer till vad de ska ha på sin webbsida.  För en kund som ville satsa på internetmarknadsföring gjorde hon allt från logga till innehåll. – Innan dess arbetade jag som jobbcoach på Aventus, ett Göteborgsbaserat företag. Jag arbetade för en region som heter Sjö, det var ett jätteområde från Ljungby upp till Stockholm.

DANIEL ATTERBOM Daniels har varit journalist sedan 1980 och arbetat för tidningar som Bild & Bubbla, Expressen, Foto, Svenska Dagbladet med flera. Daniel är Affärsstadens redaktör. Han beskriver sig som en läsande hundmänniska. BJÖRN LISINSKI Björn har en bakgrund inom reklam­branschen, som programmerare, med webb och med all typ av design och grafisk form. I Affärsstadens redaktion är han formgivare. Han arbetar även som grupp­träningsinstruktör på Frisk Sport & Fitness. GÖRAN CARLSSON Göran är har arbetat, både som revisor, ekonomichef i Östergötland och i Stockholm. Göran är styrelseledamot i Affärsmagasin i Östergötland AB. På fritiden spelar han curling, reser mycket och tar hand om sin 1700-talsgård. MATHIAS ERICSSON Mathias har arbetat med kommunikation och affärsutveckling i såväl internationella, som lokala företag och har under senare år fått ett allt tydligare fokus på entreprenörsdrivna bolag. Är styrelseordförande i Affärsmagasin i Östergötland AB. KRISTIN CARLÉN Kristin har arbetat med fotografering i cirka tio år och har bland annat sysslat med mode-, modell-, skol- och fastighetsfoto. I Affärsstadens redaktion är hon logiskt nog fotograf. Fritiden ägnar hon åt vänner, familj och resor.

NARCISSA BESTÄMDE SIG fort för att börja jobba på Affärs-

staden. – Jag fick en tidning i handen på Östgötaforum. Min kollega Per visste att jag letade jobb och rekommenderade mig för Roger Ossmin. När jag bläddrade i Affärsstaden kände jag att det är en riktig kvalitetstidning. Det är något som jag har saknat i Norrköping. Efter att ha läst den kände jag att det här är något som jag verkligen vill jobba med.  FÖR HENNE ÄR det som att komma hem.

– Jag har en bakgrund som journalist. Jag är utbildad på BBC och har jobbat på radio och TV i Sarajevo. Jag började under kriget i Bosnien och Hercegovina. Journalistik är mina rötter, jag kommer ihåg det med glädje. Men jag har inte jobbat på tidning. Jag ser det som en stor utmaning och samtidigt en möjlighet. För den här tidningen har en fantastisk framtid, och jag brinner för utmaningar. Det är riktigt spännande. n

4

ANNA ADOLFSSON Är frilansjournalist. Hennes bakgrund är brokig och omfattar bland annat arbete i turismnäringen i Östergötland och riskhantering inom Systembolaget. Utöver skrivande ägnar hon sig idag mest åt virkning och åt att renovera sitt torp i Motala Verkstad. JOAKIM LÖWING Joakim har drivit sin egen firma Löwing Frilansjournalist sedan 1998. Joakim är skribent och arbetar både åt dagspress, veckotidningar och månadstidningar. På fritiden umgås han med familj och vänner, tränar eller tittar på sport och film. ROGER OSSMIN Roger Ossmin är säljare. Han delar sin arbetstid mellan Åtvidabergs FF (ÅFF) och Affärsstaden. Han är en duktig tennisspelare, med tolv säsonger i Linköpings TK:s A-lag, som även gillar golf.


NORRKÖPING

GAMLA LINKÖPING

NCSC AWARDS

Anna Falk, från Linden Köpcentrum samt Spiralen Köpcentrum, Norrköping (Lundbergs fastigheter) är en av de nominerade i kategorin för Bästa Svenska Köpcentrumledare i NCSC Awards 2014. Finalen går av stapeln den 16 oktober på Grand Hôtel i Stockholm. n Källa: ncsc.se

KVÄLLSÖPPET I GAMLA LINKÖPING

Den 2 oktober startade Friluftsmuseet Gamla Linköping med kvällsöppet på torsdagar under vinterhalvåret. Torsdagskvällarna kommer att innehålla visningar, föredrag, skaparkvällar och mycket annat. Utställningarna i Curmanska magasinet och Ågatsmagasinet samt några av områdets caféer och butiker håller även extraöppet till 20.00. Höstens program omfattar dramatiserade skymningsvandringar, skapande verkstad för vuxna, modellbygge för barn, ljusstöpning med mera. Hos Dahlbergs café blir det stickcafé, Historiska kompaniet arrangerar hantverkskvällar och det bakas våfflor med veckans våffelbagare hos Ernia Interiör & Våffelstuga varje torsdag. – Det känns viktigt att utöka öppettiderna när de flesta är lediga. Vi har redan öppet helger klockan 11-16, och att införa kvällsöppet en kväll i veckan känns som ett naturligt steg att ta. Vi hoppas att fler ska hitta till Friluftsmuseet Gamla Linköping även under lågsäsong, säger Tina Karlsson, museichef. n

NORRKÖPING DOKUMENTÄRFOTOPRIS 2014

För fjortonde året i rad delar Arbetets museum i Norrköping ut dokumentärfotopris till fotografer som är opinionsbildande, socialt engagerade och som skildrar Arbetets museums kärnväde kring allas lika värde. Årets pristagare heter Johan Sundgren, Roger Thuresson, Klara Källström och Thobias Fäldt samt Gunilla Knape. Prisutdelning sker den 18 november. n Källa: Arbetets museum

Källa: www.linkoping.se

LINKÖPING

Elever från årskurs två mötte forskare HAR DU JOBBAT PÅ NASA? Hur startar solen? Finns det aliens? Ett regn av frågor möter forskaren Magnus Herberthson när han besöker Björnkärrsskolan årskurs två. Han har blivit utlånad dit från sitt ordinarie arbete som professor i tillämpad matematik vid LiU. »Låna en forskare« är en del av evenemanget Forskarfredag, där det finns möjlighet för skolor och allmänhet att få träffa forskare och få veta mer om deras arbete. Läraren Maria Nilsson berättar att de ville få besök av en rymdforskare eftersom de ska

arbeta med rymden framöver. – Det här får bli en inspiration inför det. Vi har också diskuterat vad en forskare är och gör. Oftast har barnen en bild av en forskare, vem det är och hur han eller hon ser ut. De fick rita en bild och de flesta ritade forskaren som väldigt gammal med skägg och glasögon. Björnkärrsskolans forskarbesök var en del av Linköpings universitets medverkan i Forskarfredag 26/9. Ett femtiotal skolor fick låna en forskare, för att få veta mer om vad de gör. Dagen hade även

ett späckat program för allmänheten, med möjlighet att lyssna till föredrag över en frukost eller lunch. Man kunde också träffa forskare på Stora torget och ställa frågor om deras arbete. Researchers’ Night arrangeras den sista fredagen i september runt om i Europa. En rad orter i Sverige deltar också, men under namnet ForskarFredag. Syftet är att allmänheten, inte minst barn och unga, ska få inblick i forskares vardag och se hur spännande och kul forskning är. n Källa: liu.se

LINKÖPING

Spotscale får utvecklingsstipendium LUDVIG EMGÅRD, SPOTSCALE AB får SKAPA utvecklingsstipendium 2014 Den tredje oktober var det stor festlighet på Linköpings slott. För första gången delades årets stipendier inom ramen för Skapa, ut vid ett alldeles eget arrangemang. Ludvig Emgård på Spotscale AB fick ta emot Skapas stora Utvecklingsstipendium 2014 av landshövding Elisabeth Nilsson. En del av motiveringen låter så här: »I kombination av tre unga teknikområden: drönare, 3D-konstruktion och öppen 3D för webben (WebGL) har Spotscale lyckats skapa en helt ny och unik produkt på 3D-kartläggningsmarknaden«.

Förutom Ludvig Emgård på Spotscale AB fick Michel Pinna och Emil Gustafsson på Civilized Villiains ta emot det andra regionala Skapa-stipendiet, Framtidens innovatör. Spotscale är ett LEAD-bolag som skapar 3D-modeller över byggnader och kvarter med hjälp av nya innovativa scanningsmetoder. Genom effektiva visualiseringslösningar skapas en mycket mer verklighetstrogen och naturlig modell över byggnader än vad som tidigare varit möjligt. Detta underlättar till exempel stadsplanering och planering av ombyggnationer.  n Källa: www.lead.se

5


LEDARE: PETER NORDLANDER

Det växer som svampar i backen! I HELGEN VAR VI UTE i stugan och ställde undan för vin-

tern. Tidigt, tycker du? Ja kanske det, men bor man på en ö så gäller det ändå att ligga steget före. Och hur många gånger har man inte konstaterat att nu måste vi verkligen åka ut och dra upp båtar, bära in trädgårdsmöbler och stänga av vattnet. Lite sorgligt, men också något att längta till fram på vårkanten. DET BLEV FÖRSTÅS också en tur till skogen.

Och det spännande med svampen är att den på något sätt är både förutsägbar och oberäknelig. Känslan av att veta att bakom den granen finns det kantareller, för där har jag plockat dem 15 år i rad. Men också de överraskande ställen där man aldrig trodde det kunde finnas svamp, ja eller åtminstone inte svamp av de fem-sex sorter jag brukar plocka. I DET HÄR NUMRET tar vi fasta på alla innovationer som

finns i vår region och allt det spännande som händer under Vecka 45, innovationsveckan. Som en slags svampguide går vi bakom rätt sten, pekar mot rätt gran och berättar om flera av de spännande aktiviteter som sker i vårt län den veckan. En hjälp för dig när du ska välja vilka delar av Vecka 45 som du är intresserad av. FÖR VISST ÄR DET EN SPÄNNANDE region vi bor och lever

i, här kläcks det nya idéer och startas nya företag som vore det svampar som växte upp ur backen. Och precis som skogens svampar oftast växer upp som små öar mitt i skogen, så bor vi i en region av tillväxtföretag.

En positiv kraft i samhället För långsiktig tillväxt behövs blick för ekonomi, samhälle och miljö. Vi på Swedbank kommer att fortsätta delta i det lokala samhället och bidra till utveckling och tillväxt i Östergötland. Med ett samhällsengagemang sedan 1820 har vi erfarenheter kring långsiktighet och nära utveckling. Samtidigt har vi också respekt inför framtida utmaningar och möjligheter. Det kan gälla integration, ungdomars möjligheter och sysselsättning. Detta gör vi genom vårt arbete med Unga Jobb, Ung ekonomi och Ung företagsamhet.

I NÄSTA NUMMER kommer vi att skriva om möjligheterna

och svårigheterna vid generationsskiften. Om vikten av ett bra styrelsearbete och bra rådgivning då kompetens och kunnande ska flyttas till en annan part. Har du tips om vad vi ska skriva om, hör av dig! Tillsammans med dig som läsare vill vi fortsätta att utveckla tidningen. n

Vår vision att göra det möjligt för människor, företag och samhällen att växa innebär handling för oss. Samhällsbyggnad innebär från det stora till det lilla men båda är lika viktiga. Det är vad vi på Swedbank i praktiken menar när vi säger att samhällsutveckling ligger oss varmt om hjärtat.


VI TAR HAND OM DINA IT-BEHOV.

KRÖNIKA

Kärlek eller rädsla?

Med oss som partner kan du känna dig trygg med din IT. VALET ÄR ÖVER för den här gången. Rösterna är räknade och

för många människor i Sverige var det en svart dag. Ett parti tog ett rejält kliv framåt och de 87 procent som inte röstade på dem frågar sig: Hur kunde det ske? Vart är vi på väg? Hur kan man lägga sin röst på en grupp människor som inte tycker att alla är lika mycket värda? Kanske finns förklaringen i människors svikna kärlek eller i deras rädsla för att inte kunna ta hand om de sina. Kanske är det en protest mot politiker som inte lyssnar och inte bryr sig. Jag har inte svaren och jag är absolut ingen politisk analytiker, jag bara, som många andra, funderar. NÄR JAG VAR LITEN var jag paniskt rädd för atombomben som skulle förgöra oss alla. Idag har den rädslan hamnat i skymundan för allt annat som är skrämmande i världen. Vi får dagligen rapporter om hur IS drar fram i Irak och Syrien, hur ebola härjar i Afrika och hur människor i Ukraina bekämpar varandra. En diakon i Svenska kyrkan menade att världen styrs av två förhärskande känslor: kärlek och rädsla. Inte kärlek och hat som man skulle kunna tro. Hat är en följd av rädsla eller kärlek. Och jag tror att hon har rätt. Ingen människa föds med hat i sitt hjärta. Hatet uppstår då man själv eller de man älskar hotas, eller då någon man älskar sviker. Men även kärleken kan få människor att begå osannolika handlingar.

0775-151000 it-hantverkarna.se

det ”Bland te roligas rt” jag gjo

JUST NU LÄSER jag en bok om Anders Behring Breivik, massmördaren från Utøya, om hans liv och alla de händelser som ledde fram till den ödesdigra dagen. Det var inte hat som var drivkraften, och inte heller rädsla, utan han trodde verkligen på att det han gjorde var rätt. Ett slags kärlek till principer.

”Jag älskar att uppfinna och här får jag dela idéer med andra”

Tekniska verken Innovation Camp 21 timmar. 80 elever. 100-tals idéer.

I LÖRDAGS (20 SEPTEMBER) samlades drygt 2 000 människor i Vadstena till stiftsfest. Biskopen bjöd in till en dag i kärlekens tecken. En dag som omfattade hela Guds skapelse. 2 000 människor som delar Guds kärlek till världen kan tyckas som en droppe i ett hav av ondska, krig och förstörelse. Men för att ta till ett gammalt och slitet uttryck: det är droppen som urholkar stenen. Man måste inte möta hat med hat, även om det är det som ligger närmast till hands. Man behöver inte heller leta efter syndabockar då något inte blir som man tänkt sig. KANSKE ÄR DET INGENS FEL. Livet är inte alltid rättvist, men

man kan låta bli att låta hatet ta över. n

Innovation Camp är Tekniska verkens och Ung Företagsamhets årliga innovationstävling där deltagarna efter 21 intensiva timmar presenterar sina allra bästa idéer. Välkommen till Campmingel den 7 november kl 10.30 på Tekniska verkens kontor, Brogatan 1. Se finalbidragen, hylla vinnarna och var på plats där det händer, när det händer! Läs mer tekniskaverken.se/innovationcamp

MARIA BRUTO ELLHAR Kommunikatör Svenska kyrkan Linköping

7


MOTALA

SÖDERKÖPING

Aqilles Invest flyttar huvudkontoret VERKSTADSBOLAGEN MOTALA VERKSTAD,

Motala Train och Fosie Mekaniska Verkstad flyttar sitt huvudkontor till Motala. »Vi gör denna förändring eftersom merparten av verkstadsbolagens aktiviteter är baserade i Motala. För våra verkstadsbolag blir detta mycket bra eftersom vi kan integrera ledningen mer i den operativa verksamheten«, säger Anders Holm i en kommentar. n Källa: www.aqilles.com

LINKÖPING

Malmslätt – rätt och slätt

Pantletare med 16 000 burkar! UNDER SOMMARLOVET HAR Veronica Kristers-

son 12 år och från Söderköping varit pantletare och lyckats samla ihop nästan16 000 tomma burkar och petflaskor. Det betyder att hon är en av vinnarna i Pantameras tävling »Pantletarna«. Utöver alla pengar hon lyckats panta ihop och ett gott miljösamvete är Veronica också lycklig vinnare av en iPad. I sommar har Pantamera lockat 920 barn och ungdomar som tillsammans har samlat

in över 600 000 burkar och petflaskor. Pantletartävlingen är en av många aktiviteter som Pantamera genomför för att öka medvetenheten kring miljö och återvinning hos barn och unga. Pantletaren Veronica Kristersson från Söderköping lyckades komma på första plats i miljötävlingen genom att samla ihop pant för 15 994 kronor. n Källa: www.soderkoping.se

NORRKÖPING

Årets unga VD:ar nominerade! TORSTEIN FINBERG ÄR nominerad till »Årets

DIBB FÖRLAGS ALLRA första produktion, bok-

en »Malmslätt – rätt och slätt. Historien om ett samhälle«, blev en succé och sålde slut på ett par månader. Boken grundar sig på skriven information, intervjuer, bilder och dokument som skildrar livet i samhället Malmslätt från omkring år 1900 fram till ungefär 1980. Nu, ungefär två år senare, trycker man upp en andra upplaga, med mjuk pärm men i övrigt samma innehåll. Boken kommer att finnas till försäljning på Flygvapenmuseum samt av Malmslätts AIK på Ica i Malmslätt. n Källa: www.dibbforlag.se

8

unga VD«. Årets unga VD är en utmärkelse som vill lyfta fram goda exempel och uppmärksamma duktiga VD:ar som driver sina organisationer och svenskt näringsliv framåt. Syftet är att lyfta fram och belöna goda exempel bland Sveriges vd:ar och genom det goda exemplets makt påverka till ett gott ledarskap och en positiv utveckling av Svenskt näringsliv. Torstein började på Solid Media Group 2012. Företaget levererar lösningar för marknadsföring i sociala och digitala medier i hela Skandinavien. Produkterna är positionerade i en marknad som växer med 60 procent om året. Förra året flyttade han från det norska huvudkontoret till Norrköping när han utsågs till vd för ett bolag som köpts upp med anledning av företagets satsning i Sverige. »I januari utökade vi verksamheten och etablerade säljkontor i Stockholm. Vårt fantastiska produktionsteam stannade kvar och utgör i dag verksamheten i Norrköping. Efter det har vi sett en stark tillväxt av kunder, allt i från butiken på hörnet till stora kedjor som Svensk Fastighetsförmedling och Actic«, säger Torstein.

Utmärkelsen Årets unga VD 2014 kommer att delas ut den 10 november 2014 på Berns salonger i Stockholm. Priset delas ut i tre kategorier - små, mellan och stora företag. Konferencier är Anna Bellman från Bellacom. Bland de kandidater som får flest röster kommer sex att gå vidare till final på den stora årliga galan Årets VD på Berns Salonger den 10 november. n Källa: www.entreprenor.se


MOTALA

LINKÖPING

Karin Adelsköld leder Motalagalan

El från biokraft fortsätter att öka

DET BLIR ETT hett namn som leder andra upplagan av Motalagalan den 8 november. Komikern, journalisten och Twitterdrottningen Karin Adelsköld kommer att greppa micken för att leda gästerna genom galakvällen. Motalagalan arrangeras lördagen 8 november i den för kvällen galaklädda Team Sportiahallen. Under galakvällen som består av middag och underhållning delas utmärkelser i sex olika kategorier ut. Motalagalan är ett sätt att uppmuntra de drivkrafter som har tagit kommunen dit den är idag, och som i framtiden kommer utveckla Motala kommun ännu mer. Röda mattan rullas ut och fotoblixtar smattrar när hundratals gäster anländer och välkomnas av allt som hör en riktig gala till. Galan är initierad av Tillväxt Motala AB, MVT, Motala kommun, Företagarna Motala/Vadstena, Vätternrundan och Länsförsäkringar Östgöta samt ett stort antal partners.

Biljettbokningen inför Motalagalan är nu i full gång. Läs mer och boka dina biljetter här: www.motala.se/motalagalan n Källa: www.motala.se

DET FINNS 201 biokraftverk i drift i Sverige idag och drygt 30 anläggningar byggs eller planeras. Det visar tidningen Bioenergis nya sammanställning över biokraft i Sverige. Den totala installerade effekten i de biokraftverk som är i drift är cirka 4 382 MW. Biokraften levererade under 2013 drygt 10 TWh el från biobränsle, avfall och torv. Det största biokraftverket som byggs just nu är KVV8 i Värtaverket i Stockholm som kommer att startas hösten 2015. Den anläggningen kommer att generera el i en generator på 153 MW el med träflis som bränsle. Produktionen beräknas blir cirka 750 GWh el per år. Nya biokraftverk byggs nu bland annat i Växjö, Jönköping, Karlstad, Linköping, Mjölby, Nybro och Värnamo. n Källa: www.swebio.se

LINKÖPING

LINKÖPING

Visuella lösningar över hela världen Har du funderat på att bli företagare?

HAR DU NÅGON GÅNG undrat vilka som står bakom de visuella lösningar som används på event så som OS-invigningar och världsutställningar? Att svaret skulle vara ett 40 år gammalt teknikföretag med bas i Linköping är det få som anar. Dataton i Mjärdevi Science Park är ett företag som trots sin långa meritlista är relativt okänt utanför sin bransch. Dataton inriktar sig på visuella tekniklösningar vars syfte är att berika upplevelser i det offentliga rummet.Företagets mest framgångsrika produkt; presentationssystemet WATCHOUT, har använts vid events så som OS-invigningen i Peking, världens största LED-vägg i Singapore men också för att styra nyårsshowen som projiceras på Linköpings slott. Listan med framgångshistorier

kan göras lång. I WATCHOUT skapas, styrs och spelas shower upp över flera projektorer eller skärmar, antingen för att skapa en enhetlig bild eller ett samspel mellan olika bildytor. Företaget är världsledande inom segmentet multi-displaysystem och lägger stort fokus på omvärldsbevakning för att fortsätta ligga i teknisk framkant. Dataton grundades 1973 av Björn Sandlund och lär vara ett av de äldsta företagen i Mjärdevi, men kanske också det som senaste flyttat in i byn. I december 2013 stod företagets nybyggda och specialanpassade kontor färdigt som bland annat rymmer en 25 meter lång projiceringsyta. Huset, som är ritat av arkitekten Petra Gipp, har fått stor uppmärksamhet och bland annat prytt omslaget av tidningen Arkitektur. n Källa: www.dataton.com Foto: Avtecnica

HAR DU TÄNKT på att det kan vara lättare att köpa och utveckla ett företag än att starta ett nytt? Nu har du möjlighet att delta i ett seminarium och lära dig mer om vad du ska tänka på i samband med ett företagsköp. Kvinnor som köpt företag delar med sig av sina erfarenheter och ger råd på vägen. Hur hittar man ett företag att köpa? Hur ser köpprocessen ut? Hur värdera företaget? Hur kan köpet finansieras? Andra viktiga saker att tänka på. Den 11 november bjuder Almi till ett seminarium i Linköping i ämnet att starta eller köpa ett företag, anmälan på www.almi.se/ ostergotland. n Källa: www.almi.se/ostergotland. NORRKÖPING NORRKÖPINGS HOTELL HAR ökat sin rumsförsäljning över sommaren och har tillsammans med Lund den högsta ökningen i landet. I augusti var ökningen 22%. n Källa: www.upplev.norrkoping.se

9


Paketresor med flyg från Linköping Nu kan du resa från Linköping City Airport när du väljer paketresa hos Ving, Sembo eller Airtours. Välj resmål, hotell, reslängd och upplevelser efter egna önskemål och flyg smidigt och bekvämt från Linköping. Välkommen ombord!


TEMA

Årets höjdpunkt för nyfikna! VECKA45 ARRANGERAS i år för femte året.

Innovations- och entreprenörskapsveckan har vuxit i omfattning från år till år och rent av börjat väcka uppmärksamhet på nationell nivå. Vad är det då som lockar tusentals besökare till Vecka45? Ja, vår slutsats är att det är programpunkter med höjd och de spontana mötena med andra som har samma intressen. Låt mig förklara hur Vecka45 kanske skiljer sig en aning från andra stora satsningar. ETT VANLIGT SÄTT att locka publik till en

konferens eller ett stort arrangemang är att bjuda in (betala för) spännande personer som »kör sin föreställning«. Det kan naturligtvis vara jätteintressant och ge en riktig kick. Men vad händer sedan? Under Vecka45 har vi försökt bjuda in personer som kan erbjuda nya perspektiv på innovation och entreprenörskap. Ibland riktar sig dessa föreläsare till den lite bredare publiken, som Per Naroskin som kommer till torsdagens Mingel utan gränser och studenterna bakom Smiling Cashew. Men tittar man i Vecka45:s program så innehåller veckan också många betydligt mer nishade föreläsare som är på topp inom sina områden, som Daniela Sjunnesson från Paradox eller Klaus Lyngeled från Zoink som kommer till LiU Game Awards. För de i spelbranschen är det

hyperintressanta namn som startar diskussioner som varar långt in på kvällen. Möjligen kan modellen med »spetsiga« programpunkter innebära att vi kan beskyllas för att göra det lite svårare för spontanbesökarna. Det blir dessutom alltid en del krockar mellan programpunkterna under Vecka45 men på det stora hela tycker jag att det är positivt att veckan kommit att utvecklas till många och mer avgränsade möten mellan människor som verkligen får ut något av att träffas. MEN EN BRA MÖTESPLATS kan naturligtvis

också vara större, som VentureArena som lockar flera hundra besökare eller det stora mingel som alltid brukar finnas med på programmet, i år i Värmekyrkan i Norrköping. Det ska också vara tävlingar, som Innovation Camp och Business Rally, som utmanar deltagarna och visar vilken innovationskraft det faktiskt finns i regionen. En bra Vecka45 ska kort sagt innehålla en mix som gör att alla som är nyfikna på innovation och entreprenörskap kan hitta just sina guldkorn. Förhoppningsvis är det något som de bär med sig också under vecka 46 och framåt.

BJÖRN STAFSTEDT/INNOVATIONSKONTORETT

12 14 16 18 20 23 24 26

Susanne Pettersson Miniporträtt Sid 12

Studentforum

Job Provider Live Sid 14

Perfekt matchning

Linköping Venture Arena Sid 16

Smart specialisering Vreta Kluster Sid 18

Extra innovativt Motala

Motala under v45 Sid 20

Innovationstävling

Tekniska Verken Innovation Camp Sid 23

Mingel utan gränser

Per Naroskin gästar eventet Sid 24

Draknästet

Pitcha din idé på LiU Nest Sid 26

11


TEMA

SUSANNE PETTERSSON TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

Susanne Pettersson är projektledare för Vecka45. – Det här är tredje året som jag är huvudprojektledare för Vecka45. Innan dess var jag med som delprojektledare och arrangör de första två åren som Vecka45 genomfördes.

EN LÅNG BAKGRUND på Linköpings universitet

gör att Susanne Pettersson passar bra i rollen. – Jag har jobbat på Tekniska högskolan i ett antal år där jag bland annat hade ansvar för att arrangera olika typer av möten och konferenser. Jag har även arbetat på det som då hette Externa relationer och det var där jag kom i kontakt med Vecka45 första gången. De senaste åren har Susanne Pettersson arbetat på InnovationskontorEtt vid Linköpings universitet. – Det uppdrag som jag har som projektledare för Vecka45 ingår i min tjänst, men det är ett uppdrag där jag jobbar för hela regionen, eftersom Vecka45 är en regional satsning. SUSANNE PETTERSSON ANSVARAR inte för alla enskilda aktiviteter under Vecka45, utan tar ett större grepp. – Som huvudprojektledare ansvarar jag bland annat för att koordinera programmet inför veckan. Jag har kontakt med ett 30-tal olika aktörer som är med som arrangörer. Hela regionen är involverad, aktörer inom kommunerna men även de regionala aktörerna inom innovationssystemet som Almi, Science Parks i Norrköping och Linköping, landstinget, Regionförbundet Östsam och universitetet. Vi är många olika aktörer som bidrar till innehållet under veckan. Jag försöker synka så att man gör bra saker tillsammans och för att få till ett så intressant, spännande och heltäckande program som möjligt.

12

Det här är ett jobb som Susanne Pettersson trivs med. – Mycket handlar om att få till ett bra flöde av aktiviteter under veckan. Målgruppen för Vecka45 är bred. Vi vill erbjuda en vecka där alla kan hitta något som intresserar dem. Som projektledare är det fantastiskt roligt att se hur programmet växer fram och hur alla engagerar sig. Jag var till exempel igår på ett inspirerande möte i Motala kommun, där det sprudlar av idéer om vad man vill fylla Vecka45 med i Motala.

PÅ FEMTE ÅRET UPPSKATTAR Susanne Pettersson fortfarande att arbeta med Vecka45. – Jag tycker att det är jättekul. När man har varit med några år lär man känna aktörer som har varit med sedan tidigare. De börjar hitta varandra. När vi startade Vecka45 2010 bestämde vi, aktörerna i det regionala innovationsnätverket Growlink (ett offentligt finansierat nätverk för utveckling och tillväxt av kunskapsintensivt företagande i Östergötland), att vi alla skulle lägga våra redan planerade arrangemang under en och samma vecka.

SUSANNE PETTERSSON HAR alltså varit med om att se hur Vecka45 har utvecklats till vad den är i dag. Utvecklingen av evenemanget har gått från cirka 3 000 besökare till det dubbla idag. – Förra året, 2013, hade vi 6 000 besökare. Antalet aktiviteter har legat runt 50–60 alla år. Kännedomen om Vecka45 har ökat, både regionalt och nationellt. Det är många i Sverige som vet vad Vecka45 är, även om de inte har deltagit. På InnovationskontorEtt gör vi en massa aktiviteter under Vecka45 då vi vänder oss till våra målgrupper, studenter, forskare och anställda på universitetet. Om man ser till hela Vecka45 så är det mycket bredare, det ska finnas någonting för alla. Vi har ett kalendarium på Vecka45.se. Vi vill uppmana alla att gå in och titta kontinuerligt för att se hur programmet växer fram. Det är bara där som det fullständiga kalendariet kommer att finnas.

DET VAR SÅ DET började, och veckan kallades

för Vecka45. – Så blev det första året, och vi ser nu att organisationer går samman och samverkar på ett helt annat sätt än 2010. Det är roligt att se hur vi kan stärka varandra och göra saker tillsammans. Årets tema är »Samverkan utan gränser«, och det försöker vi att spinna på i olika sammanhang under veckan. Jag kan lyfta årets mingel under Vecka45. Varje år har vi kryddat Vecka45 med ett gemensamt mingel eller en gala. I år blir det »Mingel utan gränser« i Norrköping torsdag 6 november. – »Mingel utan gränser« kommer att ha ett fullspäckat program. Det börjar med att Per Naroskin föreläser på eftermiddagen och sedan går vi vidare till ett mingel med mat och underhållning innan det senare på kvällen blir dans och pub. Vi hoppas på att det kommer en spännande mix av människor:


TEMA f­ öretagare, studenter, forskare, entreprenörer, beslutsfattare etc – att vi får den häftiga mix av människor som ska träffas och komma på nya idéer eller hjälpa varandra att ta idéerna vidare och göra någonting av dem. Det är ett syfte för hela veckan, att skapa mötesplatser för olika målgrupper där man kan träffas och få mycket inspiration, att få personer som bär på idéer att verkligen förverkliga dem. Plus att vi visar upp det stöd som finns att få i regionen.

och orientering genom åren och beskriver mig själv som en utpräglad tävlingsmänniska. Jag är fortfarande aktiv inom föreningslivet och tävlar fortfarande i orientering liksom resten av familjen. Vi är en idrottsfamilj som lägger mycket av vår fritid på det. n

HENNES ARBETE HAR BELÖNATS. Nyligen

utsågs Susanne Pettersson till Diamantpristagare av branschorganet SNITTS, Swedish Network for Innovation & Technology Transfer Support. – SNITTS är en branschorganisation för både individer och organisationer som arbetar med kunskapsutbyte och nyttiggörande av forskning. Där blev jag nominerad till Diamantpristagare och så vann jag priset, vilket känns fantastiskt kul. Jag fick priset för mitt arbete med att utveckla Vecka45 till vad det är idag. Jag hämtade priset på SNITTS årliga konferens i början av september. Det var femte året som de delade ut Diamantpriset. SOM GAMMAL SKIDÅKARE är Susanne Petters-

son van vid tävlingar. – Jag har tävlat mycket i längdskidåkning

MOTIVERING SUSANNE PETTERSSON HAR har med en enastående målmedvetenhet, under balanserad och inspirerande ledning, tagit en vision, ett embryo, hela vägen till en självklar årlig aktivitet i Östergötland. Vecka45 är nu en vecka som fokuserar på entreprenörskap och innovation inom alla områden och för alla målgrupper. Från de närmast sörjande i den regionala innovationscirkusen till ett självklart storarrangemang med en nationell publik. Sedan förra året är också allmänheten delaktiga under veckans helg. Vecka45 har satt vårt yrke och vår verksamhet på kartan. Susanne har åstadkommit detta, år efter år, med exceptionell professionalism och är därmed synnerligen värdig mottagare av SNITTS Diamantpris.

Grattis Sectra årets visionär Stångåstadens utmärkelse, Årets visionär, uppmärksammar goda insatser som är nyskapande och har bidragit till att utveckla Linköping. I år går utmärkelsen till Sectra och Torbjörn Kronander. Sectra arbetar långsiktigt och framgångskonceptet innefattar en stark kultur, samarbete, mångfald och innovation. De har satt Linköping på kartan med flera välkända produkter. Ett stort grattis!

annons affarsstaden halvsida'.indd 1

2014-10-03 13:54:15


TEMA

STUDENTFORUM TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

Under Vecka45 arrangeras i Norrköping Job Provider Live, ett viktigt forum för studenter som vill träffa och nätverka med företag. Luncheventet börjar med att en representant för var och ett av samtliga företag på scen kort får presentera sig själv, sitt företag samt beskriva vilka kompetenser de letar efter. Sedan är det upp till studenterna att mingla med företagarna. På plats utlovas mingelmat och en »alltigenom trevlig atmosfär«. JOB PROVIDER LIVE är en återkommande succé.

– Vi vill skapa ett event där studenter och företag kan mötas under avslappnade former, säger Amanda Sundberg, som är kontaktperson för Job Provider Live. Annars arbetar hon som facilitator på Demola East Sweden, som drivs genom Norrköping Science Park och Mjärdevi Science Park. – Det som är en styrka med Job Provider Live-konceptet är att det förutom avslappnat även är ett jämlikt forum där studenter och företag kan mötas. Det fungerar så att företagen får, på scen, pitcha sig själva och sitt kompetensbehov under en kort tidsram, ungefär som en hisspitch. Den korta tiden ställer krav på företagen. – Det är viktigt att de framhäver rätt saker för sitt företag och kan locka intresset hos studenterna som finns på plats. Det är efteråt uppbyggt kring ett väldigt öppet mingel, och då är det upp till företagen att ta kontakt med studenter medan studenterna ska besöka de företag som de tycker verkar intressanta. HÄR FINNS EN SKILLNAD mot andra tillställningar av liknande slag. – Det blir väldigt jämlikt. På jobbmässor blir det ofta omvänt. Där är det studenterna som ska framhäva sig själva. Här blir det tvärtom så att företagen söker och studenterna får ta mer plats. Det tror jag är viktig grej med Job Provider Live. Arrangörerna bakom Job Provider Live har medvetet sökt företag som söker personal. – När vi är ute och söker företag som ska vara med på eventet ska de ha något

14

konkret med sig, till exempel jobb, examensjobb, sommarjobb, tillsvidareanställningar, traineetjänster etc. Man ska ha ett behov av kompetens när man kommer till Job Provider Live. Vi tycker att det är viktigt att det ska ske en matchning, företaget ska inte bara ha ett behov av att synas. – Det jag tycker är kul med Job Provider Live den här omgången är att vi har gjort ny twist, nu är det en regional satsning. Vecka45 har som tema »samverkan utan gränser«. Därför har flera organisationer gått samman och arrangerar Job Provider Live. Det är Demola East Sweden, InnovationskontorEtt Linköpings universitet, Industrikompetens i Östergötland, Norrköping Science Park och Norrköpings kommun. – Vi har ett fokus på att få företagare från hela regionen och vi vänder oss till studenter från både Norrköping och Linköping. Det blir en bra mix och ganska unikt. Job Provider Live är större i år än förra året. – Förra året kom ungefär 15 bolag och 80 studenter. I år är målsättningen 30 företag och 200 studenter. Det jobbar vi för. AMANDA SUNDBERG HAR blivit involverad i Job Provider Live genom sitt arbete. – I mitt nuvarande jobb på Demola är jag väldigt involverad i studentkontakter och att koppla samman studenter och företag. Då blev det naturligt att jag blev samordnare för det här eventet. Jag har själv varit på Job Provider Live som student, och genom andra typer av evenemang fick jag mitt första jobb i Norrköping. Jag vill själv trycka

på att det är viktigt att delta i sådana här typer av arrangemang. JOB PROVIDER LIVE har varit katalysator för många studenter när det gällt att få jobb. – Jag har pratat med tidigare projektledare, och under det första Job Provider Live som anordnades var två studenter, Karin och Johanna som studerade grafisk design och kommunikation i Norrköping. På Job Provider Live fick de ett uppdrag av ett bolag som heter Centercom. Det var första gången tjejerna samarbetade och inspirerade dem att starta en design- och kommunikationsbyrå, Edit & Björnen. Idag går det bra för tjejerna. De har blivit utsedda till Årets stjärnskott av marknadsföreningen i Östergötland och har arbetat med uppdrag från Combitech. Edit & Björnen har även startat en inredningskollektion som syns på mässor och i tidningar. Fröet till ett framgångsrikt företag såddes på Job Provider Live. n

SNABBFAKTA: JOB PROVIDER LIVE Är du student vid Linköpings universitet på jakt efter exjobb, praktik eller jobb? Då är Job Provider Live eventet för dig. Välkommen till en förmiddag i Norrköping, där du som student under avslappnade former kan mingla med företag från hela regionen och knyta viktiga kontakter för framtiden. TORSDAG 6 NOV 11:00 –14:00

Flygeln, Dalsgatan 15, 601 81 Norrköping


TEMA KRÖNIKA

Att leva innovativt JAG GÅR PÅ SÅ BILLIGA KNEP. Ni vet den där bilden av att ett nytt år är som ett vitt oskrivet ark. Jag går på det varje nyårsafton och blir pirrig i hela kroppen. Tänk att det börjar ett nytt oskrivet år som jag ska få vara med och skriva. Eller den där banala metaforen av livet som en bilfärd. Den går jag också på. Jag liksom vaknar till och växer lite varje gång jag påminns om att livet har en ratt och att det är jag som håller i ratten i mitt liv. Jag tror att varje skapligt frisk människa sitter på en fantastisk kapacitet. Kreativitet och innovationskraft som kan förändra våra liv och påverka vår värld. Det kan finnas samhällsstrukturer och tuffa erfarenheter som gör att hjärnan inte hittar de musklerna, men de finns där och det behövs bara lite stimulans så skramlar kreativiteten igång. INNOVATION OCH KREATIVITET är ord som dyker upp allt oftare inom näringslivet. Det är bra!

Det leder till mer stimulerande arbeten, nya tjänster och produkter, nya arbeten och mer skattemedel till välfärden. Vecka45 är ett jättebra exempel på ett arrangemang som försöker stimulera detta. SVERIGE ÄR FÖREGÅNGARE och ett gott exem-

pel för hela världen beträffande att ta till vara människors egen drivkraft och kreativitet till skillnad från de flesta kulturers mikro-management. Men jag tror ändå att vi bara har skrapat på ytan beträffande den kollektiva kapaciteten. Fortsätt med brainstorming. Lyssna in allas idéer. Ge personer mer ansvar än de tror att de klarar av. Låt personer som får nya uppgifter uppfinna sina egna lösningar. Bryt mönster. Tvinga någon att sköta sitt arbete utan dator och telefon under en vecka. Schemalägg en reflekterande promenad i veckan. Att inte hängivet stimulera kreativiteten på en arbetsplats är lika oansvarigt som att elda upp företagets pengar.

SEDAN KAN INTE kreativiteten vara något som bara sker i yrkeslivet. Det är dags att vi börjar använda vårt innovativa tänkande för att skapa de liv vi vill leva och bygga det samhälle vi vill ha. Om jag får ge ett litet tips här så skulle jag rekommendera dig att åka iväg en halvdag till ett trevligt ställe där du i lugn och ro kan skriva ner hur du egentligen önskade att en typisk dag i ditt liv såg ut. Ta sedan för vana att återkomma till denna text kontinuerligt för att läsa och korrigera vartefter det klarnar mer och mer vilket liv du egentligen längtar efter. Det är faktiskt du som skriver ditt liv. n

MATTIAS JOSEFSSON Entreprenör

STJÄRNOR TILL ER TJÄNST Cojn bidrar med kunskap, idéer och människor som stödjer, stärker och utvecklar verksamheter. Läs mer om oss på www.cojn.se.


TEMA

LINKÖPING VENTURE ARENA

PERFEKT MATCHNING På Venture Arena »paras« företag på väg upp ihop med personer med kompetens och/ eller pengar som är intresserade av att följa med på resan. Venture Arena riktar sig till entreprenörer, med eller utan kapital, som är intresserade av heltids- eller deltidsuppdrag nu eller i framtiden. På Venture Arena kommer upp till 24 bolag som söker VD, styrelse eller nyckelpersoner med delägande att presentera sig. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN OCH INNOVATIONSKONTORETT

JONAS NILSSON ÄR AFFÄRSUTVECKLARE på InnovationskontorEtt.

– Mitt jobb, om vi ska ta den korta varianten, är att hjälpa forskare att starta bolag. Jag är dessutom projektledare för Venture Arena, säger han. Venture Arena är en matchningsaktivitet mellan företag på väg upp och personer med kompetens och/eller pengar som är intresserade av att följa med på resan. Venture Arena drar en rätt stor publik. – Det brukar komma 300 personer, varav 200 är entreprenörer och affärsänglar. Det är ett hyfsat stort evenemang. Jag brukar säga att det är störst i Sverige. Jag känner inte till något arrangemang med samma fokus som är större. Företag kan ansöka om att få vara med på Venture Arena. – Man börjar med att ansöka hos mig om att få vara med på Venture Arena. Vi tar ut upp till 24 bolag, det var 20 stycken förra året. Då får man coachning av oss, dels i att kunna presentera sig, dels och framför allt i vad det är man egentligen söker. Det måste finnas en rimlig chans att hitta en matchning. På Venture Arena får företagen sedan pitcha sig själva. – På Venture Arena-kvällen får varje företag tio minuter när man får stå på scen och presentera sitt bolag och vad man söker. Då består publiken av drygt 200 entreprenörer och affärsänglar samt övriga presenterande bolag och andra besökare, totalt drygt 300 personer. Huvudmålgruppen är entreprenörer som är intresserade av uppdrag och affärsänglar som vill investera pengar. Om man söker en VD, en styrelseordförande eller en säljare som ska gå in som delägare i bolaget eller en partner att driva bolaget med är Venture Arena rätt ställe. BAKGRUNDEN TILL VENTURE ARENA är enkel.

– Vi som står bakom Venture Arena tror att matchning är ett snabbare sätt att bygga framgångsrika bolag på än att försöka göra om innovatörer till entreprenörer. Det finns

16

JONAS TROR ATT MATCHNING ÄR ETT SNABBT SÄTT ATT BYGGA FRAMGÅNGSRIKA BOLAG PÅ.

många program där man ska lära idéägaren att bli företagare. Vi jobbar mycket med forskare och tror att det går snabbare att låta innovatören, forskaren, idéägaren träffa en entreprenör som brinner för att bygga bolag. Sedan bygger man ett team med dem. En idéägare brinner för att utveckla idén och träffar en entreprenör som brinner för att bygga bolag och ringa till kunder och utveckla affärsverksamheten. Om de två tillsammans hittar rätt personkemi och tycker om varandra, då kan det hända grejor. På den punkten har Venture Arena varit framgångsrik. – Det har skett en del matchningar, en del är klockrena »case«. Några av dem kan man läsa om på vår hemsida. En


TEMA

del har hört en bra presentation, snackat med innovatören och driver det tillsammans. Vi har också exempel på mer långsökta matchningar. På förra Venture Arena kom en student som skulle göra sitt examensjobb. Han hade en idé som han ville förverkliga, men han behövde någon med mer erfarenhet som kunde hjälpa honom att starta ett bolag. Då kom vi överens om att han skulle presentera idén på Venture Arena. Han fick coachning i vad han skulle säga och upplägget. Till Venture Arena trycks det program med beskrivning av bolaget. En entreprenör hade läst programmet och hittat bolaget, men han kunde inte gå, för han blev sjuk den dagen. De träffades inte på Venture Arena, men tack vare programmet och att andra personer pratade om företaget lyckades de få kontakt. Nu jobbar de tillsammans på heltid. De sitter på Lead i Norrköping och har hittat varandra. Tack vare Venture Arena kunde studenten ta sina första steg, från exjobb till att det blev ett riktigt bolag. Sedan är det studenten som har gjort jobbet. JONAS NILSSON ÄR VERKLIGEN ENGAGERAD i Venture Arena.

VENTURE ARENA KAN VARA STÖRST I SVERIGE I SITT SLAG

– Jag tycker att Venture Arena här är ett jättebra evenemang, och det hörs på mig. Det här det effektivaste sättet att skapa nya framgångsrika bolag, vilket vi behöver för att det ska bli ett framgångsrikt land. n


TEMA

SMART SPECIALISERING TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

Östsam arrangerar tillsammans med East Sweden Business Region (ESBR) en dag om »smart specialisering« ute på Vreta Kluster. Dagen går ut på att lyfta Östergötlands fem styrkeområden på temat Affärsutveckling genom smart logistik. – ARBETET MED EAST SWEDEN BUSINESS Region går ut på att företagen i regionen ska få nytta av alla företagsfrämjande insatser och regionens styrkeområden, säger Helene Oscarsson på Vreta Kluster. Utifrån styrkeområdena söker regionen EU-medel som ska användas till att stärka företagens konkurrenskraft. EU vill veta: »Vad är ni duktiga på, på riktigt i Östergötland?« Östergötland är en av cirka 250 regioner i Europa som är med.   ÖSTERGÖTLANDS STYRKEOMRÅDEN ÄR FEM STYCKEN:

• Effektiv logistik. • Affärsmodeller och arenor för hållbara systemlösningar. • Smarta, robusta och säkra uppkopplade produkter och system. • Simulering och visualisering. • Avancerade material. EAST SWEDEN BUSINESS REGION (ESBR) – Det betyder att man har industri, företag och forskning inom respektive styrkeområde, fortsätter Helene Oscarsson.  När Affärsstaden intervjuar Helene Oscarsson skriver hon stolpar inför ett möte med EU:s representanter. – Jag ska åka till Bryssel den 8 oktober. Då är det en massa olika presentationer på tio minuter vardera. Jag ska prata på temat grön affärsutveckling genom smart logistik. Vi kommer exempelvis att prata om olika visualiseringsverktyg för att säljare och köpare lättare ska kunna hitta varandra, fossilfria bränslen samt hur vi kan få upp volymen på närproducerade livsmedel med hjälp av smart logistik. UNDER VECKA45 kommer ett seminarium på samma tema att hållas på Vreta Kluster. – Jag förbereder ett evenemang här på Vreta Kluster 6 november. Affärsutveckling och logistik är ett bra samlingsbegrepp. Det är ett sätt att samla styrkeområdena i Östergötland, det finns naturligtvis andra sätt. En sak som gör oss unika i regionen är att vi har all logistik här: hamn, järnväg, väg och flyg och aktörer inom alla dessa områden. Vi har även stark logistikforskning på universitetet.

18

ESBR är ett samarbete där alla Östergötlands aktörer inom tillväxt kraftsamlar för att skapa ett attraktivt, konkurrenskraftigt näringsliv med tillväxtpotential. Här ingår länets 13 kommuner, Regionförbundet Östsam, Almi samt näringslivet genom Handelskammaren, Företagarna och Industrikompetens. Även klusterbildningar som Hälsans Nya Verktyg, Vreta Kluster och Cleantech Östergötland deltar liksom en rad andra aktörer. Tillväxtverket stöttar ESBR, som bland annat ska bidra till: Mer effektiv samordning av gemensamma resurser för att skapa tydliga och samordnade tillväxterbjudanden till både befintligt näringsliv och aktörer utanför regionen, för att det ska bli enklare för dessa att etablera sig eller investera i regionen. Att företag och innovatörer i Östergötland på ett mer effektivt sätt får tillgång till befintliga resurser och annat stöd för att de ska kunna växa och utvecklas. Att stärka kommunernas basservice inom tillväxt och näringsliv så att de kan ge de lokala företagen starkare stöd för att växa och utvecklas. Källa ostsam.se


TEMA KRÖNIKA

En del veckor är viktigare än andra. TÄNK ATT VI REDAN ÄR INNE i oktober igen.

Var det inte sommar för bara några dagar sedan? Det känns som att det här året, precis som många andra, verkligen flyger fram. Hur gör du för att inte alla dagar ska smälta samman i takt med att de passerar? Själv försöker jag vara noga med att se varje vecka som ett litet projekt för sig. Vad har jag hunnit med? Vad har jag skjutit på framtiden, och så vidare. För mig gör det att jag, när jag tittar i backspegeln, får en bra överblick över det som händer runt omkring mig. Det gör också att jag, i de bolag jag arbetar i, kan se förändringar på ett tydligare sätt.

erfarenheter och utmaningar. Och det är här som Vecka45 passar så bra in. GENOM MÄNGDER AV EVENT och tillställningar får du chansen att möta andra som också verkar i vår fantastiska region. Människor som delar framtidsoptimism och idéhöjd och som ser utmaningar och möjligheter där andra ser problem. Oavsett om du till vardags arbetar väldigt lokalt eller om du har världen som arbetsfält, så är det en fantastisk styrka att få se vad som pågår i vår region. Just här, just nu.

Vad kan i så fall vara bättre än att låta dig inspireras av andras tankar? Jag skulle verkligen rekommendera dig att smita in på något av alla de event som kommer att anordnas. Vem vet, du kanske kommer ut med en helt ny syn på din vardag och den region du bor i! I värsta fall kanske du bara får lite nya insikter och funderingar. Det kanske inte är det sämsta det heller, så här när året börjar samla ihop sig inför slutspurten. Vi ses under Vecka45! n

SJÄLV TÄNKER JAG TA CHANSEN att besöka SEDAN ÄR DET JU SÅ att vissa veckor är vik-

tigare än andra. De gör starkare avtryck än andra och de ger mer energi. En sådan vecka är Vecka45. Jag har förmånen att varje dag arbeta tillsammans med entreprenörer och inspiratörer, men ibland kan det ändå vara bra att ta ett steg ut från den egna bubblan i vardagen och bli inspirerad av andras

flera olika event under veckan. Jag vet att det kommer att ge mig energi och nya sätt att tänka. Precis sådant som jag verkligen behöver i mitt vardagliga arbete. KANSKE TILLHÖR DU den stora skara människor som går och funderar på en affärsidé eller en tanke om en förändrad vardag?

MATHIAS ERICSSON Varumärkes- & kommunikationsstrateg

Självklart ska Ert företag synas i

– enkla och kreativa IT-lösningar Med Sverige och världen som arbetsfält

För mer information och priser, kontakta Narcissa eller Roger! KONTAKT NARCISSA TELLEFSEN

ROGER OSSMIN

0763 36 30 51

0703 14 94 86

narcissa.tellefsen@affarsstaden.se

roger.ossmin@affarsstaden.se

Motala • Linköping • Norrköping www.exeo.se


TEMA

MOTALA ÄR EXTRA

INNOVATIVT VECKA 45 Den 3–7 november är det femte året som innovationsveckan arrangeras, och det blir tredje gången som Motala är med. 2014 gör kommunen en ännu större satsning än förra året, och utvecklingschefen Jan Holmberg är spindeln i nätet för de olika delarna. TEXT OCH FOTO: ANNA ADOLFSSON DET ÄR EN STOLT JAN HOLMBERG som Affärsstaden möter på kommunhuset i Motala en förmiddag i september. I handen har han programmet för Vecka45, i vilket de sista pusselbitarna fallit på plats bara minuter före vårt möte. Och att han är stolt är inget konstigt, han har lyckats ro ihop ett både inspirerande och spännande program tillsammans med den arbetsgrupp som står bakom arrangemanget. – Har man en vision och kärnvärden måste man leva upp till dem. Motala vill vara med. Vi vill vara en del av det som händer och visa att det är vår framtid det gäller. Det är Motala kommuns värdeord: öppen, stolt och nyskapande som Jan refererar till. Och enligt innevarande LUP, den lokala utvecklingsplanen, ska Motala vara en attraktiv och innovativ del av Östgötaregionen där det är enkelt att bo och verka. Det är formuleringar som förpliktigar, och Vecka45 visar Motala att de även är fullt genomförbara. Programmet för veckan visar tydligt att kommunen satsar på innovation i ett brett perspektiv. Målgrupperna är allt från kommuninvånare till företagare och tjänstemän samt politiker. Det innehåller både föreläsningar och workshops på teman som kultur, produktutveckling och socialt företagande. GÖRAN TEVELL ÄR ENGAGERAD i veckans

arrangemang genom Linköpings Universitet (LiU), och han är imponerad av Motalas arbete. – Motala har verkligen ansträngt sig. De är på och har tänkt i lite vidare kretsar vilket är väldigt roligt, särskilt när de tagit med innovativt stöd inom de kommunala verksamheterna. Det är det inte så många som har gjort i övrigt, men på det sättet får programmet en större bredd och vänder sig till flera olika grupper av människor. Det Göran lyfter fram är en punkt i programmet som kallas Motala – pilotkommun för innovationsarbete. Klas Danerlöv från SKL (Sveriges kommuner och landsting) kommer att berätta mer om ett projekt som Vinnova sponsrar och som handlar om att systematiskt införa medarbetardrivna förbätt-

20

ka företag. Dessutom ska vi prata om Demola, som är ett helt unikt koncept där studenter tar sig an idéer som av någon anledning hamnat i skrivbordslådan ute på företag. När de jobbat färdigt med idén kan företaget köpa tillbaka den till en förutbestämd summa, annars står det studenterna fritt att göra vad de vill med den. ÄVEN JAN HOLMBERG VILL LYFTA fram föredra-

JAN HOLMBERG ÄR NÖJD MED ÅRETS PROGRAM.

ringar och innovationer. Motala är med som pilotkommun. Själv håller Göran i två punkter under veckan. Den första är att presentera sitt och universitetets arbete vid ett frukostmöte i Borensberg. Den andra är större men på samma tema. Ett helt frukostseminarium med namnet Utveckla din verksamhet med hjälp av LiU – Matnyttigt samarbete på riktigt, har vikts åt den samverkan som sker mellan Linköpings universitet och näringslivet. Till det har Göran med sig vad han själv beskriver som personer inifrån akademien. – Vi ska berätta om studentarbeten och projektkurser där studenter kan göra uppdrag. Hur det går till när uppdragen kommer in och vad studenterna kan göra och har gjort för oli-

get Motala – pilotkommun för innovationsarbete. Dessutom ser han tisdagens event Innovativ finansiering i den sociala ekonomin som en av veckans höjdpunkter. Den senare föreläsningen bjuder på internationella föredragshållare och riktar sig till målgrupper på nationell nivå. – Det här stärker bilden av Motala och ökar självförtroendet hos medborgarna. Fokus blir att det händer saker i kommunen, vilket också ger en känsla av att hela samhället försöker vara innovativt, att det inte bara handlar om små privata företag. Tvärtom måste innovationsanda börja byggas redan hos barnen så att de blir intresserade av utveckling. Kan vi lyckas med det får vi också automatiskt med deras föräldrar. OCH JUST BARNENS INTRESSE står i fokus på fredagen. Då upprepas förra årets succé med öppet hus på Sveriges Rundradiomuseum. Ansvarig för museet är Helena Törnqvist och hon har en tydlig vision för den gamla radiostationen. – Museer ska användas som mötesplatser Foto: Anita Nilsson

PÅ FREDAGEN BJUDER SVERIGES RUNDRADIOMUSEUM IN TILL ÖPPET HUS.


TEMA PROGRAMMET

MOTALA BJUDER PÅ ETT FULLSPÄCKAT PROGRAM.

och vara en resurs för skolan. Det är så jag vill att huset ska användas, det är ju byggt på innovation och teknisk utveckling. UNDER DAGEN KOMMER det därför att vara

full aktivitet i museet. Komtek, som är en kommunal teknikskola med musikskolan som förebild, visar upp ett smakprov av den verksamhet de startar i Motala efter jul. UF-företagen visar upp sig och sina projekt och Särskolan kommer som förra året att

MÅNDAG 3 NOVEMBER

ONSDAG 5 NOVEMBER

Kulturinnovationer i Motala och Askersund Workshop med Signe Johannessen från Art Lab Gnesta. Tema för workshopen är »När konst och samhälle möts« med driv på kulturinnovationer för utveckling. Denna aktivitet är en uppföljning av en workshop från maj 2014. Nu ska konkreta projekt levereras. Målgrupp är kulturarbetare, kulturföreningar samt politiker och tjänstemän från Motala och Askersunds kommuner. Tid och plats: 09:30–16:00 i K-Ringens lokaler i Motala.

Innovativa medborgare i Framtidens Motala Rådslag om hur vi gemensamt ska utveckla Motala. Kvällen blir en fortsättning på den medborgardialog som bedrivits i projektet Framtidens Motala. Under kvällen redovisas hur Motala kommun tagit hand om de 1000 förslag som inkommit. Vi låter även några innovativa medborgare själva presentera hur de ser på Motalas utveckling. Målgrupp är alla som vill medverka till Motalas utveckling Tid och plats: 18:30–21:00 i Vätternsalen i Motala Convention Centre

Ung produktutveckling i Motala och västra Östergötland Unga Tio är en betald sommarpraktik i industridesign och produktutveckling för gymnasieelever från västra Östergötland. Projektledaren Suzanne Möller berättar om verksamhetens fem första år och varför samarbetet mellan kommuner, företag och elever blivit så lyckat. Presentation sker också av de produkter som ungdomarna tagit fram i samarbete med lokala företag, inspirerade av Motalas platsvarumärke. Målgrupp är företagare och andra intresserade. Tid och plats: 18:30–21:00 i turistbyrån – hamnen Motala TISDAG 4 NOVEMBER

ATT MOTALA ÄR EN INNOVATIV KOMMUN SYMBOLISERAS AV VISIONÄRENS VINKELBEN I MOTALAVIKEN.

hålla kaféet öppet och stå för underhållningen. Dessutom kommer de NTA-lådor som skapats för att fånga upp teknikintresset hos små barn att visas upp av en av de förskolor som arbetar med lådorna. Och som om inte allt detta vore nog kommer det att hållas föreläsningar om att starta elevkårer och om socialt företagande. Det är tydligt att det är mycket på gång i Motala, inte bara under innovationsveckan. Staden håller helt på att byta identitet och är inte längre den tydliga industristaden med några få stora arbetsgivare. Efter några tuffa år ser Jan Holmberg att det äntligen har vänt. – Nu ser vi äntligen att den negativa trenden är bruten. Resultaten blir bättre i skolorna och andelen högskoleutbildade har börjat öka, även om det fortfarande är en väldigt låg nivå. Motala växer både vad gäller antalet invånare och antalet företag. Idag är vi en kommun med många mindre företag och den har på så sätt utvecklats till ett robustare samhälle. n

Frukostmöte i Borensberg om v. 45 i Motala Aktiviteten är en del av ordinarie frukostmöte för företagare i Borensberg. Göran Tevell från InnovationskontorEtt vid Linköpings universitet informerar om V45 i Motala och möjligheterna till samverkan mellan universitet och företag om innovationer och utveckling. Viktiga punkter vid frukostmötet är också en presentation av värdföretaget och varumärket Borensberg. Tid och plats: 07:30–09:00 hos Borensbergs Elektriska i Borensberg.

TORSDAG 6 NOVEMBER

Frukostmöte för innovativa företagare i Motala Linköpings universitet presenterar ett brett spektrum för samverkan med företag och organisationer i Motala för att främja innovationskraft och utveckling. Medverkar gör samverkansdirektör Jan Axelsson, universitetslektor Roland Sjöström och Fredrik Borgsjö som är ansvarig för Demola East Sweden. Målgrupp är företagare och andra intresserade. Tid och plats: 07:30–09:00 i Änglasalen i Motala stadshotell Motala – pilotkommun för innovationsarbete Motala kommun har fått 2,5 miljpner kronor av Vinnova för att systematiskt införa medarbetardrivna förbättringar och innovationer. Kommunen berättar om sitt arbete och Klas Danerlöv från SKL (Sveriges kommuner och landsting) sätter in Motalas projekt i ett större sammanhang. Det blir under denna förmiddag även tre innovativa exempel från Motala kommuns verksamheter och en inspirationsföreläsning från Psykologifabriken. Målgrupp är kommuner och offentliga verksamheter som vill följa Motalas innovationsarbete samt medarbetare och ledare i Motala kommun. Tid och plats: 09:00–12:45 i Änglasalen i Motala stadshotell FREDAG 7 NOVEMBER

Innovativ finansiering i den sociala ekonomin – vad kan vi lära i Motala? Vad kan vi lära av vår egen historia och internationella erfarenheter i dagens moderna Sverige för att fortsätta utvecklingen av vår sociala ekonomi? Denna dag presenterar vi praktiskt tillämpbara finansiella lösningar som kan införas var som helst i Sverige för att gynna lokala ekonomier och den sociala ekonomins aktörer. Din kommun, idéburna organisation eller företag kan här hitta inspiration för att lösa problem i just ditt närsamhälle. Ta del av goda exempel från Schweiz, USA, Hongkong och Sverige. Målgrupp är föreningar, sociala företag, förtroendevalda och tjänstemän från hela Sverige. Tid och plats: 09:30–16:30 i Vätternsalen i Motala Convention Centre

Entreprenörskap i Motalas skolor Vi upprepar fjolårets kioskvältare med öppet hus i Radiomuseet i Bondebacka med exempel på innovationer och entreprenörskap från förskola, grundskola, gymnasium och särskola. Vi har med Framtidsfrön, Ungt Företagande, Komtek och Snilleblixtar. Under denna heldag bjuds även på föreläsningar om att starta en elevkår och ett socialt företag som inriktas på nyanlända och personer med funktionsnedsättningar. Tid och plats: 09:00–15:00 i Radiomuseet på Bondebacka i Motala LÖRDAG 8 NOVEMBER

Motalagalan Motalagalan blir finalen på Vecka45 i Motala med priser och festligheter. Mer information om galan på motala.se

21


ARIOM 14-0317

Ibland finns möjligheterna närmare än du tror

Med engagemang och innovationskraft skapar Linköpings företagare ett starkt näringsliv i en av Sveriges mest expansiva städer. Det är Nulink, Linköpings näringslivsbolags uppgift att utveckla näringslivet och att stimulera tillväxt i kommunen. Vi finns till för blivande och etablerade företag, och erbjuder en mängd kostnadsfria tjänster. Vi arbetar för att hjälpa personer att starta och utveckla företag samt underlätta för företag som vill etablera sig och expandera i Linköping. Vi fungerar även som en enkel kontaktväg till kommunförvalt-

ningen, och ser till att du som företagare alltid får prata med rätt person om ditt ärende. Vi kan också lotsa dig till någon av alla de företagsstödjande aktörer som finns i regionen. Inom vår kostnadsfria service erbjuder vi även rådgivning, utbildningar, seminarier samt förmedling av mark och lokaler. Och mycket mer. Hur stort eller litet ditt företag än är, kan Nulink alltid bidra med nya möjligheter att utvecklas. Och vi finns alltid nära dig och din verksamhet. Bara ett telefonsamtal bort! Välkommen till oss!

013-33 66 00 nulink.se info@nulink.se facebook.com/nulinkab twitter: @lkpg_naringsliv


TEMA

INNOVATIONSTÄVLING Tekniska verken Innovation Camp är ett samarbete mellan Tekniska verken och Ung företagsamhet (UF). Det är en intensiv 21 timmars innovationstävling för dig som går på gymnasiet i Östergötland. 80 deltagare uppdelade i grupper kommer att samarbeta, pressa sig och utmanas för att nå slutmålet, som är att presentera en lösning på ett skarpt »case«, en riktig problemställning, från Tekniska verken. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN – INNOVATION CAMP ÄR ETT SAMARBETE med

Ung Företagsamhet (UF), säger Magdalena Green, projektledare på Tekniska verken. Vi har ett långsiktigt samarbete, det här är tredje gången vi har arrangemanget. Eftersom arbetsuppgiften för deltagarna är hemlig har Magdalena Green lättare att prata om vad som hände förra året. – Förra året kom ungefär 80 ungdomar som delades in i lag där de inte kände varandra. De fick komma nära vår verksamhet och komma på olika studiebesök till bland annat våra anläggningar för biogas, avloppsrening och kraftvärme. Under kvällen fick de träffa experter från alla olika avdelningar. Samma sak sker i år. Vi befinner oss i våra lokaler med folk som jobbar här tillsammans med UF. Sedan samlades alla och fick en genomgång av »caset«, problemfrågeställningen som skulle lösas. – Det är någonting som vi vill ha hjälp med. Vi behöver det här stödet, vi ser att dagens unga är vår blivande framtid, våra kunder och de kommer att jobba hos oss. Vilket samhälle och vilken information vill de ha? Vi ska vara där våra kunder är och vill att vi ska vara. MAGDALENA GREEN MENAR att årets fråge-

ställning ligger väldigt nära deltagarna. – Jag tror att det kommer att bli ett riktigt bra och konkret resultat i år. Tidigare kanske det har varit lite svåra »case«, men det här ligger nära målgruppen och vi behöver verkligen input. När »caset« väl är presenterat följer Innovation Camp ett schema. – De får hålltider så att det blir målstolpar under natten. Sedan sitter de till nästa morgon. De lämnar in sin affärsplan. Varje lag får gå upp på scen och presentera sitt förslag för en jury. Juryn består huvudsakligen av personer från Tekniska verken. – Vi kommer att ta in fler utomstående så det blir en bredare jury med olika synvinklar för att få en bättre värdering. Sex går till final och juryn väljer ut ett vinnande lag. ALLA BRA IDÉER TAS TILLVARA.

– Ur affärsplanerna tar vår affärsutvecklingsavdelning och plockar in tankar i vår verksamhet. En idé från ett tidigare år har vi låtit ta fram. – Det är ett toalettpapper med tryck på, som informerar om vad man får slänga i toaletten. Många slänger fimpar, hårtussar, snus – saker

som förstör och ställer till det för våra reningsverk. Det får bara vara kiss, bajs och toapapper. Vi har tagit till oss mycket av tänket från tidigare Innovation Camp, till exempel hur man ska jobba digitalt. Vi ser positivt på att få jobba med UF, att låta ungdomar få stärka sin kreativitet, samarbetsförmåga och problemlösningsförmåga och detta inom vår verksamhet. I år tas Innovation Camp ett steg till. – Vi går ihop med Vecka45, Innovationsveckan i Östergötland, vi blir en del av den, vilket passar perfekt. Det är just det vi håller på med. Vi kommer att under ett mingel i Norrköping livesända från Innovation Camp. Där kommer man att kunna ställa frågor till deltagarna och det kommer att följas upp under kvällen vad som händer. På fredagen har vi prisutdelning och bjuder in till ett öppet lunchmingel hos oss.

MAGDALENA GREEN OCH GLAS GUSTAFSSON ÄR ENTUSIASTISKA INFÖR INNOVATION CAMP.

INTRESSERADE KAN ANMÄLA SIG, se prisutdel-

ningen, träffa pristagarna och se filmklipp från tillställningen. – Vi öppnar portarna och vill visa hur bra grejen är. Unga ser på saker på ett helt annat sätt. Vi är invanda vid våra mönster, och genom Innovation Camp får vi nya idéer om hur vi ska prata med våra kunder. Innovation är något som Tekniska verken jobbar hårt med. Vi vill ligga i framkant för att bli världens mest resurseffektiva region. Det är framtiden. Förhoppningsvis blir det ännu större när det kan visas upp för fler. Årets »case« blir en fullträff. Klas Gustafsson är vice VD på Tekniska verken, och även han är entusiastisk inför Innovation Camp. – Jag är med och hälsar dem välkomna på eftermiddagen, ger »caset« till dem, samt sitter i juryn för Innovation Camp. Klas Gustafsson är inte med hela tiden. – Jag är inte med under natten. Jag åker på

kvällsmingel i Norrköping, där vi kommer att rapportera från Innovation Camp. Sedan kommer jag att vara tillbaka på morgonen när själva tävlandet och juryarbetet går igång. INTE HELLER KLAS GUSTAFSSON vill avslöja något om »caset«. – Nej, det är ytterst hemligt. Det kommer att avslöjas på plats, hemligheten är en del av upplägget. Det enda jag kan säga är att det har någon form av koppling till Tekniska verkens verksamhet. Tekniska verken vinner på upplägget. – Tekniska verkens vision är att bygga världens mest resurseffektiva region. För att kunna nå den visionen måste vi vara innovativa, och det räcker inte med att själva fundera på lösningar. Vi måste låta oss utmanas av andra, som kunder, akademin och i det här fallet av kreativa och engagerade gymnasieungdomar. Tekniska verken Innovation Camp är en viktig del för att vi ska komma närmare vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. n

23


L E G N I MUTAN GRÄNSER TEMA

En av föreläsarna på Mingel utan gränser är Per Naroskin. – Jag vet inte vad jag har att säga, skrattar Per Naroskin, det är så oändligt långt fram i tiden. Men jag kommer att prata om nya former av socialt umgänge, om innovationer, ny teknik – vi kan gå vart som helst på internet, men ingenstans utan lämna avtryck. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: MAGNUS LIAM KARLSSON

PER NAROSKIN ÄR LEG. PSYKOLOG och leg. psykoterapeut. Utöver sin kliniska praktik är Per en mycket efterfrågad föreläsare i ämnen som rör både privat- och arbetslivet. Han har också ett förflutet som ståuppkomiker, men mest känd är han förmodligen som en av »spanarna« i Sveriges Radios program med samma namn. Per har även gjort många egna radioprogram, sommarpratat och är en flitigt anlitad krönikör. Han har skrivit två böcker och utkom häromåret med sin första roman, »Fuskaren som försvann« (Norstedts).  Under 2013 uppträdde Per Naroskin i »Strömstedt & Freud – en terapisession du inte vill missa«, en självutlämnande scenshow som växlade mellan vansinnigt allvar och brutal humor. De skapade en hyllad föreställning där poptönten och den tondöve terapeuten brottas med sig själva och varandra för att förstå lite mer av livet. Den gästade såväl Norrköping som Linköping. FINNS DET NÅGRA LIKHETER MELLAN ATT MEDVERKA I »STRÖMSTEDT & FREUD« OCH ATT FÖRELÄSA?

– Ja, delar av »Strömstedt & Freud« var små miniföreläsningar, utfall i direktkontakt med publiken. Vi hade skrivit in dem för att inte arbeta med en fjärde vägg. Eftersom varken Niklas eller jag är skådespelare tyckte vi att det var bra att öppna upp den och ha en direktkontakt. Vi är båda bekväma med det. Det var en av grejorna som fick mig att trilla över kanten när vi började prata om idén. Jag kände inte honom då, men jag gick och såg Niklas. Det var bra och framför allt hade han en magnifik och naturlig publikkontakt. Då förstod jag att det skulle kunna funka. Den likheten finns med föreläsningar.

24

DU BESKRIVS SOM »EN AV LANDETS MEST EFTERFRÅGADE FÖRELÄSARE, SOM TALAR OM LEDARSKAP, OM FÖRÄNDRINGAR OCH OM OLIKA INFALLSVINKLAR PÅ SÅVÄL JOBB SOM PRIVATLIV«.

– Menar du ledarskap i privatlivet? Det var en rolig tanke (skratt). DU MENAR ATT JOBB OCH PRIVATLIV GÅR HAND I HAND?

- Ja, det har du rätt i, det kan man verkligen säga att de gör. För många chefer är det svårare att stänga av jobbet när man går hem. Man är tvungen att vara tillgänglig. Många jobbar på distans, och då luckras gränserna upp mellan arbetsliv och privatliv. Många har samma nummer på mobilen till jobbet som hem. Det gör att det är svårare att värja sig mot samtal som är jobbrelaterade samtal fast man är ledig. För att inte tala om internet. Sedan går det åt andra hållet, man facebookar på jobbet. Riktigt dumt blir det till exempel när en generaldirektör menar att dennas tweets är privata. Det är barockt att man kan tro att man är två helt olika människor, samtidigt som man i hög utsträckning tar med sig jobbet hem och vice versa. HAR DU FUNDERAT PÅ VAD DU SKA FÖRELÄSA OM PÅ MINGEL UTAN GRÄNSER?

– Nej, men jag tycker om titeln. Mingel utan gränser är trevligt för oss som är intresserade av sociala relationer, nätverksbyggande och nya former av socialt umgänge. Det kommer jag att prata om, internet, Facebook etc. och vad de får för konsekvenser för det fysiska umgänget. Har ungdomar idag blivit sämre på att avläsa undertexter, ickeverbalt språk, för att de kommunicerar på nätet? Har korta meddelanden och skypandet påverkat dem? Eller är de bättre

än min generation på den typen av kommunikation? Videokonferenser blir allt vanligare, vad får det för konsekvenser när man jobbar med människor i fyra tidszoner samtidigt? Utvecklas en speciell videokonferenskultur? Kommer människor i framtiden att känna på samma sätt för sina kollegor i Australien som de gör för människor som de sitter i samma rum som idag, eller inte? Jag tycker att det är frågor som är intressanta. Vi har en enorm tendens att när vi pratar om att jobba hemifrån, att jobba på distans, glömma bort att finns vissa arbeten som måste vara på plats. Man kan inte ha en internetpolis i en stökig förort. Sjukvården kräver personliga kontakter även om vi har titthålskirurgi och fjärrmedicin. Alla kan inte ersättas, en del måste vara på plats. Det är ett tjat om den tekniska utvecklingen och vårt föränderliga samhälle, men det finns oförändligheter, som vikten av personliga möten. Per Naroskin finns inte på Facebook. – Nej, det är ett aktivt ställningstagande. Det var, när den startade, explicit att man fick avsäga sig rätten till sin integritet och sitt privatliv. Som jag förstår det så äger de allting man lägger upp. De har rätt att använda materialet och sälja det vidare. Idag är det så överallt. Jag är upptagen av integritetsproblematiken på nätet. Det är ett intressant ämne som ägnas liten uppmärksamhet. Har vi som inte är tekniker kapitulerat, menar vi att det inte finns något att göra eller tycker alla att det helt okej att vara transparent i saker och ting? Det behövs mer av diskussion kring de här frågorna. Det kanske inte är FRA som är det största hotet, utan privata företag som samlar information och säljer den vidare. Vi borde diskutera de sakerna, samtidigt som det är sjukt roligt. Jag är samtidigt en teknikoch internetnörd.


TEMA

PER NAROSKIN UTKOM HÄROMÅRET MED SIN FÖRSTA ROMAN »FUSKAREN SOM FÖRSVANN«

Föreläsningar är en stor del av Per Naroskins liv. – Jag ger tre föreläsningar i veckan. Idag är han lika mycket föreläsare som terapeut. – Det är ungefär 50–50 om man räknar bort resor. Jag har åtta patienter i veckan, så har jag föreläsningar och resten av tiden gör jag radio och skriver. Jag har skrivit böcker och min första pjäs, ett beställningsjobb till Klara Soppteater som kommer 22 oktober. Jag fick min dröm uppfylld att ha Lennart Hjulström i huvudrollen. Jag har inte gått på några repetitioner ännu. Det är en liten pjäs. ÄR DU BRA PÅ ATT MINGLA?

– Ja, jag är sjuk bra på det, men jag delar inte med mig av några tips (skratt). Jag vill att folk ska säga att det var lite stelt, men Per Naroskin var där, jäklar vad han kan mingla, som Fred Astaire fast mingel (skratt). Jag är bra på att mingla om jag är på gott humör, har självkänslan på min sida och känner mig trygg i sammanhanget. Jag är mycket en humörsmänniska, om jag duperar mig själv att jag är en intressant och spirituell person som i samförstånd med någon annan kan göra något bra. Det är samma sak som när man står på scen, att man har rätt att ta upp människors tid och uppmärksamhet. Om man sätter självkritiken inom parentes och bjuder på det som är gemensamt, och inte ser det som jag mot dem, blir det intressant. DU ÄR MÅNGSYSSLARE, PSYKOLOG, LEG. PSYKOTERAPEUT, FÖRELÄSARE, FÖRFATTARE, SPANARE I RADION, UTBILDARE OCH SKÅDESPELARE I »STRÖMSTEDT & FREUD«. FINNS DET LIKHETER MELLAN DINA OLIKA ROLLER?

– Inte annat än att allting är lika roligt och intressant på olika sätt. Det är ett otroligt privilegium att få använda sin personlighet,

intellekt och känslor, att de får tas i anspråk. Jag tror aldrig att jag kommer att bli anställd, det finns ingen som skulle erbjuda mig ett jobb. Jag var tvungen att skriva ett CV, och jag har skrivit en bok, skrivit några artiklar och varit rolig i radio. Det var allt. Sju av mina kompisar från psykologin är professorer nu. De kan räkna upp 20 sidor med publicerade artiklar. Jag betalar för friheten med ekonomisk otrygghet. Det blir feta år och magra år. Hur hinner då Per med allting? Han gör upp tidsscheman. – Det är svårt att föreläsa om man inte vet när. Jag lärde mig det för många är sedan av Annalena Brundin, hon sa att hon aldrig tänker mer än två veckor framåt i tiden. I annat fall skulle hon bli stressad. Jag kollar aldrig på min kalender efter klockan 22. Jag överlåter bokningar till mina agenter. Per har sagt: »Vi märker alla att arbetslivet, samhället och omvärlden förändras i allt snabbare takt. Det ställer höga krav på både organisationen, ledaren och individen. Slimmade och mer flexibla arbetsorganisationer ökar kraven på de anställda och kanske framför allt på cheferna.« – Jag kommer att prata om innovationer, det är det övergripande temat. Innovation och mingel utan gränser är en bra kombination som känns ovanligt kul. Jag gillar tekniska nyheter, jag testar betaversioner av programvara. Nu är jag extremt sugen på bil – jag behöver ingen bil, men jag är sugen på en Tesla, en elbil som bara går på el. Men jag har inte råd, för den kostar 850 000 kronor. Jag kommer att prata om innovationer, ny teknik – vi kan gå vart som helst på internet, men ingenstans utan att lämna avtryck. Per Naroskin lovar att bjuda på många nya infallsvinklar i viktiga frågor som rör både

jobbet och privatlivet. Hans föredrag varvar anekdoter med analyser, humor med allvar, teorier med känslor. Han menar att bra föredrag ska vara som berg-och-dalbanor. Man ska ha riktigt roligt när man har roligt, men det ska kännas när det är allvarligt. – Det är oerhört kärnfullt. Man ska roligt, man ska skratta på riktigt. Det finns ingen motsättning mellan allvar och skratt, och det gäller även här. Jag hoppas att det finns någon på innovationsdagen som lottar ut Tesla. Mer modernt kan det inte bli. n MINGEL UTAN GRÄNSER TOR 6 NOV KL. 13:00–FRE 01:00

Värmekyrkan & Flygeln, Holmentorget, 602 40, Norrköping Välkommen till en fullmatad eftermiddag och kväll där du är en av hundratals som vill skapa framgång och tillväxt i hela regionen. Här möts företagare, studenter, forskare, uppfinnare, entreprenörer och politiker och skapar framtidens idéer under lekfullt överraskande och sprakande former. Temat »samverkan utan gränser« ställs här på sin spets. Förvänta dig inspirerande föreläsningar, kreativt mingel, god mat och dryck, underhållning, ett pulserande dansgolv och överraskningar utan gränser. Allt detta i en av Östergötlands coolaste lokaler – Värmekyrkan i Norrköping! KL. 13.00–14.00 Registrering, kaffe KL. 14.00–16.00 Föreläsningar (i Flygeln) KL. 16.30–21.00 Mingel, middag, utmaningar, idéskapanden m.m. KL. 21.00–01.00 Artistunderhållning, DJ, nattklubb och mera mingel Endast förköp. Priset för allt detta är 495 kr + moms.

25


TEMA

DRAKNÄSTET

Genom TV vet de flesta vad ett »draknäste« är för något. Under Vecka45 erbjuder InnovationskontorEtt på en snällare variant av »Draknästet«, kallat LiU Nest.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: LASSE HEJDENBERG

KARIN ACKERHOLM HÅLLER i LiU Nest under Vecka45. Hon är affärsutvecklare på InnovationskontorEtt. Karins arbete går ut på att stötta forskare att utveckla idéer med fokus på IT och beteendevetenskap – mobilt, webb, metoder, arbetssätt och digitala verktyg. Hon arbetar gärna med projekt där lösningen fungerar som stöd i människors vardag eller arbete, eller ger strategiska vinster för kunden. – Vi kallar det för LiU Nest, det är en variant av ett draknäste som de som syns på TV, säger Karin Ackerholm. Det finns olika versioner där experterna är hårda i sin kritik, och entreprenörer och innovatörer får visa vad de kan i denna svåra kamp. LIU NEST ÄR DET InnovationskontorEtt gör.

– Det vi gör under Vecka45 är en version av vad vi gör dagligdags på InnovationskontorEtt. Vi försöker utveckla idéer, och i den här formen blir det mera kondenserat. På kort tid ger man olika inspel. Genom att bjuda in experter som har kunskaper kan man se till att den som är innovatören får mer kunskap snabbare och kanske längre. Istället för att knäcka innovatörerna, som man kan uppleva att de gör

26

på TV, så vill vi att idéerna blir kläckta och utvecklade och att man kommer vidare med det. InnovationskontorEtt utvecklar idéer. – Vi har, som alltid, fokus på värdeskapandet: Vad är det för en idé och vem kan den vara bra för? Hur kan vi se till att den kommer längre och testas? Många av de idéer som kommer till oss bygger på forskning eller kommer från studenter. Idéer behöver testas mot marknaden, gärna i samarbete med någon marknadskraft eller annan person, till exempel från näringslivet, för att det ska bli ännu spetsigare. INNOVATIONSKONTORETTS VARIANT AV »DRAKNÄSTET« äger rum på flera ställen under Vecka45. – Vi kör detta på alla tre campus, Norrköping, Linköping och Hälsouniversitetet. På varje ställe kommer vi att ha ett antal innovatörer som får komma dit och pitcha sin idé. De får expertkunskap via en panel som kommenterar. Det är personer från det som kallas för innovationssystemet, från vår värld med inkubatorer med mera, men vi har även bjudit in näringslivet och offentlig sektor. Den typ av aktörer som skulle kunna göra idéerna möjliga.


TEMA

KARIN ACKERHOLM SOM HÅLLER I LIU-NEST UNDER VECKA45, VÄLKOMNAR NYA OCH ORIGINELLA IDÉER.

SNABBFAKTA I LiU Nest får studenter och anställda pitcha sina idéer för en expertpanel som hjälper dem att utveckla idén vidare. För riktigt skarpa lösningar finns chansen att vinna bidrag för att testa konceptet mot kund. Beskriv ditt/ert projekt i anmälan – om projektet blir utvalt att delta får du en bokad tid för pitch och möjlighet att vara med på pitchträning inför eventet. LIU NEST ARRANGERAS ONSDAG 5 NOVEMBER PÅ ALLA TRE CAMPUS: HÄLSOUNIVERSITETET 13:00–17:00 på Testbädden, Universitetssjukhuset CAMPUS VALLA 08:00–12:00 i IKT-studion, Key-huset CAMPUS NORRKÖPING 13:00–17:00 i Utsikten, Kåkenhus

Vår förhoppning att de går vidare med nästa steg. DET GÅR I SKRIVANDE STUND fortfarande bra att anmäla sig.

– Ja, det finns en länk till anmälan på Vecka45:s hemsida. Det krävs att man är kopplad till LiU, antingen som student eller anställd. Inom sjukvården kan man både vara anställd på sjukhuset och ha en forskningstjänst på universitetet. Vi tror att det ger mest för personer som inte är marknadsvana eller har erfarenhet av att driva sina innovationer till företag. Självklart är vana entreprenörer välkomna, men det ger mer för dem som är oerfarna att skapa företag av det de gör. DETTA ÄR PREMIÄR FÖR InnovationskontorEtts LiU Nest.

– Ja, och vi hoppas på att det inte bara ska bli i samband med Vecka45. Går det här bra så är planen att göra det flera gånger återkommande, och inte bara under temaveckan. Vi har andra format som Venture Arena som inte bara går under Vecka45, eftersom vi ser att behovet finns. Förhoppningen är att detta är ett smart sätt att ge stöd till innovatörerna. Vi hoppas kunna göra inspel på andra tider på året. Deltagarna får söka för att vara med.

– Vi siktar, eftersom man måste ansöka, på ett tiotal per ställe. För dem som ansöker, men som inte kommer med den här gången, kan man köra ytterligare tillfällen. Idealet är att vi får ett bra inspel med nya personer som vi inte tidigare har stött på. Alla aktiviteter under Vecka45 är för att folk ska upptäcka vad de kan använda oss till och vilken hjälp vi kan erbjuda. INNOVATIONSKONTORETT VÄLKOMNAR NYA och originella idéer.

– Vi skulle gärna se fler spännande idéer, och man behöver inte ha tänkt så himla långt. Många gånger är det bra att knåda en idé tidigt och att man får inspel innan man har kommit för långt i att konstruera prototyper och affärsmodeller. Det finns fördelar med att vara lättrörlig och kunna ändra på sig. Man behöver inte tänka ut alla detaljer för att våga vara med, man kanske har lättare att ta till sig feedback och göra en ny version. Dessutom behöver det inte vara produkter, prylar, utan det kan vara tjänster eller affärsmodeller som handlar om samarbete eller ändrar på arbetsmetoder. Det finns mycket som man inte tänker på som innovationer, men som är det. n

27


Hallå Elin Wihlborg, professor i statsvetenskap, vad pratade du om på

Forskarfrukost – Vad händer efter valet? TEXT: DANIEL ATTERBOM

– JAG PRATADE OM TRE TEMAN som en valanalys. Det första var att se SD:s ökade stöd som en missnöjesyttring, både mot sittande regering och mot de etablerade partierna. Den här slutsatsen stärks av att i de kommuner där det finns lokala partier har SD fått ett klart svagare stöd. Elin Wihlborg menar att regeringsbildningen är mer komplicerad 2014 än 2006. – Den andra tesen är att regeringsbildning är en svår konst. Om man jämför med valet för åtta år sedan, 2006, när vi bytte regering, så hade man jobbat ihop sig i flera år innan. De hade ett färdigt program som de plockade upp när de bildade regering och bockade av. Det har man inte den här gången. Därför är läget idag svårare. Socialdemokraterna försöker bilda regering med Miljöpartiet, men inget av partierna gick markant framåt jämfört med förra valet. De har då inte riktigt fått samma råg i ryggen för att driva sina frågor. Det är inte bara att de har ett sämre förhandlingsläge, de har också lite stukat självförtroende, kan man nog säga. –  REGERINGSBILDANDET I KOMMUNERNA är mera förhandlingsbart och handlar ofta också om vilka som kan samverka på personnivå. Här finns fler exempel på blocköverskridande koalitioner. Där får man inte glömma att kommunalpolitik är mycket bara att få det att funka. I Katrineholm, till exempel, har Socialdemokraterna och Moderaterna styrt tillsammans och kommer att fortsätta att göra det. Det är för att personer trots olika värderingar har förmåga att kompromissa. I

28

ELIN WIHLBORGS FORSKNING HAR HÖG SAMHÄLLSRELEVANS OCH HAR, FÖRUTOM INTERNATIONELL VETENSKAPLIG PUBLICERING,

landstinget är det Socialdemokraterna som drar sig mot mitten. Det kan bero på personfrågor, men det kan också bero på att man vill ha en stabilare samarbete. Det är svårt, och ännu svårare på kommunal nivå, men där har man en kompromissvilja. Valet, menar Elin Wihlborg, påverkar indirekt företagandet.   – Den tredje tesen jag tog upp var utmaningen för företagare. Jag tog upp att många säger att det kommer att gå sämre för svensk ekonomi, att valutakurserna försämras, men svensk politik har mest en indirekt påverkan på företag. Med indirekt påverkan avses till exempel hur inkomstskatter förändras, eller socialförsäkringar som a-kassa och sjukförsäkringar. Jag tror att man inte, på kort sikt, kan förvänta några direkta förändringar för företag. Men om man förändrar för arbetstagarna förändrar man även förutsättningarna för företagen.

PRESENTERATS I LÄROBÖCKER.

HUR BLIR DÅ FRAMTIDEN?

– Om man vågar gissa, vilket vi forskare inte brukar göra, men jag gjorde det på frukostmötet, så kommer vi antagligen att få se en statsbudget som går igenom, men med små förändringar mot hur det är just nu. Jag tror inte att Socialdemokraterna på nationell nivå kommer att sjösätta några större reformer redan till nästa år. Alliansregeringen var handlingskraftig eftersom det väl förberett. Man brukar säga att det är viktigt för en regering att visa sig handlingskraftig under de första 100 dagarna, men det kommer vi inte att se den här gången. Regeringsskiftet kommer inte att märkas så mycket. n


KRÖNIKA

Mitt första Vecka45 DET VAR DEN FÖRSTA DAGEN av det första Vecka45 någonsin. 7 november 2011 samlades 99 entreprenöriella och kreativa ungdomar i Linköpings stadshus för att få inspiration, motivation och kunskap till att satsa på sitt entreprenörskap. Föreläsningar, nätverkande och workshops av unga och inspirerande ledare och entreprenörer från länet och landet mixades på ett sällan skådat sätt. Allt med uppmaningen: satsa på det du brinner för! Jag var 20 år, ny student på universitetet, och initiativtagare och projektledare. Inspiration Camp är fortfarande det roligaste och tuffaste projektet jag någonsin genomfört. Jag hade aldrig klarat det utan dels en passion för idén, men också stödet jag fick från alla inblandade i Linköping och Norrköping. Så tack! Tack till er som gjorde att jag vågade, och lyckades. KORT SAGT VAR INSPIRATION CAMP en kon-

ferens för unga om att få idéer att hända. 99 utvalda gymnasieungdomar samlades i Linköpings stadshus den 7 november kl.

13–19 utifrån budskapet att gå från idé till verklighet, och hur man gör det på ett framgångsrikt sätt. På Inspiration Camp fick de upptäcka vad det har gett några av Sveriges skönaste unga entreprenörer att följa sin dröm, och vilka svårigheter och lärdomar de mött på vägen. BAKGRUNDEN TILL PROJEKTET var att jag i september 2010 lyckades vinna en tvåmånaders projektanställning på Linköpings kommun. Detta möjliggjorde att jag kunde förverkliga min drömidé om ett Inspiration Camp som får upp ungas ögon för entreprenörskap. Från att då ha varit en väldigt grumlig idé i huvudet så blev Inspiration Camp till en overklig verklighet. Som 20-åring var det otroligt lärorikt och spännande att vara både initiativtagare och projektledare, inte minst eftersom jag jobbade med det vid sidan av mina universitetsstudier mellan april och november. Allra stoltast är jag idag över att det blev ett evenemang av unga entreprenörer, för framtida unga entreprenörer. Jag känner stor tacksamhet till de organisationer

och företag som stod bakom och stöttade på olika sätt: Linköpings kommun, Nulink, Norrköpings kommun med flera. BLAND DE UNGA INSPIRATÖRERNA syntes fan-

tastiska Anton Johansson (Linköping), Ludwig Jonsson (Stockholm), Crazy Pictures (Norrköping), med flera. Underbara människor – de älskar vad de gör och har en enorm drivkraft som verkligen smittade av sig. Det är viktigt: för i slutändan var det de 99 ungdomarna som dagen handlade om – de som ville men ännu inte hade vågat ta steget att följa sina drömmar. Tack vare alla som bidrog blev Inspiration Camp en dag som fick förändra. Det var mitt första Vecka45 ... ... men det var inte mitt sista. n MARCUS NYGREN Studententreprenör


OMSLAGSPROFIL Lena Miranda, Ny VD för Mjärdevi Science Park AB, ser ljust på framtiden. – Ja, jag är mycket positiv inför framtiden. Vi har en bra inkubatorsmiljö som drivs av Linköpings universitet som föder fram spännande bolag. Vi har, menar jag, en dynamisk startup-miljö runt de här bolagen med många entreprenörer och en del »serieentreprenörer« som startat flera bolag som finns och verkar i och kring staden. Dem ska vi ta vara på.

»Vi har mycket positivt att bygga på här« TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: KRISTIN CARLÉN

D

et hörs inte att Lena Miranda växte upp i Norrland. En flytt till Linköping och sedan studier på Linköpings universitet förändrade hennes liv. – Jag är född i Gällivare och i uppvuxen i Luleå, säger Lena Miranda, som uttalar namnet på norrländska. Vi flyttade till Linköping när jag var 14 år 1986. Det är inte medvetet att jag pratar östgötska. En del tar det på att jag säger jo och vars, det har jag kvar, men annars tror jag att dialekten suddades ut under universitetstiden. Jag har lätt att ta efter. Lena Miranda är intresserad av musik, och då är det enklare att lära sig en dialekt. – Ja, kanske, man gör det lite på gehör. Jag var intresserad

av musik, jag sjöng i en kör och spelade teater i en revy i Kisa. Flytten till Östergötland berodde på att Lena Mirandas pappa fick jobb här. – Då valde vi att flytta ned hela familjen. Jag började mitt i åttan, det var spännande. På den tiden pratade jag fortfarande norrländska och jag hade svårt att uppfatta östgötskan. Då tyckte jag att den gick så otroligt fort, idag kan jag inte riktigt inse att det var ett stort bekymmer. Det var lite tufft att börja i en ny klass och skaffa nya kompisar. Lena Miranda fick nya kompisar och gick på Katedralsskolan i Linköping. Affärstaden träffar Lena Miranda i CreActive på Mjärdevi Science Park AB. Det är en mötessal med gratis internet och

SNABBFAKTA: LENA MIRANDA Född 1972, Bosatt i Norrköping. Aktuell som ny VD för Mjärdevi Science Park AB. KARRIÄR I KORTHET FRÅN NU TILL DÅ:

• Mjärdevi Sciecence Park AB, VD sedan september 2014.

30

• Industrikompetens och Skill, marknadoch affärsutvecklingchef. • Skill Scandinavia, VD och sedan även ägare. • East Sweden Development Agency projektledare.

• • • •

Teleca, försäljning. Bluetronics, PR & kommunikation. Utveckling Norrköping, projektledare. Studier Linköping Universitet, Kulturvetarlinjen.


LENA MIRANDA I CENTRALA NORRKÖPING

kaffe. Vi sitter i en grupp möbler där fåtöljerna är gjorda av böcker. Läsande och skrivande intresserade henne under ungdomsåren. – Jag tyckte om att skriva. Under ett år mellan gymnasiet och universitetet gjorde jag ungdomspraktik på Östgöta-Correspondenten i Kisa. Det var verkligen lärorikt, jag fick både skriva och fotografera. Jag tyckte att det var jätteroligt. Sedan jobbade jag på sommaren för Kindaposten, den stora konkurrenten i Kisa, som ägs av Vimmerby Tidning. Där hade jag sommarjobb ett par år senare. SOMMARJOBBET STYRDE DÅ ännu Lena Mirandas tänkta karriär.

– Då var tanken att jag skulle bli journalist, men jag hade inga betyg som räckte till journalistlinjen. Så jag sökte till kulturvetarprogrammet, som många Correnjournalister hade gått på. Jag läste kulturvetarprogrammet, fristående kurser och tog sedan en kandidatexamen i media och kommunikationsvetenskap här på Linköpings universitet. Där var hon i fem år. – Jag tillbringade 1993 till 1998 på Linköpings universitet. Under den tiden hann jag jobba två år på heltid som arvoderad kårrepresentant. Först som tidningsredaktör för Sulan (som

»Man måste synliggöra företagen, människorna som verkar här i alla spännande projekt på Mjärdevi.«

numera heter Filosofen) 1994–1995 och sedan 1997–1998 var jag ordförande för Lust, Linköpings universitets studentkårer. Det var en paraplyorganisation för de tre studentkårerna. Det var det året som Campus Norrköping etablerades, så jag jobbade mycket med studiesociala frågor och hjälpte till att starta föreningar och sektioner på Campus Norrköping för att få igång ett fungerande studentliv där. Jag jobbade mycket med kommunpolitikerna och representanter för näringslivet. DET ARBETET FÖRÄNDRADE Lena Mirandas liv.

– Det var då som min värld vidgades och jag insåg att det fanns fler intressanta saker än att vilja bli journalist. Efter det året blev jag erbjuden ett jobb på Norrköpings kommun på deras dåvarande näringslivsbolag, som hette Utveckling Norrköping. Där jobbade jag i två år med marknadsföring, och jag hade lite internationella inslag i mitt jobb. Det var näringslivsfrågor, etableringar och att bevara det befintliga näringslivet. Då bodde Lena Miranda kvar i Linköping och pendlade. – Efter två år skulle Utveckling Norrköping organiseras om och bli ett näringslivskontor. Den typen av omorganisation kan ta ganska lång tid. Jag var nyexaminerad, otålig och hade ingen lust att vänta på att det skulle bli klart.

31


»Vi ska ha fortsatt fokus på att ut­ veckla affärs­ nätverken.«

NÄR LENA VAR VD FÖR SKILL UTSÅGS FÖRE­TAGET TILL GASELLFÖRETAG.

I DEN VEVAN FICK LENA Miranda ett erbjudande om ett nytt

jobb i Norrköping. – Det var på Bluetronics, ett avknoppningsföretag till Acreo. De arbetade med att utveckla radiomoduler för bluetooth och trådlöst LAN. Då hoppade jag på det och arbetade där i ett och ett halvt år. Vi var sex när jag började och vi var 42 när bolaget gick i konkurs. Det var ett typiskt moment 22, där vi hade riskfinansiering i bolaget och fick förnyad riskfinansiering, men inte fick första kunden. Första kunden sa att vi fick avtal om vi fick fortsatt finansiering, och finansiärerna sa att vi fick finansiering om vi fick vårt första uppdrag. Efter konkursen började Lena Miranda arbeta i Linköping. – Då hade jag hunnit flytta till Norrköping. Jag hade hunnit bo och arbeta i Norrköping i tre månader, när jag fick jobb i Linköping på ett bolag som hette Teleca, som hade varit underleverantör till Bluetronics. Det var ett konsultbolag och jag fick bidra till att färdigställa de här modulerna inom byggda system. Där jobbade jag i nästan tre år innan jag kom till Skill. Skill, som tidigare inom ramen för Linköpings universitet sysslade med att erbjuda företag studentkompetens, tredubblade omsättningen mellan 2004 och 2009. Skill avknoppades 2008 och utsågs 2009 till Gasellföretag av tidningen Dagens Industri.

32

– Jag kände, eftersom jag hade jobbat i konsultbranschen i tre år, att jag verkligen gillade det, både försäljning och marknadsföring, som var mina kompetenser. På Skill uppskattade jag den tydliga kopplingen till universitetet och studenterna och att få jobba med ett bredare fält av konsultuppdrag, inte bara inbyggda system och teknikutveckling. Skill hade även en stor verksamhet som jobbade med undersökningar av olika slag, mycket mot offentlig sektor. Man kan kalla det för verksamhetsutveckling. Jag gillade att få vara med och hjälpa studenter, unga människor, in på arbetsmarknaden. Det var spännande då och jag tycker att det har varit oerhört roligt. Jag känner en stor stolthet över det vi har åstadkommit på Skill under de här åren. MAN KAN SÄGA ATT hennes studier på Linköpings universitet

verkligen förändrade Lena Mirandas liv. – Ja, verkligen, absolut, på många sätt. Det känns lite som att man har kunnat ge tillbaka till universitetet. Och att ha fått hjälpa många till sitt första jobb känns jättekul. Linköpings universitet gjorde så att Lena Miranda blev delägare i Skill. – Jag fick möjlighet att köpa Skill 2008 när universitet beslutade sig för att sälja. Efter budgivningsprocess skedde en


LENA PENDLAR MELLAN BOSTADEN I NORRKÖPING OCH MJÄRDEVI CENTER.

utvärdering, och därefter återkom Linköpings universitet och erbjöd mig att köpa bolaget. Då beslöt jag mig för att bjuda in fyra av mina kollegor som delägare i bolaget. Nu har vi sålt hela bolaget till Industrikompetens för ungefär ett år sedan.

processen är lång. Men den var nog inte så lång. Tjänsten utannonserades i mars, och i mitten på april var sista ansökningsdag. Sedan var processen klar i början eller mitten av juni. Så det var ungefär två månader.

TANKEN VAR ATT Lena Miranda skulle jobba kvar i bolaget.

BESKEDET ATT LENA Miranda fått tjänsten som VD för Mjär-

– Jag tycker att Industrikompetens har en fantastisk verksamhet. Det som harmonierade med det vi hade byggt upp på Skill var att man brinner för den långsiktiga kompetensförsörjningen, att man tittar på hela kedjan från grundskola till universitet. Mot slutet var vi 14 fast anställda, och med konsulter kanske vi var 50 heltidsanställda. När vi gick in i Industrikompentens var vi strax över 30 anställda och ungefär 250 konsulter. Lena Miranda hade kunnat stanna på Skill, men så såg hon annonsen efter en ny VD för Mjärdevi Science Park AB. – Jag läste annonsen och det klack till i mig att det skulle vara något för mig. Det var lite tidigare än vad jag hade tänkt, men det var första gången på många år som jag kände att det skulle vara kul att göra. För att få jobbet ingick Lena Miranda i en stor rekryteringsprocess med, som hon tror, 70–80 andra sökande. – När man söker ett jobb tycker man alltid att anställnings-

devi Science Park AB fick hon per telefon. Den som ringde var kommunalrådet Christian Gustafsson, som är ordförande i den ordinarie styrelsen. – Jag stod i Norrköping när Christian Gustafsson ringde. Jag blev oerhört glad, väldigt stolt och det kändes häftigt att det gick hela vägen. Så Lena Miranda får fortsätta att pendla med bil mellan Norrköping och Linköping. – Jag har pendlat i 15 år. Jag har inget emot det, det är en kort sträcka mellan Norrköping och Linköping. Vi har en fantastisk arbetsmarknad. Jag är glad att ha ett spännande, stimulerande och kreativt arbete. Så för mig spelar inte de 30 minuterna på vägen någon roll. Jag brukar lyssna på radio, P1 eller P3. När Lena Miranda gick från Skill till Mjärdevi Science Park AB blev hon chef över färre anställda, men har kontakt med hundratals företag.

33


»De första veckorna har varit intensi­ va, spännan­ de och om­ tumlande.«

– Vi är åtta anställda, så det är lite mindre än Industrikompetens, samtidigt som jag ser hela Mjärdevi Science Park AB som vår arbetsplats. Det är över 250 företag och 6 000 anställda som finns i parken. Förhoppningen är att stärka gemenskapen och tillhörigheten här i parken. Affärstaden träffar Lena Miranda dagen efter riksdagsvalet när hon har varit VD i precis 14 dagar. – Jag har varit på jobbet i två veckor, så det är svårt att säga exakt vilka aktiviteter som sker inom ramen för Mjärdevi Science Park AB. Syftet är att vi ska vara någon form av katalysator för företagen på Mjärdevi genom att träffas och skapa affärsnytta för dem. Vi ska bidra till spännande nätverk och mötesplatser, skapa chanser för affärer och bidra till att attraktiv kompetens kommer hit. Vi ska marknadsföra företagen och parken nationellt och internationellt. Det ringar in vårt uppdrag. DE TVÅ FÖRSTA VECKORNA har gått fort.

– De har varit intensiva, spännande och omtumlande. Jag har fått chansen att sitta med mina medarbetare och prata om vad de jobbar med och vad som är på gång. Jag har hunnit träffa fem företag så här långt och få en bild av vad de jobbar med, vilka tankar de har runt parken och vad vi gör bra idag och vad man kan utveckla framåt. Vi har en skuggstyrelse här på Mjärdevi som består av studenter från Linköpings universitet. De följer oss på samma sätt som vår ordinarie styrelse. Dem har jag träffat, och andra företagsmiljöer i Linköping som Nulink, kommunens näringslivsbolag. Jag har träffat Sankt Kors som jobbar med utveckling av fastigheter och dem som utvecklar Wahlbecks företagspark. Lena Miranda har även sprungit Mjärdevistafetten. – Jag sprang med Åke Rolf, VD för Norrköping Science Park, Pontus Lindblom, etableringsansvarig vid Norrköpings kommun och Yvonne Rosmark, Nulink. Anne Revland, näringslivsdirektör i Norrköping, var coach. ”Run a business” hette vårt lag. Lena Miranda ser kopplingar på olika sätt. Mjärdevi Science Park AB har även varit med och arrangerat en programmeringstävling, East Sweden Hack, i september. Den arrangera-

34

des första gången i september 2013 och Lena Miranda var en av initiativtagarna. Med hjälp av arrangörernas öppna data var deltagarnas uppdrag att skapa webbtjänster eller appar till nytta för invånare eller besökare i regionen. Totalt deltog tio lag, varav hälften var högskolestudenter och hälften yrkesverksamma. De flesta kom från regionen och några hade rest från andra delar av landet. – Vi har arrangerat East Sweden Hack här i CreActive. Jag var initiativtagare till tävlingen under min tid på Skill, och Mjärdevi är en partner i det projektet. Det blev så att jag hade båda hattarna på (skratt). Det blev väldigt lyckat. Det har varit intensiva dagar på jobbet. Om den rödgröna valsegern i riksdagsvalet kommer att påverka Mjärdevi återstår att se. – Det jag tycker är att vår region har en stor samsyn över partigränserna när det gäller näringslivets utveckling och företagsfrågor. Jag tror inte att valet kommer att påverka det, och ser bara positivt på Mjärdevis fortsatta utveckling. Mjärdevi är inte bara en regional angelägenhet. – Det är även en internationell angelägenhet. Det är få av de bolag som växer och utvecklas i vår park som är regionala, de flesta verkar både nationellt och internationellt. Många bolag kallar sig för »born global«, det vill säga att de etablerar sig på en global marknad redan från start. Vi behöver kunna supporta dem på ett bra sätt, skapa nätverk ut i världen i länder där de funderar på att etablera sig. Det internationella perspektivet är viktigt. OM FRAMTIDEN ÄR VIKTIG , så är även historien värd att

beakta. Lena Mirandas företrädare som VD, Sten Gunnar Johansson, har haft jobbet i 30 år. – Vi har haft en överlämning under september månad. Jag är glad att jag har Sten Gunnar som jag kan gå och fråga, bolla idéer med och tömma på så mycket kunskap det bara går. Han försvinner inte från jordens yta efter sista september, och han är en stor källa till kunskap. Jag försöker att ta vara på den så mycket jag kan.


Lena Mirandas mandat som VD är att både bevara och förnya Mjärdevi. – Vi ska ha fortsatt fokus på att utveckla affärsnätverken. Det ska finnas en affärsnytta i de möten vi skapar och genererar här på Mjärdevi. Vi kanske också kan få ett ökat fokus på kompetensförsörjningsfrågorna. Många av företagen i parken säger att det som hämmar tillväxten är att man inte har tillräckligt mycket bra folk att anställa. Det är en kritisk fråga för företagen, och där har jag en lång erfarenhet och hoppas kunna tillföra något till det arbetet. DOCK MENAR INTE Lena Miranda att Linköpings universitet utbildar fel människor. – Absolut inte, men det finns överlag brist på IT-kompetens i Sverige som nation. För att klara den framtida kompetensförsörjningen är det tre saker vi skulle behöva göra. Vi behöver bli bättre på att tillvarata utlandsfödda på arbetsmarknaden. Vi behöver få fler tjejer att intressera sig för IT och välja det som yrkesväg. Vi behöver inspirera fler barn och unga att intressera sig för teknik och i synnerhet, tycker jag, programmering och IT. Det är ett långsiktigt arbete som måste till. För att attrahera kompetensen hit till Mjärdevi måste vi bli synliga, och det måste hända spännande saker som gör att man vill komma till Mjärdevi. Man måste synliggöra företagen, människorna som verkar här och alla spännande produkter, projekt och teknik man jobbar med så att vi får fokus på Mjärdevi. Lena Miranda har redan börjat träffa företagen i Mjärdevi. – Jag skulle gärna träffa alla företagen i Mjärdevi. Jag har satt upp ett ambitiöst mål att hinna träffa 100 företag innan årsskiftet. Totalt finns det 250 företag, och det kanske blir förmätet att säga att man ska hinna träffa alla dem. Men jag skulle vilja få möjlighet att träffa så många som möjligt. Här i intervjun kommer Lena Mirandas företrädare som VD, Sten Gunnar Johansson, förbi och säger hej. De ska ha ett

STÖD

KAMPEN MOT

BARNDIABETES

Pg 90 00 59-7

www.barndiabetesfonden.se


»Vi behöver få fler tjejer att intressera sig för IT och välja det som yrkesväg.«

styrelsemöte efter intervjun. Frågan om det finns för många science parks i Sverige blir obesvarad. – Det kan inte jag svara på, skrattar Lena Miranda, eftersom jag inte är insatt i den frågeställningen. Det man kan säga om science parks är att många av dem har utvecklats kring en geografisk yta. Det som sker successivt är att man börjar titta på att vara del av ett innovationssystem som inte är kopplat till geografi, utan som kan har fler beröringspunkter. Det är vad vi tittar på i den här trakten, vad är kopplat till geografin och vad är så att säga ett ekosystem inom innovationssystemet, där det finns fler som har något att tillföra för att vi ska bli en dynamisk miljö. DYNAMIKEN KRÄVER ÄVEN ett samarbete inom regionen.

Eftersom Lena Miranda som student var med när Campus Norrköping startade har hon en lite annan syn på regionens samarbete än vad inbitna lokalpatrioter har. Någon har beskrivit relationen mellan Linköping och Norrköping som »skyttegravar«. – Ja, skrattar Lena Miranda, man kan absolut förbättra samarbetet mellan Linköping och Norrköping, men det finns olika förutsättningar. I Mjärdevi jobbar vi med att lyfta fram tre profilområden. Ett område är det uppkopplade samhället, med IT och bredband. Nästa är fordon och säkerhet. Det tredje är visualisering och simulering. I vissa av de här profilområdena tangerar vi verksamheter som finns i Norrköping Science Park. Sedan har parkerna olika förutsättningar, men en fråga som jag ser som viktig för oss båda, och för regionen i stort, är kompetensförsörjningsfrågan. Jag ser gärna att vi skulle ha ett samarbete runt den frågeställningen. Ett sådant samarbete finns redan. – Om jag återigen tar East Sweden Hack som vi genomförde i september, så är det ett projekt med bred regional upp-

36

slutning från både offentlig verksamhet, det akademiska och näringslivet. Vi har med både Linköpings och Norrköpings kommun, båda science parks, företag från båda städerna och Linköpings universitet som finns i båda städerna. Där har vi fokus på innovation, entreprenörsskap och att attrahera talanger. Det är frågeställningar som jag tycker är viktiga. Jag är glad att jag har kunnat hitta det här breda samarbetet, och att vi kan hjälpas åt. Ju mer bra saker vi gör i regionen och får fokus på regionen, desto fler kommer att vilja komma hit. LENA MIRANDA SER LJUST på framtiden.

– Ja, jag är mycket positiv inför framtiden. Vi har mycket positivt att bygga på här. Vi har en bra inkubatorsmiljö som drivs av Linköpings universitet som föder fram spännande bolag. Vi hade fem bolag på 33-listan förra året (där Ny Teknik och Affärsvärlden utsett Sverige 33 hetaste teknikbolag). Vi har, menar jag, en dynamisk startup-miljö runt de här bolagen med många entreprenörer och en del »serieentreprenörer« som har varit med och startat flera bolag som finns och verkar i och kring staden. Dem ska vi ta vara på. Vi har en bra infrastruktur runt företagen med service, konsultverksamheter och tjänster av olika slag. Vi har en spännande forskning på Linköpings universitet som går att kommersialisera och bygga vidare på. Vi har bra utbildningar i världsklass där till exempel ingenjörer snabbt anställs av bolag här, men fler kan få jobb. Vi har den här fantastiska arenan CreActive, som är ett år gammal och som ska vara en öppen mötesplats för studenter och näringsliv där man är medskapare av de möten som sker här. Det tycker jag är en viktig del för att utveckla parken ytterligare. Det finns mycket bra här och det handlar om att bygga vidare på det. Vi ska försöka få mer kraft, möten och synlighet på det vi gör och nå ut ännu bredare. n


Här Härärärhela helavårt vårtDream DreamTeam: Team: Här är hela vårt Dream Team: Privatrådgivning Privatrådgivning Privatrådgivning

Magnus Magnus Larsson Larsson Andreas Jessika Edström Edström Andreas Homanen Homanen Jessika 013-328 013-328 13 34 13 34 013-328 013-328 13 31 13 31 013-328 013-328 13 01 13 01 Magnus Larsson Jessika Edström Andreas Homanen 013-328 13 34 013-328 13 31 013-328 13 01

Annika Karlsson Karlsson Camilla Camilla Hellberg Hellberg Annika 013-328 013-328 13 36 13 36 013-328 013-328 13 37 13 37 Annika Karlsson Camilla Hellberg 013-328 13 36 013-328 13 37

Företagsrådgivning Företagsrådgivning Företagsrådgivning

PerPer Kostmann Kostmann 013-328 013-328 13 13 13 13 Per Kostmann 013-328 13 13

Fredrik Fredrik Björk Björk 013-328 013-328 13 06 13 06 Fredrik Björk 013-328 13 06

Jan-Åke Säberg Säberg Caroline Caroline Nordahl Nordahl Jan-Åke 013-328 013-328 13 29 13 29 013-328 013-328 13 38 13 38 Jan-Åke Säberg Caroline Nordahl 013-328 13 29 013-328 13 38

ÅsaÅsa Ekström Ekström 013-328 013-328 13 08 13 08 Åsa Ekström 013-328 13 08

Anna Anna Eriksson Eriksson 013-328 013-328 13 09 13 09 Anna Eriksson 013-328 13 09

ElinElin Lindqvist Lindqvist 013-328 013-328 13 24 13 24 Elin Lindqvist 013-328 13 24

Emma Emma Lehman Lehman Anders Gunnar Orlunder Orlunder EvaEva Sagent Sagent Anders Nordström Nordström Gunnar 013-328 013-328 13 41 13 41 013-328 013-328 13 21 13 21 013-328 013-328 13 13 27 013-328 013-328 13 18 13 18 Emma Lehman Eva Sagent27 Anders Nordström Gunnar Orlunder 013-328 13 41 013-328 13 21 013-328 13 27 013-328 13 18

Pension Pension&&försäkring försäkring Pension & försäkring

Fredrik Fredrik Johansson Johansson Helene Helene Ohlin Ohlin 013-328 013-328 13 12 13 12 011-338 011-338 30 15 30 15 Fredrik Johansson Helene Ohlin 013-328 13 12 011-338 30 15

Joakim Joakim Lönn Lönn 013-328 013-328 13 15 Joakim Lönn13 15 013-328 13 15

Susan Susan Niroozad Niroozad 013-328 013-328 13 26 13 26 Susan Niroozad

Anna Anna Wirén Wirén 013-328 013-328 13 33 13 33 Anna Wirén 013-328 13 33

SaraSara Nellmark Nellmark 013-328 013-328 13 16 13 16 Sara Nellmark

Mikael Mikael Sterner Sterner 013-328 013-328 13 11 13 11 Mikael Sterner

Krister Krister Persson Persson 013-328 013-328 13 22 13 22 Krister Persson

013-328 13 16

013-328 13 11

013-328 13 22

013-328 13 26

Kapitalrådgivning Kapitalrådgivning Kapitalrådgivning

Madeleine Ripstein Ripstein Jonas Lundberg Lundberg Madeleine Anders Anders Forsberg Forsberg Jonas 013-328 013-328 13 25 13 25 013-328 013-328 13 14 13 14 013-328 013-328 13 02 13 02 Madeleine Ripstein Jonas Lundberg Anders Forsberg 013-328 13 25 013-328 13 14 013-328 13 02

Johan Johan Romås Romås 070-772 070-772 31 04 31 04 Johan Romås 070-772 31 04

Kontorschef Kontorschef Kontorschef

LarsLars Wedén Wedén Lars-Gunnar Lars-Gunnar Åström Åström 013-328 013-328 13 32 13 32 013-328 013-328 13 35 13 35 Lars Wedén Lars-Gunnar Åström 013-328 13 32 013-328 13 35

Telefon: Telefon: 0771-365 0771-365 365 365E-post: E-post: kontakta5319@seb.se kontakta5319@seb.se Telefon: 0771-365 365 E-post: kontakta5319@seb.se Postadress: Postadress: Box Box 369, 369, 581 581 0303 Linköping, Linköping, Besöksadress: Besöksadress: Stora Stora Torget Torget 55 Postadress: Box 369, 581 03 Linköping, Besöksadress: Stora Torget 5

Peter Peter Norell Norell 013-328 013-328 13 19 13 19 Peter Norell 013-328 13 19


FÖR INDUSTRIN, AV INDUSTRIN IUC Öst, Industriellt Utvecklingscenter Öst, i Finspång har utbildat över 70 000 människor. Det är över tre gånger så många som bor i Finspång, som passerat 21 000 invånare. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: IUC ÖST

IUC ÖST GRUNDADES 1997, för industrin, av industrin. Genom åren har IUC Östs verksamhet vuxit betydligt och de genomför idag kompetensutvecklande insatser i hela Sverige. – Våra insatser bygger på övertygelsen om att utveckling handlar om att stärka både individer och verksamheter, säger Jens Zetterstedt, VD på IUC Öst sedan februari 2013. Och att den största nyttan och de bästa resultaten uppstår om verksamheter och människor kan utvecklas tillsammans i en samordnad process. IUC Östs uppdrag är att hjälpa företag att utvecklas. – Det är en fantastisk möjlighet som är inriktad på två delar. Den ena är att hjälpa företag att öka kompetensen, och där spänner vi över ett ganska brett spektrum från bred- till spetsutbildningar när det gäller bland annat produktion, teknik, språk, projektledning, juridik, hälsa, miljö och säkerhet. Vi erbjuder hela kedjan från analys av kompetensbehov till att genomföra konkret kompetensutveckling i form av träning och utbildning. Det är många utbildningar som erbjuds. – Totalt erbjuder vi ett hundratal olika utbildningar som vi kör mer eller mindre frekvent. Vi kör en del utbildningar på plats hos våra kunder. Sedan vi bildades har ungefär 70 000 individer gått igenom de utbildningar som vi är huvudman för. Det är många som kommer tillbaka. Det är fantastiskt! IDAG ÄR DET ELVA stycken som jobbar på IUC Öst, som är en del av Industriellt Utvecklingscenter, som har en nationell spridning på 16 olika IUC-bolag vilka ägs av det regionala näringslivet på de orter man finns representerad på. – Våra kunder finns över hela Sverige. Alla har samma upplägg, där vi ägs av det lokala näringslivet i respektive region. För IUC Östs del är marknaden Östergötland och en bit av Sörmland kring Nyköping. Huvudkontoret för IUC Öst finns på Ekmanska skolan med sitt säte i Finspång. – Ekmanska skolan var från början en folkhögskola och vi känner ett djupt och stort ansvar att förvalta arvet att förmedla kunskaper på ett högkvalitativt sätt. Idag är vi ett modernt utvecklingsföretag med utbildningar anpassade till dagens kunskapsbehov.

38

ATT IUC ÖST LIGGER i Finspång har en historisk förklaring.

VI VILL HJÄLPA FÖRETAG SOM HAR BRA IDÉER ATT REALISERA DEM, SÄGER JENS ZETTERSTEDT.

– Det var några år före min tid. Bolaget bildades 1997 på uppdrag av regeringen för att försöka stöda industrins tillväxt genom att bilda liknande bolag runt om i landet. Frågan kom till Finspångs kommun, och de kom överens med ABB Stal AB, som företaget hette då innan det blev Siemens Industrial Turbomachinery, om att bygga upp en IUC-verksamhet här i Finspång. Den startade med stöd av kommunen och industrin. Samtidigt knoppade ABB Stal AB av sin utbildningsenhet och ett nytt bolag bildades. Då fick man ett uppdrag från regeringen att stöda tillväxten i framför allt små och medelstora industriföretag, genom att man kunde dela ut olika former av bidrag för att främja innovationskraft och få idéer att få bärkraft. UNDER NÅGRA ÅR i slutet av 90-talet delades det ut samman-

lagt fem miljoner kronor till sådana företag. Det sker inte längre på samma sätt. – Nej, idag jobbar vi på uppdrag av framför allt Vinnova. Vi delar till exempel ut innovationscheckar till små och medelstora företag, totalt har vi det senaste året fördelat 15 stycken checkar till ett värde av 1,8 miljoner kronor. I arbetet som VD ingår ett säljuppdrag för Jens Zetterstedt. – Jag jobbar med att knyta band och bygga nätverk. Men just nu jobbar jag aktivt med innovationcheckarna, för att hitta företag som har bra idéer. Vi vill hjälpa dem att realisera sina idéer. Det är ett fantastiskt kul uppdrag, det är roligt att se att man gör nytta. Även om det just nu inte är jättestora pengar, det är 100 000 kronor som vi ger i varje check, är det nästan alltid någonting som företagarna gått och funderat på och som nu faktiskt blir av. JENS ZETTERSTEDT ÄR POSITIVT inställd till Energiriket.

– Jag tror att Energiriket har kommit en bra bit på väg att etablera en verksamhet som kommer att gynna regionen, inte bara Finspång, utan stora delar av Östergötland, om man satsar vidare på att ha fokus inom energiteknik. Det ser väldigt gynnsamt ut, tycker jag. n


KRÖNIKA

En årlig konferens anordnas där målet är att bidra till bättre förutsättningar för en minskad arbetslöshet och ökad kompetensutveckling genom att stärka nätverket och samarbetet mellan skola, näringsliv, arbetssökande och politiker i Östergötland. • • •

Hur arbetar just ert företag med arbetslöshet- och kompetensutvecklings frågan? Hur bidrar ni till utvecklingen? Vill ni göra er röst hörd?

Vem tar hand om din karriär? Och vad betyder egentligen det? VI VET IDAG ATT MÅNGA FÖRETAGARE är barn till

Anmäl er till konferensen och var med och påverka på plats!

Konferensen

Samverkan Skola-Arbetsliv

11 November 2014 Följande talare kommer att hålla anförande under konferensen:

Lars Stjernkvist

Paul Lindvall

Christer Trägårdh

företagare och många akademiker är barn till akademiker. Men skolan har faktiskt som uppdrag att ge alla Sveriges ungdomar samma möjligheter när de ska ut i arbetslivet, antingen som företagare eller som anställda. UNG FÖRETAGSAMHET (UF) är en hjälp för detta. Genom

UF-företagande får man redan på gymnasiet chansen att börja bygga ett nätverk, skaffa sig arbetslivserfarenheter och lära sig att ta för sig – oavsett bakgrund. Genom UF-företagande får alla chansen. ATT DRIVA ETT så kallat UF-företag innebär att man under ett år på gymnasiet får chans att testa, starta, driva och avveckla ett företag som en del av sin utbildning, men det är egentligen bara ramen. Att driva UF-företag är större än så och ger eleverna så mycket mer än kunskaper om att driva ett företag. Forskning har visat att elever som fick chans att driva UF-företag på gymnasiet sedan startar företag i större omfattning och att deras företag blir både större, lönsammare och har fler anställda än företag startade av dem som inte deltagit i UF under skoltiden. MEN ERFARENHETERNA FRÅN UF-ÅRET är någonting som

Mattias Severin

Henrik Lund

Lars Bengtsson

Patrik Dahl

Olle Nylund

Frida Södermark

man har glädje av även om man inte blir företagare. Det har nämligen visat sig att elever som drivit UF-företag har lättare att få jobb, de blir anställningsbara helt enkelt. Vi gläds varje gång som vi har förmånen att få presentera UF-företag på våra nätverksträffar. Det är här, mitt bland de unga, som man kommer att se till att vi även framöver har ett innovativt och livskraftigt Linköping som vi kommer att vara stolta över! n

Arrangörer: Nätverkarna Öst

Bahjat Mourad 0704-55 33 91

Claude Yousef 0736-84 15 97

Anmälan till konferensen: info@natverkarnaost.se

MALIN WÄNDEL PERSSON Ordförande, Företagarna Linköping

www.natverkarnaost.se 39


SLOTTET I FINSPÅNG KAN SES SOM ETT SYMBOLISKT RESIDENS FÖR ENERGIRIKET.

ENERGIRIKET TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: JOHAN MALMBERG M.FL.

Energiriket, med spetskompetens inom energi, både förnyelsebar och högteknologisk. – Det är unikt för Finspång. Att ha så många aktörer med så hög kompetens är ovanligt, inte bara för regionen utan även på nationell nivå, säger Claes Jonasson på Finspångs kommun.

ENERGIRIKET I FINSPÅNG har hittills varit ett begrepp som

samlat ett antal företag, föreningar och organisationer med hög internationell spetskompetens inom energi, förnyelsebar och högteknologisk. Man har under ett antal år på informell basis nätverkat och samverkat kring gemensamma intressen för att stärka företagen som ingår i nätverket. – Det har varit ett ickeformellt nätverk, säger Claes Jonasson på Finspångs kommun. Man nätverkade emellan sig. Det har de gjort under några års tid, och nu är det dags att formalisera detta och lyfta det till en annan nivå. Alla är överens om att det är bra, och man vill tillsätta resurser för att kunna lyfta det. Någon ska kunna jobba mer aktivt med det. ENERGIRIKET HAR EN UNIK särställning i landet vad gäller

näringsliv och energikunskap. Den månghundraåriga traditionen av tillverkningsindustri i området har utvecklat de lokala företagen till framgångsrika och globala aktörer inom energi- och miljötekniksektorn. – Det är unikt för Finspång, fortsätter Claes Jonasson. Att ha så många aktörer med så hög kompetens är ovanligt, inte bara för regionen utan även på nationell nivå.

40

CLAES JONASSON ÄR POSITIV TILL ENERGIRIKETS FRAMTID.

Energiriket kan växa geografiskt. – Nu startar vi här i Finspång, och tanken är att om det här går bra, om medlemmarna känner att resultatet blir vad de hoppas på, ska det bli en regional angelägenhet. Under våren 2014 har det från företagens sida vuxit fram en önskan att formalisera samverkanformerna kring Energiriket. För att ytterligare intensifiera arbetet och öka konkurrenskraften hos medlemmarna har man därför nu bildat en ekonomisk förening. En styrgrupp bestående av representanter för företagen, med stöd av Finspångs kommun, har tagit fram en verksamhetsplan där vision, mål och handlingsplan tydliggjorts. Fokus kommer att ligga på en ökad samverkan företagen emellan, nyetablering, att säkerställa kompetensförsörjningen och gemensamt närma sig Linköpings universitet och få tillgång till den forskning som bedrivs inom energiområdet. I SEPTEMBER HÖLLS den första stämman, och samtliga närvarande företag beslöt sig för att bli formella medlemmar i Energiriket. – Fantastiskt roligt att Energiriket tar nästa steg i utveck-


DEN VACKRA PAVILJONGEN HETER AURORATEMPLET. DET LIGGER I SLOTTSPARKEN OCH UPPFÖRDES 1791.

ETT SLOTT FYLLT MED ENERGI ÄVEN I MÖRKRET.

SNABBFAKTA ENERGIRIKET CLAES JONASSON

Den nya styrelsen som valdes på stämman blev: Mats Rosander (Siemens), ordförande. David Johansson (Finspångs Brunnsborrning), Stefan Gustavsson (Sunthetics), Anders Härnbro (Finspångs kommun), Claes Jonasson (Finspångs kommun), Magnus Schenström (Curt Nicolin-gymnasiet), alla ledamöter. Valberedning blev: Per Samuelsson (KL Industri), Peter Ström (Coor) och Jens Zetterstedt (IUC Öst), den sistnämnde sammankallande.

HAR EN PLAN.

lingen, säger Claes Jonasson. Framgångsrika och starka kluster bygger man underifrån, utifrån företagens egna behov och initiativ, och det är precis det som sker i Energiriket. Det finns en enorm potential när kunskapsintensiva företag inom samma område går samman i nätverk som bygger på viljan till en stark gemensam utveckling. Det ska bli mycket spännande att få följa utvecklingen kring Energiriket.

MATS ROSANDER, KOMMUNIKATIONSDIREKTÖR

MEDLEMMARNA I ENERGIRIKET är idag Siemens, COOR, Gräng-

es, Finspångs Brunnsborrning, IUC Öst, KL Industri, Klimatteknik i Östergötland, Caverion, Finspångs Solvärme, Sunthetics, Finspångs Tekniska Verk, Curt Nicolin-gymnasiet och Finspångs kommun. – Ett framgångsrikt kluster är sammansatt av stora, medelstora och små företag som kompletterar varandra i tät samverkan med offentliga sektorn och akademin, säger Claes Jonasson. Alla dessa förutsättningar finns inom Energiriket. Claes Jonasson är positiv till Energirikets framtid. – Det är jättekul att Energiriket har lyfts till nästa nivå. Att formalisera kan skapa förutsättningar för att de kan bli ännu bättre. Det här ska komma från företagen, det är inte kommunen

som ska vara drivande. I det här läget är det företagen som vill göra det, men kommunen är självklart med och stöttar det. Mats Rosander, kommunikationsdirektör på Siemens Industrial Turbomachinery AB, är nyvald ordförande. – Det här har varit ett samarbete där vi nu har bildat en ekonomisk förening, säger Mats Rosander. Det är ett antal företag som är medlemmar. Det är ett intressant område att jobba i, vi vill hjälpas åt. Vi har varit en grupp som arbetat med frågan.

PÅ SIEMENS INDUSTRIAL TURBOMACHINERY AB, ÄR NYVALD ORDFÖRANDE.

HAN ÄR OPTIMISTISK inför framtiden.

– Det jag förväntar mig av framtiden efter det steg vi nu har tagit är att hitta en plattform för att verka framåt. Det bidrar till nyttan för medlemmarna inom de olika företag som jobbar med energifrågor. Som nästa steg i närtid ska vi jobba för att bli mer kända och etablerade, så vi kan nå ut med vad vi står för. Vi ska skapa pilotprojekt för att visa och involvera de här företagen på ett aktivt sätt. Nu är det upp till bevis för oss att jobba vidare med vad vi har skapat och få med engagemanget från företagen, och även att få fler medlemmar. Claes Jonasson påpekar att Norrköpings största privata arbetsgivare, Siemens, ligger i Finspång. Det tål att tänka på. n

41


Jul i vårt Hus är alltid mycket uppskattat. Men ingen vill komma hit igen! Det spelar ingen roll hur mycket vi pyntar och gör mysigt inför jul. ! Du skulle ändå inte vilja att familjen tillbringade julen här. !

!

På Ronald McDonald Hus i Linköping bor familjer året runt,! medan deras svårt sjuka barn får specialistvård på Universitetssjukhuset. ! Huset är ett ”hem hemifrån” som ägs och drivs av en icke vinstdrivande stiftelse.!

! Sträck ut en hand. Bidra gärna med en julgåva till våra barn och familjer.! ! Bankgiro: 292-0171 ! Tack för din omtanke!!

!

Ronald McDonald Hus! Linköping


JUBILEUM OCH STORORDER Frontway erbjuder inte bara mjukvaror till pappersindustrin – utan också en utvecklad arbetsmetodik med simuleringsprogram och tjänster i kombination. – Vårt tänkesätt handlar om att vara proaktiv och ligga i framkant genom att fatta sina egna beslut, säger VD:n Anders Nilsson. TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: FRONTWAY FRONTWAY FIRAR TIOÅRSJUBILEUM – och gör det genom att ro

hem en order från Stora Enso i Kina som är så hög som 20 procent av företagets nuvarande omsättning. – En stor fjäder i hatten för oss givetvis, inte minst eftersom vi tampades med betydligt större konkurrerande företag på världsmarknaden. Förklaringen – om jag får vara lite kaxig – är att vi levererar tio gånger mer funktionalitet till en tiondel av priset hos flera konkurrenter, hävdar Anders Nilsson. Han startade verksamheten 2004 efter 20 års erfarenhet inom pappersindustrin. Sedan dess har aktiebolaget ökat ända till fem anställda och har fyra miljoner kronor i omsättning. Bland kunderna märks även stora drakar som Holmen och SCA Group. – För tillfället växer vi i hög hastighet, så min målsättning är att dubblera personalen inom två år, menar VD:n. FRONTWAY UTVECKLAR PROGRAMVARA som används för att beskriva material- och energiflödet i ett massa- och/eller pappersbruk. Detta kallas för simulering. De har två starka mjukvaror i Paperfront och Benchfront – och kan leverera över hela fabriken, från råvara till färdiga varor. Inga begränsningar när det gäller komponenter, energi eller kemiska reaktioner existerar överhuvudtaget. Produkterna har unika egenskaper för att hantera de stora beräkningsuppgifter, samt in- och utdata som behövs för att fatta kvalificerade beslut. – Det finns en handfull konkurrenter i världen som arbetar inom samma nisch, men ingen har en likadan lösning som vi. Jag skulle vilja säga att vår är 20–30 år modernare

HELHETEN ÄR

och betydligt mer lönsam. Anders tillägger: – Vi ser till funktionalitet, ledarskap och lite mjukare värden – inte bara en teknisk lösning. Dessutom är vi snabba och kan agera fort. En stor fördel, då större företag ofta är långsammare i sina processer med att fatta beslut.

VIKTIG I SLUTÄNDAN, FÖR ANDERS

I GRUNDEN HANDLAR det mycket om att vara proaktiv i stället

NILSSON.

för reaktiv. – De reaktiva gör som alla andra och följer alltid gemensamma normer. De reagerar ofta och försöker åtgärda problem i sista sekund. Är man däremot proaktiv, ligger man i framkant och fattar sina egna beslut. Man ligger hela tiden steget före och blir effektivare. Visionen är att inom 25 år från starten av Frontway ska simulering vara en del av varje företags finansiella rapportering och dagordning. – Av rapporteringen bör klart framgå att »i år har vi använt simulering för att vara proaktiva i ledningen«. Vi är väldigt tydliga med att simulering inte bara är en matematisk fråga. Du måste arbeta tillsammans med din organisation. MEN DET ÄR INTE bara att installera simuleringsprogrammet

och tro att allt är klart. – Det är viktigt att se en helhet, det måste hänga ihop med allt annat i företaget. Att skapa en helhet. Det är ju inte bara en programvara, utan även arbetsmetodik och kunskap. Vi vill ha operativa användare 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan, avslutar Anders Nilsson. n

43


GHOST

musik och management

Det är lätt att undra vad ett heavy metal-band med maskerade medlemmar och satansdyrkande texter har i ett näringslivsmagasin att göra. Mer än man först kan tro, visar det sig när Affärsstaden får ett samtal med en av medlemmarna, en namnlös gast. Det blev ett samtal om tydlighet i affärsidéer, hur man får en organisation i ständig rörelse att fungera, och hur det känns att för första gången spela sig till Manhattan. TEXT: ANNA ADOLFSSON FOTO: ESTHER SEGARRA, MIKAEL ERIKSSON

NÄR LINKÖPINGSBANDET GHOST först började spela tillsammans 2008 hade de ingen aning om vad som komma skulle. I musikerkretsar är det vanligt att nya projekt och konstellationer avlöser varandra utan några direkt långtgående planer. Två år senare släppte Ghost sin första skiva och började turnera. Då började de även förstå att det kunde bli stort, och idag är bandet ett väloljat maskineri som på många sätt drivs som vilket företag som helst.

FRONTFIGUREN I GHOST ÄR PAPA EMERITUS II OCH DE ÖVRIGA I

DET FINNS DOCK en stor skillnad mellan Ghost och ett vanligt

BANDET ÄR

företag: Deras representanter framträder inte med namn och bild utan föredrar att behålla masken på och inte avslöja sina identiteter. Däremot vilar de på en tydlighet som i mycket liknar en affärsidé. – Att vi lyckats så bra med att slå igenom tror jag beror på att vi var så tydliga. Musiken, inramningen och budskapet skapade en tydlighet som många andra har svårt att nå upp till. Fansen tyckte att det var bra, blev väldigt »vokala« och spred budskapet. Dessutom gjorde de som verkligen inte tyckte om det samma sak. Polariseringen gjorde att vår tydlighet blev väldigt omtalad väldigt fort.

NAMNLÖSA

TROTS ATT GHOST I GRUNDEN är ett rockband som spelar

rockmusik, är de även ett band med en särpräglad teatralisk framtoning. Livemässigt har de mer gemensamt med Lady Gaga och Rammstein än med AC/DC. De vill att publiken

44

ska få en upplevelse mer än en rock ’n’ roll-konsert. Gasten framhåller dock att det inte spelar någon roll hur bra image ett band har om musiken inte håller måttet. – Vi tyckte att det fanns ett vakuum som vi kunde fylla, där musiken kom först men där helhetsupplevelsen också var viktig.

GASTAR.

MÅNGA MISSUPPFATTAR BANDETS MUSIK som att den handlar om gudskritik. Det är helt fel. Enligt gasten kritiserar de inte religion som sådan. De vill förklara linjär religion och hur mänskligheten beter sig när den får en sådan religion i händerna. Grundtanken är egentligen ganska humanistisk. – I slutet av dagen är vi en underhållningsgrupp. Vi är här för att underhålla människor. Vi är inte ute på ett korståg, utan reflekterar en del av samhällskroppen. Vissa tycker det är roligt, andra intressant, andra att det är avskyvärt. SJÄLVKLART DRIVS MEDLEMMARNA i Ghost, precis som alla andra artister och skapare, av en vilja att uttrycka sig och att människor ska ta till sig av det de skapar. Men till skillnad från många andra band som växer sig stora har de insett att de även måste bejaka det faktum att man måste göra business också. – Även om man inte är så intresserad av själva siffrorna måste man försöka intressera sig för helheten. Idag, liksom förr, fungerar musik- och nöjesindustrin oftast så att ma-


MUSIKEN, INRAMNINGEN OCH BUDSKAPET BIDRAR TILL ATT GHOST HAR EN TYDLIGHET SOM FÅ ANDRA LYCKAS UPPNÅ.

GHOST VILL FÖRKLARA LINJÄR RELIGION OCH HUR MÄNSKLIGHETEN BETER SIG NÄR DEN FÅR EN SÅDAN RELIGION I HÄNDERNA.

»Vi är inte ute på ett korståg utan reflekterar en del av samhällskroppen«

nagers inte vill att artisterna ska ägna sig åt något annat än estetiskt skapande. Det är ganska hemskt och gör att det är viktigt att även vi som artister har koll på de olika beståndsdelarna som industrin består av. Annars riskerar man att bli utspottad fort, till förmån för nästa artist som vill in. Att Ghost lyckats ta kontroll över hela sin produktion tror gasten återigen beror på att de var så tydliga. – Vi hade en tydlig produkt som gjorde att vi kunde sätta gränser. Som artist kan det vara extremt svårt att formulera vem man själv ska vara i andras ögon. Vi hade fördelen att vi kunde skapa något som både vi och betraktaren kunde acceptera som fabulerat utan att egentligen kunna bli anklagade för att inte vara oss själva. Vi pratar alltid om bandet som de, det är inte vi. BANDET TURNERAR CIRKA 200 dagar per år och är tillsam-

mans med sitt crew en organisation på tolv personer. Det kräver mycket strategi och planering för att allt ska fungera friktionsfritt. Förutom det rent artistiska skapandet är det mycket arbete som ska göras innan publiken kan släppas in på en konsert. Särskilt för band som inte är så stora att pengar aldrig är ett problem finns alltid omständigheter att förhålla sig till. Scener ser alltid lite olika ut och kräver olika typer av flexibla lösningar. Därför måste organisationen vara elastisk och rätt personer rekryteras till rätt platser. – För att skapa elasticiteten måste man ge reglementen

GHOST SLÄPPTE SIN FÖRSTA SKIVA 2010.

och spelregler till dem som ska arbeta med det. Är man medveten och behandlar sitt crew som att de är värda något så finns det möjligheter att det blir bra varje dag. Annars är det lätt att publiken upplever att arrangemanget inte riktigt fungerar. Vi är en arbetsplats som förflyttar oss till andra arbetsplatser på daglig basis. Vi kommer hela tiden till andra personers arbetsplatser och det kräver att vi inte bara kan samarbeta med varandra, utan även med andra. GASTEN VILL INTE LÅTSAS att det inte är ett roligt jobb eller att det inte är kul att turnera. Men han framhåller att det även är både slitigt och annorlunda. Trots att artisterna oftast inte är några grovarbetare medan crewet faktiskt är fysiska arbetare, måste man hitta sätt att arbeta tillsammans på ett sätt som nog är ovanligt i andra organisationer. – När jag var liten trodde jag att varje dag man var på scen var som att göra mål i en stor match, och att varje låt man spelade var som att spela den för första gången. Så är det förstås inte. Att turnera handlar mer om ett repetitivt arbete, artisteri förvisso, men det är bara själva genomförandet. Men i slutändan är det ändå värt det. Ett av mina största minnen är första gången vi spelade i New York. Jag reste aldrig på de där långresorna när jag var yngre, för jag ville ta mig dit med hjälp av musiken. Känslan av att ha lyckats var förstås enorm när vi gick upp på scen på Manhattan inför 1 500 personer som kommit dit bara för vår skull. n

45


SUV Två nya SUV:ar inför vintern

Hyundai Grand Santa Fe och Nissan X-trail är två nya suvar på den svenska marknaden inför höst- och vinterperioden. De båda suvarna, även kallade stadsjeepar, har utvecklats från sina föregångare och syns nu i helt ny tappning. TEXT OCH FOTO: MIKAEL LINDH

NISSAN X-TRAIL HAR lämnat den kantiga och friluftsinspirerade gamla karossen och blivit en storebror till Nissans mindre stadsjeep Gashqai. På både gott och ont kan man väl säga, för de båda SUV:arna är väldigt lika varandra om man ser dem framifrån. Nissan X-trail har fyrhjulsdrift som tillval och kombinerar det med en sexväxlad manuell låda. Turbodieseln är numera på 1,6 liter och levererar 130 hästkrafter. Vill man åka automat så får man åka framhjulsdrift.

Grand ute på våra vägar. Bilen är nästan fem meter lång, närmare bestämt 491,5 cm, och axelavståndet är 2,8 meter. Detta gör att Grand utan problem kan framföras med sju personer i bilen. Designmässigt skiljer sig Grand Santa Fe från den mindre Santa Fe. Den har annorlunda grill och lyktglas fram, men den största skillnaden är där bak. Där har designen fått ändras för de större måtten. Ny baklucka och bakskärmar samt lyktglasen bak gör att bilen skiljer sig markant från Santa Fe.

NYA X-TRAIL ÄR KLART större än föregångaren och man får en

DIESELMOTORN PÅ 2,2 LITER med 197 hästkrafter går riktigt mjukt i stadsmiljö, och med hjälp av den sexstegade automatlådan känns denna stora bil riktigt smidig. När Santa Fe kom blev den snabbt en av Sveriges absoluta favoriter i SUV-segmentet. Nu är det frågan om nya Grand kan ta upp Hyundai till de gamla toppnoteringarna. Utrymmet finns garanterat och designmässigt är den ögonfallande. Vi får helt enkelt vänta och se vad svenskarna tycker om denna stora SUV. n

rymligare känsla i bilen. Hjulbasen är 7,6 centimeter längre, vilket gör att utrymmet i kupén känns rymligt och att bagageutrymmet också är något större. Tredje generationen X-trail är här, och den har helt klart förvandlats från en skogsbil till en modern SUV för både familjer och företagare. Frågan är bara hur den står sig i konkurrensen. Nya Hyundai Grand Santa Fe har blivit en riktig bjässe. Nyss lanserades nya Santa Fe och nu får vi också se storebror

46

HYUNDAI GRANDE SANTA FE

NISSAN X-TRAIL

Pris: 459 900. MODELL: Sjusitsig suv. MÅTT, CM: L 492/B 186/H 170. TJÄNSTEVIKT, KG: 1 991–2 131. MOTOR: Fyrcylindrig turbodiesel. KRAFTÖVERFÖRING: Fyrhjulsdrift, sexstegad automatlåda. PRESTANDA: Toppfart: 190 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 10,3 s.

Pris:basutförande Visia: 244 900. MODELL: Femsitsig familjesuv med möjlighet till två extra sittplatser. MÅTT, CM: L 464/B 182/H 170. TJÄNSTEVIKT, KG: 1 580–1 610. MOTOR: Fyrcylindrig turbodiesel. KRAFTÖVERFÖRING: Fyrhjulsdrift, sexstegad manuell växellåda. PRESTANDA: Toppfart: 188 km/tim. Acceleration 0–100 km/tim på 10,5 s.


NY BAKLUCKA OCH BAKSKÄRMAR SAMT LYKTGLASEN GÖR ATT BILEN SKILJER SIG MARKANT FRÅN LILLEBROR SANTA FE.

HYUNDAI GRANDE SANTA FE

FRÅN SKOGSBIL TILL MODERN SUV. TREDJE GENERATIONENS X-TRAIL ÄR STÖRRE OCH RYMLIGARE.

NISSAN X-TRAIL

47


FRÅN VÄNSTER: JOHAN LINDÉN OCH SVANTE ERWING

GAIA GOES LKPG Efter 20 år i Norrköping expanderar IT-byrån Gaia och har precis öppnat nytt kontor. Siktet är inställt på att skapa samma närvaro för kunderna i Linköping – och i södra delarna av länet. – Ambitionen är att nyanställa, det finns utrymme för 10–20 personer på sikt, säger VD:n Johan Lindén.

TEXT: JOAKIM LÖWING FOTO: GAIA

FIRANDET AV DE 20 ÅREN i branschen har pågått under hela 2014 – och Gaia gör det lite extra genom att alltså starta ett helt nytt kontor i Linköping. Företaget, som numera har 31 anställda och en omsättning på drygt 30 miljoner kronor, är redo att fortsätta växa. – Vår tyngdpunkt har legat i Norrköping och norrut med flera kunder i Stockholm. Nu vill vi expandera till södra Östergötland och ner till norra Småland med Jönköping. Då ser vi Linköping som den naturliga centralorten för den satsningen, menar VD:n Johan Lindén. Till en början kommer fyra personer att arbeta i de nya lokalerna vid Gjuteriet, nära resecentrum – en placering som gör det enkelt att låta anställda röra sig mellan kontoren. – Men planerna är att det ska bli ännu fler. Satsningen kan göra att det ökas till mellan 10 och 20 personer framöver, berättar han. ETABLERINGEN ÄR EN FÖRLÄNGNING av organisationen i Norrköping och kommer att drivas av nye kontorschefen Svante Erwing. – Det är fantastiskt roligt och spännande att vara en del av Gaiaandan igen. Jag jobbade här för tio år sedan och har senast arbetat på Saab. Där stötte jag återigen på Gaia när vi var på jakt efter unika lösningar inom business intelligence och kunskap om att integrera affärssystem efter kundens behov, berättar Svante.

48

HAN FORTSÄTTER:

– Jag attraherades av företagets unika koncept och expertis inom visualisering av extremt stora datamängder för beslutsstöd. Genom dessa kan man få fram samband och dra slutsatser av all den information som finns inom ett företag. – Bland mycket annat kan vi mäta leveransprecision hos logistikföretag, energi, värme och elförbrukning i fastigheter och vårdkvalitet åt landstinget, framhåller Johan Lindén. De flesta andra IT-konsultbolagen fungerar i praktiken som en form av bemanningsföretag där merparten av de anställda nästan hela tiden sitter på plats hos kunden och jobbar. – Vi rör oss nära våra kunder, det är väldigt viktigt att vara närvarande – men vi är en lösningsleverantör. Det innebär att vi utvecklar lösningarna på de egna kontoren i stället för hos kunden. Vi jobbar nära varandra och får på så sätt till en helt annan stämning och laganda på företaget. ATT DE ANSTÄLLDA ÄR EN BLANDNING av allt från nyutexaminerade 25-åringar till erfarna 60-åringar, ser de också som en stor fördel. – Här behöver man inte varit anställd i 15 år för att få en framträdande roll. Är man duktig inom ett visst område spelar det ingen som helst roll. Det finns en stor öppenhet för att ta in nya kompetenser, säger Johan Lindén och Svante Erwing. n


KRÖNIKA

Hem är kanske här och nu? »YOU CAN’T GO HOME AGAIN« heter en roman av den amerikanske författaren Thomas Wolfe (1900–1938). Du kan aldrig återvända hem, kanske den skulle ha hetat om den givits ut på svenska. Frasen »you can’t go home again« har blivit ett amerikanskt talesätt, som betyder att om man har lämnat sin barndoms stad (gärna en mindre sådan) för en större och mer sofistikerad, kan man inte återvända till den mindre stadens invanda sätt. Frasen betyder även att alla försök att återuppleva sin ungdoms minnen osvikligen kommer att misslyckas. DEN SISTA BETYDELSENS sanning beror lite grann på vilka minnen man har. Genom min storebror exponerades jag under det sena 60-talet, tidiga 70-talet för rockmusik av The Beatles, Jimi Hendrix och The Who, musik som håller för mig än idag. Min mamma var väldigt förtjust i soul med Tamla Motown, min pappa hade känt Povel Ramel som ung. Musikutbudet var stort och livligt i min familj. All denna musik kan jag även njuta av

som medelålders. Min släkt har i generationer läst och skrivit. Min farfars syster Ebba Atterbom (1868–1961) försörjde sig som översättare redan innan hon hade rösträtt. Hon blev 1921 den första att översätta den irländske författaren James Joyce till ett annat språk när »Porträtt av konstnären som ung« publicerades. Det gjorde att hon finns med i Joyces sista roman »Finnegans wake«. EFTERSOM VI HAR DYSLEXI i släkten var

mina föräldrar lite oroliga över min läs- och skrivförmåga. De hade insett att serier skulle hjälpa mig att lära mig att läsa, och jag minns hur jag tidigt läste Carl Barks »Kalle Anka«. Serieintresset ledde till att jag så småningom blev ordförande för Seriefrämjandet, var med och instiftade Urhundenpriset och blev redaktör för facktidskriften Bild & Bubbla. DEN BAKGRUNDEN GÖR att jag fortfarande tycker om att läsa serier. Jag läste nyligen »Pyongyang« av kanadensaren Guy Delisle,

som fick Urhunden som bästa till svenska översatta seriebok. Det är en fascinerande skildring av det slutna Nordkorea. Jag har även läst om »Linda & Valentin« av Pierre Christin (text) och Jean-Claude Mézières (bild) som börjat återutges i ny översättning av det lilla förlaget Cobolt Press i Trosa. Det är en utgivning som ingen serieintresserad bör missa. MEN I ALLA FALL kan man inte återuppleva dåtiden. En av min ungdoms upplevelser från 70-talet var TV-serien »Snobbar som jobbar«, men mitt försök att se om den slutade i ointresse. Man kan inte alltid återvända hem. n

DANIEL ATTERBOM Chefsredatör och skribent

Vi hjälper Er att producera en egen tidning! Tillsammans kan vi göra tidningar som passar just Ert företag. Låt oss diskutera vad som passa just Er bäst.

Hör av Er så berättar vi mer.

Peter Nordlander Telefon: 0708-21 45 95 Email: peter.nordlander@affarsstaden.se

Vi på


KRÖNIKA

Du slarvar väl inte med molnet?

JUST NU PÅGÅR CELEBGATE I USA . Flera hundra Hol-

lywoodskådespelare, artister och kändisar har fått privat elektronisk post, dokument och inte minst privata bilder stulna från sina molnkonton. Händelsen är en bra illustration av vådan av slarvig användning av molntjänster, bristande säkerhetsrutiner både hos användare och leverantörer. Eller om konspirationsteoretikerna har rätt, NSA:s bakdörrar som står på glänt. Händelser av denna typ som drabbar mindre företag i stället för kändisar är många gånger vanligare, men får nästan ingen uppmärksamhet. Exempelvis har minst 350 000 företag som använder Dropbox drabbats av så kallade utpressningsattacker bara i juni i år. Viktiga dokument förvanskas, raderas eller krypteras och återfås mot en avgift. Denna typ av brottslighet har blivit en miljardindustri. Liksom vanligt industrispionage, som också sker i det fördolda, härjar cyberbrottslingarna vilt med varianter av sina vanliga trick men på en ny arena. Det gemensamma är att väldigt många använder Google Drive, Microsofts Skydrive och Office 365-system, Apples Icloud, Dropbox och andra molntjänster både slarvigt och oansvarigt och därför läcker känsliga data varje dag. Företagens ägare borde vara lika förskräckta som Jennifer Lawrence är idag och ta sina IT-ansvariga i örat. VAD KAN MAN GÖRA ÅT PROBLEMET? Att dela filer är viktigt,

både inom företaget och med samarbetspartners, men egentligen är det fullständigt onödigt att använda molntjänster för detta. Det är mycket smartare att använda modern torrent-teknik, att dela filerna serverlöst. Ja, det är exakt samma teknik som är vanlig vid illegal nedladdning av upphovsrättsskyddat material, men i ett nytt legalt sammanhang. Det är motsvarande teknik som gjort Niklas Zennström och Janus Friis till miljardärer med tjänster som Skype och Rdio och är motorn som förser 40 miljoner människor varje dag med musik i Daniel Eks och Martin Lorenzons Spotify. BITTORRENT SYNC (BTSYNC) från Bittorrent Inc. är en programvara som gör just detta. Med detta program delar du filer mellan din telefon och arbetsdator, mellan arbetskamrater i projekt eller med hela företaget. Delar du dessutom med din server kan du skydda dina data med riktig säkerhetskopiering. Programmet är gratis och lagringsutrymmet är ditt eget, vilket gör det både effektivt och billigt att dela filer även om det handlar om flera terabyte av data.

»Jag som trodde molnet var safe« utbrast Jennifer Lawrence!

MED ALLA DESSA bra funktioner, betyder det här att Btsync är den definitiva lösningen på fildelning? Nja, Btsync är en sluten programvara, vilket betyder att dina data och du till viss del blir beroende av Bittorrent Inc. Det är inte lika enkelt att granska för utomstående säkerhetsexperter eller bygga in funktionen i fler tillämpningar som upphovsmannen inte tänkt på. Av den anledningen skapade svensken Jakob Borg programmet Syncthing. Programmet är inspirerat av Btsync men till skillnad från det programmet är detta fri programvara. Borg hoppas locka till sig duktiga säkerhetsexperter och entreprenörer världen runt som hittar på spännande saker med Syncthing som bas. Men programmet är ungt, så just nu kanske Btsync fortfarande är det mest stabila alternativet. Apple är dessutom svårflörtade när det gäller att distribuera fri programvara, de ser helst att programmen på Appstore är betalappar som bidrar till deras intäkter. Men det hindrar inte någon driftig apputvecklare från att göra en betalapp som är kompatibel med Syncthing för Iphone-användarna. n

Läs mer om Btsync och Syncthing här: http://www.bittorrent.com/sync/download http://syncthing.net/

BEHÖVS DET GEMENSAMMA filer i ett projekt, så räcker det

att någon deltagare i projektet skapar en katalog på sin dator och delar den med övriga projektdeltagare. Omedelbart har projektet fått en egen »virtuell« filkatalog som alla projektdeltagare har tillgång till. Effekten blir exakt densamma som om fildelningen skett via molnet. Skillnaden är att det är gratis och mycket säkrare. Filerna lagras aldrig hos någon utomstående. All datatrafik är krypterad, så tjuvlyssnare göre sig inte besvär.

50

ANDERS WALLENQUIST VD, Vertel AB


Hunden som skäms Myt eller sanning? Per Jensen är professor i etologi vid Linköpings universitet. Han är initiativtagare till och undervisar på universitetets populära kurser i hundens beteendebiologi. Nu är han aktuell med boken »Hunden som skäms – myt eller sanning?«.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: ÖRJAN KARLSSON den, att de visar en rädsla för att få skäll. Men nu har forskningen kommit så långt att vi med ett ganska stort mått av säkerhet kan säga att svaret på frågan är: Ja, troligen.

DET HÄR ÄR EN BOK som alla

hundägare bör läsa. Per Jensen skriver: »Hundarna ligger faktiskt och funderar och reflekterar över oss och våra känslor. Hur de använder den förmågan kommer att bli tydligt i resten av boken.« – Precis, det är slutsatser efter de studier som jag hänvisar till i boken. Titeln är riktig, hundar kan skämmas. – Just när det gäller skamkänslorna är forskningen inte hundraprocentig, men det mesta tyder på att de kan det. Skamkänslorna är intressanta, för de representerar sekundära känslor. De är svåra att undersöka: svartsjuka, empati, skamkänslor etc. De involverar högre hjärnregioner som är små hos hunden jämfört med människan. Här har forskningen vacklat och en del har hänvisat till att hundar visar underkastande beteen-

EN AV DE TESER som Per Jensen stöder är: »Utan hundar skulle alla människor på jorden fortfarande ha levt som små, kringvandrande grupper av jägare-samlare. Det skulle inte finnas stora städer eller högteknologi och vi kanske skulle ha varit totalt några tiotal miljoner individer.« – Det är intressant att tänka. Grunden för det antagandet är kunskapen vi har om historieutvecklingens beroende av jordbruket. Det är en ny företeelse. Fram till för 10 000 år sedan var vi jägare och samlare. Sedan uppfanns jordbruket, då fick man grunden för att bygga städer och människor blev bofasta. Civilisationerna med skriftspråk och räknekonsten uppkom som ett resultat av jordbruket. Innan dess fanns det ingen anledning att skriva ned saker. Hunden fanns ju med oss människor sedan flera tusen

år tillbaka. Hunden var en inspiration: det går att tämja djur i sin närhet, varpå man tämjde får, grisar och nötkreatur. Om inte hunden hade funnits kanske inte människan lyckats i det företaget. Hundar vaktar och vallar får och håller uppsikt mot rovdjur. Utan hunden inget jordbruk, utan jordbruk ingen civilisation. VIDARE STÅR DET I BOKEN: »Men tills vidare

kan man skönja en historia som placerar hundarna i en unik position bland jordens djurarter: det är den enda art som utvecklats för ett unikt samliv med människan, så till den milda grad att den lämnat stora delar av sina ursprungliga vargegenskaper långt bakom sig för att i stället bli experter på att leva med oss.« – Det är ganska fascinerande att hunden under det samlivet utvecklat egenskaper, förmågor som fanns i en rudimentär form hos vargar, men hunden har förfinat dem. De har blivit specialister på att förstå sig på människor, men de har tappat saker. De har blivit sämre på att samarbeta och förstå sig på varandra. Hundarna står närmare oss än vad de står sina vilda förfäder. Hundägare märker att hundarna är oerhört beroende av människor, man kan inte kompensera brist på mänskligt sällskap med hundkompisar. Två eller tre hundar är ganska handlingsförlamade utan en människa att ty sig till. PER JENSEN SKRIVER: »Våra små vänner

verkar ha ett oändligt förtroende för att vi vet bäst, också när vi uppför oss ganska bakvänt.« – Det är ett av de mera rörande experimenten som finns, där man låter två människor ge hunden olika signaler. Då väljer hunden att följa instruktionen från sin ägare, den person som de är starkast bundna till, även när det är uppenbart för hunden att det är fel. n

51


KRÖNIKA

Cider, must och mousserande vin på slätten

VINDRUVAN SOLARIS. DÅ DET ÄR FÖRSTA ÅRET SOM MAN SKÖRDAR DRUVAN VÄXER DEN LÅNGT NER, MEN NÄR PLANTORNA VÄXT TILL SIG NÄSTA ÅR FRÅN SÄNGEN I FAMILJERUMMET MED SOLEN SOM KOMMER IN GENOM FÖNSTRET. HUR HÄRLIGT LÅTER inte det, och dessutom

kan man övernatta på gårdens charmiga lilla bed & breakfast. Anna och Niclas Albinsson lever ut sin dröm på sin fritid, och det strålar riktigt i ögonen på dem båda när de berättar om sin äppel- och vinodling. Grunden till en högkvalitativ dryck är att frukten mår bra. Både druvor och äpplen behöver mycket kärlek och värme. Här på Särtshöga vingård syns det verkligen att stockarna och träden trivs i den kalkrika jorden. Jorden har ett perfekt läge, där solen kommer åt och vinden viner kring plantorna och ger frukten den speciella smak, med hög syra, som man vill ha när man gör dryck. Att jorden »matas« med gödsel från de egna hästarna och druvskal som läggs tillbaka i jorden gör att den blir bördig och näringsrik. Vi tar en sväng och tittar in i deras bed & breakfast, en flygel från 1700-talet med fyra rum och sammanlagt tio bäddar. Vi går upp på övervåningen och in i fyrbäddsrummet, eller familjerummet som det kallas, ett luftigt rum med vackert vitkalkade väggar och synliga träbalkar. Solen skiner in över dubbelsängen mot fönstret och strålarna reflekteras i kristallkronan. Här vill man bara stanna kvar och njuta. Jag förstår att deras gäster denna sommar har haft en fantastisk upplevelse.

som är relativt ny, skapades 1975 i en druvförädlingsanläggning i Freiburg i Tyskland där man korsade druvan merzling och Gm6493. Solaris ger viner med fruktiga, parfymerade aromer och medelhög syranivå. Den anses också lämplig för produktion av söta viner, eftersom den mognar till höga mustvikter. Då det är en vinterhärdig druvsort är den vanlig i flera nordeuropeiska länder. ANNA PYSSLAR OM SINA VINRANKOR. DET BEHÖVS MYCKET OMSORG, KÄRLEK OCH ARBETE FÖR ATT FÅ DRUVORNA PERFEKTA.

NICLAS OCH ANNA.

ODLINGEN BESTÅR ÄN SÅ LÄNGE av 750

äppelträd av olika sorter för cider- och musttillverkning samt 1 100 vinrankor. Nästa vår ska ytterligare 1 500 vinrankor planteras på vingården. Niclas och Anna berättar att den gångna sommaren har varit perfekt för vinodlingen, och plantorna har vuxit sig så starka att de redan i år har kunnat ta en liten skörd. Vindruvan som odlas på Särtshöga vingård är en grön druva av sorten solaris, som lämpar sig bra för svala klimat. Druvsorten,

52

HÄNGER DEN HÖGRE UPP.

SÄRTSHÖGA VINGÅRD BJUDER PÅ CIDER, MUST OCH MOUSSERANDE VIN.

DET BRUKAR TA mellan 10 och 13 år innan man är i full produktion på en vingård. Årets vinskörd, den första på Särtshöga, gav sju liter vin, men vinet har en bra och ren doft med en hög syra. Den höga syran lämpar sig väl för ett mousserande vin, vilket är Niclas och Annas plan. Vinet, som nu är på tank, kommer snart att buteljeras för att jäsa en andra gång på flaska – enligt champagnemetoden. Jag hade också förmånen att få prova deras cider, som även den är gjord enligt champagnemetoden. Också cidern har en hög syra och en bra smak i gommen, vilket gör mig väldigt nyfiken på slutresultatet. I det nyligen färdigställda vineriet tillverkas också ett »icewine« gjort på äpplen. Jag tror att vi kommer att få smaka mycket goda drycker från denna gård i framtiden. Och varför inte redan nu prova deras äppelmust gjord på 100 procent äpplen, det är den absolut godaste must jag druckit. n

PETER LANNESAND Cavarosa


GÖR DU DET DU VILL?

ha? Vem väljer TV-program hemma? , det du älskar eller det din omgivning vill Vilket kaffe köper du? Det du brukar köpa r du när du väljer kläder? Är det du, barnen eller sambon? Hur tänke

DU GÖR VAL HELA TIDEN. Men gör du valen utifrån det du vill eller anpassar du dig efter omgivningen? För att jag ska må bra och kunna vara sann mot mig själv försöker jag göra så ärliga val som möjligt. Med det menar jag att jag går på min magkänsla. Många anpassar sig efter samhällets outtalade normer, vad grannen tycker och efter sin närmaste omgivning. Jag kan bara gå till mig själv och relatera till tiden innan vi fick barn och hur tiden ser ut nu. Innan barnen kom så låg mycket fokus på jobb, yoga/personlig utveckling och ett stort intresse för mode. Jag har alltid uttryckt mig genom kläder, ända sedan jag kunde klä på mig själv har jag haft ett starkt intresse för textil. Det intresset finns fortfarande kvar och jag tar gärna ut svängarna i garderoben när tillfälle ges. Men sen barnen kom har jag mer eller mindre gått från välklädd punkare till en skogsmulle. Jag har sällan tänkt tanken ”vad tycker andra om jag har på mig den här outfiten”. Jag klär mig i det jag vill och det som jag mår bra av. Ena dagen klänning och nästa dag regnställ. Men för några veckor sedan ställde jag för första gången frågan till mig själv:

annat att dyka upp. Det ligger bara och väntar på rätt tillfälle. Våga vara öppen för förändringar och våga välja det du tror på. POÄNGEN JAG VILL KOMMA FRAM TILL är att jag vill att du ska

fundera över valen du gör. Bara en enkel sak som att välja kaffe eller dagens outfit. Frågan »Gör du det du vill?« är ganska bred och djup och jag har bara skrapat på ytan. Kommunicera med din omgivning om vad du vill och vad de vill så brukar resultatet bli bra. Vilken väg väljer du? Din eller någon annans? n

Lina’s recept

Supergod tårta!

– Kan jag färga delar av mitt hår gult eller är jag för gammal? JAG BLEV LITE RÄDD över att jag tänkte den tanken, för varför ska åldern spela någon roll? Jag bestämde mig där och då för att jag ska fortsätta färga håret i de färger som jag vill och klä mig i det som jag mår bra av oavsett hur många år jag levt. Min energi kommer att smitta av sig på andra och förhoppningsvis göra andra glada när jag mår bra. När du står i en butik nästa gång och väljer mellan två plagg, fundera en gång till innan du väljer och varför du väljer. Det ena plagget är ett säkert kort som passar in bra och som inte sticker ut för mycket, men egentligen vill du ha det där leopardmönstrade plagget. Välj med hjärtat och tänk inte på vad omgivningen kommer att tycka. Bär huvudet högt när du kommer i din leopardoutfit. Det kommer att lysa om dig och om att du är stolt över dig själv. DET FINNS ETT ORD som väger lite tyngre när man har man och fyra barn. Det ordet heter »kommunikation«. Pratar vi inte med varandra och förklarar vilka behov eller önskemål vi har så är det bäddat för konflikt. Det gäller både oss som föräldrar och barnen. Barnen gör inte som vi säger utan de gör som vi gör. Pratar vi lugnt och kommunicerar på ett bra sätt gör de förhoppningsvis samma sak. Jag är en nyfiken person som är intresserad av personlig utveckling och har i perioder gått kurser och även haft förmånen att bli coachad. Nu fyra barn senare och med ett fantastiskt roligt arbete där det närmaste levande umgänget jag har är höns, så är jag väldigt sugen på att gå en ledarskapskurs. Jag har fått många frågor om varför jag ska gå en ledarskapskurs när jag inte kan praktisera den på någon. Onödigt att spendera så mycket pengar, med mera. Men jag vill verkligen gå den här kursen och ser det som en viktig del i min personliga utveckling. Oavsett om jag sitter själv på min kammare med höns som enda sällskap och skriver eller om jag har fler medarbetare. VÅGA TA STEGET och gör något för din egen skull, låt dig inte

påverkas av andra när du känner en stark önskan. Det gäller även förändringar, både i arbetslivet och på det privata planet. Jag tror att om man vågar släppa taget om något kommer något

HÄR KOMMER RECEPTET PÅ MIN SUPERGODA TÅRTA! Mixa ihop blandade nötter, till exempel cashewnötter, mandel och valnötter. Cirka 2 dl, men känn efter själv. Mixa dem INTE till ett mjöl, utan sluta mixa strax innan. Mixa sedan ner ett gäng aprikoser, cirka 0,5–1 dl. Blanda ihop det med nötblandningen. Om det behövs, så tillsätt en pytteliten skvätt vatten. Blanda ihop en fast och skön nötmassa. Tryck sedan ut den i en form eller på ett fat. Topping: Mixa cirka 0,5 dl aprikoser med lite vatten till en smet. Gröp ur 1 st avokado, som du också mixar ner. Nästa steg är att tillsätta 1–2 msk kakao. Smaka av och känn efter hur mycket chokladsmak du önskar. Om smeten känns lite bitter kan du mixa ner en liten bit banan, det brukar göra susen. När du sedan är nöjd med chokladmoussen så smetar du ut den på den utplattade nötblandningen. Toppa med din favoritfrukt och gärna ätbara blommor! Med önskan om en lycklig fredag!

53


Hans Lorentzon Fujitsu

Fujitsu bygger intranät i världsklass till fast pris

Att bygga ett intranät kan vara en tuff match. Kontakta oss på Fujitsu så får du både kunskapen och lösningarna. Vi är partners med Microsoft och baserar intranätet på välkända SharePoint. Tack vare vårt samarbete med Blue Meteorite fixar vi moderna lösningar som stärker samarbetet i er organisation.

Stärk lagspelet på jobbet - kontakta mig! Hans Lorentzon 0707 93 74 08 hans.lorentzon@se.fujitsu.com


KRÖNIKA

Oljeland satsar på elbilar EN TRIPP TILL NORSKA mästerskapen i rally gav oanade intryck som visar att framtiden talar sitt tydliga språk. Vi kommer att få se en stor förändring inom fordonsparken, och den förändringen kommer att ske fortare än vi anar. Hur kan jag säga det? Vad har då oljelandet Norge gjort som vi i Sverige inte gjort? Ett politiskt beslut där de tagit bort momsen på elbilar, och de får fri parkering, slipper vägtullsavgifter samt får köra i bussfilen. Detta gäller alltså rena elbilar och inte hybrider. Jag såg tolv stycken Tesla S i Norge under två dagar. De som jag träffade under vistelsen bekräftade att elbilarna ökat lavinart. I kvarteren »Gräddhyllan« i Oslo kallas Tesla S för Drammen-Passat och den amerikanska elbilen är Norges främsta storsäljare. Det jag bevittnade i Norges glesbygd i och runt Hamar är bara någon procent av den totala effekten som ett politiskt beslut ger upphov till. VAD INNEBÄR DÅ DETTA BESLUT? Att en Tesla

S som kostar cirka 900 lakan i Sverige blir billigare än en fullutrustad BMW 530. Att en

Nissan Leaf blir billigare än en Dacia, och du har en kostnad som enbart är driftrelaterad. Inga avgifter på parkering eller trängselskatter, och de som du behöver trängas med i bussfilen är bussarna. Den dag då jag kan räkna till tolv stycken Tesla S i Sverige lär dröja, med tanke på vår miljöpolitik som mest handlar om att höja avgifter för lastbilar och utarma den svenska landsbygden, inte att tänka ett steg längre om den nya tekniken och se framtiden med nya ögon. VAD ÄR BAKSIDAN AV DETTA? Många menar

att elbilens inverkan på samhället är minimal, då elen som den går på kommer från kolkraftverken i Tyskland. Att batterierna som driver elbilen blir en miljöbov om 10, 20, 30 år när bilen ska skrotas. Och vad händer med alla förmåner när det blir för många elbilar? Många frågor och många svar, men jag menar att man kan styra var elen kommer ifrån. Sätt en kravmärkning på batterierna som gör att de kan återvinnas i framtiden. När det gäller förmåner kan vi väl följa Linköping kommuns

I nästa nummer av Affärsstaden!

Lena Norin Vi pratar med Lena Norin Selhag, och hennes bror Mats Norin som driver det prisbelönta företaget Norins Ost.

Generationsskifte Hur fungerar ett generationsskifte i ett företag? Många 40-talister har gått i pension och bolagen bytt ägare. Vi pratar med några av dom.

Sponsring Alla pratar om det, men vad leder det till, och vad får företagen ut av det?

Jimmy Lenefjäll Vägen från kriminell till politiker och företagare. På tre år har Jimmy Lenefjäll gått från att sitta häktad till att driva ett framgånsrikt företag.

sätt att hantera ägare av biogasbilar. Först fick de parkera gratis, och sen fick de inte det. Smidigt, eller hur? DET FINNS FÖRETAG i regionen som gör elstolpar

för laddning av elbilar. Det finns hus som värms upp av solceller. Möjligheterna är alltså många lokalt och regionalt. Tesla själva bygger egna snabbladdstationer, det finns en i Östergötland och den ligger inte i någon av de större städerna. Jag kanske har jättefel i detta, men Norge är inte enda landet där det poppar upp elbilar som lingon i skogen. Linköping, staden där ideér blir verklighet bör stå i framkant i denna fråga. n

MIKAEL LINDH Motor-entusiast


Vecka45.se Det här – och mycket, mycket mer – händer under innovationsoch entreprenörskapsveckan:

3

Måndag NOVEMBER v45

4

Tisdag NOVEMBER v45

5

Onsdag NOVEMBER v45

Hemlig gäst inviger Vecka45! Smörgåstårta, föreläsning och mingel i Mjärdevi kl. 11-13. Dagen bjuder också på föreläsningar om bland annat Crowdfunding och sociala innovationer. Venture Arena – nya, spännande företag matchas med kompetens och kapital på Linköping Konsert&Kongress med start kl.17. Under tisdagen börjar också BusinessRally på universitetet och idémottagningen på länets sjukhus. The value of Science Parks – en internationell konferens om hur man bygger och utvecklar teknikparker: Mjärdevi Science Park kl 10-15. På onsdagen är det också LiU Game Awards och stort rådslag om framtidens Motala.

Torsdag

Job Provider Live/Mingel utan gränser – en heldag i Norrköping (Flygeln och Värmekyrkan) med jobbmässa, spännande debatter och ett avslutande diskomingel arrangerat av Franz Jäger.

7

Innovation Camp – final och prisutdelning för tävlingen i innovationer för gymnasieelever i Linköping och därmed också avslutning på Vecka45.

6

NOVEMBER v45

Fredag NOVEMBER v45

Läs mer om allt som händer och anmäl dig på hemsidan. Årets tema är samverkan utan gränser!

Affärsstaden 8 2014  

Innehåller bland annat: Omslagsprofil är Lena Miranda. Tema: Vecka45. Susanne Pettersson, Perfekt matchning. Per Noroskin. Innovativt Motala...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you