Page 1

En etologisk studie p책 kattens reaktioner av akustiska signaler

Adam Wendelin NV10 28/5-12!


Abstract När man lockar på katter så använder man oftast pipiga höga ljud och jag har i denna studie undersökt hur katter reagerar på akustiska signaler genom att låta katten välja mellan låg och hög ton etc. Slutsatsen på studien är att katten är ganska likgiltig till ljud och väljer sin plats med hänsyn till andra omständigheter istället.

Inledning I denna rapport som ingår i Etologi A ska jag välja ett beteende som jag vill studera på ett fokaldjur. Jag har jag valt att arbeta med hur katter reagerar på akustiska signaler. Jag vill få fram vilka slags ljud som katter stimuleras mest av och därigenom komma fram till hur man bäst lockar på katter med akustiska signaler.

1


Teori Domän

Släkte

Eukaryoter Eukaryota Djur Animalia Ryggsträngsdjur Chordata Ryggradsdjur Vertebrata Däggdjur Mammalia Rovdjur Carnivora Kattdjur Felidae Felis

Art

Felis catus (Tamkatt)

Rike Stam Understam Klass Ordning Familj

(Wikipedia, 2012) Människan började domesticera vildkatten för första gången i Mellanöstern, 9000 år sedan. Det var när skadedjuren behövde hållas efter och katten används även idag som mus- och råttfångare. Tamkatten som vi har i husen blev inte selektivt avlade förrän i mitten av 1800-talet, även om en viss domesticering skett under 8800 år (Nationalencyklopedin, 2012). Tamkattens förfader är den afrikanska vildkatten och skillnaden mellan dessa är inte stor. I utseende finns det enbart små skillnader och detsamma gäller för beteendet. Variationen mellan arterna hos katten är inte heller särskilt stor om man jämför med fluktuationerna hos hundarter (Jensen, 2006). Alla raser hos tamkatten är inte framavlade utan det finns också naturliga raser, som utvecklats utan människans direkta inverkan (Nationalencyklopedin, 2012). Naturligen gräver katten ofta ned exkrementet nära boplatsen för att minska dofter som kan dra åt sig fiender, men tamkatten gör det i större utsträckning än vildkatten. Katter har två olika sorters revir, där ett består av ett område som ej försvaras mot andra katter och där viloperioderna spenderas. Katten har även ett jaktrevir som den försvarar och det reviret behöver inte ligga angränsande till hemområdet. Tamkattens jaktrevir är något mindre än vildkattens. Reviret markeras med urin, avföring och doftmarkeringar från körtlar på kroppen. Normalt sett lever katter solitärt, men vid särskilda yttre förhållanden kan de leva tillsammans, t.ex. om det finns god tillgång på mat. Katter och människor lever tillsammans i en slags samexistens och kattens lojalitet kan inte jämföras med t.ex. hundens. Katter är ofta mer bundna till platsen än till människorna. Den stryker sig mot oss människor för att dela dofter och det är någonting som även sker mellan katter. Vill man ha en tam katt bör man vänja den vid människor när den är mellan ungefär tre och sju veckor, då individen är känslig för prägling (Jensen, 2006). Djur i fångenskap behöver uppgifter och utmaningar för att deras naturliga beteende ska stimuleras. Djuren ska helst få kämpa för sin mat eftersom det liknar det naturliga att leta efter mat eller jaga (Gerbilföreningen, 2012). Köp leksaker eller gör egna som främjar kattens jaktbeteende. Katter och människor hör ungefär lika på den låga ändan på skalan, men katter klarar av att höra högre ljud på skalan än vi människor. Katter hörskala är 45-64 kHz (Louisiana State University, 2012). 2


Metod och material Jag ska placera katten i ett rum med högtalare på motsatta sidor. Jag kommer använda mig av lika högtalare på båda sidorna och så jämförbara ljud som möjligt. De två fronthögtalarna och förstärkaren i detta sätt kommer användas: http://download.p4c.philips.com/files/l/lx3750w_22/lx3750w_22_dfu_eng.pdf. På grund av begränsningen på mitt högtalarsett så måste jag använda 200 Hz som den låga tonen och 13000 Hz som den höga. Med tanke på att kattens hörsel är känsligare än vår så kommer jag ha låg volym. Jag tänker köra dessa toner mot varandra 4 gånger á 10 minuter: Försök 1: 200 Hz kontinuerligt mot 13000 Hz kontinuerligt Försök 2: 200 Hz med korta pulser mot 200 Hz med långa pulser Försök 3: 13000 Hz med korta pulser mot 13000 Hz med långa pulser Låg ton – 200 Hz Hög ton – 13000 Hz Kort puls – 0,5 sekunder ljud/tystnad Lång puls – 2 sekunder ljud/tystnad Jag kommer också byta sida på tonerna varje gång då rummet inte är helt symmetriskt, zon A har fönsterdörrar som vägg och även fönster i jämförelse med B som enbart har ren vägg och en dörr. Jag väljer att göra flera kortare pass för att katten flera gånger förhoppningsvis väljer ena sidan. Jag söker alltså en röd tråd i fokaldjurets val av sida och flera valmöjligheter ger mer precist resultat. Om jag hade tagit längre stunder så skulle fokaldjuret enbart sova och jag vill ha aktiva val av katten. Jag använder ad libitum registrering och är då enbart inriktad på var i rummet fokaldjuret befinner sig. Jag använder mig av det istället för ögonblicksregistrering eftersom jag använder mig av korta pass med fullständig uppsikt över fokaldjuret. Ad libitum registrering ger det mest precisa resultatet. Fokaldjuret jag använder mig av är den 10 åriga katten Herman. Han väger 6,2 kg och lever som ensamt djur i vårt hem. Han saknar stamtavla och är en så kallad ”bondkatt”. Experimentet kommer utföras i ett tomt rum med högtalare på varsin sida enligt figur 1 (egengjord). Jag placerar mig i mitten eftersom jag då kan garantera att även fokaldjuret börjar i mitten. Om jag skulle placera denne och sedan gå ut så skulle han redan ha en dragning åt ett visst håll.

. Figur 1: Jag och förstärkaren är fyrkanten och cirklarna är högtalarna

3


Hypotes När jag lockar på katter så använder jag oftast höga ljud med korta eller långa toner. Jag tror därför att katten kommer att föredra sidan som spelar upp 13000 Hz kontinuerligt. Katter jagar gnagare som använder väldigt höga ljud och därför tror jag att de uppmärksammar höga ljud mer. Om katter föredrar korta eller långa toner, så drar jag en kvalificerad gissning på att de gillar korta toner mer eftersom det påkallar uppmärksamheten mer.

4


Resultat Försök 1: Figur 2 visar resultatet av studien om kontinuerligt högt/lågt ljud. Vid resultatet ”stilla” så har fokaldjuret inte rört sig i något håll utan endast stannat där han blivit nedsatt. Resultatet efter studien med ”200 Hz kontinuerligt mot 13000 Hz kontinuerligt”. Tiden är angiven i sekunder. Kontinuerligt 19.59-20.09 22/5-12 20.28-20.36 22/5-12 20.29-20.39 23/5-12 20.45-20.55 23/5-12 Summa (%)

Stilla 600 74,2 674,2 (28 %)

Hög 562,5 220,9 51,6 835 (35 %)

Låg 37,5 379,1 474,2 890,8 (37 %)

1000 900 800 700 600 Stilla

500

Hög

400

Låg

300 200 100 0 19.59-20.09 22/5-12

20.28-20.36 22/5-12

20.29-20.39 23/5-12

20.45-20.55 23/5-12

Summa (%)

Figur 2: Tabell och stapeldiagram som visar resultatet för försöket. Fokaldjuret var 55,8 sekunder mer på den ”låga” sidan än den ”höga” och satt stilla 28 % av tiden.

5


Försök 2: Resultatet efter studien med ”200 Hz med korta pulser mot 200 Hz med långa pulser” syns i figur 3. Tiden är angiven i sekunder. Låg kort/lång 12.06-12.16 23/5-12 13.32-13.42 27/5-12 13.59-14.09 27/5-12 14.19-14.29 27/5-12 Summa (%)

Stilla 600 24,4 3,1 627,5 (26 %)

Kort 600 600 (25 %)

Lång 575,6 596,9 1172,5 (49 %)

1400 1200 1000 800

Stilla Kort

600

Lång 400 200 0 12.06-12.16 23/5-12

13.32-13.42 27/5-12

13.59-14.09 27/5-12

14.19-14.29 27/5-12

Summa (%)

Figur 3: Tabell och stapeldiagram som visar resultatet för försöket. Fokaldjuret spenderade nästan dubbelt så mycket tid på ”Lång” som ”Kort” (572,2 sekunder mer), men även 627,5 sekunder helt stilla.

6


Försök 3: Resultatet efter studien med ”13000 Hz med korta pulser mot 13000 Hz med långa pulser” som syns i figur 4. Tiden är angiven i sekunder. Hög kort/lång 16.20-16.30 27/5-12 16.34-16.44 27/5-12 17.02-17.12 27/5-12 17.23.17.33 27/5-12 Summa (%)

Stilla 6,2 34,8 41 (2 %)

Kort 593,8 600 1193,8 (50 %)

Lång 600 565,2 1165,2 (48 %)

1400 1200 1000 800

Stilla Kort

600

Lång 400 200 0 16.20-16.30 27/5-12

16.34-16.44 27/5-12

17.02-17.12 27/5-12

17.23.17.33 27/5-12

Summa (%)

Figur 4: Tabell och stapeldiagram som visar resultatet för försöket. Fokaldjuret uppehöll sig 28,6 sekunder mer vid den korta tonen än vid den långa och satt still 41 sekunder av tiden. Kattens allmänna placering i rummet de olika observationsdagarna, som visas i figur 5. Den visar att rummen inte hade likvärdig motivation för katten att vara i. Zon A Zon B 22/5-12 562,5 (47 %) 37,5 (3 %) 23/5-12 695,1 (39 %) 430,7 (24 %) 27/5-12 4131,5 (98 %) Figur 5: Tabell över kattens placering med tiden i sekunder.

Stilla 600 (50 %) 674,2 (37 %) 68,5 (2 %)

7


Diskussion Försök 1 och 3 visar knappt märkbar skillnad i resultaten i kontrast till försök 2 som gav nästan dubbelt så stort uttryck på en av ljudpreferensen, men försök 2 blev obalanserat till följd av att fokaldjuret spenderade 627,5 sekunder med att ligga stilla på stället han blev nedsläppt på. Det som verkade påverka katten mest var de yttre omständigheterna som pågick runt rummet. Vid försöken på 22 och 23 maj var fokaldjuret mest intresserat av zon A där fönstren finns. Fönstren gjorde även så att fokaldjuret mest höll till i zon B den 27 maj, då den zonen var svalast. Fokaldjuret var också väldigt passivt på grund av värmen, vilket gjorde till att den nästan direkt gick och lade sig i zon B. Eftersom jag bytte sida på ljuden varje gång, så borde resultatet bli balanserat, även om en zon föredrogs. Bevis för det här beteendet syns i figur 5, då katten som exempel var 98 % i zon B den 27e maj. Vid observerandet av katten, så var det enligt min tolkning i de flesta fallen ej ljuden som drog katten till en viss zon, utan det var de yttre omständigheterna. Därför tror jag att studien hade blivit bättre om jag hade haft tillgång till ett helt sterilt neutralt, samt symmetriskt rum där försöken kunde utföras. Det perfekta rummet skulle sätta katten i mitten av rummet helst utan min inblandning, så att katten inte dras mot en dörr, där den tror jag finns. Mina högtalare var också en begränsning eftersom de inte kunde spela upp varken de lägsta eller de högsta ljuden. Hade jag haft en yngre katt som var mer aktiv så skulle resultaten förmodligen bli annorlunda eftersom den väljer ställe att vara på mycket oftare och ligger inte still lika stor del av tiden. En annan liknande studie skulle kunna göras med redan välkända ljud för katten för att se hur mycket den påverkas av den akustiska signalen t.ex. dammsugaren och lockrop etc. Ett galet experiment skulle vara att försöka betinga kattens värsta fiende dammsugaren med mat. Min hypotes överensstämde inte med resultatet alls, eftersom katten i två av tre fall inte föredrog en viss sida och den sidan den föredrog på en av studierna var tvärtemot min hypotes.

Sammanfattning och slutsatser I denna studie har jag undersökt om katten känner olika stora motivationer att vara nära olika toner och tonlängder. Studien visade att katten var relativt likgiltig till ljuden och baserade sin position på andra faktorer istället, såsom utsikt och värme. Försök 2 visade rent statistiskt att katten föredrar långa toner, men på grund av det begränsade testet så kan inget helt fastställas. Kattens motivation till att välja plats baseras inte först och främst på ljuden som förekommer där, utan praktiska saker prioriteras mer. Eftersom den här studien var så begränsad så kan inga specifika slutsatser om hur katter reagerar på akustiska signaler dras. Vill du locka på katten så kan jag inte ge något direkt tips utifrån dessa studier.

8


Källförteckning Jensen P. (2006), Djurens beteende, Stockholm: Natur och Kultur, 153-158 Katt. http://www.ne.se/lang/katt/223106, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-05-20. Louisiana State University http://www.lsu.edu/deafness/HearingRange.html, hämtad 2012-05-21 Gerbilföreningen http://www.gerbilforeningen.se/pages/miljoberikning.html, hämtad 2012-05-22 Katt http://sv.wikipedia.org/wiki/Katt, Wikipedia, hämtad 2012-05-29

9


Katters preferenser av akustiska signaler  

En etologisk studie av hur katten reagerar på akustiska signaler

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you