Page 1

LHC mot Vita hästen FÖR FÖRSTA GÅNGEN någonsin har Östergötland två hockeyklubbar på elitnivå – en i högsta ligan och en i den näst högsta. Vi sammanförde dem.

I SEPTEMBER INVIGDES

Handelns hus i Linköping. Det är en unik satsning i Sverige där blivande handlare, får lära sig yrket från grunden.

HUSSEIN KARNIB VAR EN av 20 sommarföretagare i Linköping. Hans affärsidé är att hålla föredrag. Nu har han en partner och vill »erövra världen«.

DIN LOKALA AFFÄRSTIDNING

Jan Scherman Om nätverkande och sin nya bok!

Tema: Nätverkande

Läs om regionens framstående nätverkare

|

NUMMER 7 2014


BRANDLINE

nettoMarginal [%] 3

Anders outsourcar ekonomifunktionen till Matrisen.

Missar skatteinbetalning.

Anställer ekonomer.

Fel i löneutbetalning.

Föräldraledighet. Vikarie rekryteras.

2

år Så här m 003. Anders 2

1

Anställd slutar.

År 2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2012

Berättelsen om hur Anders blev gladare och mer effektiv Vilken chans! Året är 2005 och Anders får en möjlighet att bryta loss sitt affärsområde på konsultföretaget och driva det vidare i egen regi. Nu ska området få blomma ut och växa. Till en början går allt enligt plan. Den nya konsultfirman anställer ett antal konsulter, utvecklas och omsättningen ökar. En oönskad roll. Arbetet kring redovisning och löner blir förstås mer omfattande. Det gör att Anders anställer två ekonomipersoner. Plötsligt är han inte bara visionär och företagsledare. Nu är han även chef för en ekonomiavdelning. Anders blir administrativ på ett sätt han inte tänkt sig och kommer allt längre bort från allt det lustfyllda i sitt arbete. Tiden räcker inte längre till.

Outsourcing vänder utvecklingen till det positiva. Vändpunkten kommer när Anders ser precis en sån här annons som du läser nu. Han är mottaglig för att höra vad outsourcing innebär för skillnad i hans situation. När han möter Matrisen får han reda på hur enkelt det är att outsourca. Han får även höra om tryggheten och om fördelarna. Det är dags att lämna den administrativa mardrömmen. Anders är effektivare och gladare än någonsin. Nu har han arbetat med Matrisen i drygt två år och resultatet är över förväntan. Anders har en speaking partner och det är ordning och reda på ekonomin och på HR. Lönerna är alltid rätt och medarbetarna är glada. För resultatkurvan vände snabbt uppåt och det är slut på bekymmer. Nu fokuserar Anders på det han är bäst på – att låta företaget blomma ut och växa.

Trycket ökar. När en av ekonomerna slutar blir det rörigt. Några löneutbetalningar blir fel och en missad skattedeklaration gör att trycket på Anders ökar. Humöret går ned på flera håll i den Vill du bli likA EffEkTiV Och glAd sOm ANdERs? Vi bryr oss om dig annars så positiva medarbetargruppen – och det gör resultatet och din framgång. Varmt välkommen att kontakta oss för mer information: också. Det här är ingen rolig period. Hur kunde det bli så här? Göran Carlsson på telefon 013-35 58 30, info.linkoping@matrisen.se

Matrisen. Framgångens vän. Matrisen är ett av Sveriges ledande företag inom redovisning, outsourcing, HR- och löneadministration och ekonomisk rådgivning. Med Matrisen får du ett outsourcingkoncept som passar allt från det börsnoterade företaget till det mindre företaget inom i princip alla branscher. Vi har förtroendet från över 3 000 kunder inom Sverige och internationellt. Matrisen har kontor i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Gävle, Västervik och Lund. www.matrisen.se


Ansvarig utgivare Peter Nordlander Chefredaktör Daniel Atterbom Medverkande skribenter i detta nummer: Maria Bruto Elhar, Mathias Ericsson, Peter Lannesand, Hans Lind, Lina Lindblad, Mikael Lindh, Joakim Löwing, Anders Wallenquist och Malin Wändel Persson.

INNEHÅLL NUMMER 7 2014 4 10 13

16

Grafisk form Björn Lisinski

Affärsstaden är ett nytt månadsmagasin med hög ambitionsnivå och med siktet inställt på att vara relevant för läsarna. Vår ambition är att spegla såväl de mindre som större företagen i vår region. Vi kommer lyfta fram människorna både i och bakom företagen och vi kommer visa på allt det som utvecklar vår region framåt.

Affärsstaden utges av Affärsmagasin i Östergötland AB Strandgatan 2, 582 26 Linköping info@affarsstaden.se www.affarsstaden.se

REJMES i Norrköping anordnar fullsatt nätverkslunch i bilhallen.

MODIG.ACADEMY Från analog industristad till digitalt ekosystem­– lägre arbetslöshet och starkare företag är målet. SIDAN 18 LHC VS VITA HÄSTEN För första gången någonsin har Östergötland två hockeyklubbar på elitnivå!

Tryck Tellogruppen AB Omslagsbild Elisabeth Ohlson

SOMMARFÖRETAGAREN Hussein Karnib var en av 20 som blev antagna.

SIDAN 15 BNI Malin Svensk från Norrköping fick BNI:s pris som årets nätverkare i Östergötland.

Annonsförsäljning Peter Nordlander Telefon: 0708 21 45 95 peter.nordlander@affarsstaden.se Roger Ossmin Telefon: 0703 14 94 86 roger.ossmin@affarsstaden.se

VI SOM GÖR AFFÄRS STADEN Möt människorna bakom tidningen.

21

BRA NÄTVERK med Anna Axelsson från Östsvenska handelskammaren.

22

STYRELSEAKADEMIEN Att sitta i en styrelse är en konst i sig – StyrelseAkademien lär dig hur.

24 26 35 36 38 39

FOKUS PÅ REGIONEN Positiva krafter i Östergötland. HANDELNS HUS i Linköping invigdes i september. VRETA KLUSTER är en mötesplats för de gröna näringarna. Vi har pratat med Helene Oscarsson. ÖSTGÖTAMAT Linköping vill bli Årets Matlandethuvudstad 2015. Tävlingen uppmärksammar kreativiteten i lokal och regional mat. PJER 30 år och tvåbarnspappa, född och uppvuxen i Skäggetorp – berättar sin historia med beats och rap. HALLÅ DÄR Lena Miranda – om nya jobbet och om nätverkande. SIDAN 41 NÄTVERKA MED HJÄRTA en bok av Helene Engström, som har drivit affärsnätverk i över femton år.

43

SÄTT STRAFFEN CHARLOTTE Vi pratade med författaren Jennifer Wegerup.

OMSLAGSPROFIL 28

JAN SCHERMAN flyttade från Linköping och har en lång karriär inom etermedia bakom sig. Nu arbetar han för Aftonbladet och har ingen tanke på att pensionera sig. Han är även moderator i olika sammanhang. – Det har stora likheter med att vara programledare i TV, säger han. Det är alltid kul att möta människor i den typen av situationer där man försöker ta reda på saker. Att få människor att berätta. I höst kommer Jan Schermans bok »Räkna med känslorna – Tankar från en murvel som blev börs-VD«. Där varnar han bland annat för nya klassklyftor.

3


Affärsstaden vill spegla entusiasmen, entreprenörskapet och framtidsandan i staden samtidigt som vi har en förankring i regionens näringsliv. Vi är ödmjuka inför det stora kunnande som finns i regionen. I detta nummer får du träffa Roger Ossmin på marknadsavdelningen.

Vi andra som jobbar med tidningen:

PETER NORDLANDER Är uppvuxen i Linköping. Han har en bakgrund på Radio Östergötland och som ägare av Kalle P. Sko. I Affärsstadens redaktion är han VD och ansvarig utgivare. På fritiden umgås han med familjen och såväl lyssnar på som utövar musik.

ROGER OSSMIN MARKNAD ROGER OSSMIN ÄR förväntansfull inför att arbeta med

Affärsstaden. – Jag tycker att det finns ett behov av ett relativt frekvent affärsmagasin i ett så stort område som Östergötland. Konkurrenterna kommer ut fyra respektive sex gånger per år. Affärsstaden kommer ut tio gånger. Det var det som lockade mig att svara ja när jag fick förfrågan. HUVUDDELEN AV ROGER Ossmins arbetstid är för Åtvidabergs FF (ÅFF). – Jag är anställd 75 procent av Åtvidabergs FF, sedan driver jag mitt eget företag på 25 procent. Där jobbar jag med olika säljuppdrag. Affärsstaden är huvudsäljuppdraget på denna tid. Åtvidabergs har blivit Linköpings fotbollslag på herrsidan. – Linköping är en viktig marknad för Åtvid, som måste öka omsättningen för att etablera sig och bli ett stabilt allsvenskt lag. Tre av fyra Linköpingsbor väljer Åtvid när det gäller herrfotboll, en väljer IFK Norrköping. Det finns många ÅFF-anhängare i Linköping. Detta går tillbaka 40 år i tiden. – Intresset för Åtvid skapades när det hade sin storhetstid på 70-talet, då de vann SM-guld. Jag brukar säga att Åtvidabergs varumärke när det gäller fotboll är lika starkt som Leksands när det gäller ishockey. Det är ett folkkärt lag ute i landet. ROGER BOR MED sin fru i Linköping där han, förutom mel-

lan två och fem års ålder, alltid har bott. Han känner ingen rivalitet med Norrköping. – Jag är idrottsälskare, jag uppskattar när det går bra för Piraterna i Motala, IFK och Dolphins i Norrköping, ÅFF eller LHC. Jag tycker att det är roligt för Östergötlands idrott. Jag känner ingen rivalitet. Jag tror att det är mer från Norrköping mot Linköping när det gäller idrott och näringsliv. ROGERS IDROTTSINTRESSE kommer från ungdomen, då han spelade tennis. Det blev tolv säsonger i Linköpings TK:s A-lag. En av dem han spelade mot var Björn Borg. – Jag är två år äldre än Björn och vi möttes på juniornivå. En gång lyckades Roger ta fyra game i ett set mot Björn Borg. – Det är det inte många svenskar som har mäktat med, men jag slog honom aldrig. Roger spelar fortfarande tennis. Det har blivit tre SM-tecken i veteranklassen och sammanlagt 1 700 tävlingsmatcher. – På sommaren brukar jag variera tennisen med golf. n

4

DANIEL ATTERBOM Daniels släkt kommer från Östergötland, även om han är född i Stockholm. Han har varit journalist sedan 1980 och arbetat för tidningar som Bild & Bubbla, Expressen, Foto, Svenska Dagbladet med flera. Daniel är Affärsstadens redaktör. Han beskriver sig som en läsande hundmänniska. BJÖRN LISINSKI Linköpings-sonen Björn Lisinski, har en bakgrund inom reklam­ branschen, där han har arbetat som programmerare, med webb och med all typ av design och grafisk form. I Affärsstadens redaktion är han formgivare. Han arbetar även som grupp­ träningsinstruktör på Frisk Sport & Fitness. GÖRAN CARLSSON Göran är uppvuxen i Linköping. Han har studerat till ekonom i Linköping och har sedan arbetat som revisor, ekonomichef i Östergötland och i Stockholm. Göran är styrelseledamot i Affärsmagasin i Östergötland AB. På fritiden spelar han curling, reser mycket och tar hand om sin 1700-talsgård. MATHIAS ERICSSON Kom till Linköping för universitetsstudier i mitten på nittiotalet och har blivit kvar sedan dess. Han har arbetat med kommunikation och affärsutveckling i såväl internationella, som lokala företag och har under senare år fått ett allt tydligare fokus på entreprenörsdrivna bolag. Är styrelseordförande i Affärsmagasin i Östergötland AB. KRISTIN CARLÉN Kristin är född och uppvuxen utanför Linköping. Hon har arbetat med fotografering i cirka tio år och har bland annat sysslat med mode-, modell-, skol- och fastighetsfoto. I Affärsstadens redaktion är hon logiskt nog fotograf. Fritiden ägnar hon åt vänner, familj och resor. ANNA ADOLFSSON Är frilansjournalist, samt hemvändande Motalabo efter flera år runt om i Sverige och i Indien. Hennes bakgrund är brokig och omfattar bland annat arbete i turismnäringen i Östergötland och riskhantering inom Systembolaget. Utöver skrivande ägnar hon sig idag mest åt virkning och åt att renovera sitt torp i Motala Verkstad. JOAKIM LÖWING Joakim är född och uppvuxen i Linköping. Han har drivit sin egen firma Löwing Frilansjournalist sedan 1998. Joakim är skribent och arbetar både åt dagspress, veckotidningar och månadstidningar. På fritiden umgås han med familj och vänner, tränar eller tittar på sport och film.


LINKÖPING

HACKAT & MALET

LEAD-ALUMNEN NARRATIVE TAR IN 8 MILJONER DOLLAR

VINNARNA I EAST SWEDEN HACK 2014 blev Erik Sandrén, Sofie Lindblom, Johan Holmlund och Anton Arbring, som utvecklat appen Gå 2.0. Appen syftar till att få fler ungdomar att röra på sig, spela och utmana varandra och hämtar sina API:er från Linköpings kommun, Östgötatrafiken, SMHI samt sociala medier och Google maps. Laget vinner en resa till Silicon Valley med spännande studiebesök. – Det känns helt fantastiskt, säger Anton Arbring. Igår var vi på väg att ringa arrangörerna för att böna och be om att få byta idé, vilket tur att vi inte gjorde det. – Nu gäller det att slutföra appen och översätta allt till engelska, så att vi kan åka och pitcha idén på Sandhill Road, säger Sofie Lindblom med glimten i ögat. East Sweden Hack är ett hackathon där programmerare tävlar om att bygga de bästa apparna och webbapplikationerna baserade på öppen data. 20 lag med 76 deltagare tillbringade 24 timmar på CreActive den 6-7 september för att bygga bästa appen och vinna första priset – en resa med studiebesök till Silicon Valley. n

från Silicon Valley-baserade Khosla Ventures. Man har också nått 100 miljoner uppladdade bilder. Bolaget Narrative har under de senaste två åren fått mycket uppmärksamhet för deras minikamera,Narrative Clip med tillhörande lösning som möjliggör att du fångar ditt liv i bilder. n Källa: lead.se LINKÖPING HOTELL EKOXEN BYGGER OM UNDER NÄSTA ÅR

Antonio Da Costa, hotelldirektör sedan 2011, har fått löfte om en stor renovering som sker i samarbete med fastighetsägaren och norrmannen Petter Stordalens hotellimperium. Hotellet invigdes 1973 och målet är att vara det ledande hotellet i Linköping år 2016 – säger Antonio Da Costa. n

Källa: Hotell Ekoxen

Källa: www.transportgruppen.se NORRKÖPING

Höstens Start Up hos Norrköping Science Park ÅRETS UPPLAGA AV START UP kommer att utgå från Business Model Canvas, en metod för att utveckla nya eller utvärdera existerande affärsmodeller och företag. Deltagarna kommer i och med Business Model Canvas att arbeta med sitt erbjudande och sin affärsidé på ett mer handfast och praktiskt sätt än i tidigare upplagor av Start Up. »Kursen kommer i år innebära mer arbete mellan träffarna, till exempel att fundera kring vissa frågeställningar. Det

är viktigt att processen med att starta företaget hålls igång och att deltagarna jobbar aktivt med den även mellan träffarna«, säger Nina Lindahl, ansvarig för Start Up. Föreläsarna är en mix av nya och gamla coacher som alla kommer att ha föreläsningar och workshops inom sin speciella kompetens. På sikt kommer även deltagare från tidigare omgångar av Start Up att bjudas in till inspirationsföreläsningar och träffar. Nina berättar: »Tanken är att det ska bli tillfälle för nya

och gamla deltagare att lära känna varandra och utbyta erfarenheter. Samtidigt ska dessa träffar bli en möjlighet för deltagarna att knyta viktiga företagskontakter, det här kan ju faktiskt vara ett av Norrköpings största nätverk«. Start Up är en kostnadsfri nyföretagarutbildning som anordnas av Norrköping Science Park. Kursen sker på 15 kurstillfällen kvällstid. n Källa: http://www.nosp.se/starta

NORRKÖPING

Sveriges första privata solelspark I början av september tog miljöminister Lena Ek det första spadtaget för Sveriges första privata solelspark utanför Norrköping. Det är pionjären och entusiasten Mikael Saksi som förverkligar sin dröm, redan i februari räknar han med att leverera sina första närproducerade kilowattimmar. Solelsparken kommer att ha en yta på cirka en hektar och byggs på ett berg som står i direkt söderläge. Sammanlagt kommer parken att producera omkring 400 000 kilowatt-timmar om året. – Jag har intresserat mig för energifrågor sedan början på 90-talet och när jag köpte den här lilla gården år 2006 såg jag

möjlighet att göra verklighet av min dröm. Från början hade jag planer på att bygga ett vindkraftverk, men anslutningsavgifterna blev för höga samtidigt som jag stötte på motstånd

bland grannar, säger Mikael Saksi. Planerna på ett vindkraftverk hade kommit långt när Mikael, i början på 2014, kom i kontakt med Bixias solelsexpert Arne Andersson. Med Arnes hjälp lyckades han gå från ord till handling på relativt kort tid. – Jag tycker att el ska vara lokalproducerad, det vill säga att den produceras där den används. Dessutom känns det bra att vara med och bidra till ett bättre klimat samtidigt som jag ser den här satsningen som min pensionsförsäkring, säger Mikael Saksi. n

Källa: www.bixia.se

5


LEDARE: PETER NORDLANDER

Du vet något som inte jag vet! NÄR DETTA SKRIVS är det någon dag kvar till valet, och du

vet alltså hur det gick, men det vet inte jag. Som nyhetsförmedlare om än i magasinsform vill man ju vara först och man skulle på klassiskt vis vilja ropa »Stoppa pressarna«. Men i det här fallet, och just det här valet är det nog bäst att inte försöka låtsas veta något i förväg. Det enda som är säkert är att det blir som du och jag gemensamt har valt. Om vi valde rätt, ja det får vi som med det mesta i livet aldrig riktigt någon möjlighet att veta, det går inte att backa historien och göra om. JAG VET NÅGOT som inte du som just tagit tidningen i din hand vet, jag vet vilka intressanta personer och sammanhang du kan läsa om i detta nummer. Vi som jobbat med innehållet har spånat idéer, förkastat förslag, sorterat, valt ut och gjort research, och så småningom, tack vare duktiga skribenter, fotografer, grafiker och vårt tryckeri, håller du nu tidningen i din hand. VILL DU OCKSÅ VETA , läs då om Jan Scherman, murveln

som blev börs-VD. Eller om Lena Miranda, ny på jobbet som VD för Mjärdevi Science Park. Eller om hur nätverkande kan hjälpa dig till fler och bättre affärsmöjligheter, till exempel genom Rejmes företagsluncher i Norrköping. Du kan också läsa om Hussein Karnib som via projektet sommarföretagaren fick en chans att testa sin företagsidé. VILL DU ATT FLER SKA VETA , hör av dig till oss med tips om

vad vi ska skriva om. För visst är det så att bakom nästan varje företagsdörr, stor som liten, så finns det en intressant historia som oftast ganska få känner till. Värd att berättas för fler. n

En positiv kraft i samhället För långsiktig tillväxt behövs blick för ekonomi, samhälle och miljö. Vi på Swedbank kommer att fortsätta delta i det lokala samhället och bidra till utveckling och tillväxt i Östergötland. Med ett samhällsengagemang sedan 1820 har vi erfarenheter kring långsiktighet och nära utveckling. Samtidigt har vi också respekt inför framtida utmaningar och möjligheter. Det kan gälla integration, ungdomars möjligheter och sysselsättning. Detta gör vi genom vårt arbete med Unga Jobb, Ung ekonomi och Ung företagsamhet. Vår vision att göra det möjligt för människor, företag och samhällen att växa innebär handling för oss. Samhällsbyggnad innebär från det stora till det lilla men båda är lika viktiga. Det är vad vi på Swedbank i praktiken menar när vi säger att samhällsutveckling ligger oss varmt om hjärtat.


KRÖNIKA

Mänskligt nätverk botar ensamheten ENSAM ÄR INTE STARK.

Alla behöver någon i sitt liv, på ena eller andra sättet. Det kan vara för att landa mjukt eller som stöd för att klättra upp igen. Hur stark man än känner sig när man är på topp, behöver man hjälp när man är på botten. Vi är alla olika som individer, med olika behov. Men oavsett det behöver man ett socialt nätverk, en backup i tillvaron. DE FLESTA AV OSS har familj, vänner och arbetskamrater. I familjen ska man kunna vara sig själv. Vännerna kan finnas under längre tid eller bara passera förbi under en tid i ens liv, som en parentes i en lång text. Arbetskamraterna väljer man inte ens själv. Idag lever vi i en tid av digitala nätverk. Det finns Facebook och Twitter, Linkedin, Stay Friends och Instagram. Man kan fundera över ordet nätverk. Ett nät är ju i grunden något som tillverkats för att fånga ett byte, som fiskarens nät eller spindelns. Det är inte gjort för att man ska kunna ta sig loss.

Slaget om Östergötland Derbydags på Kopparvallen

Åtvidabergs FF-IFK Norrköping Måndagen den 22/9 kl 19.00

SOM MEDARBETARE OCH kommunikatör i kyrkan funderar man ständigt på i vilka sammanhang och på vilka arenor man ska synas och höras. Min tillvaro är full av nätverk. Varje dag får jag massor av meddelanden och jag läser inlägg som vänner och kollegor på Facebook och Twitter lagt ut. Trots alla dessa möjligheter räcker det inte. Vi behöver också riktiga, mänskliga nätverk där vi kan träffa äkta människor som bryr sig om. Ett av de stora sociala problemen vi har att tampas med idag är ensamheten. Vi lever i ett samhälle där vi gärna mäter människors värde i social status. Den som är arbetslös, sjuk, gammal eller nyinflyttad har kanske mist sitt sociala nätverk. Den som är nyskild finner plötsligt att de flesta vännerna var partnerns. EN AV KYRKANS VIKTIGASTE uppgifter är att skapa mötesplatser, både för möten med Gud och för möten med andra människor. Våra diakoner beskriver ofta en verklighet där människor sitter ensamma i sina hem utan att hitta vägen till gemenskap. Kanske tror

man att man inte är välkommen till kyrkan om man inte är säker i sin tro, kanske tror man att kyrkans liv är fullt av riter bara för den invigde. Kanske tror man att man inte duger som man är. ALLA ÄR VÄLKOMNA att fira gudstjänst, delta

i församlingens luncher och lyssna till musik. Alla är välkomna att bidra till en levande gemenskap som förhindrar utanförskap. Alla behövs. Och duger precis som de är. Men vill man ha någon att prata med eller bara gå in i kyrkan och tända ett ljus så går det också bra. På det sättet skapar vi nätverk som är öppna och välkomnande och som man inte behöver känna sig fångad i. n

MARIA BRUTO ELLHAR Kommunikatör Svenska kyrkan Linköping

Veckans Match

Allsvensk Fotboll

Träffa spelarna och utmana dom í olika aktiviteter på Stora Torget I Åtvidaberg söndagen 28/9 mellan kl 12,00-14,00

Åtvidabergs FF-Helsingborgs IF Måndagen den 29/9 kl 19.00


NORRKÖPING

SÖDERKÖPING

Harry Potter: The Exhibition DET HÖGT UPPSATTA MÅLET VAR 100 000 be-

sökare och nu har cirka 122 000 människor besökt utställningen. – Det har gått lysande. Vi är väldigt nöjda, säger Upplev Norrköpings VD Stefan Papangelis till Östnytt. När utställningen öppnade den 29 maj i år var Upplev Norrköpings interna målsättning 100 000 besökare. Ett mål som alltså slogs med råge. n Källa: svt.se/ostnytt

LINKÖPING

Kommunen utreder flytt av Ekholmens centrum UNDER MÅNGA ÅR HAR HANDLARE och övriga aktörer varit missnöjda med ägaren till Ekholmens centrum. – Det har gått så långt att den enda möjliga lösningen kan vara att flytta hela centrum, säger samhällsbyggnadsnämndens ord­förande Muharrem Demirok (C). Muharrem Demirok är mycket kritisk till ägaren av Ekholmens centrum. – Ägaren sköter inte om centrum, gör inga investeringar, har ingen långsiktighet i ägandet och vill enbart mjölka ut pengar ur centrum. Under årens lopp har Muharrem Demiork fått många telefonsamtal och många mejl där hyresgäster i Ekholmens centrum uttryckt sin frustration och sin oro. – En möjlighet kan vara att flytta hela centrum. Det är en drastisk åtgärd, men situationen är mycket allvarlig och det är beklagligt att det ska gå så här långt. Det är viktigt att varje stadsdel har ett bra centrum, som fungerar. I centrum ska de som bor i området få sina behov av handel och övrig service tillgodosedda. Centrum har också en funktion som mötesplats. Detta kräver en ägare som tar ansvar. Tjänstemännen på teknik- och samhällsbyggnadskontoret får i uppdrag att genomföra en lokaliseringsutredning för ett nytt Ekholmens centrum. – Vi hoppas fortfarande att ha kvar den nuvarande verksamheten. Det kräver en ny ägare eller att den nuvarande ändrar inställning och tar sitt ansvar. n Källa: www.linkoping.se

8

Musik i möte och samarbete! STAR FOR LIFE ANVÄNDER MUSIKEN som ett viktigt instrument för att sprida kunskap och information om hiv och aids i södra Afrika. I Sverige används musiken för att informera om situationen i Sydafrika och Namibia och för att samla in pengar till olika program i mottagarländerna. För att ungdomar från Sverige och Afrika ska möta varandra och arbeta tillsammans med musiken kommer den sydafrikanska kören Star Choir South Africa till

Sverige och deltar i det musikaliska mötet. Det är Triple & Touch tillsammans med bland andra Thandiwe Mazibuko och 200 ungdomar från Söderköping och Norrköping som skapar inte bara en konsert, utan en upplevelse för tolerans och mångfald. Platsen Sporthallen Vikingen, i Söderköping, tisdag 23 september kl. 19.00. n Källa: www.starforlife.se Foto: Torleif Svensson

OSTLÄNKEN

East Sweden Cluster OSTLÄNKEN ÄR SVERIGES genom tiderna största samhällsprojekt. Enbart bygget av räls, broar och tunnlar kräver totalt 13 000 arbetstillfällen under åren 2017–2028. Därutöver tillkommer omfattande behov av kompetent personal när resecentra, nya stadsdelar och vägar ska byggas i städerna där Ostlänken kommer att gå fram.  Handelskammaren ser det som »århundradets tillväxtchans« och vill att företagen i regionen ska kunna ta så stor del av »ostkakan« som möjligt. Handelskammaren tror på kraftsamling och samarbete för att lyckas med det och

har därför skapat East Sweden Cluster (ESC) som styrs av Handelskammaren tillsammans med kommunerna i Nyköping, Norrköping och Linköping samt Regionförbundet Sörmland och Östsam. Initiativtagare är Östsvenska Handelskammaren vars region täcker tillväxtstråket Nyköping-Norrköping-Linköping där Ostlänkens planeras. n Källa: http://ostsvenskahandelskammaren.se


LINKÖPING

TÄVLINGSBIDRAG

Kommunikationstävlingen Svenska Ericsson inviger Publishing-Priset globalt ICTcenter i Mjärdevi Science Park, Linköping ÅRSREDOVISNINGAR FÖRETAG

Stångåstaden Årsredovisning 2013 Linkin på uppdrag av Stångåstaden KUNDTIDNINGAR KONSUMENT

Välkommen hem Snick-Snack på uppdrag av Stångåstaden ÅRSREDOVISNINGAR – WEBB

Linköpings kommuns årsredovisning 2013 www.linkoping.se/arsredovisning_2013/ Jerhammar & Co Reklambyrå på uppdrag av Linköpings kommun UTBILDNINGSPROGRAMSAJTER

Linköpings universitet In Real Life http://irl.liu.se Linkin på uppdrav av Linköpings universitet Alexandra Pascalidou är galakvällens moderator och samtalsledare.

DEN ÅRLIGA TÄVLINGEN för webbplatser,

tidningar, tidskrifter, böcker och andra trycksaker arrangeras 2014 för tjugoandra gången. Pristagarna tillkännages på galakvällen den 6 oktober. Östergötland håller sig framme med följande nominerade:

ICT-CENTRET I MJÄRDEVI SCIENCE PARK som

invigdes i början av september är det första av Ericssons tre globala, högteknologiska och energieffektiva center som invigs. Tillsammans blir de tre centren en ny bas för Ericssons drygt 25 000 forsknings- och utvecklingsingenjörer runt om i världen. I dag finns Ericssons testlabb och datacenter spridda över hela världen. Strategin blir nu att konsolidera dessa till de nya centren. De globala ICT-centren kommer att stödja Ericssons fullständiga produktportfölj. De kommer också att vara mycket mer energieffektiva då de har placerats i områden med tillgång till förnyelsebar energi och tillförlitliga elnät. n

OFFENTLIG SEKTOR-SAJTER

Motala – Östergötlands sjöstad www.motala.se Tillväxt Motala i samarbete med Cludev på uppdrag av Motala kommun n

Källa: www.ericsson.com/se LINKÖPING

Källa: www.liu.se Foto: Pavlos Efthimiou

LINKÖPING

Mjärdevi på instagram Nu öppnar instagramkontot @Mjardevi­ Science­­­­Park. Den allra första tiden är det Mjärdevi Science Park AB själva som använder kontot, men därefter kommer kontot att användas av företag och organisationer i Mjärdevi Science Park, en vecka per företag. Inläggen som görs på kontot kommer också att med automatik publiceras på Mjärdevi Science Parks Facebook-sida. De företag som får låna kontot publicerar under sin vecka valfritt antal bilder och texter där man har fritt fram att visa valda delar av företagets verksamhet, gärna kopplat till på vilket sätt man drar nytta av att finnas i just Mjärdevi och Linköping. – Gränserna för vad man »får« säga sätts som vi ser det enbart av de sociala mediernas egna regler, understryker Jonathan Wictorén som är Digital Media Manager på Mjärdevi Science Park AB. Samtidigt måste naturligtvis den som instagrammar för ett Mjärdeviföretag anpassa sig efter det egna företagets regler och riktlinjer. n

CHRISTINA HÖRNELL BLIR NY DIRECTOR

Källa: www.mjardevi.se

Källa: www.liu.se

MUSICES vid Linköpings universitet från den 1

oktober. Hon efterträder Hans Lundgren som går i pension. Som Director musices blir hon konstnärlig ledare för Linköpings Studentsångare och Östgöta Kammarkör samt ansvarig för verksamheten vid centrumet »Musik vid Linköpings universitet« som bland annat omfattar musik vid olika universitetsceremonier. – Det ska bli väldigt spännande och roligt. Hur omfattande arbetet blir kan jag inte ana, det går säkert att göra hur mycket som helst av det, säger Christina Hörnell. Hon har stor erfarenhet av musikvärlden, däribland som kormästare vid Kungliga Operan i Stockholm, chef för Operakören i Stockholm och senast som Kormästare för Symfoniska kören i Konserthuset i Göteborg. Hon har lett många körer och ensembler, undervisat och har även en bakgrund som kyrkomusiker. Den 25 oktober hålls en välkomstkonsert för henne i Missionskyrkan i Linköping. n

9


SOMMARJOBB TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

Under devisen Sommarföretagaren erbjöds ett 20-tal ungdomar i Linköping en möjlighet att utveckla sina företagarkompetenser genom att driva ett eget företag under fyra veckor i juli månad. Ungdomarna erbjöds utbildning, mentorskap och ett startkapital på 1500 kronor. De fick chansen att känna på hur det är att driva ett företag, testa sin affärsidé i praktiken och skaffa nya relationer och kontakter. Hussein Karnibs affärsidé är att hålla föredrag, och det gjorde han i augusti. NÄR AFFÄRSSTADEN PRATAR med mentorn Kristina Swenningsson och hennes adept Hussein Karnib har han precis hållit det föredrag som är hans affärsidé. – Det var Rebecka Gabrielsson (kommunalpolitiker för Folkpartiet) som hjälpte mig att söka till Sommarföretagaren, säger Hussein Karnib. Jag hade en dröm jag ville uppnå, att jag ska föreläsa på scen och inspirera unga och vuxna människor. Hussein Karnib var en av 20 som blev antagna till Sommarföretagaren. – Rebecka Gabrielsson pratade med Helena Thun på näringslivskontoret Nulink om Hussein och hans lite stökiga bakgrund, säger Kristina Swenningsson. Helena kände mig väl genom andra projekt. Hon ringde upp mig specifikt och sa att hon hon hade en sommarföretagare som behövde en mentor med mina kvalifikationer. Hon sa att Hussein ville »ta över världen« med sina föreläsningar. Jag tyckte att det lät tokigt men spännande, och eftersom hon tyckte att jag hade rätt

10


erfarenheter så hoppade jag in. Det var alltså en specifik matchning via Helena. Kristina Swenningsson är civilingenjör och har jobbat med små teknikföretag och kan bland annat affärsutveckling, försäljning och marknadsföring. – Jag har inte frågat Helena hur hon tänkte, men hon anser nog att jag är en engagerad person med ett brett nätverk, förståndig när det gäller affärsmässighet, och jag är kanske inte en person man kör med hur som helst. Jag gissar att hon såg lika mycket till det. FÖRSTA GÅNGEN DE TRÄFFADES var på ett matchningsmöte där

alla sommarföretagarna presenterade sig, och vi satt som en panel av mentorer och hörde deras pitcher. – Redan då var det bestämt att det var Hussein som jag skulle jobba med. – Jag minns första mötet, säger Hussein Karnib, när jag träffade Kristina och alla mentorerna i Nulinks lokaler. Jag var nervös, men jag hade redan då bestämt mig för att jag skulle ha över Sverige och världen. Jag hoppades att jag skulle få den bästa mentorn i hela Sverige. Det har jag fått och är tacksam för. Mentorskapet har fortsatt efter de fyra veckorna. – Vi började en dialog, säger Kristina Swenningsson, där Hussein fick berätta vilket läge han var i med sin föreläsning, vad han hade för planer och vad han ville i livet. Vi har samarbetat under tiden. Jag har lyssnat. Föreläsningar är en sak, men om man vill bygga en karriär och ett jobb kanske man måste bredda sig. Ska man hjälpa ungdomar behöver man göra mer än att föreläsa, man måste coacha dem och delta i processen. Vi har pratat i de banorna och även om ekonomi. Sedan har Hussein ett år kvar i skolan. Man måste vara lite taktisk och smida medan järnet är varmt, för det är en het fråga nu med segregation och problem relaterade till det, men samtidigt måste Hussein vara långsiktig.

För om jag ska vara ärlig, Hussein, är du snabb på att hoppa på grejor (skratt) och jag vill inte ta ned entusiasmen, men »smyga in« lite mer långsiktighet och taktiskt tänkande. – Det håller jag med om, säger Hussein. Föredraget, som heter En ärlig chans, hölls i slutet av augusti på Crearum, där Kristina arbetar, inför speciellt inbjudna personer från Kristinas och hennes kollegors nätverk, men även Husseins egna kontakter. – Det gick riktigt bra, säger Hussein, med folk som tappade hakan. Jag inspirerade många, hoppas jag. Det var grymt. – Det var kanon och roligt på flera sätt, fyller Kristina i. Det var en samling på närmare 30 personer. Det var en blandad skara, ungdomar, kompisar till Hussein, människor från fastighets- och skolvärlden, Östsam, en grupp säkerhetschefer från stora kedjor, politiker med flera. Det var en bra blandning och jag har fått hel del feedback. Folk fick mingla och fylla i åsikter om föredraget och framtiden. Vi har flera konkreta frågor att dra i med åhörare som vill gå vidare på olika sätt. HUSSEIN OCH KRISTINA kommer att fortsätta att jobba ihop.

– Hussein och jag pratar om praktiska saker, hur han ska jobba innan han kan starta aktiebolag. Sedan ska vi tänka igenom strategin och ta kontakt med dem som ville fortsätta dialogen. Vi måste se till att Hussein har tid, och hur vi ska prioritera vilka som vill ha föredrag eller workshop. Vi ska se till att komma vidare med en process, så att det händer någonting. Att föreläsa är en sak, men vi ska även jobba praktiskt och få saker att hända. Vi är kollegor nu, och ska teckna samarbetsavtal idag. Hussein är säker på att han klarar av både detta och skolan. – Absolut, säger han, det kommer att vara lite tufft, men det grejar jag. Jag har grejat så mycket tidigare. – Vi ska hjälpas åt, säger Kristina. – Exakt, avslutar Hussein. n

Vi söker dig som vill driva annonsförsäljningen vidare! Vill du vara med och utveckla vår regions ledande affärsmagasin? Vill du arbeta tillsammans med ett glatt, litet gäng och bli en del av vårt team! Känner du att du har det som krävs för att sälja annonser och skapa personliga kontakter med företagare och ansvariga personer i vår region, vill vi att du hör av dig till oss.

Välkommen! Affärsstaden är ett månadsmagasin och kom ut med sitt första nummer i januari 2014. Vi har redan fått en mycket positiv respons från såväl företag som KONTAKT PETER NORDLANDER 0708 21 45 95 peter.nordlander@affarsstaden.se

organisationer och kommuner.


Paketresor med flyg från Linköping Nu kan du resa från Linköping City Airport när du väljer paketresa hos Ving, Sembo eller Airtours. Välj resmål, hotell, reslängd och upplevelser efter egna önskemål och flyg smidigt och bekvämt från Linköping. Välkommen ombord!


LUNCH (N)ÄTANDE Caroline Johansson är marknadssamordnare på Rejmes i Norrköping som varje månad anordnar en fullsatt nätverkslunch i bilhallen. En gång kom nästan Zlatan Ibrahimovic på besök. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: REJMES

– FÖR OSS PÅ REJMES är företagsluncherna en viktig möjlig-

het till en mötesplats, dels för våra kunder och dels förhoppningsvis även för nya kunder, säger Caroline Johansson, som är marknadssamordnare på Rejmes i Norrköping. Hon menar att Rejmes nätverk är ett nav i Norrköping. – Det har vuxit och blivit stort, säger Caroline Johansson. Det är bra och välbesökta luncher. Vi vill bygga broar genom mötesplatsen och vårda kundrelationerna utan att hela tiden prata försäljning eller köpa bil. Förhoppningsvis skapar det långlivade kundrelationer. Det är det viktigaste. Ungefär 250 personer kommer på varje nätverkslunch. Det har varit 350 personer vid två tillfällen. – Det är enklast att hantera alla gäster när det gäller mat om det är 250 besökare. Det är inte samma 250 personer som kommer varje gång. – Det finns en kärna på kanske 80 personer, men sedan varierar det mycket, och vi får tacka nej till dem som anmäler sig sent. Bland de trogna finns de som köper tjänstebilar av oss och de som tycker att det är viktigt att träffas regelbundet. REJMES NÄTVERKSLUNCHER äger rum en gång per månad

under terminerna. – Ja, det är sista onsdagen i månaden, med uppehåll för sommar och jul. Nu kör vi fram till november. Caroline Johansson, med en bakgrund på IFK Norrköping, har arbetat på Rejmes i drygt 1,5 år, men luncherna är äldre än så. – Jag har jobbat sedan januari 2013 och luncherna har arrangerats i tre år i november. De har vuxit, det är roligt, för på den första lunchen kom det åtta personer. Så det började i en liten skala. Men sedan fortsatte man, och då blev det några fler som kom. Sedan började snacket och pratet gå i Norrköping och Östergötland att här fanns det någonting bra, ett nätverk som gav någonting, och så växte luncherna till det antal deltagare de har nu. Nätverksluncherna är en del av, men inte hela, Caroline Johanssons jobb. Hon lägger cirka 15 timmar i månaden på lunchen.

– Det är intensivt arbete veckan innan.Vi har alltid en extern talare som pratar om något som kan intressera gästerna. Vi försöker att hålla hög klass på den som talar. Vid pressläggningen är inte alla höstens talare helt spikade. – Vi har en viss framförhållning. PLATSEN FÖR REJMES nätverksluncher används vanligtvis

till annat. – Vi har en stor bilhall, en stor öppen yta, som töms på bilar och så dukar vi upp i hallen för 250 gäster. Det roliga är att alla är delaktiga, alla säljare, de som jobbar i hallen och även restaurangpersonalen i vår egen restaurang är med. Från morgonen den dag lunchen äger rum hjälps vi åt. Det kommer en lastbil med möbler och sedan dukar vi tillsammans med Gryts Varv, som tillagar maten. Vi tömmer helt enkelt bilhallen på bilar. Rejmes ser alltså nätverksluncherna som långsiktiga. – Vi har haft luncher när vi har sålt många bilar i anknytning till lunchen, men vi gör dem för det långsiktiga arbetet med våra kunder. Vårt varumärke stärks mycket av att vi har ett välordnat arrangemang en gång i månaden som folk pratar om. Nu är Rejmes inte enbart en bilåterförsäljare, utan även en samarbetspartner som man kan räkna med även i andra sammanhang i näringslivet. CAROLINE JOHANSSON LÄGGER vikt vid att nätverksträffarna

ska ha ett roligt inslag. – När vi har nätverksträffarna försöker jag alltid få till en knorr på slutet. Vi har haft fönsterputstävling med Städarna. En kul sak var när Made by Sweden-kampanjen skulle lanseras med Zlatan i januari, då skulle vi visa en Volvo XC70 som Zlatan kör i reklamfilmen. Då anlitade vi en Zlatan-imitatör, som är fantastiskt duktig på att härma honom, han fick köra in bilen i bilhallen. Vi låtsades att han var Zlatan och intervjuade honom på scenen. Han var väldigt rolig. Det var en succé, imitatören sa en mening och fick direkt ovationer. n

13


KRÖNIKA

Nu är det dags att utmana dig själv och din omgivning! KOMMER DU IHÅG nyårsafton? Jag vet att det

kanske är lite mycket begärt, nu när sommaren har varit varmare och mer kontinental än på många år. Men kanske var du en av alla dem som i stundens ingivelse gav ett eller annat nyårslöfte? Hur har det gått för dig? Jag har alltid tyckt att det egentligen borde vara så här års vi borde ge oss själva nya utmaningar och löften. Det är nu som de flesta av oss har hunnit varva ner, fått nya intryck och träffat människor som vi kanske inte sett på länge. Med lite distans till vårens arbete kanske en och annan insikt har kommit om vad som borde förändras. För egen del har jag haft en fantastisk sommar och kommer tillbaka till det vi kallar för vardagen full av energi och med spännande projekt att ta tag i. FÖR AFFÄRSSTADEN BLIR den här hösten väldigt speciell. Det är ju faktiskt magasinets första höst. Efter en fantastisk vår och sommar, med en respons som vi knappt vågade drömma om när vi startade, så tar vi oss nu an en både

S PA

spännande och ambitiös utmaning. Nu inkluderar vi även Norrköping med omnejd i vårt bevakningsområde. För oss känns det naturligt att inkludera den andra riktigt stora motorn i vår region, samtidigt som vi vet att många försökt sig på detta tidigare, med varierat resultat. VI ÄR ÖVERTYGADE OM att regionen har en

stark potential, och en snabb genomläsning av det här numret visar att det finns hur många spännande företag och människor som helst, på båda sidor om Göta kanal. För att inte tala om de övriga orter i regionen som visar nytänkande och framåtanda. Hur regional är du själv? Det kanske är dags att se vilka kontakter och vilka möjligheter som finns runt hörnet. Och vem vet, kanske kan det visa sig vara väldigt värdefullt att faktiskt gå över ån efter vatten. JAG TROR DET ÄR VIKTIGT att hela tiden våga utmana sig själv och sina egna sanningar. Ibland är det enkelt, ibland kräver det mycket.

Och även om jag behåller mina personliga utmaningar för mig själv, vill jag passa på att lyfta fram Affärsstadens satsning på att bevaka regionen som helhet. Det är en utmaning som kommer att kräva mycket och som du får bedöma efter hand som våra nya nummer kommer ut. De utmaningar du bestämmer dig för under hösten önskar jag dig lycka till med, nu när vi går en ljus höst till mötes med sommarens varma vindar i ryggen! n

MATHIAS ERICSSON Varumärkes- & kommunikationsstrateg

SA PÅ!

Pool- och j an spakamp ool.se www.folkp

Pool hemma? Har man ett eget semesterparadis i trädgården är det inte så konstigt att man längtar hem. Vi på Folkpool har spridit badglädje till svenska folket i över 45 år och är stolta över att vara Sveriges största leverantör av både pooler och spabad. Vi kan erbjuda dig lokal service och ett tryggt köp oavsett var du bor. Läs mer på www.folkpool.se.

Folkpool Norrköping

Öppettider

Lindövägen 55, Norrköping Tel 011-10 19 05

Vardagar 9-17 www.folkpoolnordens.se


BNI

Malin Svensk från Norrköping fick tidigare i år BNI:s pris som årets nätverkare i Östergötland. Tyvärr missade hon själv prisutdelningen.

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: FOTOFABRIKEN M.FL. MALIN SVENSK HAR ARBETAT på Länsförsäkringar sedan 1997.

högt i tak och god stämning. Kom gärna och besök oss!

– Det är nästan så jag skäms att säga det, 17 år, skrattar Malin Svensk. Jag säljer företagsförsäkringar, det har jag gjort i sju år. De senaste åren har Malin Svensk nätverkat flitigt. Hon är medlem i BNI, som står för Business Network International. – Jag har varit medlem i BNI i snart fyra år. Jag blev inbjuden till BNI av en kund. Hennes nätverkande är en del av hennes jobb. – Jag nämner allt för min chef, allting är baserat på siffror, statistik och pengar. Vi tackar för affärer under våra BNI-möten, det är tips som ger affärer. Jag har siffror på vad BNI ger mig – om det inte gav något skulle jag inte vara där. Men jag tror att det ger mig mer än vad siffrorna visar, på grund av att man får ett stort kontaktnät, lär känna många människor, eftersom vi har många besökare på BNI-mötena. BNI är stort i Norrköping. Det är världens största affärsnätverk. Vi träffar våra medlemmar en och en över en lunch eller fika för att lära känna varandra bättre, utöver våra frukostmöten på torsdagar. En och annan after work försöker vi klämma in också, så klart. Man lägger ned rätt mycket tid, två timmar i veckan kan man räkna med att det tar att vara med i BNI. Snittet i vår grupp är att vi har tjänat ungefär 400 000 kronor per person och år.

MALIN SVENSK ÄR EN av 25 medlemmar i en BNI-grupp som

BNI TRÄFFAS PÅ FRUKOSTMÖTENA och Malin Svensk har inga

problem med tidiga morgnar. – Nej (skratt), jag är morgonpigg. Det ger så mycket, att de torsdagar som vi träffas är en av de bästa dagarna. Man har fått så mycket glädje och energi när man går därifrån. När man kommer till jobbet 08:30 efter ett BNI-möte, har man mer energi än en onsdag klockan 08. Ett BNI-möte handlar om att dela med sig av sitt kontaktnät. – Vi tar del av varandras kontaktnät, det är det som det går ut på, att utnyttja varandras kontakter. Man kan säga att man krattar manegen åt varandra. Det är lättare att få kontakt med en person om någon annan har rekommenderat att jag ska ringa. Jag lämnar inte ut mina nära och kära till folk om jag inte känner dem väl. Därför har vi möten i BNI så att vi kan lära känna varandra. Förtroende är superviktigt, och därför är det viktigt att vi känner varandra. Det är en härlig grupp med

träffas på Scandic Nord. Hon var teamledare 2013 och blev i våras utsedd till Årets nätverkare 2013 i Östergötland. – Det var lite spännande, jag blev inbjuden och jag hade fått vad vi kallar för en svart bricka, vilket innebär att man tagit in mer än sex medlemmar i gruppen och har varit månadens nätverkare. Jag blev inbjuden till minglet i Linköping och de sa att jag kommer att få en utmärkelse. Så jag åkte dit. Vi åt lunchen och en kvart innan det skulle sluta knackade jag en kollega som är med i BNI Motala på ryggen och sa att jag måste åka, för jag har ett kundbesök i Norrköping. Jag hade fått ta emot diplom och blommor. Jag åkte iväg. När det var tio minuter kvar av mötet blev det trumvirvel och det tillkännagavs från scenen att »Årets nätverkare för 2013 är Malin Svensk!«, men jag var inte kvar! Alla undrade var jag var. Det är typiskt för en nätverkare att jag var på väg till nästa kundbesök, alltid på språng. Malin Svensks kollega fick ta emot priset i hennes ställe. – Det var lite pinsamt, men också ett bevis på jag inte hade någon aning om att det var jag som skulle ta emot priset. Det var roligt (skratt). PRISERNA HAR INTE tagit slut där för Malin Svensk.

– Jag blev vinnare av något som heter Expedition Mallorca, en resa, för att jag har dragit in ytterligare tre personer till BNI. Så den resan har jag framför mig. n

BNI, BUSINESS NETWORK INTERNATIONAL PÅ SIN HEMSIDA SKRIVER BNI:

»BNI är idag världens och Sveriges största affärsnätverk för personliga rekommendationer. Här träffas medlemmar från upp till 50 olika branscher en gång per vecka för att hjälpa varandra fram till fler affärer. Teamkollegorna blir din ›personliga säljkår‹ och via tillgången till deras kontaktnät uppstår den verkliga kraften i nätverkandet. Konceptet har utvecklats och förfinats under mer än 25 år och idag är vi över 160 000 medlemmar och 6 600 team i 54 länder.«

15


FRÅN ANALOG TILL DIGITALT INDUSTRISTAD

EKOSYSTEM

lägre arbetslöshet och starkare företag är målet TEXT OCH FOTO: ANNA ADOLFSSON

Tre män. Alla nyinflyttade i Motala. En från Varberg, en från England. Och en Motalabo, som spenderat flera år i Stockholms mediebyrå- och webbstrategivärld, men valt att flytta hem. En grundade Lunarstorm. En är expert på sökmotoroptimering. Två älskar kräftor, och en är vegetarian. Vad kan allt det här ha med utbildning, ungdomar och Motalas framtid att göra? Affärsstaden fick ett samtal med Björn Orrenius och Rickard Eriksson, två av männen bakom Modig.academy, om framtidsvisioner och om att få människor att växa.

DET LÅTER SOM EN SAGA. Rickard lämnade Varberg och

flyttade till Motala, vilket uppmärksammades i lokaltidningen. Björn läste i artikeln att Rickard älskar kräftor, precis som han själv. Så istället för att nätverka över en lunch bjöd han in till kräftkalas tillsammans med Darren Potter, som precis flyttat hit från Storbritannien. Men historien är sann, förutom att Darren som är vegetarian serverades ett kålhuvud istället för kräftor på kalaset. Under middagen föddes en idé. Skulle det genom utbildning av ungdomar vara möjligt att minska arbetslösheten, och samtidigt stärka de lokala företag som hotas av konkurrenters digitalisering och av e-handel? De började skissa på ett upplägg, men hade ingen aning om hur man startar en utbildning. – Vi visste inget om sådant, men Vuxenutbildningen i Motala tyckte vi hade en bra idé och att den skulle passa hos dem. Sen gick allt väldigt fort tills vi kunde starta, berättar Rickard. Nu, fem månader senare, har de första studenterna från modig.communication just examinerats och är redo att använda sina nya kunskaper inom webbkommunikation. De har drillats i digitala strategier, utveckling av innehåll för webb och sociala

16

medier samt, lite mer otippat, eventplanering. – Vi ville skapa verklighetsnära situationer och stärka självförtroendet hos eleverna genom att tvinga dem att gå utanför sin komfortzon och göra saker de inte brukar göra. Att skapa ett event blev ett bra case att öva på, förklarar Björn. – Dessutom såg vi det som en möjlighet för dem att skapa sin egen marknad, genom att tydligt visa Motalas företag och organisationer vilka hot och möjligheter digitalisering innebär, fyller Rickard i. EVENTET DÖPTES TILL #MODIG och gick knappast någon i västra

Östergötland förbi. Den PR-insats eleverna gjort för att sälja in sig själva, både under och efter utbildningen, kan vara unik i Sverige. Mycket tid och energi har investerats i att de ska synas för potentiella arbetsgivare, och resultatet märks redan, berättar Björn. – Det har bara gått tre dagar sedan avslutningen. Några har redan fått jobb, andra har börjat på nya utbildningar för att bredda sina kunskaper och några är på gång att starta egna företag och har redan skaffat sina första kunder. För att inte låsa in sig i att bara möta eleverna under sche-


ETT AXPLOCK AV DEN UPPMÄRKSAMHET UTBILDNINGEN FÅTT I MEDIA.

PÅ VÄG MOT ETT EN NY IDENTITET FÖR MOTALA.

MÄNNEN BAKOM MODIG.ACADEMY: RICKARD ERIKSSON, DARREN POTTER OCH BJÖRN ORRENIUS.

malagd lektionstid kallar de sig hellre mentorer än lärare. Som konsulter är de vana att ständigt vara uppkopplade och tillgängliga för kunder och samarbetspartners. Därför har det kommit naturligt att även finnas tillgängliga för eleverna, något de fått beröm för i de utvärderingar som gjorts. Det har även resulterat i en stor öppenhet mellan mentorer och elever, en vi-känsla och ett nätverk som de tror kommer att bestå och gynna utvecklingen av Motala. FÖR JUST UTVECKLINGEN av staden är det stora målet. De vill genom sina insatser hjälpa till att hitta en ny vision, nu när det inte längre finns en identitet som industristad. – Förr var Motala något av Sveriges Cupertino, Apples huvudstad, och låg långt framme inom teknisk utveckling. Jag tror vi kan bli det igen, menar Rickard, och syftar på det intresse som både politiker och företag visat efter uppmärksamheten i media. – Många har hört av sig och undrat vad de kan göra för att underlätta för oss. Budskapet vi ville sprida med #modig har börjat sjunka in och som ringar på vattnet har både nyfikenhet och diskussioner börjat väckas.

VISIONEN ÄR ATT skapa ett ekosystem med flera utbildningar med

digital inriktning. Därifrån kan företagen plocka kompetenta talanger som fortsätter att utveckla näringslivet. Och finns jobbmöjligheter kommer ännu fler studenter vilja söka sig till Motala. – Men att utbilda är bara det ena spåret vi ser framför oss, berättar Björn. Vi vill även skapa en fysisk plats för digitala affärsverksamheter att samlas på, som en inkubator. På det sättet tror vi att Motala kan bli tongivande i Sverige och återigen hamna på den digitala kartan. För tillfället förbereder de en ansökan till Yrkeshögskolan och har som mål att starta en tvåårig utbildning hösten 2015. – Kan vi starta den nästa höst, tror vi att vår inkubatorverksamhet kan vara på plats tills de eleverna går ut två år senare. REDAN TILL VÅREN startar dock modig.communication igen,

med en ny kull studenter. Och för oss som inte hade möjlighet att närvara på #modig har Rickard ett lugnande besked. – Tanken är att det ska bli ett årligt återkommande event som skapas av våra elever. Nästa gång vill vi förstås gärna att hela regionen kommer! n

17


LHC OCH VITA HÄSTEN För första gången någonsin har Östergötland två hockeyklubbar på elitnivå – en i högsta ligan och en i den näst högsta. – Givetvis betyder det mycket för regionen och för intresset, framhåller Linköpings HC:s ordförande Christer Mård och Vita Hästens VD Fredrik Jensen. TEXT: JOAKIM LÖWING

LINKÖPING HAR DAMFOTBOLLEN, innebandyn, volleybollen

och damhockeyn. Norrköping har fotbollen, basketen för både herrar och damer samt speedwayen. På senare år har det saknats en sport där de båda städerna haft elitlag i samma idrott (åtminstone i de större lagsporterna). Men inte nu längre. I våras avancerade nämligen Vita Hästen upp till Hockey-Allsvenskan – landets näst högsta liga i hockey. Och LHC är ju inne på sin 15:e säsong i SHL (före detta Elitserien) – landets högsta liga. – Det finns absolut plats för två lag från länet på den här nivån. Vårt mål är först att etablera oss i Allsvenskan, men på sikt är det SHL som gäller. Vi vill upp bland de bästa klubbarna i landet, hälsar Norrköpingsgängets VD Fredrik Jensen. UNDER MÅNGA ÅR var Vita Hästen storebror i Östergötland

och var bara ett mål från Elitserien 1990. Men klubben levde över sina tillgångar, begärdes i konkurs 1996 och fick börja om i division 3 efter sammanslagningen med Skärblacka.

18

Då startade marschen uppåt – som nu alltså nått ända till näst högsta ligan. – Med den hockeykultur och det intresse som finns i Norrköping var jag övertygad om att de skulle komma tillbaka. Så för mig var det ingen överraskning att laget gick upp i våras, säger LHC:s ordförande Christer Mård. Båda är säkra på att draget kring hockeyn kommer att bli ännu större i Östergötland under vintern. – Utbudet och intresset ökar med ett lag till på hög nivå. Det är även positivt för småklubbarna att kunna åka och titta på matcherna, samt för ungdomsspelare med förebilder på nära håll, framhåller Fredrik Jensen. MEN NÅGOT SAMARBETE lagen emellan är inte aktuellt.

– Skulle däremot exempelvis Vita Hästen ha mycket skador och behöva låna en målvakt av oss några veckor, är det inget som vi har något emot. Samma sak om vi har en yngre spelare med lite matchtid som vill dit en tid. Men då måste de vara i behov av just den spelartypen. Det är ju ingen idé att åka dit och sitta på bänken där också, menar Christer Mård.


LINKÖPINGS HC BILDAD: 1976. HEMMAARENA/PUBLIKKAPACITET: Saab Arena/8 500

åskådare. MERITER: Två SM-silver (2007 och 2008), 14 säsonger i

högsta ligan. NUVARANDE SERIE: SHL (högsta ligan). OMSÄTTNING: 155 miljoner kronor. WEBBPLATS: www.lhc.eu

HC VITA HÄSTEN BILDAD: 1996. HEMMAARENA/PUBLIKKAPACITET: Himmelstalunds­

hallen/4­300 åskådare. MERITER: Fyra kvalserier till Elitserien (var ett mål från att ta

steget upp 1990). NUVARANDE SERIE: Hockey-Allsvenskan (näst högsta serien). OMSÄTTNING: 13 miljoner kronor i division 1, budgeterat till

22,5 miljoner kronor i Allsvenskan. WEBBPLATS: www.vitahasten.se

I stället har Vita Hästen skrivit ett samarbetsavtal med Örebro – konkurrent till LHC i SHL. – De var väldigt angelägna och presenterade ett upplägg som var intressant för oss. Det handlar bland annat om att de kan låna ut spelare till oss för att få matchning, förklarar Fredrik Jensen.

tabellen – men ändå nått två raka SM-semifinaler. – Vi har underpresterat i serien, där det varit alldeles för svajigt. Nu hoppas jag att laget hittar en annan stabilitet så att man slipper behöva gå och fundera över kvalserien. Sådant skapar oro i hela föreningen, menar Christer Mård. VISSERLIGEN TAPPAR KLUBBEN både Simon Hjalmarsson,

JENSEN VAR UNDER sin karriär som målvakt fem säsonger i

LHC (även 2,5 säsonger i Vita Hästen) – och det finns flera i klubben som har koppling till Linköpingsklubben. Ordföranden Hans Lorentzon har tidigare varit både tränare och sportchef där, medan tränaren Niklas Czarnecki lett även LHC. Och sportchefen Erkki Saramaa (som nu ska sluta) har tidigare varit spelare samt arbetat på LHC:s marknadsavdelning. När det gäller spelarna i Hästen har både Henrik Bankelius och Fredrik Lindström LHC som moderklubb. – Så man kan säga att vi också varit med och bidragit lite i processen. Det känns väldigt positivt för hockeyn i hela Östergötland, tycker Christer Mård. Två av de tre senaste åren har LHC hamnat långt ned i

Pär Arlbrandt och Mattias Bäckman – men flera nya tunga anfallsnamn, framför allt, gör att han ser ljust på säsongen. – Jag tror aldrig under alla mina år som ordförande att det varit så många lag som kunnat slåss om guldet som i år. Och vi är absolut ett av dem. Vi ska göra allt för att vinna klubbens första SM-guld på herrsidan, damerna vann ju i våras, säger Christer Mård. För Fredrik Jensen är det lite speciellt. Vita Hästens VD bor nämligen i Linköping … – Ha, ha, det är faktiskt inga problem alls – utan fungerar jättebra. Om jag bott i Norrköping kanske det blivit för mycket hockeysnack. Jag har en del av mitt hjärta i LHC efter flera bra år i klubben, men numera är det ändå Vita Hästen som gäller, avslutar han. n

19


KRÖNIKA

Så gick jag ned i vikt EFTER ATT MIN ÄLSKADE HUND dog i juli

2013 slutade jag att gå ut i Norrköping där jag bor. En kombination av sorg och lathet gjorde att jag bara gick de allra nödvändigaste promenaderna. Tidigare kunde jag gå flera kilometer per dag. Plötsligt blev jag andfådd bara jag knöt skorna, fick ofta ont i ryggen och var tvungen att stanna på vägen när jag gick två kvarter för att handla mat. Konditionen blev lite bättre runt jul och nyår eftersom jag var hundvakt åt en fin tax, men när han flyttade tillbaka till matte återgick jag i mina tidigare vanor. I maj fick jag överta en omplaceringshund av samma ras som jag haft tidigare, pyreneisk vallhund. Hon är en fyraårig tik och var katalysatorn till en stor förändring. NÄR JAG I BÖRJAN av juni, vid ett läkarbesök, vägde mig pekade vågen på 140 kilo. Jag var tvungen att göra någonting. Jag ringde till Itrim i Linköping följande dag. Jag gick på Itrim i Norrköping 2010 och det fungerade, då gick jag ned från 120 kilo till 104 kilo. Jag

slutade gå där för att det blev ett ägarbyte, och Itrim Norrköping är numera nedlagt. PÅ FÖRSTA MÖTET med Itrim Linköping fick

jag en introduktion och en hälsoanalys. Vi lade upp en plan för att jag skulle gå 4 000 steg per dag och att jag skulle äta fyra mål, ett var tredje timme. Eftersom jag kan få gikt om jag äter »fel« mat, äter jag varje dag två kanelknäckebrödskivor med Philadelphia-ost, en banan och en halv burk bönor till frukost, en tallrik med grönsaker och bönor till lunch samt två vegetariska måltidssubstitut från Itrim. I takt med att jag orkade gå mer ökade vi antalet steg i juli till 6 000 och i augusti till 9 000 steg per dag. Mitt personliga rekord är över 15 000 steg, över en mil. Jag håller mat- och gåschemat rigoröst och efter tre månader har jag gått ned 22 kilo. Det var som om jag gått och burit på 22 mjölkförpackningar. Det är skönt att slippa barlasten. Ryggen gör inte längre ont och jag har fått mer energi och bättre sömn.

UTVECKLINGSPROGRAM MARKNADSCHEF

DET FÖRSTA DELMÅLET är minus 40 kilo, och redan på tre månader hade jag nått över 50 procent av det. Jag vet också att man kan stanna på en platå då man inte går ned i vikt trots att man gör allting rätt. Långsiktighet är nyckelordet. Om jag äter i sällskap med andra tar jag med mig en smoothie och dricker vatten eller te till. Så länge man förklarar för matsällskapet varför man gör det man gör så är det inga problem. JAG TOG MAKTEN ÖVER MIN HÄLSA.

Kan jag så kan du, med eller utan hund. n

DANIEL ATTERBOM Chefsredatör och skribent

Det ekonomiska läget idag – och vad händer nu, efter valet? Välkommen till vårt seminarium på Östgöta Forum, 24 september.

Utvecklingsprogrammet vänder sig till dig som är marknadschef eller har marknadsansvaret på ditt företag. Programmet ger dig relevant input för din egen och företagets utveckling samtidigt som du får möta andra i samma roll.

Kontakta oss för information om nästa programstart Tele: 010-33 00 233 - www.nsm.se

NORDIC SCHOOL OF MANAGEMENT

– Kl 14 –15 – Diamond Club, plan 2 – Vi bjuder på frukt och fräscha smoothies

Anna Öster, chefekonom, Länsförsäkringar

Möt Anna Öster, Länsförsäkringars Chefekonom, som på ett lättbegripligt sätt beskriver dagens ekonomiska läge – ur både ett globalt och nationellt perspektiv. Hon redogör också om hur ekonomin kan komma att påverkas framåt, beroende på valresultatet. Du får med dig värdefulla kunskaper som du kan ha nytta av som företagare, företagsledare och privatperson.


T E V A ANN

K R E V T Ä N A R B T T VIKTEN AV E

RSNÄTVERK? OFESSIONELLT AFFÄ PR T ET AV AN M R A HA - MEN VILKEN NYTT

dan tur ntakter. Jag hade så ko via et bb jo k fic g rt det Alla har hört det: Ja g kände … Ni har hö ja r fö , en et nh ge lä r första somnär jag fick den hä adskön eller fått sitt st bo i rb fö it m m ko hur skapar förut, att man ter, ett nätverk. Men ak nt ko de ha an m t bubbel och marjobb för at nätverksträff mer än en är h Oc k? er tv nä ka Handelsman sig ett Axelsson på Östsvens na An ed m e ad at pr snittar? Vi kammaren. AHLD ÉN TEXT: DANI EL ATTE RBOM FOTO : HÅKA N

ANNA AXELSSON HAR SEDAN 2010 arbetat på Östsvenska

Handelskammaren som ansvarig för Handelskammarens professionella affärsnätverk, och hon vet vikten av nätverkande. Men vad är ett professionellt affärsnätverk och vilken nytta har du av det? – För mig personligen har jag fått nya jobb, nya kunder och nya uppdrag genom mina nätverk, och jag har också sett hur mina nätverksdeltagare gör affärer med varandra, skapar nya kontakter, byter erfarenheter, för över kunskap, får energi och inspiration, säger Anna. ÖSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN är en del av världens största nätverk med 14 000 handelskamrar världen över. I regionen driver Handelskammaren fem professionella affärsnätverk och vänder sig till allt från morgondagens chefer till seniora styrelsemedlemmar. – Handelskammaren är en mötesplats som värnar om människorna som brinner för vår region. Att vara chef kan vara ensamt, och möjligheten att få diskutera med andra chefer är otroligt viktig och värdefull, säger Anna. I ett professionellt affärsnätverk träffas man i mindre grupper under strukturerade former med en förutbestämd agenda för att diskutera arbetsrelaterade frågor. Ämnen som berörs kan vara coachande ledarskap, svåra samtal, förändringsprocesser och rekrytering. 

ANNA AXELSSON: • • • • • •

Inflyttad smålänning till Östergötland 1994. Bor i villa i Linköping. Gift och två barn. Civilekonom med stort människointresse. Regionansvarig för Östergötland och ansvarig för Affäsnätverk och utbildningar på Handelskammaren. När hon inte jobbar hittar man henne i löparkläder i Vallaskogen.

MEN OM MAN VILL GÅ MED i ett professionellt nätverk, vad

bör man tänka på då? – Man måste vara äkta. Oavsett om man är med i ett professionellt nätverk med tydligt syfte eller med på ett inofficiellt mingel är det viktigt att man är sig själv, att man visar nyfikenhet och intresse och visar respekt.  Sätt dina egna mål och fundera på vad du själv kan bidra med, och tänk noga över vilka nätverk som du vill finnas med i, avslutar Anna. n

ÖSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN: »En enad stark näringslivsröst & mötesplats för en växande östsvensk region« ÅLDER: Firade 100-årsjubileum förra året. REGION: Östergötland, Södermanland och Gotland. ANTAL MEDLEMMAR: cirka 700. KONTOR: Linköping, Norrköping, Nyköping och Eskilstuna.

21


StyrelseAkademien

»VI HAR FYRA BEN« TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

Från vänster: Yvonne Kylborn och Maria Floxner.

Att sitta i en styrelse är en konst i sig. StyrelseAkademien hjälper till med utbildning, rekrytering, opinionsbildning och nätverkande. Den största möjligheten att nätverka finns på Stora styrelsedagen, men tillfällen ges även genom mingel och på frukostmöten. – STYRELSEAKADEMIEN ÄR EN IDEELL FÖRENING som främst arbetar för att professionalisera styrelsearbetet för svenska företag, säger Maria Floxner, verksamhetsansvarig i StyrelseAkademien Östsverige. StyrelseAkademien Östsverige är en av 18 regionföreningar. Den omfattar Östergötland och större delen av Sörmland. – Vi har fyra ben, det är utbildning, rekrytering, opinionsbildning och nätverkande. Vi är inget rekryteringsbolag, men har professionella samarbetspartners som är unikt kunniga på styrelserekrytering och vi ser till att också skapa forum och möjligheter för ett företag att hitta en styrelseledamot, eller tvärtom hitta ett styrelseuppdrag. StyrelseAkademien levererar utbildningar på flera olika nivåer. – Den som jag främst vill lyfta fram är vår grundläggande styrelseutbildning som heter Rätt fokus i styrelsearbetet. Det är en certifierad utbildning med lika stort värde i hela landet. Vi har ett utbildningsråd som sitter centralt

22

och kontinuerligt uppdaterar materialet. De som genomför utbildningen är ackrediterade lärare som måste uppfylla och upprätthålla vissa krav. Utbildningarna finns för tre olika målgrupper: små och medelstora bolag, så kallade SME-bolag, kommunalt ägda bolag och ideella föreningar. Yvonne Kylborn, StyrelseAkademien Östsverige, är ackrediterad för samtliga.  MARIA FLOXNER BETONAR att det finns en plattform för

dessa utbildningar. – StyrelseAkademien arbetar bland annat för att skapa insikter och tydliggöra vad det innebär att professionalisera styrelsen, att kunskapen finns där så tidigt som möjligt, nästan i samma andetag som man börjar prata företagande. StyrelseAkademiens utbildningar attraherar såväl erfarna som mindre rutinerade styrelseledamöter, många går också för att uppdatera sina kunskaper. För kvalificerade styrelseuppdrag och erfarna styrelseleda-


»Media och andra forum borde se det som en uppgift i sitt arbete att lyfta frågor om styrelse­ kompetens.« möter finns bland annat den »högre styrelseutbildningen« både för för små och medelstora företag, större aktiebolag samt stora noterade bolag, ofta med multinationell verksamhet.   – Det är bra att man inser att kunskap, även när det gäller styrelsearbete, är en färskvara. Många deltagare framhåller värdet av att få en struktur i sitt styrelsearbete. Att veta vad som krävs av en och vilket ansvar man har, och att få verktyg för hur man konkret genomför sitt styrelsearbete. Det finns även påbyggnadsutbildningar och en separat utbildning för ordförandeskapet på olika nivåer. För att öka kunskapen samarbetar StyrelseAkademien med partnerföretag. – Utöver dessa kurser har vi diplomerade kurser, till exempel har efterfrågan på ekonomiinriktade utbildningar ökat. Vi kommer under hösten tillsammans med en av våra partners, Deloitte Linköping, att genomföra en diplomutbildning, »Ekonomi för styrelseledamöter«.  DE SOM GÅR STYRELSEAKADEMIENS utbildningar har insett att man måste ha tillfredsställande kunskaper med tanke på det ansvar man har som styrelseledamot. När det gäller rekrytering har StyrelseAkademien samarbetspartners som är inriktade på styrelserekrytering. – Det är inte en sedvanlig rekryteringsprocess när man rekryterar en styrelseledamot. StyrelseAkademien har bland annat en central Kandidatbank som resurs. Här kan man som företag eller rekryterare gå in och »annonsera« efter styrelseledamöter, eller du som styrelseledamot kan registrera dig för att kunna ta emot förfrågningar om uppdrag.  För styrelseledamöter och styrelseintresserade sker nätverkandet i de aktiviteter som StyrelseAkademien anordnar. – Viktigast för tillfället för nätverkandet är Stora styrelsedagen, vårt flaggskepp som varje regionförening arrangerar en gång per år. I Östsverige är det den 20 november på Konsert och Kongress i Linköping. Vi engagerar näringslivets toppar som talare och cirka 200–250 åhörare kommer representerande såväl näringslivet som kommuner och universitet. I år har vi en fantastisk talarlista med namn som Olof Stenhammar, Jan Scherman, Pernilla Ström, Pär Larshans med flera. Vi ska skapa intresse och insikter, bygga generationsbroar, förmedla kunskap och möjlighet till att nätverka. – Det är många kända talare som stått på scenen genom åren, Jacob Palmstierna, Catarina Lagerstam, Meg Tivéus, Ulf Spendrup, Rune Brandinger, men även unga professionella och innovativa talare – jag tänker närmast på Mengmeng Du, styrelseledamot i CDON Group. En frisk fläkt som väl representerar generationsväxlingen vi står inför. EN ANNAN DEL AV StyrelseAkademiens nätverkande är frukostseminarier och styrelsemingel. StyrelseAkademiens arbete för högre kompetens i styrelserna har uppmärksammats på andra håll. 

– Vi är utbildningsleverantör i flera styrelseprojekt som drivits tillsammans med Nulink som projektägare i Linköping och nu under hösten med Näringslivskontoret i Norrköping. Styrelseprojekten går under namnet »Programmet Främja kvinnors företagande« där syftet är att öka förnyelsen och dynamiken i näringslivet, och därmed Sveriges möjligheter till ökad konkurrenskraft och hållbar ekonomisk tillväxt.  Regionförbundet Östsam och Tillväxtverket vill genom dessa insatser stimulera att fler företag drivs och utvecklas av kvinnor. – Nu är det 15 kvinnor i Norrköping som ska få en ökad styrelsekompentens. I projektet sker också en samverkan med våra partners, både revisor och bank, som medverkar och ger sin syn på styrelsearbetet. Yvonne Kylborn är styrelseledamot och utbildningsansvarig i StyrelseAkademien Östsverige och dessutom ackrediterad lärare i styrelseutbildningarna »Rätt fokus i styrelsearbetet«. – Den 2 oktober är nästa öppna utbildning i Rätt fokus i styrelsearbetet för små och medelstora företag, säger Yvonne Kylborn.  Där kan vem som helst köpa en utbildningsplats. – Kursen omfattar två dagar och är indelad i fyra block: Rätt styrning, vikten av att arbeta med de strategiska frågorna. Rätt bemanning, att man har rätt kompetens utifrån var företaget befinner sig på livskurvan. Rätt inriktning och Rätt arbetssätt. Vikten av att styrelsen arbetar med rätt frågor, hur man praktiskt går till väga och vilket ansvar styrelsen har. Det som alltid väcker extra uppmärksamhet är ansvarsdelen. Styrelsen har ett långtgående ansvar enligt aktiebolagslagen, och ansvaret har också skärpts under de senaste åren. ETT SKÄL TILL ÖKAT utbildningsbehov är att det startas nya företag i Östergötland. – Det har konstaterats att en aktiv och kompetent styrelse utvecklar bolaget och ökar lönsamheten. Under de senaste åren har andelen styrelseledamöter som vill gå våra utbildningar ökat kraftigt. – Eftersom Östergötland är en tillväxtregion så ökar också efterfrågan på kompetens, säger Maria Floxner.  En del företag hör av sig och vill ha skräddarsydda utbildningar för alla sina styrelseledamöter. – Det är både företag inom privata näringslivet och kommunalt ägda bolag, säger Yvonne Kylborn. För de kommunalt ägda bolagen har vi en anpassad utbildning med inriktning på kommunen som ägare.  Det är också viktigt för de grupperna, och fler och fler känner ett behov av den kompetensen. Man måste också fundera på varför man tackar ja till ett styrelseuppdrag. »Vad förväntar ni er att jag skall tillföra«, är en fråga man bör ställa. Har styrelsen rätt sammansättning och kompetens?  – Här är Styrelseutvärdering ett viktigt verktyg och som bör genomföras varje år, säger Maria Floxner. DET ÄR BÄTTRE att göra en liten utvärdering av styrelsens arbete än ingen alls. – Media och andra forum borde se det som en uppgift i sitt arbete att lyfta frågor om styrelsekompetens. Om vi gemensamt ökar kunskapen om styrelsearbetets betydelse för lönsamhet och utvecklingskraft kan vi skapa goda förutsättningar för stabil tillväxt och inför framtiden, avslutar Maria Floxner. n

23


REGIONEN I FOKUS Kan regionens kommuner samarbeta? Det frågade vi Yvonne Rosmark, som är VD på Näringslivsutveckling i Linköping AB (Nulink AB) och Anne Revland, som är näringslivsdirektör på Norrköpings kommun. De har en positiv syn på framtiden och ser både universitetet och Ostlänken som positiva krafter för Östergötland som region. TEXT: DANIEL ATTERBOM

Anne Revland är näringslivsdirektör på Norrköpings kommun HUR TYCKER DU ATT DET REGIONALA SAMARBETET FUNGERAR? VAD GER EAST SWEDEN, TIDIGARE FJÄRDE STORSTADSREGIONEN, VISIT ÖSTERGÖTLAND, OCH VAD HÄNDER NU NÄR ÖSTSAM SKA AVVECKLAS?

– De regionala frågorna är av största vikt. Vi har ett väl fungerande samarbete kring flera viktiga regionala frågor. Ett exempel är universitetet. Vi arbetar aktivt tillsammans med Nulink, där den stora Kalasmottagningen är ett av många exempel. Att vi har ett gemensamt samarbete med frågor som etablering och logistik är avgörande för att vi ska vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Där arbetar vi konkret på ett mycket bra sätt. Det kommer givetvis att fortsätta även när Östsam inte finns kvar i sin nuvarande form. DET FINNS MÅNGA FINA REGIONALA SAMARBETEN, MEN VAD ÄR TEORI OCH VAD ÄR HANDLING, ÄR DET POLITIKER, NÄRINGSLIV ELLER TJÄNSTEMÄN SOM DRIVER FRÅGAN?

– De regionala frågorna ägs av alla. Jag anser att politiker, näringsliv och tjänstemän driver frågan framåt på ett förtjänstfullt sätt, både inom sina respektive nätverk och mot ett gemensamt mål – att bli en stark region. Det är så vi måste fortsätta att arbeta. Inte minst med en sådan enormt viktig logistisk satsning som Ostlänken i antågande.

– Att vara en attraktiv region att investera i, bo och verka i. Vi har ett av Sveriges starkaste logistiklägen som ytterligare stärks av Ostlänken, något jag vet att vi kommer att arbeta hårt för att stärka. Min framtidsvision är att vi blir en ännu starkare region som är känd både nationellt och internationellt – och att vi ytterligare synliggör de styrkor vi har. Vi har storstadens alla fördelar – inte dess nackdelar. VI PÅ AFFÄRSSTADEN HAR KONSTATERAT ATT DET ÄR SKILLNAD

ÄR ANDRA KOMMUNERS NÄRINGSLIVSKONTOR KONKURREN-

MELLAN YNGRE OCH ÄLDRE I RIVALITETEN MELLAN STÄDERNA.

TER ELLER KOLLEGOR?

HUR ÄR DET MED NÖJESLIV OCH HANDEL KONTRA INDUSTRI

– Vi är självklart kollegor. Vi har ett bra samarbete både mellan näringslivskontor och mellan näringslivschefer. Vi har mycket att lära av varandra och genom att samarbeta stärker vi varandra och regionen.

MED MERA?

SER DU ATT DET FINNS EN GEMENSAM LÖSNING PÅ FLYGET?

– Östergötland är en flygdestination – med två flygplatser. Att kunna ta sig till och från Östergötland på ett smidigt sätt är det absolut viktigaste. Vi har ett samarbete mellan flygplatserna. VAD ÄR UNIVERSITETETS BETYDELSE FÖR DE TVÅ STÄDERNA

– Rivalitet är inte ett ord jag skulle använda. Jag skulle som högst sträcka mig till att det råder sund konkurrens, som mellan alla städer. Vi har olika styrkor och svagheter. Ju mer vi samarbetar, desto mindre blir skillnaderna. Ser vi till arbetsmarknaden så pendlar över 4000 personer över gränserna varje dag. Företag och industrier som är etablerade i båda städerna ser positivt på East Sweden som varumärke. Att yngre generationer åker från den ena staden till den andra för att se på en konsert, en idrottsmatch eller äta på någon restaurang är bara ett sunt tecken på att vi fungerar bra som region.

LINKÖPING OCH NORRKÖPING?

– Det är en faktor som fört städerna närmare och stärkt det regionala samarbetet. Vi får en ökad pendling, en större marknad och ett större kunskapsutbyte. Det blir en hävstångseffekt som betyder enormt mycket för stadsutveckling, näringsliv, boende, tillgänglighet och attraktion. VAD KOMMER OSTLÄNKEN ATT BETYDA FÖR DIN STAD OCH HELA REGIONEN?

24

VAD ÄR DIN FRAMTIDSVISION FÖR REGIONEN?

– Att vara en attraktiv region att investera i, bo och verka i. Vi har ett av Sveriges starkaste logistiklägen som ytterligare stärks av Ostlänken, något jag vet att vi kommer att arbeta hårt för att stärka. Min framtidsvision är att vi blir en ännu starkare region som är känd både nationellt och internationellt – och att vi ytterligare synliggör de styrkor vi har. Vi har storstadens alla fördelar – inte dess nackdelar. n


Yvonne Rosmark är VD på Näringslivsutveckling i Linköping AB (Nulink AB) sommaren, när Linköping City Airport hade sin flygplats stängd för att man toppade om banan, så reste LCA-resenärerna ut från Norrköping. Redan idag har de olika profilering. Linköping är en affärsflygplats, marknaden finns runt Linköping och de internationella bolagen. Norrköping är mer av frakt- och charterflygplats.

HUR TYCKER DU ATT DET REGIONALA SAMARBETET FUNGERAR? VAD GER EAST SWEDEN, TIDIGARE FJÄRDE STORSTADSREGIONEN, VISIT ÖSTERGÖTLAND, OCH VAD HÄNDER NU NÄR ÖSTSAM SKA AVVECKLAS?

– Jag jämför med hur jag upplevde att det var för tre år sedan när jag kom in i kommunen och Nulink. Vi har tagit rejäla kliv framåt, men det finns mer att göra. Jag tycker att ensam inte är stark och att samarbete är viktigt för utvecklingen av regionen, i och med att det händer en massa saker nu. Det kan vara nyttigt för oss med den omstruktureringen. Vi är många aktörer på den regionala arenan, och att försöka förtydliga ansvaret och vem som gör vad, se till att vi jobbar åt samma håll och har en gemensam vision är viktigt. Vi måste fokusera på helheten och inte delarna. Bort med navelskådning, nu måste vi agera utåt, annars springer andra om oss.

VAD ÄR UNIVERSITETETS BETYDELSE FÖR DE TVÅ STÄDERNA LINKÖPING OCH NORRKÖPING?

– Den är jättestor, jag tänker framför allt för hela regionen. Att få kompetent arbetskraft är en av näringslivets största utmaningar framöver, och Linköping har en otroligt välutbildad befolkning. Det är en av de mest välutbildade i Sverige, och på det regionala planet är universitetet och dess närvaro både i Linköping och Norrköping ett gott exempel på regional samverkan. Det har aldrig varit något problem kring universitetet, utan det bara funkar, och det erbjuder bra utbildningar. Det är fantastiskt.

DET FINNS MÅNGA FINA REGIONALA SAMARBETEN, MEN VAD ÄR TEORI OCH VAD ÄR HANDLING, ÄR DET POLITIKER, NÄRINGSLIV ELLER TJÄNSTEMÄN SOM

VAD KOMMER OSTLÄNKEN ATT BETYDA FÖR DIN STAD OCH

DRIVER FRÅGAN?

HELA REGIONEN?

– Jag tänker att det finns regionala samarbeten på flera olika nivåer, och frågan drivs därför på flera olika nivåer. Politikerna har som uppgift att bana väg, ange riktningen för vad man vill, men det är inte de som gör själva arbetet, utan det är tjänstemännen och inte minst näringslivet. Jag kommer precis från ett program som handelskammaren har startat som heter East Sweden Management Program. Då blir det tydligt att det är olika aktörer, där återfinns representanter från kommuner, landstinget och det privata näringslivet. Här har vi de regionala aktörerna som tycker att frågan är intressant och väljer att engagera sig i det här utvecklingsprogrammet. Gränserna för vad som är region beror på vem man är. Ibland sätter vi upp staket, och det är knäppt. Jag vill hellre se ett inkluderande, men man kan inte förankra allt med alla, för då kommer man inte framåt. Som större kommun får man köra, se till att få fart, och sedan får andra hänga på.

– Ja, det kommer att betyda mycket för hela regionen. Vi märker redan nu att det är ett större intresse från aktörer som vill etablera sig i Linköping. Jag tror att den kommer att knyta ihop hela vårt land, men det kommer att betyda mycket för arbetsmarknaden i regionen. Det kommer att ta en kvart att ta sig mellan Linköping och Norrköping. Vi ser redan nu när det gäller tillväxtsiffror i Linköping att det ser bra ut. Vi märker av satsningen.

ÄR ANDRA KOMMUNERS NÄRINGSLIVSKONTOR KONKURRENTER ELLER KOLLEGOR?

– De är absolut kollegor. Men det är inte samma sak som att vi inte konkurrerar, till exempel om samma etablering. Vi har pratat om de här frågorna och varit tydliga med det. Det är viktigare att en etablering kommer till vår region än att den kommer till den egna kommunen. Sedan kan vi självklart konkurrera i enstaka frågor. Det är inget konstigt med det. SER DU ATT DET FINNS EN GEMENSAM LÖSNING PÅ FLYGET?

– Jag antar att du menar en regional flygplats, jag tycker att det redan finns en lösning på flyget. De jobbar redan idag under gemensam flagg när det gäller marknadsföringen. Under

VI PÅ AFFÄRSSTADEN HAR KONSTATERAT ATT DET ÄR SKILLNAD MELLAN YNGRE OCH ÄLDRE I RIVALITETEN MELLAN STÄDERNA. HUR ÄR DET MED NÖJESLIV OCH HANDEL KONTRA INDUSTRI MED MERA?

– Den här frågan är ny för mig. Jag hade aldrig upplevt en schism mellan Linköping och Norrköping. Men man kan läsa om den i media nu och då. Om jag ska vara ärlig förstår jag den inte, jag tycker att båda städerna har sin unicitet och sin charm. Norrköping har ett fantastiskt industrilandskap, härliga restauranger och ett brett kulturliv. Linköping är framgångsrikt på högteknologiska företag. Man har olika nischer och massor att lära av varandra, och vi kompletterar varandra. VAD ÄR DIN FRAMTIDSVISION FÖR REGIONEN?

– Regionen växer så det knakar, och vi ska vara den mest entreprenöriella regionen där man verkligen går från idé till verklighet. Linköping kan vara den stad där flest studenter väljer att starta eget vid sidan av studierna. Regionsfrågan är viktig, vi måste ut i världen. Vi ska inte konkurrera här, utan samarbeta och knyta ihop oss med resten av världen, för det är där som tillväxten sker. n

25


Från vänster: Erik Åqvist, Rosie Hall, Michael Nydén.

UNIK SATSNING

I september invigdes Handelns hus i Linköping. Det är en unik satsning i Sverige där blivande handlare, kallade inkubanter, får lära sig yrket från grunden. När de har vuxit måste de efter två år ge plats för nya som vill lära sig yrket. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

– IDÉN KOM GENOM ett treårigt samverkansprojekt, Handelsplattform Linköping, säger Rosie Hall på den ideella föreningen Linköping Handel. Det projektet startades för att vi inom handeln i Linköping är bra på att samverka med varandra, men vi vill ta det till nästa steg och börja samverka mer med andra för att utveckla handeln i Linköping. Efter ett år dök tanken på Handelns hus upp. – Vi har haft som en vision att få till stånd ett Handelns hus tillsammans med samarbetspartnerna Nulink och kommunen. Nu, efter flera år, öppnar vi Handelns hus på Nygatan 34 och en del av det är en mikrogalleria. Det kommer också att vara en mötesplats för all handel i hela Linköping. DET FINNS BLAND annat en utbildnings- och

utställningslokal där man kan utbilda företag som är verksamma inom handeln i Linköping. – Till stora delar kommer kommunen att stå för utbildningen, men det kommer även att ske utbildning genom andra samarbetspartners. Samtidigt kan lokalerna användas av alla våra samarbetspartners, de är viktiga för oss eftersom de har bidragit till huset. En av dem är Sharp Kassasystem, som håller utbildningar för handeln, inklusive de nya företagarna. Handelns hus är alltså ett centrum både för befintliga och nystartade företag. – Mikrogallerian kommer att bestå av sex till

26

tio nya företag, inkubanter som vi kallar dem. De är inte bestämda ännu, utan Nyföretagarcentrum väljer dem. Vi har annonserat plus varit föremål för reportage i tidningar. Det finns tre intresserade redan första veckan. Nu får vi igång vår hemsida. ROSIE HALL HAR en gedigen bakgrund från handeln. – Jag är sedan 1995 verksam i Linköping. Det började med en livsmedelsbutik med 60 anställda som min man och jag tog över. Den såldes 2001, då jobbade jag som regionchef på nuvarande Willys och var med om att starta nya butiker och ta över andra. Efter en kringresande tillvaro som tog henne till Göteborg, Stockholm och flera andra städer bytte Rosie Hall jobb. – Jag ville starta något eget igen. Hälsa har alltid legat mig varmt om hjärtat, i grunden är jag utbildad beteendevetare och har jobbat som personalchef innan handelskarriären. Jag utbildade mig lite och startade ett företag som utbildade personal på Axfood med flera. Vidare jobbade jag som konsult gentemot företag när det gällde hälsa samtidigt som jag utbildade mig. Idag har jag en hälsokostbutik tillsammans med min man, men nu jobbar jag heltid med Handelns hus-projektet.  Rosie Hall har de senaste åren arbetat med Handelsplattform Linköping och är nu projekt-

ledare för Handelns hus. – Det är viktigt för oss att detta är hela handels mötesplats, vi vill stå för den senaste tekniken. Det ska inte vara en statisk butik, utan vi ska vara flexibla och anpassa oss. Efter invigningen i början av september, då börjar det. Handelns hus ska vara en del i framtidens handel och göra Linköping till framtidens handels- och mötesplats. Michael Nydén arbetar med branscher och kluster på Nulink i Linköping. Han har varit med och drivit projeket Handelns hus. De som driver verksamhet i mikrogallerian kallas inkubanter och det är viktigt att ha mentorskap från erfarna handlare. – Svensk Handel har drivit detta och Rosie Hall har drivit det praktiska. Det har hon gjort fantastiskt bra, och det är inget enkelt projekt att i ro i land. Det är flera aktörer, omfattande ekonomi och förhandlingar med fastighetsägare. Ingen har gjort detta tidigare, det är första gången i Sverige. Vi har ingenting att titta på. Vi har försökt att tillsammans med handeln resonera oss fram till vad det är vi behöver göra eller inte göra. Vi har inkubanter på gång och de första ska vara på plats 1 oktober. NULINK HAR VARIT MED på resan från början,

säger Michael Nydén. – Det började med att Svensk Handel bjöd in till ett projekt som heter Handelsplattform


­ inköping. Ambitionen där var att samla all hanL del, oavsett om det var extern eller cityhandel. Då identifierade Nulink och Handelns hus ett problem. – Vi konstaterade att det finns kompetensförsörjningsproblem i handeln. Det är knepigt för unga som inte har jobbat någonstans, för de kan ganska lite. Det finns två perspektiv på kompetensförsörjning. Det ena är att nya handlare ska klara av sina första år. De ska veta hur man börjar när man sätter upp affär. Det andra är att kompetensutveckla dem som redan jobbar i handeln. VARTEFTER DE PRATADE kom projektgruppen fram till att det behövdes en mötesplats, som kan vara neutral mark för handeln. – Sedan behöver vi en inkubatormöjlighet där blivande handlare kan lära sig yrket praktiskt utan att behöva riskera hus och hem. Då var steget inte så långt till den här modellen. Nu har vi en mikrogalleria där det finns utrymme för sex till åtta små butiker – med det menar jag uppsättningar med klossar. Man bygger butiken ungefär som man bygger lego. Sedan har man en gemensam kassalina. Det är tänkt att personer som vill lära sig

driva butik ska kunna stå i mikrogallerian, få hjälp med marknadsföring och utbildning och träffa samarbetspartners som de behöver ha kunskaper om senare i sin yrkesverksamhet. – De har en hyra som till att börja med är låg, men som ökar i takt med att tiden går. Efter två år ska de ut, då ska man ha lärt sig. Den utbildning som vi talar om är en komvuxutbildning, men inte att sitta i klasser, utan virtuellt över nätet. Det är för att inkubanterna ska få maximal flexibilitet. De får själva bestämma studie- och tentamentakten. Grundídén är att de ska ha tagit komvuxpoängen, tio till tolv kurser à 100 poäng vardera. De får en gedigen utbildning i marknadsföring, sociala medier, affärsmannakunkap, viss juridisk utbildning som konsumentköplag etc. Den här utbildningen kan vi även erbjuda till dem som redan jobbar i handeln. Idén är att skapa en träffpunkt där man som handelsanställd ska kunna bygga på sina kunskaper. Det kanske leder till att bli butikschef eller motsvarande, i alla fall att ta några karriärsteg. Grundtanken är en mötesplats. Vi har ett stort mötesrum där vi ser fram mot att ha seminarier, där butikerna kan ha kundträffar eller föredrag om till exempel revision eller försäkringar. Vi siktar på att öka det praktiska kunnandet.

DIN IT-PLAN.

Skräddarsydd IT-lösning till fast pris

Med vår flexibla avtalsform Din IT-plan får du full kontroll över dina IT-kostnader och kan vara säker på att allt fungerar som det ska. Din IT-plan passar perfekt för dig som inte vill lägga tid på IT men ändå vill känna dig säker på att du har en bra, komplett och framförallt säker lösning. Hör av dig till oss, så berättar vi mer.

013 - 465 15 00 it-hantverkarna.se

NULINK VAR MED FRÅN BÖRJAN och har stöttat Svensk Handel. – Vi har varit med om att skriva till kommunstyrelsen och har varit operativa, och kommunen går in och satsar på projektet under fem år med 500 000 per år. Svensk Handel satsar lika mycket. Det är substantiellt. Motivet från kommunen är enkelt. Linköping är en stor handelsstad och vi har allt intresse av att hjälpa till med kompetensutvecklingen för dem som jobbar i branschen. Handeln är förändringsbenägen. När inkubanterna sätter upp sina butiker så måste de behärska kombinationen e-handel och fysisk butik. Gör man inte det har man betydligt mindre chanser att slå sig fram. Man måste behärska IT-teknik. VI KOMMER INTE att ta emot kontanter i mikrogallerian, vi vill vänja inkubanterna vid ett modernt sätt att sköta ekonomin. När de går hem ska bokföringen vara klar, alla betalningar sker med kort och det skickas filer direkt till revisionsföretaget när man stänger butiken. Det finns en aktualitet och ambition, vi ska fostra tekniskt kunniga handlare som ska möta morgondagens utmaningar. n


OMSLAGSPROFIL Jan Scherman flyttade från Linköping och har en lång karriär inom etermedia bakom sig. Nu arbetar han för Aftonbladet och har ingen tanke på att pensionera sig. I höst kommer Jan Schermans bok »Räkna med känslorna – Tankar från en murvel som blev börs-VD«. Där varnar han blandat för nya klassklyftor. – Det är inte längre så att det bara är förmögenheter och inkomstklyftor som skiljer oss åt, utan nu håller vi på att få en informationsklyfta i stora delar av landet där Telia har fällt telefonstolpar, säger han.

»Allt handlar om att tro på något och om engagemang« TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: ELISABETH OHLSON

J

an Scherman föddes i Filipstad 1950 och flyttade via Örebro till Linköping 1955, och där växte han upp. Hans pappa var industriläkare på Saab. – Vi kom till Djurgårdsgatan 13 och bodde sedan på många olika adresser i Linköping. Man fick hålla i sina serietidningar vid alla flyttar, eftersom de ständigt riskerade att rensas ut. Han läste mycket serietidningar som ung. Han är två år yngre än Kalle Anka & C:o och jämnårig med Fantomen. Jan kommer även ihåg kampen mellan Tommy Steele och Elvis Presley på

50-talet. Han tyckte att Linköping var en bra stad att växa upp i.  1968 när Jan fyllde 18 år hade han och några kamrater på S:t Lars skola, gymnasiet där han gick, börjat ge ut en tidning. – Den hette inte USA ut ur Indokina eller något liknande, utan den hette Ad Fontes, Till källorna. Det var en historisk tidskrift. Vi ordnade sponsorer till tryckningen. Den kom ut i en fem, sex nummer. Sedan skrev jag insändare i Corren om miljöförstöring. Hans Palmstiernas bok »Plundring, svält, förgiftning« och Rachel Carsons »Tyst vår« hade båda kommit ut. Jag skrev även insändare om Portugals kolonialkrig i Afrika. Jag tyckte att Salazarregi-

SNABBFAKTA: JAN SCHERMAN Född i Filipstad 21 juni 1950. Uppvuxen i Linköping. Familj Fru, barn och barnbarn. Första jobbet på Östgöta Correspondenten var sommaren 1969. Sedan blev det fler. »Jag jobbade på SR i Växjö, Kalmar och Västervik. Kom till Ekot 1976, då Sverige fick en

28

borgerlig regering för första gången på 40 år. Därefter SVT i Norrköping. Fakta och dokumentär på TV2 med filmer om hur kritiska röster tystas på jobbet. Till Rapport. Till Aktuellt och journalistpris tillsammans med Göran Ellung för granskning av JAS-projektet. När TV4 startade 1990 var jag där. Reporter och programledare på Kalla Fakta. Chef

för samhällsprogrammen. Programchef. Börs-VD i december 2001. Sedermera Bonnier och arbete med att skapa ett nordiskt TV-bolag, som sprack. Nu debattör. Och på Aftonbladet för att utveckla TV. Har ett eget bolag som heter Malila. Det är miwouk-indianska och betyder ›den lilla laxen som simmar motströms‹.«


men borde avgå och lämna makten. Nu 46 år senare har skrivandet resulterat i en memoarbok, »Räkna med känslorna – Tankar från en murvel som blev börs-VD«. TILL ATT BÖRJA MED VILL JAG SÄGA ATT DET ÄR EN INTRESSANT, VÄLSKRIVEN OCH LÄSVÄRD BOK SOM DU HAR SKRIVIT.

– Tack så mycket. VAD HAR FÖRVÅNAT DIG MEST MED ARBETET?

– Att det i långa stycken inte bara blev glädjefyllt att skriva, utan också rätt ångestladdat. När man rotar fram brev, mejl och andra dokument återuppstår minnena och kommer tätt inpå, liksom de känslor man hade när olika konflikter och trauman utspelades. Det är förmånligt att få uppleva vissa saker i repris, men det är mindre behagligt att uppleva en del andra som har varit konfliktfyllda. DET ÄR INTRESSANT ATT DU SLÄPPER IN ANDRA RÖSTER I BOKEN, MEST KVINNOR SOM DIN HUSTRU MARGARETA.

– Ja, det började, som framgår av boken, på ett speciellt sätt.

Jag skrev om mitt favoritämne, jag ville slå ett slag för att man ska jobba mycket, och att det inte går att skilja mellan arbets- och privatliv. Det är en konstruktion. Då råkade Margareta stå bakom ryggen på mig och läsa, och hon blev upprörd och sa att jag skulle få mycket kritik för detta. Jag blev arg, mitt topplock kan sticka iväg på kort varsel, så jag överlät datorn till Margareta så att hon fick skriva rakt in i boken. Det gjorde hon, och jag tyckte att det var en bra idé. Margareta återvänder som både Muminmamman, Lilla My och även Mårran ibland. Det födde tanken att det är bra att testa sina tankar och idéer på andra. Jag har under årens lopp jobbat med och träffat fantastiska kvinnor, kloka, engagerade och fyllda av erfarenheter som jag tyckte kunde vara bra att få med för att fördjupa och kommentera det jag skrivit och även, precis som Margareta, inte hålla med. Det ger förhoppningsvis perspektiv. Det började som en ledarskapsbok och inte memoarer, även om det finns inslag av det, men den for iväg och blev en bok om makten, samhället och journalistiken, allting på en gång. Det finns alltid en risk, när man ska ge erfarenheter kring ledarskap, att det blir pretentiöst. Det var för mig skönt att låta andra tala i de frågorna, för att ge en ödmjuk infallsvinkel att här finns inga bestämda sanningar, men upplevelser och erfarenheter man kan dela med sig av.

29


»Ja, jag har haft en väldig tur. Jag är född i en generation där det fanns möjligheter och inte begränsningar«

DITT FÖRSTA JOURNALISTJOBB VAR PÅ CORREN, SOM DU SKRIVER »VAR SOM EN SPEGEL AV AUGUST STRINDBERGS MURVLAR

Det fanns tidigt i mitt liv en stark vilja att bli journalist och få berätta historier för andra.

I ›RÖDA RUMMET‹«. DU SKRIVER VIDARE: »IBLAND UNDRADE JAG ÖVER HUR DET I ALL VILLERVALLA KUNDE BLI EN TIDNING«

– Nu har det gått många år sedan jag var där (skratt), men ur det tidsperspektiv som uppstår när man tänker tillbaka var det en bisarr värld, och i många stycken en deprimerande värld med många tappade illusioner. Samtidigt så bröt det in en ny tid med nya journalister och hopp om ett nytt slags skrivarengagemang, men det var två tydliga sidor. Det var en lärorik tid, för jag fick verkligen jobba med det som är vardagens frågor. Jag är glad för att jag var på familjenotisavdelningen, där noggrannhet var bland det viktigaste. DU KOM IN PÅ JOURNALISTSKOLAN I GÖTEBORG EFTER ATT DU UPPVISAT HÄNGIVENHET I ANTAGNINGSPROVEN.

– Jag misslyckades först genom att berätta hur splittrad jag var i mina yrkesval, det var inget plus i kanten. Andra gången ägnade jag mig åt vita lögner och sa att jag var oerhört hängiven, även om jag inte var helt säker. Jag hade i tidiga år skrivit, gjort tidningar med kompisar och fått insändare publicerade i Corren.

30

DU BÖRJADE 1977 PÅ SVERIGES TELEVISION I NORRKÖPING SOM NYHETSREPORTER.

– Ja, jag hamnade där. Det var också en bra tid, då det fanns en tro på framtiden och en vilja att investera och att satsa. Frågorna handlade om att bygga ut, vad som var viktigt att göra utöver det man redan gjorde. Det handlade lite om var man skulle spara och skära ned för att man skulle ha råd att göra det som var viktigast. DU HAR HAFT TUR SOM ÄR FÖDD I RÄTT GENERATION.

– Ja, jag har haft en väldig tur. Jag är född i en generation då allting fortfarande pekade uppåt, och det fanns möjligheter och inte begränsningar. Jag hamnade på arbetsplatser, en del av samhället, där det verkligen andades optimism och förnyelse. Det är klart att jag känner att jag har haft en väldig tur på det sättet. Det är viktigt att ha med sig. DITT FÖRSTA CHEFSJOBB VAR PÅ SVT I NORRKÖPING I SLUTET AV


50 NYANSER AV JAN SCHERMAN..

1970-TALET. ENLIGT DIN BOK VAR DET »EN KRÄVANDE LÄROTID«.

AR OCH EN NY LÅNG KVÄLLSSÄNDNING. DÅ FLYTTADE DU FRÅN

– Ja, det var det verkligen. Jag hade inte gått några chefskurser, och hade inte någon djupare insikt i vad det rollbytet innebar. Jag drevs bara av att jag ville göra och förändra en massa saker. Jag hade snabbt insett att för att kunna göra det måste man ha makt och kunna bestämma. Jag gjorde många stora klaverkramp eftersom jag inte insåg att det betydde någonting att jag inte var en reporter längre, utan var den som bestämde. När jag sa samma saker som jag hade sagt som reporter, så betydde det något helt annat nu när jag var chef. Det var viktiga lärdomar och tyvärr är det så att det man lär sig mest av inte är framgångarna, hur kul de än är, man lär sig mer av misstagen. Men det är risk för feltolkning, så att man utropar: Gör misstag, för det är lärorikt. Men det är viktigt att våga ta risker, vara beredd på att man kommer att göra fel – men misstagen som gör att man tar sig vidare och hittar rätt. Det är svårt att gå genom yrkeslivet i en snitslad bana, där man genom analyser och beräkningar försöker att inte gå på grynnor och skär.

ÖSTERGÖTLAND.

LASSE WEISS VÄRVADE DIG FRÅN SVT I NORRKÖPING TILL EN NYSATSNING PÅ AKTUELLT MED FLERA KORTA NYHETSSÄNDNING-

– Ja, det var också ett dramatiskt steg. Jag hade inte jobbat permanent i Stockholm och trivdes bra med att bo i Östergötland, men jobbmöjligheterna var inte lika stora utanför Stockholm. Dessutom var det ett tillfälle då man skulle ta nya steg, satsa, bygga ut sändningarna och jag skulle vara med och driva den utvecklingen. Jag hade inte förlåtit mig själv om jag inte hade vågat ta den risken eller hoppa på den möjligheten. Att arbeta på Ekot och sedan på SVT Norrköping var en fantastisk tid för att vi gjorde nya saker och ett underbart gäng som jobbade mycket. HUR VAR DET ATT GÅ TILL AKTUELLT?

– Jag är väldigt tacksam att jag hade med mig i bagaget den viktiga erfarenheten av att ha jobbat med journalistik och chefskap på mindre arbetsplatser närmare verkligheten, som det är när man jobbar utanför storstaden. Där finns läsarna och tittarna runt husknuten, det är inget avstånd alls. Det perspektivet är inte bara en teoretisk analys, utan en praktisk omständighet. Det finns och går att ta på, det är viktigt att ha sina uppdragsgivare i åtanke i allt man gör. Det var bra att ha det med sig till

31


en stor redaktion som finns mitt i huvudstaden, där avståndet uppstår. DU HAR JOBBAT SOM MODERATOR I OLIKA SAMMANHANG, HUR ÄR DET?

– Det har stora likheter med att vara programledare i TV. Det är altid kul, tycker jag, att möta människor i den typen av situationer där man försöker ta reda på saker. Att få människor att berätta. GER NÄTVERKANDE NÅGONTING?

– Absolut, journalistiken bygger på att man har ett kontaktnät. Chefsjobb bygger på att man har ett kontaktnät. Nätverkande är inget hemlighetsmakeri. Det handlar om att lära känna människor och få impulser av andra människor. ÄR ALLA NÄTVERK LIKA VIKTIGA, DET STORA, DET LILLA, DET OFFENTLIGA OCH DET PRIVATA?

– Ja, fast de är viktiga på olika sätt. Det är ett pussel, ett mönster, som ska gå ihop. Olika nätverk betyder olika saker. HAR NÄTVERKANDE GETT DIG NYA JOBB?

– Nej, men det har nog bidragit. En förutsättning är oftast att man känner människor och vet vad som är på gång. Det skapar möjligheter. Nätverk betyder att det finns många som känner till en, som kan ge spontana referenser. Så av det skälet är det betydelsefullt. DU SKRIVER »ETT LEDARSKAP SOM ÄR EMOTIONELLT OCH SOM HAR SIN GRUND I ETT ENGAGEMANG. JAG SKA VÅGA VARA MÄNNISKA OCH SE ANDRA MÄNNISKOR. I DEN ÖPPNA DIALOGEN STÄRKER VI VARANDRA OCH ÅSTADKOMMER HELT ANDRA

Möt framtiden under

Vecka45

Samverkan utan gränser Fem dagar med fokus på hur idéer – gamla som nya – kan skapa tillväxt och en bättre värld att leva i! Vi vill göra den bästa innovations- och entreprenörskapsveckan någonsin!

vecka45.se


»Det är en myt att den som är chef inte får stå för nära sina medarbetare, inte visa känslor eller osäkerhet«

SAKER ÄN I TRADITIONELLA STRUKTURER MED HIERARKISKA ORGANISATIONSFORMER OCH EN OÅTKOMLIG LEDARE I TOPPEN SOM PEKAR MED HELA HANDEN.«

– Kring detta kan man ha olika åsikter, min åsikt är att det bygger på en myt att den som är chef inte får stå för nära sina medarbetare, inte visa känslor eller osäkerhet. Den personen ska vara sträng och hård, på så sätt uppnår man respekt. Den respekten leder till att människor utför sitt arbete på ett bättre sätt. Jag tror att det är precis tvärtom, att myten bygger på att man underskattar sina medarbetare. Om man delar med sig av information, tillstår sin osäkerhet och skapar större delaktighet och engagemang kring det som ska göras, så växer omgivningen. De människor man jobbar med har faktiskt förmåga att hantera att chefen inte alltid vet allt.

för lika lön så händer det nästan ingenting. Jag tycker att nätverk och informella maktstrukturer fortfarande är otroligt starka. De är svåråtkomliga och i långa stycken inte synliga, det är därför som det ojämlika i maktstrukturen består. Jag har inte tidigare varit särskilt attraherad av en lag om kvotering. Jag tycker numera att det är absolut nödvändigt och bråttom att införa en sådan lagstiftning. Det är intressant, tycker jag, att lagar som rör kontroversiella frågor diskvalificeras ständigt och jämt. Man påstår att de leder till problem och ingrepp i den privata beslutande- och äganderätten. Men annan form av lagstiftning galopperar fram ohejdat, till exempel lagförslag om att behovet av att lagstifta om begränsning av monopol i medierna. ETT TÄNKVÄRT CITAT ÄR: »ALLT HANDLAR OM ATT TRO PÅ NÅGOT OCH OM ENGAGEMANG. DET ÄR DET SOM GÖR SKILLNADEN

DU SKRIVER »MAKTEN MÅSTE BLI SYNLIG. BESLUT FATTAS JU

MELLAN FRAMGÅNG OCH MEDIOKRA RESULTAT.«

NÅGONSTANS AV NÅGON. MEST MÄN, MEN SOM OCKSÅ ÄR

– Så är det, det är en underskattad omständighet som förmodligen fallit offer för vad jag kallar »Excelfantomernas« framfart. Där man tror det finns räknemodeller som skapar succéer, kalkyler som garanterar att det inte finns några risker. Det här med att göra bra saker, att få företag att fungera, bygger i första hand på

MÄNNISKOR. MÅSTE BLI FLER KVINNOR. KVINNOR OCH MÄN MED MAKT.«

– Ja, alla pratar om detta, men när det gäller kvinnors självklara rätt att vara med och utöva beslut och makt på lika villkor och

33


»När jag fyller 65 år ska jag samla mina vänner på Bomans hotell i Trosa och fira att jag beslutat att aldrig gå i pension«

tro och engagemang, människor som brinner. Hela världshistorien är fylld av sådana exempel, därför är det lite besynnerligt att vår tid plötsligt börjar tro att man kan skapa tillväxt genom matematik. En gång var jag i Helsingfors, jag skriver om det i boken, och satt på MTV3 och lyssnade på en presentation. En kollega hade staplar som pekade mot 80 procent av reklamomsättningen och 40 procent av allt TV-tittande, allting gick upp mot himlen. Jag sa lite försiktigt som en kommentar, att det låter inte rimligt. Ni kommer att bli utsatta för samma konkurrens inom TV-området som i Sverige. Jag fick till svar att Sverige är ett annat land än Finland. Så här ser det ut hos oss. Jag har sett många sådana kalkyler hos bolag, det går alltid uppåt och kurvorna har inte knäckpunkter, utan de går oförtrutet uppåt. Verkligheten uppvisar sällan det som finns på ritbordet, och då lurar vi oss själva, tyvärr. Jag tror att det är något slags utbrett bedrägeri när man försöker förespegla oss och allmänheten att det finns något slags ekvation som man kan räkna ihop som slutar med mer än 100 procent plus.

toder och utformning än traditionell TV. Aftonbladet är idag Sveriges största nyhetsplats. Dit går människor för att bli uppdaterade. När Bostonbomberna smällde låg Aftonbladet ute i direktsändning efter någon minut. Sedan sände man direkt i, tror jag, 30 timmar. Det tog lång tid för de andra stora TV-bolagen att ens komma ut på banan. När det gäller skogsbranden senast har Aftonbladet sopat banan med konkurrenterna när det gäller snabbhet, informationsmängd, direktsändningar på plats och uthållighet i bevakningen. En gång var förstasidan på Dagens Nyheter rikslikaren för vad som var viktigt. Det blev toppnyheten på Rapport. Sedan har det pågått en kamp mellan SVT och TV4 om att vara den där platsen dit man går. När tornen i World Trade Center föll 11 september 2001 så var det första gången som TV4 var först med en stor nyhet. Nu har den positionen intagits av Aftonbladet. Det är en dramatisk scenförändring. HAR DU NÅGRA PLANER PÅ ATT PENSIONERA DIG?

IDAG JOBBAR DU MED AFTONBLADETS TV-SATSNING. HUR SKILJER DEN SIG FRÅN SVT OCH TV4?

– Det finns inga likheter, det är en helt annan typ av TV i sättet den görs på. Det handlar mycket om snabbhet och enkelhet. Saker och ting läggs ut på nätet så fort de är gjorda eller så sänder man live till helt andra kostnader, arbetsme-

34

– Nej, det är kul att du frågar, för idag när jag satt i bilen med min hustru så sa jag att när jag nästa år fyller 65 år ska jag samla mina vänner på Bomans hotell i Trosa och fira att jag beslutat att aldrig gå i pension. Det ska bara serveras korv i olika former. Jag är nämligen ledamot i Svenska Korvakademien, Sveriges viktigaste akademi. n


Vreta Kluster

EN UTVECKLINGSARENA VRETA KLUSTER BYGGER

upp kontakter och nätverk mellan företag och forskning i Östergötland. – Min arbetsuppgift är till stor del att nätverka, säger Helene Oscarsson på Vreta Kluster, att knyta kontakter och sedan att förmedla dessa vidare. Mycket av de aktiviteter som vi gör syftar till att människor ska komma samman, knyta nya kontakter som de kan ha nytta av i sin verksamhet och hitta nya samarbeten eller idéer att samarbeta kring. HELENE OSCARS-

En idé eller verksamhet behöver rätt miljö för att gro och växa. Vreta Kluster är en mötesplats för de gröna näringarna. Här finns verksamhet inom växtodling, djurhållning, mat, energi, skog och vattenbruk, och Vreta Kluster är en utvecklingsarena som erbjuder kontorsplatser, konferensmöjligheter, utbildningar och event samt ett unikt nätverk. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: HÅKAN AHLDÉN

och det är värdefullt att vara i samma lokaler som en bred sektor av branscher, som jordbruk, skogsbruk, mat och energi. Vi är en mötesplats med fina lokaler och lite mötesservice där det ska vara lätt och trevligt att hålla möten. Sedan vill vi att det ska ske utvecklingsprojekt i företag och forskning. Här knyts kontakter med universitet, akademier, företag, konsulter etc. Vi vill vara en sorts kontaktskapande länk och hjälpa till att komma över hinder, genom att vi har plats, en projektledare i mig och ett stort nätverk, det är det som är resurserna.

SON ÄR mest aktiv i Vreta Klusters egna nätverk. TILL SIST HAR Helene – Jag är själv inte Oscarsson ett bra med i så många exempel på en effekt formella, organiserade av nätverkande. nätverk. Jag har perHELENE OSCARSSON MENAR PÅ ATT NÄTVERKANDE FRODAS I EN TREVLIG MILJÖ MED GOTT FIKA. – En extrem grej sonligen varit med i ett som inte har resulterat i något än, men som gett nätverk som heter Näringen, som ska stimulera överskatta betydelsen av att dagligen komma goda förhoppningar, var när Kenyas ambassadör företagande entreprenörer i Östergötland. Jag samman, det gör det lättare att diskutera gemenvar på besök på Vreta Kluster för att prata jordhar även varit med i Ladies Circle, ett nätverk för samma projekt. Invigningen av Östgötadagarna bruksutveckling. Ambassadören visade intresse tjejer i olika yrken som är intresserade av lära sig har vi till exempel enkelt diskuterat och planerat för att starta upp ett jordbrukstekniskt institut, mer, ha trevligt och göra studiebesök. Det är en på fikarasterna. Daglig fika är ett mycket effektivt kanske kunde vi vara med på det på något sätt? systerorganisation till killarnas Round Table. verktyg för nätverksbyggande. På kvällen var det mingel hos landshövdingen Helene Oscarsson ser Vreta Kluster som en FRÅGAN ÄR HUR man lyckas med sitt nätverkande. på slottet. Där träffade vi en potentiell projektlearena för nätverkande. – Jag tror att om man har en öppen attityd och dare, en man i Ydre som bott 20 år i Kenya. På – Jag vill att det ska vara enkelt att ordna en bra anledning till att träffas, som ett intressant plats fanns också en representant för ett lokalt möten här på Vreta Kluster, att det ska finnas föredrag eller aktivitet som ger konkret nytta för företag som säljer jordbruksmaskiner i Kenya, viss service och trevliga lokaler att sitta i. Det är dem som kommer och lyssnar, så blir det bra. och en östgötsk odlingsrådgivare som nu flyttar ramen och sedan vill jag ordna nya, oväntade Dessutom förhoppningsvis en trevlig miljö och till grannlandet, och teknologer på universitetet kopplingar som leder till nya samarbeten. gott fika. som var intresserade av att i så fall delta i detta VRETA KLUSTER ÄR en ny arena för aktörer Ett exempel på en lyckad grej är det dagliga med studentprojekt. Plötsligt hade vi alltså ett inom gröna näringar. klusterfikat på Vreta Kluster. antal intressenter som var intresserade av att göra – Vreta Kluster finns, sedan tre år, till för att – Det finns 26 hyresgäster och varje dag är någonting i Kenya, och som skulle kunna lägga skapa jobb i och utveckla de gröna näringarna i det fika 9:30 och varje torsdag är det kanelbulle grunden till ett jordbrukstekniskt institut. Man Östergötland. Vi har verkligen jobbat med nätklockan 15. Det har gett en tydlig och stor effekt kan tycka att det är långt mellan Vreta Kluster verkande som metod, det finns ett kontorshotell att ha de här dagliga mötena. Man kan inte och Kenya, men plötsligt är det en kort väg. n

35


DET NYA

MATLANDET TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: ÖSTGÖTAMAT

Linköping vill bli Årets Matlandethuvudstad 2015 och kommunen har därför lämnat in en ansökan. Det är Landsbygdsdepartementet med jordbruksminister Eskil Erlandsson i spetsen som för femte året i rad utlyst tävlingen. TÄVLINGEN ÄR ETT sätt att uppmärksamma all den kreativitet

som finns kring lokal och regional mat och det arbete som bedrivs runt om i Sverige för att skapa jobb och tillväxt med maten som utgångspunkt. I ansökan skriver kommunen att det finns mer än 1 600 näringsidkare i Linköping, som i någon form arbetar med livsmedel. Här finns primärproduktion, förädling, lokal produktion, ekologisk produktion och restauration. Här finns också en politisk vilja att stärka den lokala produktionen och framhäva ekologiskt och etiskt producerad mat från små och medelstora lokala företagare. I kommunen finns även starka kompetenscentra med anknytning till matproduktion – den ekonomiska föreningen Östgötamat, som samlar aktörer kring ett gemensamt agerande, och teknikcentret Vreta Kluster, där alla aktörer med anknytning till de gröna näringarna samlas. – Linköping har absolut förutsättningar att bli Matlandethuvudstad, säger kommunalrådet Muharrem Demirok (C). Här sker mycket inom matområdet, både produktion och annat. Se bara på Bondens egen marknad, som myllrar av färger och dofter. Mycket av varorna som finns här kommer från Linköping. Vi har beslutat att kommunen ska upphandla med hänsyn till svenska djurskyddsregler.

36

– Mat är ett viktigt näringslivsområde, som har betydelse för tillväxt och sysselsättning, säger kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M). LINKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAR med Östgötamat Ekono-

misk förening med Louise Alenbrand i spetsen om ansökan. 90 restauranger, producenter och grossister ingår i Östgötamat. –Jag har jobbat som egen företagare med maten i Östergötland sedan 1999, säger Louise Alenbrand, som också var med och startade Östgötamat Ekonomisk förening 2007. Sedan 2010 är jag även projektledare i Östergötlands största matprojekt, som heter Rätt och Slätt. Där jobbar vi med de fokusområden Matlandethuvudstad bygger på, det vill säga livsmedelsproduktion, handel, restaurang, matturism och offentlig mat. Tävlingen bygger på statsrådet Eskil Erlandssons vision. – Syftet med tävlingen är visa på möjligheter och potential att skapa jobb inom den här ramen, men även att lyfta fram det arbete som bedrivs. Vi har jobbat aktivt med Matlandsvisionen i Östergötland. Eftersom Linköping är den största kommunen ligger mycket fokus där. Det kom ett upprop från restauranger och hotell i Linköping om att kommunen skulle söka och att kommunen har möjlighet att vinna.


med att stödja både kommuner och företag för att kunna erbjuda bra upphandlingsmöjligheter. I de offentliga upphandlingarna är det inte helt lätt för lokala företag att kunna lämna anbud, eftersom det ofta är det så stora volymer som efterfrågas att man inte klarar av det. Därför har vi hjälpt företagen att samarbeta och lämna in delade anbud, så att de mindre företag har chans att konkurrera med det stora. LINKÖPINGS KOMMUN HAR även arbetat med temaveckor om mat i skolan. – Då har några av våra producenter funnits på plats för att prata om den lokala maten. Linköping har en matpolicy att leva upp till och det är ett stort jobb att få till en förändring men det är ett första steg att politikerna har tagit ett ansvar och uttryckt att det är så här de vill att maten ska vara. Östgötamat arbetar även med förädlad mat och handeln. – Vi erbjuder utbildningar för producenter för att de ska kunna utveckla sina produkter och själva dra nytta av förädlingsprocessen. Handeln, som är det senaste fokusområdet som Eskil Erlandsson utlyste i år, har vi jobbat med sedan fem år tillbaka, bland annat med att få ut varumärket Östgötamat i butikerna. Där har vi goda resultat som visar att marknadsföring av matvaror med namnet Östgötamat ger i snitt en 25-procentig ökning av försäljningen. Kunden vill hitta de lokala varorna enkelt. I en enkät känner 70 procent av de tillfrågade igen Östgötamat-märkningen och 43 procent vet vad den betyder. Med tanke på den marknadsföringsbudget vi har haft är vi jätteglada för det resultatet, säger Louise Alenbrand.

FOKUS FÖR 2015 ÄR ATT FLER RESTAU-

ÖSTGÖTAMAT ÄR STOLTA över märkningen och flera andra

RANGER SERVERAR LOKAL MAT.

DE KONTAKTADE LOUISE Alenbrand och hon kontaktade Linköpings närings- och utvecklingskontor Nulink, och de bägge kommunalpolitikerna Ann-Cathrine Hjerdt och Paul Lindvall. – Det är kommunen som måste söka, inte föreningar eller näringsliv. Vi har skrivit en ansökan som skickades in i slutet av augusti och vi kommer att få besked redan i mitten i av september. Målet är givetvis att vinna och vi är redan i final, med fyra andra konkurrerande städer.. Vi har jobbat med fokusområdena primärproduktion, offentlig mat, förädlad mat, handel, restaurangnäring och matturism. Vi kan också visa på mycket goda resultat i siffror, att vi faktiskt har lyckats. Det regionala samarbetet fortsätter. – Östgötamat Ekonomisk förening kommer att fortsätta samarbetet med hotell- och restaurangnäringen. Vi jobbar med de här frågorna och en vinst är ett erkännande att vi gör rätt saker och gör att flera får chans att servera och producera lokala produkter. ÖSTGÖTAMAT ARBETAR BRETT med hela länet.

– Om vi tittar på ett av fokusområdena - primärproduktionen, så har länet och Linköping jobbat mycket med entreprenörsutbildningar för att stärka närproduktionen och 30 nya företag har startats. När det gäller offentlig mat har vi jobbat

70% AV DE TILL­FRÅGADE KÄN­NER IGEN ÖSTGÖTMATMÄRKNINGEN.

regioner är intresserade av att följa efter. – När det gäller restaurangerna har vi också jobbat med kvalificera utbildning, till exempel en sexdagars-utbildning med namnet »Ett bättre kök«, som bland annat innehåller konceptutveckling och paketering av matupplevelser. När det gäller matturism har vi lyckats bra. I hela länet finns nu ett 30-tal bokningsbara paket som omsätter dryga 1,5 miljoner kronor, vilket är unikt. Fem av dem är i Linköpings kommun. Louise Alenbrand är nöjd med vad Rätt & Slätt och Östgötamat åstadkommit. – Vi har bra resultat på alla fokusområden. I offentlig upphandling omsätter vi 10 miljoner i lokalproducerad mat. I ansökan till Matlandethuvudstad ska man beskriva en vision av framtiden. Där har kommunen, tillsammans med Östgötamat satt upp vissa mål som man ska uppfylla nästa år om man vinner. Det som är fokus för 2015 är att jobba för hållbar offentlig mat och att fler restauranger serverar lokal mat. Vinner vi får vi också arrangera Matlandetkonferensen, förhoppningsvis mitt i stan. Den etablerade tävlingen »Årets Östgötakock« och matmässan »Smaka på Östgötamat« ska vara en del av det eventet. Vidare ska vi jobba med entreprenörsutbildningar som är riktade till livsmedels- och besöksnäringsföretag. Sedan har vi Vreta Kluster med de gröna näringarna och kopplingen till universiteten – inte bara Linköpings, utan även Statens Lantbruksuniversitet och Grythyttan och de innovationer som finns där. Det finns som sagt en hel del visioner för 2015, avslutar Louise. n

37


PJER

EFTER REGN KOMMER SOLSKEN

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: RICKARD ABRAHAMSSON

Pjer började sent 90-tal att producera egen bakgrundsmusik, eller »beats« som det heter, och har sedan dess producerat och skrivit egna låtar samt hjälpt andra med att göra musik. Nu står han redo med nytt material och som frontfigur. VEM ÄR PJER OCH VARFÖR VALDE DU DET ARTISTNAMNET?

VAD HÄNDER NU?

– Pjer är en 30-årig man, musiker och tvåbarnspappa som är född och uppvuxen i stadsdelen Skäggetorp lite utanför Linköping och började musicera hiphop 1996. Jag har haft många artistnamn genom åren, men till slut kände jag att mitt tilltalsnamn passade mig bäst.

– Det händer en hel del framöver. Nu håller vi på att finjustera det sista på EP:n som är tänkt att ges ut på vinyl innan året är slut. EP:n kommer att innehålla fem stycken låtar och fem instrumentaler med gäster som Mistah Math, Bashie, Meldeah, Rahseed, Fröken B & Dj TecNic som lägger scratch. Sen är tanken att eventuellt släppa två videor från EP:n, och nu i september ska vi påbörja den första inspelningen till låten »Regnat klart« som gästas av Meldeah.

ÄR LINKÖPING EN BRA GROGRUND FÖR HIPHOP?

– Det tror jag. Hiphop har alltid funnits i staden även om artister kommit och gått. Jag tror att det är lättare att sticka ut som artist här jämfört med de större städerna. Linköping är väl inte känt för att vara någon direkt »hiphopstad«, så det känns väldigt bra att ta steget ut nu och visa att genren fortfarande finns och är här för att stanna. Idag är hiphop större än nånsin, men tyvärr lägger inte media något fokus på de mindre städerna och de talanger som gömmer sig. VARFÖR HAR VI INTE HÖRT NÅGOT TIDIGARE?

– Hehe! Jadu, av den enkla anledningen att jag aldrig själv trott tillräckligt på mitt material och har haft inställningen att »man kan alltid göra det bättre«. Jag är lite av en perfektionist och har jag inte känt 100 procent för materialet så har jag inte velat ge ifrån mig det. Det man har kunnat höra är låtar som jag framfört live genom åren, och folk har frågat när det kommer ett släpp och svaret har väl varit detsamma – »Det kommer!«, men denna gång är det på riktigt. Det kommer!

38

INGET DIGITALT?

– Tanken är att släppa det digitalt framöver, men prio är på vinylen. Jag har skojat lite och sagt att om jag säljer hälften av upplagan jag pressar så släpper jag det digitalt direkt. Musikvideon kommer man att kunna se framöver på Youtube. DU SPELADE PÅ KEEP IT LOUD OCH STADSFESTEN, HUR VAR DET?

– Väldigt kul. Jag har haft några spelningar innan dessa, både i radio, en annan festival och på »öppen scen« bland annat, så jag har hunnit bli lite varm i kläderna. Men det är som sagt lika kul varje gång att gå upp på scen och göra sin grej, och framför allt nu när jag kommer med nytt material. OM MAN VILL HÅLLA SIG UPPDATERAD?

– Vill man veta mer vad som händer såsom spelningar, vad som händer kring skivan etc så kan man surfa in på www.pjer. se, och där finns även länkar om man vill följa/läsa på Facebook, Twitter och Instagram eller skicka mejl. n


HALLÅ DÄR

»Nätverkande handlar lika mycket om vad man bidra med till sitt nätverk som vad man själv får i retur.« LENA MIRANDA, NY VD för Mjärdevi Science

Park AB Hur blev du VD för Mjärdevi Science Park AB? – Jag sökte jobbet när det utlystes och var med i rekryteringsprocessen. Jag är jätteglad att valet föll på just mig. Varför sökte du jobbet? – Jag hade inte för avsikt att söka något jobb, men jag läste annonsen och kände att det är precis det här jag vill göra: ägna mig åt frågor som rör innovation, tillväxt och entreprenörskap. Jag kan dra nytta av mina kunskaper och erfarenheter och använda dem i ett nytt sammanhang. Vilka är de största utmaningarna framöver? – Det är flera. Det kommer att handla mycket om kompetensförsörjning, att attrahera talanger till de företag som finns på Mjärdevi. Vi ska skapa attraktiva arenor och mötesplatser så att vi fortsätter att vara en intressant miljö för talanger, så jag hoppas på ett nära samarbete med studenter, universitet och forskning. Det kommer även att handla om att fortsätta förbättra förutsättningarna för företagen i parken att verka på plats samt skapa möjlighet för fler att starta. Mjärdevi ska bli en tydligare del av ett innovationssystem där fler miljöer länkas samman: Wahlbecks, Vreta Kluster, Gjuteriet och Nulink. Gemensamt ska vi verka för Linköpings och regionens bästa. Jag vill även att innovativa tillväxtföretag utanför den fysiska parken ska känna tillhörighet till Mjärdevi-konceptet och bli en del av parken. Mjärdevi har sedan många år byggt upp ett stort internationellt nätverk. Det ska vi bevara och utveckla. Vad är din bakgrund? – De senaste tio åren har jag drivit Skill, ett rekryteringsoch undersökningsföretag. Det är en avknoppning från Linköpings universitet. 2008 fick jag, tillsammans med ett par medarbetare, möjlighet att köpa bolaget av universitetet, och vi har tillsammans drivit det vidare. Skill blev en del av Industrikompetens för snart ett år sedan. Dessförinnan arbetade jag inom elektronikbranschen med försäljning och marknadsföring i fyra år, och innan dess arbetade jag för Norrköpings kommun med marknadsföring och näringslivsfrågor och lite science park-frågor i ett bolag som hette Utveckling Norrköping. I det detta nummer skriver vi om nätverkande. Hur viktigt är det i dagens samhälle? – Nätverkande är otroligt betydelsefullt, det skapar goda förutsättningar för att få hjälp och ta sig fram på olika sätt. 

Men du fick inte ditt nya jobb via nätverkande? – Du får fråga kommunen varför valet föll på mig. Jag har ett stort, brett nätverk och det var säkert en av de saker som gjorde mig intressant. Har du exempel på hur nätverk bidragit i ditt liv? – När jag tänker på nätverkande, tänker jag på hur jag kan bidra med något till mitt nätverk: kunskap, kontakter, tips eller att synliggöra mina kontakter i olika forum. Det finns exempel på människor som jag har hjälpt att få nya jobb och jag har sammanfört vänner som har gift sig. Oftast tänker jag på nätverk så här: Om man träffas och byter en tia går båda därifrån med lika mycket pengar, men om man byter kunskap så går man därifrån med dubbelt så mycket kunskap. Nätverkande handlar lika mycket om vad man bidra med till sitt nätverk som vad man själv får i retur. Östergötland är en framgångsrik region. Vad beror det på, tror du? – Det beror på många olika saker. Jag tror att universitetet har stor betydelse för vår region. Nyligen släpptes en internationell rankning där Linköpings universitet (LiU) och KTH fanns med på listan över de 100 bästa universiteten i världen när det gäller ingenjörsvetenskap. Det är otroligt! Utbildning och forskning möjliggör bra klimat för nya idéer, innovationer och patent. Mjärdevi Science Park och Norrköping Science Park är viktiga arenor i närheten av universitetet. De möjliggör för innovatörerna att länkas samman med entreprenörer, och ta idéer och innovationer vidare till bärkraftiga företag. Östergötland är också ett industritungt län där cirka 30 procent av regionens befolkning är verksamma. Här kommer jättespännande möjligheter framåt när industri och IT närmar sig varandra. Vi är mitt i det uppkopplade samhället, vilket kan skapa spännande möjligheter. Ostlänken bidrar till att vi har fungerande infrastruktur, att man kan pendla och att vi blir en del av den växande Stockholmsregionen, och även att man kan resa enklare inom regionen. Bostadsbyggandet i kommunen är viktigt för den fortsatta tillväxten. Har du någon rolig anekdot att berätta apropå nätverkande? – Det är viktigt att göra bra avslut, man vet aldrig när man kan stöta på varandra nästa gång. För många år sedan, 1998 tror jag det var, deltog jag vid en professorsinstallation på LiU. Bredvid mig satt en nyinflyttad bankdirektör, som kommit till Linköping från London. Erik Träff, som han heter, blev tio år senare ordförande i Skill. Det är ett exempel på hur nätverkande kan utvecklas. n

TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: PETER KARLSSON

39


KRÖNIKA

Världen brinner och Sverige har gått till val

HEMMA MATCHER LÖRDAG 20 SEPTEMBER 16:00

MÅNDAG 22 SEPTEMBER 19:00

ONSDAG 1 OKTOBER 19:00

TORSDAG 7 OKTOBER 20:00

TORSDAG 9 OKTOBER 18:00

R e s ta u r a n g

D

med din beställning. tid, plats och pris stämmer start. att evenemang, datum, eller ändras innan evenemangets biljettköp kontrollera tid eller plats har ändrats för att i samband med återbetalning. om evenemangets datum, Du som kund är ansvarig ansvarar LHC, för eventuell ansvarig för att kontrollera Vid inställt arrangemang Du som kund är också biljett accepteras inte. Borttappad ej och byte mot annan Köpt biljett återlöses Biljetten är en värdehandling. gäller ej återinträde. i t ex direkt solljus. Biljetten värme och kan svartna, Biljetten är känslig för biljett ersätts ej. av en auktoriserad återförsäljare. Köp alltid biljetten direkt biljetter kan förekomma. själv för vidtagande Varning! Förfalskade obehag. Besökaren ansvarar som kan tillfoga vara hög och leda till vid arrangemang kan arenan medföra föremål på egen risk. Ljudnivån Det är förbjudet att till får inte medföras till Tillträde till arenan sker ej tillträde till arenan. Berusade personer äger Kamera, ljud- och bildinspelningsutrustning följa uppmaningar och av försiktighetsåtgärder. Samtliga åskådare måste inte medföras till arenan. enFlaskor och burkar får med tillträdet till arenan. är motiverade av säkerhetsskäl, annan person skada. visiterade i samband och ordningsvakter som kan av arrangören bli muntlig varning, arenapersonal, LHC-personal arenan. Biljettinnehavare angivna regler kan medföra funktionärer, publikvärdar, anda. Att bryta mot ovan rekommendationer från genomförande i positiv i upp till två år. skäl för arrangemangets och/eller beslut om tillträdesförbud ligt ovan, eller andra från arenan, polisanmälan avvisning eller avlägsnande

Hämtas: ( ) LHC Kundcenter ( ) Företagsentré ( ) Glasentré _________________ ( ) _______________________ _______________________

___________

LHC-sign:

Antal:

www.LHC.EU

______________________________________________

_______________________________

______________________________________________

_______________________________

Namn/Företag: ______________________________________________

________________________________ C.EU

Match/Datum:

U

.LHC.E

www

www.LH

www.LHC.EU

TS PLA RAD

PLATS

RAD

SEKTION

TION

SEK

.

ses

Köpt

biljett

tion ej. Visita

återlö

Köpt

kan

biljett

mma föreko

återlöses

vid

entré

ej. Visitation

entré. a vid

kan förekomm

R V I S TA R KA T I L L S A M M A N SN Ä 1976 SEDA

BILJETTER SHL 2014/15

LÅNGSIKTIGA SPELREGLER BRUKAR stå högt på företagares önskelista. Men just nu är det svårare än någonsin att förutse vad som komma ska. Effekten blir att småföretag avvaktar med expansion och nyanställning. Eller hittar helt nya vägar till utveckling. VÄRLDEN TYCKS BRINNA för tillfället. Våldsamma krigshärdar rasar i Ukraina, Irak, Syrien och på Gaza. Ett av de värsta sjukdomsutbrotten i modern tid pågår i Afrika. Det mänskliga lidandet är gränslöst och går inte att sätta en prislapp på. De ekonomiska följderna är givetvis gigantiska och kommer att påverka världsekonomin. Även här hemma är den framtida spelplanen för företag mycket osäker. En eventuell rödgrön regering har lovat att ta bort krogmomsen och begränsa RUT-avdraget, förändra turordningsreglerna och ta bort den sänkta arbetsgivaravgiften för unga. Vänsterpartiets stora fokus på vinstförbud i välfärdsföretag oroar givetvis anställda och ägare inom till exempel friskolor och privatvård. På plussidan ligger investeringar i infrastruktur och energiförbättringar, lättnader i företagens sjuklönekostnader med mera. Å andra sidan är det parlamentariska läget i Sverige högst osäkert efter valet – många befarar en minoritetsregering som får söka stöd i enskilda sakfrågor. ÖNSKEMÅLET OM LÅNGSIKTIGA och stabila spelregler är med andra ord mycket långt ner på agendan för de politiska leden. Hur hanterar vi företagare denna osäkerhet? Tja, många gånger genom att undvika att anställa. Entreprenörer är experter på att hitta nya lösningar – det är ju liksom det som är deras »core business«. De parerar hinder, hittar nya vägar att ta sig runt, ständigt på jakt efter bättre, mer effektiva och intressanta lösningar. Kompetensnätverk ersätter de vanliga anställningarna, finansiering hittas via nya kanaler som »crowd funding«, forskning och utveckling sker långt från universitet och högskola och i samregi med egna kontakter och kunder såväl på hemmaplan som internationellt. I en undersökning som Företagarna gjorde förra året visade det sig att bland företag som startats under 2000-talets första decennium så har en dryg femtedel redan kunder utanför Sverige. Idag är det naturligt för företagare att se sig om efter kunder i hela världen redan från starten. Tillgången på digital kommunikation leder till lägre uppstartskostnader. Långsiktiga affärsplaner uppfattas som både onödiga och omöjliga i en osäker omvärld. Istället »mikroagerar« företagen och testar sig fram. I MÅNGT OCH MYCKET är detta snabbfotade och flexibla arbetssätt väldigt positivt. Problemet är att politiker och beslutsfattare, oavsett partifärg, sällan är medvetna om denna utveckling och hur de kan skapa bättre förutsättningar genom att rulla ut röda mattan och inte snubbeltråd. JAG HOPPAS OCKSÅ att Linköpings väljare röstade för jobb och utveckling i höstens val. Det vore förödande om inte Linköping får en än mer positiv näringslivsutveckling och ett fullmäktige som förstår att nya jobb skapas i småföretag. n

www.lhc.eu • Ombud se nedan

LHC Kundcenter, Saab Arena • Team Sportia Linköping Tornby • ICA Signalen, Ekholmen Lasses Livs, Vidingsjö • COOP Hagaberg • ICA Tannefors • Gränden Spel & Tobak Berga Spel & Tobak • OKQ8 Vikingstad • Hemköp City, Linköping • Tempo Tallboda, Linköping COOP Finspång • Direkten Norrköping • Turistbyrån, Linköping City • Vadstena Buss Resebutik

MALIN WÄNDEL PERSSON Ordförande, Företagarna Linköping


Nätverka

med

HJÄRTAT TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: SOFIA ANDERSSON

Boken »Nätverka med hjärtat« är skriven av Helene Engström, som har drivit affärsnätverk i över femton år och arrangerat otaliga frukostmöten, mingel och föreläsningar, bland annat för Östsvenska handelskammaren. Sedan några år tillbaka är hon egen­företagare. Hon bor och verkar i Norrköping. manhang är det Linkedin. Ett annat tips är att lära sig en person i taget. På utbildningen jag går nu är vi tio personer, och jag kan inte komma ihåg allihopa första gången. Jag pratar med en åt gången och efter fem sex gånger har jag fått in alla tio i huvudet.

VAD FICK DIG ATT SKRIVA BOKEN »NÄTVERKA MED HJÄRTAT«?

– Den utlösande faktorn var en utmaning med min sambo Joakim. Han var sugen på att skriva en bok, men kom inte till skott. Då sa jag att om jag skriver en kan vi peppa varandra, så får vi se om vi kommer i mål. Sedan ser jag att det finns ett behov av att lära sig nätverkande. Det var också en faktor.

HELENE ENGSTRÖM

HUR ANVÄNDER DU DINA KUNSKAPER I DIN YRKESROLL?

– Jag är egen företagare, och alla som jobbar inom försäljning behöver nätverka. Man behöver utvecklas på olika sätt. Jag går just nu säljutbildning, och det ser jag också som ett nätverkande. Där får jag råd från andra, bollar idéer, hjälper andra och har kul.

HAR ETT STORT NÄTVERK TILLIKA HJÄRTA.

ÄR NÄTVERKANDE I SOCIALA MEDIER LIKA VIKTIGT SOM ATT NÄTVERKA ANSIKTE MOT ANSIKTE?

– Nej, absolut inte, man måste träffas öga mot öga, men det är bra komplement. Alla bor ju heller inte i närheten så att man kan ses. Sociala medier är ett utmärkt sätt att nätverka med dem som finns långt bort. De är också bra för omvärldsbevakning. Man kan följa företag och händelser och se hur trenderna går etc.

DU HAR SJÄLV ANORDNAT FRUKOSTMÖTEN, MINGEL OCH FÖRE-

DU SKRIVER ATT MAN KAN TRÄNA BORT BLYGHET. DET ÄR VIK-

LÄSNINGAR. ÄR DET NÅGOT SÄRSKILT MINNE AV DEM SOM DU

TIGT EFTERSOM 40 PROCENT AV SVENSKARNA LIDER AV DET.

VILL BERÄTTA?

– Ja, det är bra om man accepterar att man är en blyg person. Om man tycker att det är ett hinder i vardagen, så ska man jobba med det. Det jag gjort var en klassisk KBT–terapi, att utsätta mig för det som var jobbigt och långsamt träna och utmana mig själv. Gå på nätverk och våga göra lite mer för varje gång. Det har tagit åratal för mig att klara det. För mig är blyghet scenskräck, inte att jag skäms för den jag är. Jag känner mig fortfarande inte helt bekväm trots att jag har gjort det länge.

– Det behöver inte vara så avancerat för att det ska bli nyttigt och användbart att gå på möten. Jag minns ett frukostmöte som jag höll på handelskammaren. Det kom 10–15 personer, och en företagare bjöd på sina kunskaper under en timme. Tack vare det fick konsulten en affär på flera miljoner för att en i publiken var en potentiell köpare som var där för att få ett första intryck. Det var ett litet möte som ledde till en stor affär. Ett annat roligt minne var när jag hade ett nätverk för unga chefer på handelskammaren. Då tog jag dit Peter Wallenberg junior. Han var en fantastisk person som bjöd på sig själv otroligt mycket och berättade bland annat hur han hade börjat som smörgåsnisse på Grand Hotel. Han blev nyfiken på gänget och initierade en diskussion och hade snart koll på vad alla 20 hette och vilka branscher de kom från. Jag blev imponerad av hans genuina nyfikenhet. Alla var extremt nöjda efter fyra timmar.

DET ÄR VIKTIGT ATT HÅLLA ORDNING PÅ SINA KONTAKTER, INTE SANT?

– Ja absolut, jag är dålig på det. Jag samlar visitkort i en kartong utan ordning. Kontakterna är inte strukturerade, varken som e-post eller i telefonen. Jag är mest strukturerad på Linkedin i jobbsamanhang. Där lägger jag in de kontakter jag träffar i olika sammanhang. DU HAR BETT DINA LÄSARE E-POSTA FRÅGOR TILL DIG.

BOKEN ÄR SPRÄNGFYLLD MED BRA TIPS. KAN MAN

VAD ÄR DEN BÄSTA LÄSARRESPONSEN SOM DU HAR

KOMMA IHÅG DEM ALLA?

FÅTT?

– (Skratt) Nej, man kan inte gå och tänka på alla hela tiden. Ett råd är att ta ett tips i taget att träna på, om det är något man måste bli bättre på. Till exempel hur man ska presentera sig så att andra kommer ihåg vad man gör och väcka nyfikenhet. Man kan träna genom att gå på ett mingel och se vad det är som folk hajar till för. Man tränar på en grej i taget och sedan tar man ett annat tips.

– Jag kan inte minnas att jag fått någon fråga, men en person skrev att det var en aha-upplevelse att se affärsnätverket som sina vänner, att det handlar om att hitta affärskompisar. Att det inte handlar om att sälja, utan att hitta relationer som det är kul att jobba med och hjälpa. Det är inte ytligt, snarare tvärtom. HAR DU NÅGRA SLUTORD? HELENE

DU SKRIVER ATT DU LIDER AV ANSIKTSBLINDHET (PROSOPAGNOSI) OCH HAR STRATEGIER FÖR ATT KLARA DET.

– Jag har inte fått någon diagnos. Jag läste om att kronprinsessan Victoria har svårt att känna igen ansikten. Då insåg jag att jag har problem med det. Jag hälsar på kändisar, men inte på andra som jag borde känna igen (skratt). Innan jag ska ha ett möte med någon googlar jag för att se om jag kan hitta en bild för att »plugga« på ansiktet. Jag är flitig i sociala medier, i affärssam-

ENGSTRÖMS »NÄTVERKA MED HJÄRTAT« ÄR UTGIVEN AV »EGET FÖRLAG SVERIGE AB«.

– Även erfarna nätverkare kan göra misstag. Vi har uppdrag där vi ser att vi kommer att behöva hjälp från andra konsulter. På senvåren tog vi kontakt med ett företag som skulle kunna hjälpa oss. Vi bad om ett möte i god tid så att det inte skulle bli akut. Men vi fick bara ett svalt e-brev där de skrev att de inte är i behov av våra tjänster. De tog för givet att vi ville få uppdrag från dem. Det är ett företag som har funnits i många år. Det känns kortsiktigt och baserat på förutfattade meningar, så får man inte göra. n

41


KRÖNIKA

Förlorat några viktiga data än?

DET HÄR ÄR HISTORIEN om hur världen nästan fick klara sig utan uppföljaren till storfilmen Toy Story. Toy Story 2 var den första film som Pixar skulle göra finansierad med egna pengar. Produktionen var viktig och avgörande för om Pixar skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Man skulle GALYN SUSMANS kunna säga att de satsade allt på ett kort. MAMMA LEDIGHET Produktionen verkade gå bra, filmen spåddes framgång. OCH AMBITIONER Men i slutskedet råkade en anställd av misstag radera hela ATT JOBBA SOM materialet. Det visade sig även att säkerhetskopian var NYBLIVEN MAMMA dålig. Pixar stod därmed utan något material till filmen. RÄDDADE TOY Att återskapa materialet skulle tagit månader och dessutom STORY 2. fanns det inte pengar att göra något sådant. Räddningen blev Galyn Susman, en anställd som fått möjlighet att kombinera mammaledighet med nyfödda Eli och att jobba hemifrån, och därför av en händelse hade en kopia av allt material hemma på sin dator.

gör det omöjligt att återställa. Finns det dagliga säkerhetskopior att gå tillbaka till flera dagar, veckor, kanske månader tillbaka, så har säkerhetskopian ett verkligt värde. 3) REDUNDANS En bra säkerhetskopia finns det två av, eller är

placerad någon annanstans än där datorn står. Stöld, brand, hårddiskkrascher, strömavbrott, vattenskador förekommer. Då är det bra att kunna gå ut på stan och köpa en ny dator, lägga på säkerhetskopian och vara igång igen på annan plats. Stod backupservern i samma rum där olyckan var framme så är det kört. Tänk dock på att inte förvara säkerhetskopian för långt borta eller med bristande åtkomst. Bankvalv är bra, men banken är stängd på helgen och en server som du når med en uppkoppling på 100 Mbit blir långsam när man ska hämta terabyte. Istället går det att bära med sig 4 TB på en hårddisk i portföljen. En backupserver kan stå i källaren hos någon anställd eller hos ett närstående företag några kvarter bort. Glöm dock inte bort stöldrisken och konsekvenserna om företagets alla hemligheter i form av en säkerhetskopia kommer på avvägar. 4) KISS (Keep It Simple, Stupid) är nyckelordet. När olyckan

Du kan se filmen om incidenten här: http://youtu.be/EL_g0tyaIeE DET VI LÄR OSS av denna händelse är att man inte får ta lätt på säkerhetskopieringen. Säkerhetskopiering är företagarens bästa vän, om än kanske den mest underskattade vännen. Du vet inte att du behöver den förrän det är för sent. Säkerhetskopian innehåller allt som är viktigt för företagets verksamhet och överlevnad. SEX PUNKTER ATT filosofera över. Hur ser det ut på ditt

företag? 1) AUTOMATIK Säkerhetskopiera automatiskt minst en gång

är framme skall det vara enkelt att återställa. Välj enkla format som inte är knutna till specifika versioner av programvaran, t.ex. databasdumpen. Det är stressigt när kunderna ringer och inget fungerar. Det är då riktiga säkerhetskopior skrivs över i hastigheten och återställningen blir omöjlig. Kryptering är bra för att skydda data från att komma på avvägar, men har du koll på alla nycklar och lösenord när katastrofen är framme och inga datorer fungerar? Kan alla på företaget handgreppen för att återställa även när du eller företagets IT-expert är i Grekland? 5) VAD Tänk igenom vad som bör säkerhetskopieras. Det kan även gälla material på papper. Ritningar, original och avtal. Skanna in och spara på säkerhetskopierad disk. 6) FALSK SÄKERHET Tänk på att RAID, Dropbox, Google

Drive, USB-minnet etc. inte är en riktig säkerhetskopia. Det är falsk säkerhet, det kanske är redundans och bekvämt, men inte någon säkerhet som gör att företagaren kan sova gott om natten. Be någon utomstående granska rutinerna, och testa återläsning då och då. n

per dygn. Manuella rutiner fungerar inte i praktiken. Den där manuella fredagskörningen rationaliseras bort ganska fort, speciellt när sommaren eller annan ledighet lockar. 2) RETENTION (Kvarhållande, lagring) En bra säkerhetskopia

finns i flera versioner. Det vanligaste felet är inte att datorn brinner upp (även om det förekommer), det är den mänskliga faktorn eller någon ny programversion som förstör viktiga data i smyg. Det kan ta tid att upptäcka vad som hänt och konsekvenserna av det. En säkerhetskopiering som bara skriver över den förra är körd i det här fallet. Det är mycket vanligt att virussmittade datorer smittar säkerhetskopian och

42

ANDERS WALLENQUIST VD, Vertel AB


Barnbok om fotboll »Sätt straffen, Charlotte!« är en barnbok inspirerad av­­ landslagsstjärnan Charlotte Rohlins barndom. Vi pratade med författaren Jennifer Wegerup, journalist född i Linköping, som själv spelat fotboll. TEXT: DANIEL ATTERBOM FOTO: OLIKA FÖRLAG

HUR FICK DU IDÉN TILL BOKEN?

DU SPELADE JU SJÄLV FOTBOLL NÄR DU VAR YNG-

DET ÄR EN BRA BOK.

– Det var förlaget som kontaktade mig. Jag har skrivit tre vuxenböcker innan. Jag håller på och skriver en roman. Sedan är jag anställd på Aftonbladet som sportkrönikör och nyhetskolumnist. Jag bevakar Zlatan i Paris mestadels. Jag är också Norden-korrespondent för Gazzetta dello Sport och fast medlem i sportpanelen i SVT sen 2005. Jag hade inte tänkt att skriva någon barnbok, men jag ville inte säga nej. Jag har suttit på nätterna och skrivit, för jag tycker att det är ett viktigt ämne.

RE. HAR DAMFOTBOLLEN ÄNDRAS SEDAN DESS

– Vad roligt, tack så mycket.

HUR UPPSTOD KOPPLINGEN TILL CHARLOTTE ROHLIN?

– Det är också förlagets idé. De ville göra en bok om en flickfotbollsspelare och ha en verklig person att bygga den kring. Eftersom förlaget ligger i Linköping blev det naturligt att välja Charlotte Rohlin. Hon var positiv till idén. Sedan ville man ha någon som kan fotboll, har spelat själv och kan skriva. Jag är nyhetsjournalist från början, jag har varit utrikeskorrespondent både i England och Italien och då gör man mycket sport. Efter lite tvekan om jag skulle hinna skriva boken sa jag ja. VAD HAR ÖVERRASKAT DIG MEST MED ATT SKRIVA BOKEN?

– Är det något som har överraskat mig? Ingenting, det har varit ungefär som jag trodde. Det är lite annorlunda att skriva en barnbok, men det viktiga är att man har respekt och tar det på största allvar. Det är bara annorlunda än att skriva böcker för vuxna.

UTIFRÅN DITT JOURNALISTISKA PERSPEKTIV?

– Ja, damfotbollen har ändras. Jag började spela 1979, jag är född 1972. Då var det färre flickor som spelade, nu är det Sveriges näst största sport efter herrfotbollen. Den är mycket mer accepterad och utbredd. Det går inte att jämföra, varken för dem som spelar eller för oss som skriver om den. Jag bevakar mest herrfotboll i mitt arbete, men jag har följt damerna i EM och OS. Det tas på ett helt annat allvar än vad som gjordes från början. I arkiven finns det bilder på damernas kroppar och förlöjligande bilder när de duckar vid en frispark. Idag bevakas de seriöst, jag är precis på väg till Polen som damlandslaget möter i VM-kvalet. Det går inte att jämföra med pengarna och bevakningen av Zlatan, men det går åt rätt håll. HAR DU FÅTT NÅGRA REAKTIONER PÅ BOKEN FRÅN BARN?

– Den har precis kommit ut ju, men på releasepartyt i Linköping var det glada flickspelare som ville köpa boken. Sedan har jag själv två döttrar på fem och åtta år. De tycker att det är spännande och roligt. Jag skrev 2005 »Damelvan«, en bok om damfotbollens historia ur feministiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Då kom det fram många tjejer och sa att det var den bästa bok de hade läst. Det finns ett enormt behov av den här formen av litteratur. Kön är viktigt, för det handlar mycket om identifikation.

DEN HADE RÄTT BLANDNING AV SPÄNNING OCH ETT ADEKVAT SLUT.

– Jag fick en fin recension som förlaget mejlade mig. Det viktiga var att skriva boken på ett självklart sätt, inte att det är något märkligt med att en tjej spelar fotboll. Det är en självklar vardag. AV FÖRÄLDRARNA I BOKEN ÄR DET MAMMAN SOM IDROTTAT, INTE PAPPAN.

– Precis, det är för att bryta mot schablonbilden. Nu för tiden finns det flickor som i likhet med mig växt upp med en mamma som idrottat och som har en vinnarskalle. Det är inget konstigt. ÄR EPISODEN MED LUFTMADRASSEN I BOKEN SJÄLVUPPLEVD?

– Ja (skratt), det är den. Charlotte har lämnat berättelser på band och via mejl, men mycket är mina egna upplevelser. Det var lätt att skriva boken, eftersom det var något jag levde med och växte upp med. Matcher, straffläggning och besvikelser. Som lag vinner och förlorar man tillsammans. Jag vill vinna, men man måste lära sig acceptera att man kan slå en dålig straff. Det tycker jag är det allra jobbigaste, att förlora. Jag har försökt att beskriva det spelet på ett naturligt sätt. Jag tror att det är något som tjejer mår bra av, att bli mer tävlingsinriktade. I mitt jobb, en hård och konkurrensinriktad värld, har jag haft nytta av att ha spelat fotboll. Jag måste även påpeka att jag är född i Linköping och bodde i en studentlägenhet i Ryd fram till 1974, innan vi flyttade till västkusten. n

43


KRÖNIKA

Det går bra för Linköping! DE FLESTA NYHETERNA kring Linköpings och

regionens utveckling är positiva. Att få verka i den miljön och under de förutsättningarna är fantastiskt. Tittar vi sedan framåt tyder det mesta på att denna utveckling kommer att fortsätta, ja kanske till och med accelerera. Linköpings citykärna kommer att växa ner över Stångån och bort mot nya Resecentrum. Idag ser vi följderna, de positiva, av att byggförbudet i Övre Vasastaden har upphört. Det grävs och det byggs. Denna tillväxt kommer att ställa stora krav på alla parter – kommun, stat, banker, övriga entreprenörer med flera. För bankerna fungerade banksystemet före Lehman Brothers krasch på ett sätt. Idag lever vi i en annan omvärld med andra förutsättningar. FÖRE KRASCHEN 2008 expanderade bankernas balansräkningar efter efterfrågan. Det vill säga att det i princip alltid fanns pengar att hämta på de finansiella marknaderna den dag behovet fanns. Idag fungerar det inte så. Legala krav både via EU och via Sveriges regering och riksdag har dramatiskt ändrat spelreglerna. Det är regleringar som gör att expansion inte alltid

är självklar. I grunden är detta bra, då syftet är att minska riskerna i de finansiella systemen. I slutändan är reglerna till för att minska risken för att stat och alla medborgare ska behöva ta ansvar för misskötta banker. I Sverige har riksdagen bestämt mer långtgående buffertar än i andra länder. RESONEMANGET KOPPLAR VI sedan till Linköpings tillväxt nu och framåt. Det är alltså numera inte självklart att det finansiella systemet klarar »obegränsad« tillväxt. Hos oss i Swedbank var det för cirka två år sedan inte självklart att vi skulle kunna svara upp mot en kraftigt ökad kreditefterfrågan. Idag har det svängt. Mest beroende på att den totala efterfrågan i Sverige för Swedbank varit förhållandevis låg. Just i Linköping, med den tillväxt som finns här, har vi inte riktigt känt av »efterfrågeunderskottet«, men på Sverigenivå har det en period varit en realitet. Läser jag andra bankers årsredovisningar, ser världen ut på liknande sätt, men cyklerna är annorlunda. Konkurrenter hade möjligheter när vi var något begränsade. Idag har Swedbank pengar. Vi kan svara upp mot en efterfrågan. I morgon har vi, på Sve-

rigenivå, kanske haft en kreditexpansion och måste som en följd av det hålla lite tillbaka. LÄRDOMEN AV DETTA är att stor expansion

på kreditsidan inte är en självklarhet efter Lehmankraschen år 2008. Lärdomen av detta är också att det svänger ganska fort hos de olika aktörerna. Kopplar vi den här nya världen till Linköpings framtida expansion, bör vi och alla andra aktörer ha rejäl framförhållning. Bankerna måste samarbeta med kommunen och de övriga aktörerna i denna tillväxt för att säkra densamma. De största framtida projekten kanske kräver mer av gemensam finansiering. Framförhållning och ett gemensamt ansvar för Linköpings utveckling är det som gäller. Det är kul att arbeta i en miljö som är växande och där jag påtagligt känner framåtandan! n

HANS LIND Kontorschef Swedbank

QUALITY HOTEL EKOXEN Det är mycket som ska ordnas inför ett större möte, seminarium eller konferens. Som tur är kan Quality Hotel Ekoxen erbjuda en certifierad Quality Meeting Advisor - din egen rådgivare som hjälper dig med allt det praktiska före, under och efter mötet.

Det kostar ingenting att tala med vår QMA- kontakta Lena redan idag för bättre möten!

Ring Quality Hotel Ekoxen på 013- 25 26 16 eller 013-25 26 61


KRÖNIKA

Cava, det spanska svaret på champagne

DET HÄR ÄR FRÅN DERAS MUSEUM SOM LIGGER OVANPÅ VINFABRIKEN. ALLT FRÅN GAMLA VINTUNNOR TILL VINPRESSAR FRÅN ETT TIDIGT SEKEL VISAS HÄR.

FAMILJEN UTANFÖR VINGÅRDEN.

CAVA ÄR ETT MOUSSERANDE vin från Spa-

nien, och namnet betyder på katalanska källargrotta. Cava härleder sitt ursprung till 1872, då katalanen Josep Raventós på Codorniu-vingården tvingades till en förändring. Penedès-distriktets vingårdar plågades av framfarten av vinpesten, som spreds av phylloxera-lusen. De flesta infekterade vinstockarna var av röda sorter och de ersattes oftast av vita. Inspirerad av champagneregionens framgångar beslöt Raventós sig för att skapa ett torrt mousserande vin. Förr var detta vin känt som spansk champagne, champaña och xampany, men detta blev inte längre tillåtet när EU-lagarna om ursprungsskydd infördes. Druvorna som används för att göra cava är mestadels parellada (ger elegans och mjukhet), macabeo (ger friskhet och kraft) och xarel·lo (bidrar med syra, stabilitet och hög alkoholhalt). Övriga tillåtna druvor är chardonnay samt mindre mängder av monastrell och pinot noir.

VINKÄLLAREN HOS CANAL CANALS.

om året, medan de stora tillverkarna, som Codorníu, har miljontals. Codorníu är en av världens största tillverkare av mousserande vin och grundades redan 1551. Till Sverige importeras det idag cirka 2 500 000 flaskor cava, en import som sedan 1986 har fullkomligt exploderat.

HÄR SER VI JÄSTFÄLLNINGEN I EN CAVAFLASKA. DET

EN SPECIELL CAVATILLVERKARE hittar vi också i Katalonien, närmare bestämt i Castellví de Rosanes, som ligger strax utanför Barcelona. Där finns cavatillverkaren Canal Canals med fadern Miquel Canals Ollé och sonen Ramon Canals, som började tillverka cava 1975 och kom ut med sin första flaska cava 1978. Marken, som funnits i familjens ägo sedan 1903, är perfekt för att göra cava, och på kort tid har de vunnit många priser och anses som en av de bästa cavatillverkarna i Spanien. De har idag ett brett sortiment av cava som passar alla smaklökar.

ÄR DENNA SOM GER DEN UNDERBARA SMAKEN. PÅ GÅRDEN FINNS också ett museum med över 2 000 olika maskiner, verktyg med mera för cavatillverkning som de hittat och ställer ut i museet. Det är helt klart värt ett besök. n

CAVA ÄR I PRINCIP samma dryck som cham-

pagne och görs för det mesta enligt »méthode champenoise«, det vill säga champagnemetoden. Drycken framställs till 95 procent i Katalonien, framför allt i området Penedès, och totalt 75 procent i byn Sant Sadurní d’Anoia, som ligger i Penedèsdistriktet. Byn räknas av många som cavans huvudstad. En cavatillverkare kallas cavista och gör ofta cava i sin huskällare under hantverksmässiga former. En liten cavista kan ha 70 000 flaskor i källaren och sälja cirka 10 000

HÄR VÄNDS FLASKORNA SÅ ATT JÄSTFÄLLNINGEN SKA SAMLAS I HALSEN PÅ FLASKAN.

PETER LANNESAND Cavarosa

45


DU ÄR VACKER

TROTS ETT ORAKAT BEN!

ska erkänna att jag inte känner mig så sjunger: Du är vacker, du är vacker. Jag Sitter och lyssnar på Little Marples. De ett av benen. Hur (f-n) gick det till? förvåning upptäckt att jag glömt att raka vacker den här morgonen, när jag till min Men jag lovar att mina träningskompioch sen glömt bort vad jag höll på med. Jag måste ha blivit avbruten av något barn på mina ben. ner e t, om de nu kikad sar på crossfitboxen fick sig ett gott skrat på! jag Men det bjuder

NÄR JAG SER TILLBAKA på mina krönikor ser jag en tydlig röd tråd. Den tråden heter balans. Varför har många av oss blivit »jaga-rätt-balans-knarkare«? Kan vi inte bara vara? Vara lite mer avslappnade och stå med hela foten på jordskorpan istället för att springa omkring på tårna. Släpp taget om jakten, så kanske du hamnar i rätt bana till slut och på köpet blir lite snyggare. Återkommer om det. Nu är hösten äntligen här. Jo, för mig är det äntligen, även om jag vet att många av er har ångest över att dagarna blir kortare och att ni behöver tända lamporna. Försök att se det som en skön vila istället. Men för den sakens skull menar jag inte att man ska bli en soffpotatis och inte göra någonting. Fundera över vad du tycker om att göra, vad som får dig att må bra. Du kanske vill lära dig dreja, bättra på din franska eller kunna laga mat som en riktig kock. Jag älskar att dansa. Det mår jag riktigt bra av. Jag har länge tänkt att boka en danskurs tillsammans med min man, men det har inte blivit av. Men nu äntligen har jag bokat in oss på en lindy hop-kurs. Det ska bli otroligt kul. OM JAG TÄNKER NEGATIVA TANKAR , är jag övertygad om att det påverkar människorna i min närhet och människor jag träffar. Jag drar också till mig likasinnade och händelser utan att vara medveten om det. För att toppa det hela så är jag nog inte heller superattraktiv utseendemässigt när jag har en sådan aura/energifält runt omkring mig. Det handlar helt enkelt om inställning och hur du väljer att tänka i olika situationer. Väljer du att se möjligheter istället, så lovar jag att du blir snyggare av den inställningen och din aura drar till sig positiva vibbar. Nu låter det här som en utseendegrej, men det är det inte, jag tror bara att de flesta vill känna sig uppskattade och bekräftade som den person de är. Det tror jag man kan få genom positiva tankar, vare sig det är bekräftelse från sig själv eller från någon annan. Ett vanligt exempel är inställningen till hösten. Istället för att välja den trygga tanken som du normalt skulle tänka: Vad mörkt och jobbigt det är på hösten, så kan du välja att tänka: Åh, vad härligt att det är höst, då kan jag tända ljus, göra det mysigt. Nu låter det här ganska präktigt, men det är sant, du styr dina tankar själv. Då är det väl bättre att försöka må så bra som möjligt, för då sänder du även ut det till dina medmänniskor. En win-win-situation! JAG TRÄFFADE EN VÄN för några helger sedan som berättade

att på hennes släktkalas hade de bestämt att inte prata om sjukdomar och liknande. Spännande idé, tycker jag, eftersom det är ganska ofta man hör diskussioner eller själv befinner sig i en där det pratas om sjukdomar och dödsfall. Jag vill inte att man ska blunda eller fly från de här händelserna, men det finns så mycket annat att prata om. Jag vill skratta mer!

46

FÖR ATT ÅTERKOMMA TILL INLEDNINGEN där jag skrev om balans, är

jag en person som strävar efter balans med allt vad det innebär, men jag är bara en människa. Så ibland blir det pannkaka och ett rakat ben mindre, men det är helt okej. Jag tror mycket på att släppa taget och se vad som händer – det kanske blir bättre än vad du har tänkt dig. Prova att lyfta blicken och gå in med en ny inställning till vår älskade färgkavalkad till höst. Min plan är att dansa mig igenom hösten! Gärna till Jay Z och låten »Dirt off your shoulder«. n

Lina’s recept

Superfrukost till en person

DU BEHÖVER: En normalstor banan En avokado Valfria nötter, frön eller granola Gärna rostad kokos GÖR SÅ HÄR: Skala banan och avokado. Mixa ihop innehållet till en slät och fin kräm. Servera i en fin skål tillsammans med nötter, frön, granola, bär, kokos. Använd fantasin! Inspiration från www.undervarttak.se


KRÖNIKA

Tronskifte »EN HELT NY DIMENSION I SUV-KLASSEN« kallar Volvo själva sin nya XC90 som släpptes i slutet av augusti. Svårt att säga om den kommer att bli det, med tanke på alla suvar som finns på marknaden. Men jag kan gå med på att de som fortfarande andas Volvo är riktigt stolta över den nya XC90:ns utseende. T-formade LED-ljus är en ny vacker nyhet som vi säkerligen får se i framtidens nya modeller från märket. I FÖRHANDSSNACKET PRATAS det om en rad nyheter som förkortas på olika sätt. Bland annat är förkortningen »SPA« en viktig del i den nya bilen. Vad det innebär får vi reda på senare. Motorerna ska enligt Volvo vara fyrcylindriga och XC90:s riktiga tungviktare ska ha namnet Volvo XC90 Twinengine. Det pratas om 400 hästkrafter och snudd på supermiljöklassning. Vi får helt enkelt se skapelsen när den visas upp i bilhallarna.

ETT ANNAT TRONSKIFTE fick vi motorsportintresserade bevittna under det tyska VM-rallyt. VW:s dominans försvann i de tyska vinrankorna när både VM-ledaren Sébastien Ogier och J-M Latvala körde av och banade väg för Hyundais historiska VM-seger. Den första någonsin för nykomlingarna. Tro det eller ej, men under det tyska VM-rallyts krävande avslutning kunde en östgöte stå som segrare. Emil Axelsson från lilla Österbymo var co-driver åt Pontus Tidemand som vann WRC2-klassen. Det var en tävling som avgjordes först på sista sträckan efter en rafflande sekundstrid mot Ott Tänak. Såg vi ett tronskifte även här, måntro? SIST MEN INTE MINST, nu är Linköpingspolitikern Muharem Demirok (C) på krigsstigen mot alla föräldrar som lämnar sina barn med bil så nära skolan som möjligt varje morgon. Rusning och höga farter blir

I nästa nummer av Affärsstaden!

Lena Miranda Profil i oktobernumret. Vi pratar om nya VD-tjänsten och utmaningarna i att utveckla Mjärdevi Science Park.

Vad är v.45? Årets innovationsvecka har temat »Det finns inga gränser«. Vi ger dig en del av de spännande framgångsberättelserna och inspirerande workshops som äger rum under veckan.

Energiriket Ett samarbete mellan företag och organisationer i Finspång.

Nya Volvo XC90 Vår motorskribent har granskat bilnyheterna.

helt plötsligt ett problem. 1) Jag förstår föräldrarna. 2) Jag förstår problemet. 3) Jag förstår inte hur det uppkommit. ÄR SAMHÄLLET SÅ osäkert att våra barn inte kan gå eller cykla till skolan längre? Måste vi föräldrar ha så bråttom att vi inte kan hålla gällande hastighet? Är infrastrukturen runt våra skolor så dålig att det blir kaos likt Essingeleden vid varje skola, morgon/ eftermiddag fem dagar i veckan? Moment 22 kallas det, och i vilken ände ska man börja? En valfråga kanske? n

MIKAEL LINDH Motor-entusiast


Opel Insignia Business 4x4

“För den som törs välja bort Audi, BMW och Mercedes.” Motor

287 900 kr

fr. Förmånsvärde fr. 1 924 kr/mån*

INSIGNIA

ÖVERRASKNINGEN I BUSINESS CLASS. Insignia har fyrhjulsdrift, avancerat infotainmentsystem och annan smart utrustning som enkelt matchar klassens dyraste, men till ett svårslaget pris. Och då är det en hyllad bil av tysk kvalitet som vunnit Red Dot Design Award för sin nyskapande design.

Nöjd hela vägen

Din nästa tjänstebil!

PREMIÄR FÖR NYA NISSAN X-TRAIL

NYA NISSAN X-TRAIL

FR.

ÄVENTYRET KALLAR 244.900 KR • FÖRMÅNSVÄRDE FR. 1.729 KR/MÅN* FÖRHANDSVISAS NU!

FRÅNbra 244.900 KR Välkommen till en affär! KOM OCH PROVKÖR DEN

Christer

Greger

John

Jonas

Lennart

Stefan

Opel Insignia: Bränsleförbrukning blandad körning 3,7-6,8 l/100 km, CO2-utsläpp blandad körning 98-174 g/km. Nissan X-Trail: Bränsleförbrukning blandad körning l/mil: 0,49-0,53. CO2-utsläpp g/km: 129-139. Nissans förmånsvärde är preliminärt beräknat. *Nettoförmånsvärde baserat på 52% marginalskatt. Alla priser inkl moms. Bilarna på bilderna kan vara extrautrustade.

Telefon 013 - 28 99 95 Vigfastgatan 5, Linköping www.biva.se

Bränsleförbrukning blandad körning l/mil: 0,49-0,53. CO2-utsläpp g/km: 129-139. Bilen på bilden är extrautrustad. För mer information kontakta din Nissan-återförsäljare.

Affärsstaden 7 2014  

Innehåller bland annat: Omslagsprofil är Jan Scherman. Tema: Nätverkande. LHC mot Vita hästen. Rejmes nätverkslunch. Modig Motala, Östgötama...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you