Lidköping 2022

LIDKÖPING VÄXER En tidning om att bygga en hållbar kommun långt in i framtiden | Mars 2022

6

Här ska det byggas

4

Familjen Duman:

”Askeslätt passar oss väldigt bra” 2

Välkommen till en hållbar kommun

10

Lidköpings utveckling fram till 2050

14

Framnäs – framtiden vid vattnet

VISION

Lidköping har ett fint läge vid Vänerns södra strand. Här finns mycket natur att vistas i, och en drivkraft hos näringsliv och föreningar. Därför vill många flytta hit och bli en del av den växande staden och landsbygden.

Lidköping –

en välkomnande och hållbar kommun Smaka på orden – ”välkomnande” och ”hållbar” – visst känns det så som man vill att det ska vara?

Oavsett om du är invånare i Lidköping eller på

besök så ska du känna dig välkommen! Med de här utgångpunkterna ska vi också leva, bo, arbeta eller studera här. ”Lidköping – en välkomnande och hållbar kommun” är kommunens vision och det ska genomsyra all vår verksamhet.

Tre områden som sticker ut både när andra beskriver och vi berättar om Lid­ köping är det fina läget vid Vänerns södra strand, invånarnas stolthet och drivkraften hos näringsliv och föreningsliv. Detta tillsam­ mans skapar goda förutsättningar för att nå våra mål och utvecklas för framtiden!

Vi är en kommun i tillväxt! Fler och fler upptäcker Lidköping och flyttar hit. Den nyligen genomförda analysen av bostadsmarknaden visar på stora möjlig­heter för en fortsatt positiv tillväxt för Lidköping gällande bostäder.

Allt fler företag väljer att etablera sig här och vårt mål är att fram till 2030 vara 45 000 invånare i Lidköping!

Vi är just nu inne i en mycket spännande tid! Aldrig tidigare har vi satsat så mycket för oss och framtida generationer. Vi är mitt i arbetet med en ny stadsutvecklingsplan med utveckling av nya bostadsområden, nytt strandområde med sköna rekreations- och fritidsytor med nya gröna stråk och fokus på hållbart byggande. Nytt badhus, utbyggda idrottsarenor, ny verksamhetsmark är bara några av alla planer som sätts i verket kommande år. Självklart också satsningar på förskolor och skolor för effektiva och smarta resursutnyttjanden. Många bostäder byggs kontinuerligt, både som villor, radhus och som bostads- och hyresrätter såväl i staden, tätorten som på landet.

Det är mycket glädjande att miljööverdomstolen har givit klartecken för vår planerade utsläppspunkt i Lidan. Nu kan vi

gå vidare med nästa steg i planeringen av vårt nya renings­ verk och jag vet att detta kommer betyda mycket när vi fortsätter bygga Lidköping.

Varför ska kommunen växa? Vår medellivslängd ökar och det ställer krav på kommunen i flera perspektiv. I Lidköping vill vi ha en jämn spridning av barn och vuxna som kan bidra till vårt samhälle på olika sätt genom kunskap, arbete, innova­ tioner och entreprenörskap, vilket i sin tur garanterar underlag för skatteintäkter – som gör att vi kan fortsätta utvecklas och fortsätta investera hållbart.

I Lidköping har vi fantastiska förutsättningar för skola och utbildning. Här finns landets tredje största gymnasieskola och ett starkt kluster för vuxenutbildning genom många yrkeshögskole­ utbildningar och samarbeten kring högskole­ utbildningar. Vi har ett starkt näringsliv och vi vill skapa förutsättningar för företagen att verka och fortsatt kunna växa i vår kom­ mun. Därför sker nu flera insatser för att stärka näringslivets utveckling och attrak­ tionskraft med Lidköping som bas.

Med denna tidning hoppas vi kunna visa på ett axplock av allt som är på gång i Lidköping och hur vi tillsammans med er alla bidrar till en attraktiv och växande kommun för framtiden!

Ulrika Strandroth Frid, kommundirektör

Foto: Rosie Alm

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTÖR: Anders Post OMSLAGSFOTO: Rosie Alm ART DIRECTOR: Joakim Forsberg TRYCK: Bold Printing Mitt, Sundsvall

2

FÖR TIDNINGAR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Azrang, tel. 070-640 34 16 per.azrang@activemediapartner.com www.activemediapartner.com

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Simon Holst, Utvecklingsledare Samhällsbyggnadsförvaltningen Tel. 0510-77 18 12, simon.holst@lidkoping.se www.lidkoping.se

ANNONS

Foto: Rosie Alm

Kanariefågeln är ett större bygg­ projekt som ligger centralt bakom Wennerbergskolan. Det blir två hus mellan de befintliga som också ägs av Senäte. Totalt 22 lägenheter.

Kvarteret Skatan på Solhagsvägen byggs med loftgångar. Det blir 29 välutrustade lägenheter med balkonger, fjärrvärme och solceller på taket.

Carl Danielson är vice vd på Senäte och även brorson till vd Jonas Danielson, till höger i bild – således fjärde generationen som jobbar i företaget. I Bakgrunden ses fastigheten Bellona som ligger vid Nya stadens Torg 6. Detta gårdshus från mitten av 1800-talet ska Senäte bygga om invändigt så att det kommer att rymma sju lägenheter.

Fastighetsförvaltning med både hjärta och hjärna Senäte Fastigheter har rötter långt tillbaka i tiden, närmare bestämt då grundaren Erik Danielson, född 1888 i Västerbotten, på 30-talet köpte Senäte gård på Kållandsö i Vänern. Sedan var fastighetsförvärvandet i gång.

I dag är det tredje och fjärde genera­

tionen Danielson som äger och driver företaget. Jonas Danielson är vd: – Vi är ett genuint familjeföretag och ska fortsätta att vara det. Ägandet är långsiktigt och vår vision är att erbjuda ett tryggt boende för hela livet, där man har närhet till sin hyresvärd.

Jonas Danielson framhåller gärna företagets ambitioner när det gäller miljö och hållbarhet samt vikten av att vara en del i samhällsbyggandet – inte minst socialt där Senäte bland annat sponsrar lokala föreningar som stöttar ungdomar. Företaget använ­ der dessutom årligen cirka två procent av vinsten som stöd till ett antal hjälporganisationer.

Senäte har flera byggprojekt i gång i Lidköping. Först ut är kvarteret Skatan på Solhagsvägen med

gångavstånd till centrum. Här äger företaget tomtmark med ett befintligt flerbostadshus.

– Det nya huset vi bygger är ett loftgångshus som kommer att rymma 29 lägenheter, berättar Jonas Danielson.

Lägenheterna har tvättmaskin, torktumlare, och diskmaskin. Dessutom blir det stora balkonger – vissa har till och med två balkonger. Det här huset liksom alla våra nya hus bygger vi energisnålt. På Solhagsvägen blir det fjärrvärme och solceller på taket. Beräknad inflyttning i januari om ett år.

Ett annat större byggprojekt är Kanariefågeln som ligger centralt bakom Wennerbergskolan där Senäte sedan tidigare äger och förvaltar fyra bostadshus som ligger i en fyrkant med en stor gräsyta mellan.

– Här kommer vi att bygga två hus mellan de befintliga, säger Jonas Danielson. I och med förtätningen blir utemiljön mindre, men vi kommer att lägga ner mycket arbete på att den ska bli så attraktiv som möjligt. De nya husen byggs i tre våningar med totalt 22 lägenheter där alla har balkong eller uteplats.

Samtidigt gör vi vissa renoveringar i

de äldre husen. Start nu i februari och klart hösten 2023.

Bakom Senätes huvudkontor på Nya Stadens Torg 6, i fastigheten Bellona, finns ett gårdshus från mitten av 1800-talet. Det kommer nu att byggas om och får därmed sju lägenheter – sex tvåor och en etta.

– Ja det blir en rejäl ombyggnad invändigt, men vi behåller fasaden i stort sett intakt, säger Jonas Daniel­ son. Det är ett mycket speciellt hus som vi är rädda om.

Lidköpingsborna klagar ibland på att man aldrig ser vatten någonstans, fast staden ligger vid vatten. Men det kan bli ändring på det i framtiden.

– Ja det handlar om stadsutveck­ lingsprojektet Hamnstaden, berättar Jonas Danielson. Vi har arbetat i många år med detta projekt tillsam­ mans med kommunen och fyra andra bygg- och bostadsföretag. Genom att bebygga centralt belägen industrimark intill småbåtshamnen i en första etapp kan ett sjönära boende skapas med olika typer av bostäder. Men det är en lång väg att gå innan detta kan bli verklighet. En förutsättning är bland annat att reningsverket som ligger här kan flyttas till ett nytt ställe.

Stadsutvecklingsprojektet Hamn­ staden kan bidra till att Lidköping vänder ansiktet mot vattnet.

FAKTA OM SENÄTE ▶ 149 fastigheter. ▶ 2 211 lägenheter samt 74 under uppförande. ▶ 127 lokaler (utom källarlokaler). ▶ Ca 150 000 kvm bostäder. ▶ Ca 40 000 kvm lokaler.

Lidköping ▶ 31 fastigheter. ▶ 490 lägenheter samt 58 bostäder under uppförande. ▶ 31 lokaler (utom källarlokaler). ▶ 33 000 kvm bostäder. ▶ 12 000 kvm lokaler.

Förutom Lidköping är Senäte verk­samma i Skara, Falköping, Köping, Degerfors, Gävle och Grästorp.

Antal anställda: 34 st (varav 15 i Lidköping).

www.senate.se

3

BYGGA & BO

”Askeslätt – ett lugnt och tryggt område som vi trivs jättebra i” I Askeslätt vill många bo, tomterna går åt och det byggs för fullt.

Hit flyttade Familjen Duman som består av mamma Helin och pappa Irfan med de tre barnen som är fyra, två och ett år. Flyttlasset gick i oktober förra året. De har nu hunnit känna in sig i området, och omdömet är positivt.

H

elin Duman är gymnasielärare och Irfan arbetar i bageri. Helin är född i Sundsvall, men flyttade tidigt till Lidköping där hennes pappa övertog en pizzeria. Nu är hon mamma­ ledig och har fullt upp med barnaskaran.

Avlastning blir det på förskolan som ligger i närheten.

– Tidigare bodde vi i Lidåker, berättar Helin. Vi hade länge letat efter hus i ett bra område som skulle passa oss. Det blev många visningar, men så hittade vi en tomt med ett nyckelfärdigt hus på 133 kvadratmeter i Askeslätt. I området bor även mina föräldrar sedan tidigare, så det var inte helt obekant för oss..

I Askeslätt är det många barnfamiljer som slagit sig ner, och det tycker Helin och Ifran är perfekt eftersom de själva har tre barn.

– Ja det passade oss väldigt bra. Själva bor vi ju i villa, men här är det annars en ganska blandad bebyggelse. Många vill flytta hit så det byggs överallt.

Vad karaktäriserar Askeslätt skulle du vilja säga?

– Ett lugnt och tryggt område, som vi trivs jättebra i. Det är öppet och luftigt, vilket ger en speciell frihetskänsla, säger Helin. Är det något ni saknar?

– Det skulle vara fler lekplatser i så fall. Men det ska komma har jag hört.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm

Familjen Duman bodde tidigare i Lidåker, men flyttade i höstas till Askeslätt där de köpte en villa.

4

Foto: Rosie Alm

ANNONS

– Det är en skön tillfredsställelse i att få lämna över nyckeln i direktkontakt med en kund till en bostad som vi själva kan tänka oss att bo i och är stolta över, säger vd Gunnar Lundström.

”Vi bygger bostäder vi själva vill bo i” Sedan Projektlaget bildades har det funnits en målsättning att bygga egenutvecklade bostäder – både hyresrätter och bostadsrätter.

– Vi vill vara med och utveckla Lidköping som stad. Framför allt ger det en större känsla av mening att i direktkontakt med kunden få bygga och lämna över nycklarna till en bostad som vi själva kan tänka oss att bo i och är stolta över, säger Gunnar Lundström, vd för Projektlaget.

Kompetensen och erfarenheten för

att bygga egenutvecklade bostäder finns från tidigare arbetsliv i företa­ get. Närmast bygger Projektlaget en bostadsrättsfastighet i kvarteret Skyffeln där det nu bara finns en pizzeria som är inhyst i en gammal

uttjänt bensinmack. Där blir det bostadsrätter i hörnet Esplanaden– Förstadsvägen med ljusa lägenheter i sydvästläge.

– Alla lägenheter får balkong eller uteplats med kvällssol. Om allt går enligt planerna, och bygglovet går igenom, blir det ett parkeringsgarage under hela fastigheten där de boende kan parkera och sen ta hissen direkt upp till lägenheten.

Det är extra attraktivt med parke­

ringsgarage då det i dag inte finns många lägenheter i Lidköping där man kan ta sig torrskodd med matkassarna och barnvagnen direkt upp i lägenheten.

– Det är viktigt att Lidköping förtätas då fler invånare ger bättre underlag för fler butiker, caféer och

restauranger i Lidköping säger Gunnar Lundström.

Tillsammans med Kvarteret Skäran som AB Bostäder bygger blir det som en ny stadsdel och med dess närhet till både sandstrand, skola, tåg, buss och mataffär borde det vara attraktivt för många.

Förhoppningen är att kunna ta det

första spadtaget under andra halvan av 2023. Inflyttning blir då vid årsskiftet 2024/2025.

– Vi letar efter fler liknande fastigheter eller råmark för att utveckla bostäder. Om någon läsare sitter med en sådan mark är ni välkomna att höra av er, säger Gunnar.

En förstudieskiss över hur ett fler­ bostadshus skulle kunna se ut på fastigheten Skyffeln.

Esplanaden med nybyggda kvarter och grönskande trädallé.

FAKTA Projektlaget är med sin affärsidé, att tillsammans med kunden och leverantörerna bilda ett gemensamt lag som projekterar och bygger, en nytänkande byggentreprenör. Projektlaget bygger främst flerbostäder, industrilokaler, äldreboenden och skolor.

Välkommen att anmäla intresse för att hyra eller köpa en bostad av Projektlaget på: info@projektlaget.se

www.projektlaget.se

5

Askeslätt.

VAR OCH NÄR

Erstorp.

Full fart på bostadsbyggandet i Lidköping

Lidköping växer och fler vill flytta hit. Inte minst läget lockar med attraktiva boendemiljöer, arbetstillfällen och goda pendlingsmöjligheter.

– Det ger en god grund för byggnation av nya bostäder, säger Urban Olsson, chef för samhällsbyggnads­förvaltningen i Lidköpings kommun.

E

n analys av bostadsmarknaden som samhällsbyggnadsförvaltningen tagit fram, visar på en ökad efterfrågan av nyproducerade bostäder.

– En viktig indikation på detta är att fler byggherrar ser potentialen och inves­ terar i Lidköping, säger Urban Olsson.

Ett exempel är Askeslätt där flera olika

fastighetsbolag bygger nya bostäder i varierade upplåtelseformer. Det har varit ett önskemål från kommunen att blanda bostadsområdet med hyresrätter, villor och bostadsrätter. Totalt kommer Askeslätt att innehålla cirka 350 bostäder.

För att staden ska kunna växa behöver även befintliga byggnationer ses över och samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar aktivt med att förädla och förtäta staden tillsammans med intresserade exploa­ törer och befintliga fastighetsägare.

– När vi bygger centralt i stadsmiljön handlar det ofta om förtätningar, säger Urban Olsson. Det kan handla om ytor som inte används optimalt i dag. Det gäller att vara så markeffektiv som möjligt samtidigt som man går varsamt fram. Hela vår stad ska hänga ihop!

Ett annat bostadsbyggnadsprojekt

som Urban Olsson vill lyfta fram är Framnäs som ligger i startläge.

– Här ska en helt ny stadsdel växa fram, vilket kommer att sätta sin prägel på Lidköping och lyfta staden mot vattnet. Det här blir en av kommunens större bostadssatsningar genom tiderna med attraktiva sjönära bostäder.

Området byggs i etapper och kommer att rymma 300 till 600 bostäder i olika upplåtelseformer. Dessutom byggs det nya badhuset i Framnäs.

Det är inte bara bostäder som planeras och byggs. Kommunen utökar till exempel verksamhetsområdet Kartåsen med 300 000 kvadratmeter.

6

– Kartåsen kommer att bli lösningen för många företag i Lidköping som expanderar och behöver större utrymme.

Det blir både handel och industri i det nya området, säger Urban Olsson, som även tror att företag från andra kommuner är intresserade av att flytta till detta välord­ nade verksamhetsområde, vilket betyder fler arbetstillfällen till kommunen.

Urban Olsson betonar att det inte bara är Lidköpings centrala delar som utvecklas med bostäder och verksam­ hetsområden. Kommunens långsiktiga översiktsplan berör hela kommunens utveckling.

– Vi har ett politiskt uppdrag att ta fram utvecklingsstrategier även för våra mindre tätorter, både för bostäder och verksamhetsmark. Vi har till exempel nyligen sålt ett antal tomter för villa­ bebyggelse i våra mindre tätorter, och det pågår planering av nybyggnation av flerbostadshus på ett antal ställen.

Som ett led i att uppfylla målen i

bostadsförsörjningen utvecklar samhälls­ byggnadsförvaltningen olika arbetssätt som syftar till effektivisering av bostads­ planeringen.

– Ett exempel är vårt initiativ till samarbete med byggare, exploatö­ rer och fastighetsägare i tidiga skeden för att skapa bra förutsättningar för framtida boenden, säger Urban Olsson.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm och Lidköpings kommun

19

Pågående byggnationer 1

Erstorp

2

Sjölunda

3

Askeslätt

4

Gamla staden

5

Filsbäck

6

Lovene

7

Centrum

11

Planerade byggnationer 8

Centrum

9

Nya staden

10

Råda

11

Askeslätt

12

Framnäs

13

Margretelund

14

Vinninga

15

Gamla staden

16

Mellby

17

Sjölunda

18

Filsbäck

19

Brynåsa

10

20 Stenhammar

16 Urban Olsson är chef för samhällsbyggnadsförvaltningen i Lidköpings kommun.

6

2

Vinninga

17 1

14

14

Filsbäck

20 Stenhammar

5 18

Vänern

Gamla staden.

Framnäs

3 12

9 8

15

7

15

10

4 4

4

13 Margretelund

Ljunghed

Kartåsen

7

BREDBAND TILL ALLA

Här pågår arbete med att lägga fiber i ett område som heter Marbogården. Närmast i bild ser vi Daniel Hamrén, bredbandschef. Till vänster Mats Westerlund som är projektledare för bredbandsutbyggnad, och längst bort Henrik Larsson, tf förvaltningschef för Teknisk service.

Här har bredbandsutbyggnaden kommit långt Bredband, VA, renhållning och elnät är fyra nödvändiga områden i stadsbyggnadsutvecklingen. Vatten och avlopp är till exempel en förutsättning för att kunna bygga bostäder, och utan bredband sker ingen utveckling. Lidköping är en av de landsbygdskommuner som kommit allra längst i utbyggnaden av fibernät.

A

tt vi ligger i framkant är jag ganska stolt över, det är ett bevis för handlingskraft och höga ambitioner, säger Henrik Larsson som är tillförordnad förvaltningschef för Teknisk service i Lidköping. Det finns ännu några vita fläckar, men de kommer inte att vara kvar länge. Om ett par år är bredbandet fullt utbyggt.

En stor del av kommunens landsbygd har fått bredband via fiberföreningar, men även kommunen finns med och bygger ut de sista områdena. Totalt 97 procent av hushållen i Lidköping med tätorter har möjlighet att koppla upp sig i 8

Larsson. Nuvarande reningsverk ligger vid Vänerns strand, vilket innebär att det finns stor risk för översvämningar.

Reningsverket är dessutom gammalt och har stora brister kapacitetsmässigt. Ett nytt modernt reningsverk är tänkt att placeras i närheten av flygfältet där vi även har vår nya el-station.

nuläget, även om inte alla har valt att göra det. Just nu bygger vi mot Tun och Friel samt Uvered och Domö.

Vilka områden återstår, och hur ser tidsplanen ut?

– Fram till cirka 2024 pågår utbyggna­ den, men då ska alla vita fläckar så långt det är möjligt vara borta.

Ett säkert elnät är en förutsättning för att samhället ska fungera, särskilt vid klimatförändringar – hur ser säker­ heten ut i Lidköping?

– Vi arbetar med att gräva ner de gamla luftledningarna, men det kan ta sin tid, säger Henrik Larsson. Inom en 10-årsperiod räknar vi med att elen finns i marken på de flesta platser i kommu­ nen. Dessutom samförlägger vi el och bredband på ställen där det är möjligt.

Nytt reningsverk planeras, hur långt har man kommit där?

– Politiken beslutade 2015, enhälligt, att bygga ett nytt modernt avloppsre­ ningsverk på ny plats, säger Henrik

Två som arbetar med det klimatsmarta insamlingssystemet är Anton Höög och Tom Skoglund.

”97 procent av hushållen har möjlighet att koppla upp sig i nuläget” Henrik Larsson

Ni arbetar med ett nytt system för sophämtning, hur långt har ni kommit där?

– Ja det är egentligen inte nytt, vi har redan arbetat några år med ett nytt enklare och klimatsmartare insamlings­ system. Vi räknar med att vara klara med samtliga villor i kommunen lagom till midsommar. Det nya avfallssystemet går ut på att sortera isär matavfall och restavfall vilket vi sedan hämtar separat.

Samtidigt ges möjligheten att få papper och plastförpackningar hämtade fastighetsnära. Effekten blir att mer material återvinns, säger Henrik Larsson.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm och Martin Frick

ANNONS

Just nu bygger Swebostad brf Porslinsblomman i Askeslätt – 20 radhus i bostadsrättsform.

”Vi vill vara en del av utvecklingen när kommunen växer” – Lidköping är vår hemmamarknad,

säger Tobias Lorentzon, affärsutveck­ lingschef på Götenehus. Vi har huvudkontor och fabrik i Götene, två mil från Lidköping. Historiskt har vi byggt väldigt mycket i Lidköping, och vi känner att vi är en del av kommunens framtid när fler vill flytta hit och bosätta sig här. Samti­ digt är vi en av Sveriges främsta hustillverkare som bygger radhus, villor och flerbostadshus över hela landet.

Götenehus ingår i koncernen Götenehus Group där även varumär­ kena Swebostad och Trähusstaden ingår. Swebostad bygger standardise­ rade radhus och lägenheter i bostadsrättsform i nya områden. Ett sådant bostadsområde är populära Askeslätt

i Lidköpings kommun där det byggs för fullt just nu. I Askeslätt är det nära till natur med 10 minuters cykelväg till Lidköpings centrum.

Här har Swebostad förvärvat mark och bygger 20 enplans- och tvåplans­ radhus.

– Tidigare har vi byggt 28 radhus och lägenheter i samma område, och förhoppningen är att få vara med på ytterligare etapper, säger Tobias Lorentzon. Även Trähusstaden har ett projekt på gång i Askeslätt med 26 hyreslägenheter och 6 LSS-boenden.

Också Sjölunda, åtta kilometer utanför Lidköping, är ett populärt område där många barnfamiljer valt att slå sig ner. Här planerar Götene­ hus att bygga 11 friliggande villor med äganderätt. Husen blir i två plan med tillhörande carport. Två olika hustyper finns att välja på: 130 och 138 kvadratmeter.

Trähusstaden som är delägt av Götenehus Group är ett relativt nystartat fastighetsbolag med målsättning att bygga bostadsområden med hyresrätter.

OM GÖTENEHUS GROUP

Foto: Rosie Alm

Lidköping är en av de kommuner som växer starkt de kommande åren, i takt med detta ökar efterfrågan på nyproducerade bostäder. Götenehus är en aktör som i hög grad finns med i den utvecklingen.

Tobias Lorentzon är affärsutvecklings­ chef på Götenehus.

– Det som utmärker koncernen är att vi bygger klimatsmart i trä och arbetar aktivt med social och ekonomisk hållbarhet, säger Tobias Lorentzon, som i det sammanhanget gärna lyfter fram de moderna fabrikerna för byggsystem av planelement respektive modulhus som kompletterar varandra och ger en värdefull flexibilitet.

Götenehus Group är en etablerad aktör på den svenska bostadsmark­ naden där koncernen bedriver bostadsutveckling och småhus­ verksamhet genom varu­märkena Götenehus och Swebostad.

Verksamheten omfattar utveckling av nya bostadsområden samt försäljning och uppförande av industriellt producerade bostäder av trä.

Koncernen bedriver också långsiktig förvaltning av bostäder genom det delägda fastighetsbola­ get Trähus­staden Sverige AB. Götenehus B-aktier är listade på Nasdaq First North Growth Market.

www.gotenehusgroup.se

9

STADSPLANERING IN I FRAMTIDEN

Så ska Lidköping utvecklas hållbart fram till 2050 Lidköping expanderar befolkningsmässigt. Ett delmål är 45 000 invånare 2030. Hur ska staden och landsbygden kunna växa och utvecklas på ett hållbart sätt? En del av svaren finns i det förslag till stadsutvecklingsplan som snart är framme på politikernas bord för antagande. I den beskrivs olika strategier för en hållbar utveckling med tidsperspektivet 2050.

D

en kommuntäckande översikts­ planen från 2018 gäller för hela kommunen medan den fördju­ pade översiktsplanen, eller stadsutveck­ lingsplanen som den också heter, enbart berör Lidköpings stad.

Planen ger en långsiktig helhetsbild hur staden ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Ledorden är hållbarhet och livfullhet.

I planen tar man bland annat upp förtätning av bostadsbyggnation, cykelvägar, grönstråk, kommunikationer och etableringsmark för industrier. Två som arbetar med detta är planstrategen Maria Nordqvist och trafikplaneraren Martin Björklund.

– Översiktsplanen som antogs 2018 är övergripande för hela kommunen. I den fanns ett antal frågor för staden som vi behövde zooma in, säger Maria Nord­ qvist. Och det är dessa frågor vi tittar på.

Planen, som sträcker sig fram till 2050, innehåller 5 000 nya bostäder, vilket innebär att det bör möjliggöras för 200 bostäder per år.

– För att uppnå det måste staden byggas inifrån och ut mot de stora villaområdena som ligger utsträckta utanför centrum, säger Martin Björklund.

Och visst är villaområdena stora.

Det är genom utbyggnad av dessa som Lidköping har växt, vilket har gjort att staden är ”gles” och bilberoende, enligt Maria Nordqvist.

– Vi ska vara varsamma med värdefull skogs- och åkermark vid byggnation. Nu måste vi planera för livfullhet och bygga i de många ”mellanrummen” som finns i dessa ytterområden. Här välkomnar vi olika boendeformer. Nu är det villorna som dominerar.

Vilka möjligheter finns det att förtäta i de centrala delarna av staden?

– I själva stadskärnan skulle ett framtida parkeringshus kunna möjlig­ göra förtätning på en del ytor som i dag är markparkering, berättar Martin Björklund.

Vad säger stadsutvecklingsplanen när det gäller trafik och kommunikationer?

– Många tar gärna bilen i Lidköping, men staden har alla möjligheter att bli en cykelstad, säger Martin Björklund. Sjuttio procent av kommunens invånare bor inom sex kilometer från centrum och 10

Stadsutvecklingsplanen som tar sikte på 2050 innehåller 5 000 nya bostäder.

landskapet är ganska platt. Cykelstråk kommer att prioriteras när det gäller de mellanområden som ska bebyggas. Men vi kan inte sortera bort bilen. Många bor på landsbygden och även i staden kommer en del fortsatt att behöva bil, men vi vill möjliggöra för mer cykling i staden.

Grönområden har en viktig plats i stadsutvecklingsplanen. När det byggs nya bostäder behöver man ta mark i anspråk.

Då behövs en samlad bild av vilka skogar och marker som är viktiga och värdefulla att bevara för växt- och djurliv.

– Här pekar vi ut gröna stråk som kopplar samman staden med våra gröna områden, vilket sätter ramar för utvecklingen, säger Maria Nordqvist.

Hur kommer stadens läge fram i planen? Lidköping ligger ju vid Vänern, men många uppfattar inte att staden utnyttjar det läget.

Trafikplaneraren Martin Björklund och planstrategen Maria Nordqvist arbetar med Lidköpings stadsutvecklingsplan.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm och iStock

Lidköping har alla möjligheter att i högre grad bli en cykelstad.

– Att koppla stadens ansikte mot vattnet får stort utrymme i stadsutveck­ lingsplanen, framför allt Framnäsområ­ det, säger Martin Björklund. Där gäller ny bostadsbebyggelse, men även offentliga miljöer, kultur, besöksnäring, promenadstråk och cykelstråk.

– Lidköping ska vara en välkomnande och hållbar stad. Det ska vi värna om och samtidigt behålla den småskaliga Lidköpingskänslan, säger Maria Nord­ qvist. Våra kulturmiljöer är en viktig resurs för stadens attraktivitet, i planför­ slaget läggs stor vikt vid hur bevarande och utveckling kan gå hand i hand, framför allt i stadskärnan.

Stadsutvecklingsplanen slår fast värdet av att behålla den småskaliga Lidköpingskänslan.

ANNONS

Näringslivet stärks med nya resurser Ny tågverkstad, toppmodernt datacenter och samlingspunkt för företagare i coworking lokaler. Det är några projekt som Lidköpings Näringslivsfastigheter genomfört under senare tid.

Lidköpings Näringslivsfastigheter AB är ett kommunalt fastighetsbolag där affärsidén är att medverka till det lokala näringslivets utveckling.

– Det gör vi på flera sätt, säger vd Anders Djup. När det gäller kommuni­ kation vill jag lyfta fram två helt olika saker – det ena är en ny tågverkstad som vi byggt och som stärker Kinne­ kullebanan. Beställningen kom från Västtrafik och Lidköpings kommun.

Tidigare transporterades trasiga tåg till Nässjö. Nu kan man alltså snabbare göra reparationer. Dessutom generera­ des nya arbetstillfällen när den nya tågverkstaden stod klar 2018.

Kommunikation på ett annat plan

är snabbt fungerande bredband.

– I det sammanhanget kan jag nämna ett toppmodernt datacenter som vi byggt på Stubbehagens industri­ område. Det är Lidköpingsföretaget Ember AB som etablerat sig i datacen­

tret. Hit kan företag som saknar tillräcklig kapacitet och infrastruktur hyra plats för sina servrar. Lokalerna är högt säkerhetsklassade och har hög driftsäkerhet med reservkraft och kyla.

– Det är unikt att ett datacenter av den här storleken byggs utanför storstadsregionerna, säger Anders Djup.

Datacentret drivs av solceller på taket och har en kapacitet på över 5 000 servrar. Invigning i februari.

– En annan intressant nyhet som jag gärna lyfter fram är coworking, säger Anders Djup. Det är något som hittills inte funnits i Lidköping. Bahnhof cowork heter Skövdeföretaget som nu även etablerar sig i Lidköping. I mars räknar man med att ta emot sina första kunder.

Cowork är öppet dygnet runt. Här

kan man hyra en plats i eget rum eller i ett kontorslandskap. Hyresgästerna har tillgång till allt, exempelvis internet, skrivare, kaffemaskin, möbler och en härlig kreativ miljö som skapar nya affärsmöjligheter. Även företagets lokaler i Skövde ingår om man råkar vara där och behöver ett kontor.

Det händer mycket just nu i Lidköpings näringsliv. Till exempel coworking. Här med Anders Djup som är vd för Lidköpings Näringslivsfastigheter.

Foto: Rosie Alm

– Många som jobbar på distans ser det här som en bra lösning. Det här är en ny samlingspunkt för Lidköpings företagare som ligger centralt 50 meter från Resecentrum, säger Anders Djup.

ANNONS

Solcellspark på flyg­platsen hjälper Lidköping att nå klimatmålen – Att bygga en solcellspark kräver stora ytor, säger Anders Djup, vd för flygplatsbolaget som är ett syster­ företag till Lidköpings Näringslivs­ fastigheter AB. Anders Djup fortsätter: – Vi har stora ytor jordbruksmark i kommunen, men den marken ska vi vara rädda om och inte använda för den här typen av projekt. Att däremot använda flygplatsmark går alldeles utmärkt. Här finns 25 hektar vid sidan av landningsbanan som kan användas. Dessutom ytterligare ca 40 hektar kommunägd mark utanför flygplatsen som eventuellt kan tas i bruk för solceller. Utredning pågår.

En avsiktsförklaring är nu tecknad med en projektutvecklare. Men allt tar tid. Bara projektering och att få

Foto: Rosie Alm

Lidköpings kommun har som mål att 2030 ska andelen förnybar energi ha ökat till minst 80 procent. Ett sätt för att kunna uppnå målet är en solcells­ park där flygplatsmark används.

Anders Djup är vd för Flygplatsbolaget, som är ett systerföretag till Lidköpings Näringslivsfastigheter.

igenom alla tillstånd tar ett par år, enligt Anders Djup.

– Även byggnation av en ny transformatorstation som kan ta emot elen tar också tid. Men om marken på alla 65 ha installeras med solceller, innebär det att Lidköping blir självförsörjande på el vissa veckor under sommaren.

En solcellspark på flygplatsen skulle betyda mycket för Lidköpings energiförsörjning.

11

Norraby IV i Tranås.

Brf Ängsvinden , Sjölunda i Lidköping.

Brf Munin i centrala Skara.

GBJ Bygg har en särskild kultur som genomsyrar hur man tänker, samarbetar och bygger. Sen Staffan Dahlström tog över företaget 2005 har det vuxit sig närmare hundra gånger större – både sett till antalet anställda och omsättningen. Samtidigt har det aldrig varit ett självändamål att bli ett större byggbolag.

– Som jag ser det är det ett tecken på att vår GBJ-anda fungerar, vi tror på idén om att ”riktigt bra saker gör vi tillsammans”, där medarbetarnas personliga engagemang är helt avgörande. Vi vill skapa ett företag som mår bra och har lyckats rekrytera duktiga medarbetare. Och så tycker vi att det är kul att bygga, säger Fredrik Dahlström, vd GBJ Bygg Väst.

Hemligheten bakom framgångarna:

”Riktigt bra saker skapar man tillsammans”

B

röderna Dahlströms drivkraft har alltid varit att skapa ett företag som mår bra.

– Vi har alltid framhållit vikten av att ha duktig personal för att få nöjda kunder – och det har blivit som en självuppfyllande profetia. Tillsam­ mans har vi vågat satsa, vågat gå framåt och göra affärer. Vi har vuxit med lönsamhet i alla år och då måste man både våga och ha duktiga medarbetare. Det har varit ett bra teamjobb, säger Fredrik Dahlström.

I grunden finns ett genuint intresse och en glädja i att bygga. Brödernas pappa var byggledare och de fick tidigt lära sig glädjen i att skapa något bestående. Därför var det aldrig något svårt beslut för bröderna att själva arbeta i byggbranschen.

– Vi tycker att det är kul att bygga.

Till skillnad från andra branscher är det så tydligt vad vi lämnar efter oss.

Det blir konkret för ögat. Jag åker ofta förbi och ser på projekt som vi byggt tidigare. Jag vill se hur det ser ut nu, hur människorna som bor eller arbetar där använder det, säger Fredrik Dahlström.

Särskilt stimulerande är det att

12

Ett bevis för att GBJ-andan fungerar är att både kunder och underleverantörer återkommer för att samarbeta i nya projekt.

Bröderna Dahlströms pappa var byggledare och de fick tidigt lära sig glädjen i att skapa något bestående.

arbetet är projektbaserat. Ena gången kan det vara en skola, en annan gång en butik och tredje gången bostäder.

Arbetet blir därför också väldigt varierat.

– Jag lär mig så mycket om de olika förutsättningarna för vad en förskola behöver, eller vad som krävs för att en stor butik som Biltema ska fungera.

Jag lyssnar och lär mig vad folk ser på när de ska flytta in i en ny lägenhet.

Jag lär mig ständigt nya saker av våra kunder, säger Fredrik Dahlström.

De senaste åtta åren har företaget börjat med bostadsutveckling och vunnit markanvisningstävlingar. Det har blivit åtskilliga hundra lägenheter där bolaget själva har fått lämna över nycklarna till kunden. Bland annat i Lidköping.

– Jag är väldigt imponerad av Lidköpings kommuns handlingskraft och goda bemötande. Vi jobbar i många kommuner i landet. Men Lidköping sticker ut med sitt driv. De vill framåt och utveckla, säger Fredrik Dahlström.

Något börsnoterat företag kommer GBJ Bygg aldrig att bli.

– Vi vill inte ha andra som kan ha åsikter om vad vi ska göra, eller som är intresserade av att göra snabba vinster. Självklart vill vi ha lönsamhet i företaget, men vi vill råda över våra egna beslut och bygga företaget långsiktigt. Och framför allt vill vi ha kvar glädjen av att skapa tillsammans, säger Fredrik Dahlström.

I varje bostadsprojekt finns något extra som ska få dem som hyr eller köper en bostad att känna sig extra stolta över sin bostad, säger säljkoordinator Kerstin Andersson.

ANNONS

Brf Ängsvinden , Sjölunda i Lidköping.

Förskola i Lerum.

GBJ Bygg har tre olika bostadsprojekt på gång i Lidköping. I varje bostadsprojekt finns något extra som ska få dem som hyr eller köper en bostad att känna sig extra stolta över sin bostad.

n n Sjölunda kommer att totalt

omfatta 42 välplanerade bostadsrätter bara elva minuter bilväg från stads­ kärnan. Här finns gångavstånd till badplats i Vänern, motionsspår och skola inpå knuten. I området finns en gemensam pool som nyttjas av de boende.

– Vid säljstarten förra våren hade vi sex kedjehus med fem rum och kök – det är en av våra mest populära produkter. De sålde slut på visnings­ helgen, säger Kerstin Andersson, säljkoordinator.

Nu i februari var andra etappen klar för försäljning. Alla kedjehus är i två plan och har uteplats både på framsidan och baksidan. Dessutom har husen balkong och en trädgårds­ täppa. En del av husen har carport och är förberedda för att kunna installera elladdare för bilen.

– Det här är så nära den egna villan man kan komma, säger Kerstin Andersson.

Som i alla GBJ Byggs bostäder har husen i grundutförandet hög stan­ dard. Kunden har möjlighet att sätta personlig prägel på sitt boende utifrån en tillvalskatalog.

– Självklart ska kunden själv skapa sitt boende och sitt hem. En del val är friare än andra, säger Kerstin Anders­ son.

Första etappen är färdigbyggd i november 2022 och etapp två förväntas vara inflyttningsklar sommaren 2023.

Kontakta Carin Dolfsdotter på Svensk Fastighetsförmedling för att få veta mer om projektet och göra intressean­ mälan.

n n GBJ Byggs projekt i Vinninga är en klassisk trädgårdsstad med par- och radhus knappt en kvarts bilväg sydöst om Lidköping. Här planeras det för 45 hus om fem eller sex rum och kök, från 116 till 135 kvadrat­meter i två plan.

Precis som i Sjölunda finns två badrum. Det går att skapa ett sovrum på nedervåningen, men i grundutfö­ randet är de sociala utrymmena samlade på nedervåningen och sovrummen på övervåningen.

– Vinninga växer i popularitet och är en trygg ort. Här finns närhet till bra skola och service. Motionsspår finns inpå knuten, säger Kerstin Andersson. n n Margretelund centralt i gamla Lidköping ligger sex min från torget.

Här planeras för lägenheter i olika storlekar.

– Det är inte helt klart ännu hur utformingen kommer att bli, men säkert är att det blir balkong eller uteplats till alla lägenheter och luftig öppen planlösning, säger Kerstin Andersson.

Här finns gott om service, skolor och närhet till naturen.

Säljstart planerad till efter somma­ ren 2022.

Läs mer om bostäderna på GJB Byggs hemsida: www.gbjbygg.se GJB Bygg har också aktuella projekt på gång i Skara och Skövde.

Foto: Rosie Alm

13

STADEN VID VATTNET

Framnäs kommer att bli ett av Lidköpings största centralt placerade bostadsprojekt genom tiderna. Ett vattennära område utöver det vanliga.

Bostadsprojektet Framnäs ska ge Lidköping ett ”ansikte” mot vattnet

G

enom åren har Framnäs mest varit en plats för friluftsliv och bad. Här har även Folkets park haft sin givna plats.

På senare tid har bilparkeringar och fotbollsplaner tagit upp en allt större yta.

Så är nuläget. Men framtiden ser annorlunda ut. I en första etapp kommer Lidköpings nya badhus att byggas här och dessutom pågår planering för en ny strandlinje med bryggor, vattenpark och påkostad strandpromenad.

Den största förändringen är dock det stora bostadsprojektet som ska växa fram här. Med detta projekt arbetar Erik Hallberg som är planarkitekt, och mark- och exploateringsingenjören Johan Gustafsson. Båda på kommunens samhällsbyggnadsförvaltning.

– Det här är förmodligen Lidköpings mest attraktiva mark att exploatera, säger Erik Hallberg. Inte minst för närheten till Vänern med storslagen utsikt. Dessutom med närheten till kommunikationer, kultur och friluftsliv samt handel.

Hur ligger det här i tiden?

– Nu inleds planarbetet, vilket kommer att ta sin tid. Ambitionen är att ha samråd för detaljplanen under 2023, säger Erik Hallberg, som tror att byggstart skulle kunna ske under 2025 14

om planarbetet flyter på bra.

– Men tidsmässigt är det fortfarande lite osäkert, påpekar Johan Gustafsson.

Beroende på hur stor volymen till slut blir. Troligt är att området byggs etappvis. I planuppdraget handlar det om 300–600 bostäder.

– Mycket kan hända under resans gång, menar Erik Hallberg. Men går allt bra kan vi mycket väl landa på 500 lägenheter med över tusen invånare.

handlar om att bygga en stad som smälter in mot centrala Lidköping, säger Johan Gustafsson.

Är det här det största bostadsprojektet i Lidköpings historia?

– Svårt att säga arealmässigt, det har ju byggts stora villaområden, men centralt volymmässigt är det i alla fall ett av de största, säger Johan Gustafsson.

Kommer husen att ligga vid strandkanten?

– Nej det blir en bit ifrån. Ett stort utrymme är avsatt för allmänheten. Hela området ska öppna upp mot vattnet, säger Erik Hallberg.

Vilken typ av bebyggelse planeras?

– Om vi utgår från det vi skissat på så är det en mycket blandad bebyggelse. En så kallad rutnätsstad med stadskvarter och olika upplåtelseformer: Bostadsrät­ ter, hyreslägenheter och även radhus. Det

Kommer några grönytor eller skogs­ partier att försvinna?

Två som arbetar med bostadsprojektet Framnäs är exploateringsingenjören Johan Gustafsson och planarkitekten Erik Hallberg.

”Det blir en mycket blandad bebyggelse som öppnas upp mot vattnet” Erik Hallberg

– Väldigt lite, säger Erik Hallberg. Det är parkeringsytor och fotbollsplaner som försvinner till förmån för bostadsbygg­ nation. Hela projektet ska dessutom realiseras i nära samarbete med befint­ liga verksamheter i området, så som Vänermuseet, Kronocamping och Framnäsbadet.

– Det finns en önskan att Lidköping ska få mer kontakt med vattnet. Det här projektet är en del av detta. Många säger: ”Äntligen byggs Lidköping ända ner till Vänern”.

Text: Anders Post Visionsbilder: Liljewall Foto: Rosie Alm

Nu pågår planeringen av Framnäs första etapp som möjliggör för 300–600 nya bostäder i sjönära läge. Även kommunens nya badhus kommer att ligga i området.

Jemmett Tryggt Boende 65+ i Askeslätt Lidköping Nu bygger Jemmett 35 miljösmarta hyresrätter med gemensamhetslokal för dig som är över 65 år. Ett hållbart och socialt boende i den nya stadsdelen Askeslätt med närhet till staden och natur.

Byggstart våren 2022 och beräknad inflyttning hösten 2023.

Om du är intresserad av att bo här, se mer information om lägenheterna på www.jemmett.se/askeslatt där du också kan skicka in din intresseanmälan till bostadskön.

Projektgruppen för nya badet samlad, från vänster: Louise Mouchard Jonsson, Lennart Jonsson, Maria Hedén Sturesson, Toni Apell och Henrik Johansson.

Nytt modernt badhus för hela familjen byggs på Framnäs Lidköpings nuvarande badhus har 50 år på nacken och börjar bli omodernt. Nu är ett nytt badhus på gång med multibassänger, rutschkana, familjebad och 50-metersbassäng.

A

rbetet med det nya badhuset är i gång och beräknas stå klart 2025. Anläggningen ska ligga i anslutning till utomhusbadet på Framnäs, med gångavstånd från Lidköpings centrum. Hela projektet har föregåtts av en gedigen planering och i demokratisk ordning, bland annat öppnade kommunen en omfattande dialog med såväl allmänheten som lokala organisationer och föreningsliv.

Hur ville man ha sitt nya badhus? Vad borde ingå? Kommunen ordnade bland annat en ”framtidsverkstad” i en separat lokal med utställning. Där kunde allmänheten bekanta sig med badhusplanerna och säga sin mening.

Det som prioriterades högst var vattenrutschbana, bubbelpool, varm­ bassäng, hopptorn, café och bra möjligheter till motionssim.

– Ett badhus är i dag så mycket mer än bara bad, säger Lennart Jonsson, som är områdeschef för Projekt & Bygga i Lidköpings kommun.

– Det moderna badhuset är en samlingsplats för avkoppling, lek och friskvård. Därför måste det innehålla

en mängd olika möjligheter och flexibla lösningar. I den förstudie som gjorts beräknas badet kunna ta emot cirka 210 000 besökare per år. Även placeringen av badet vid vattnet är en kvalitet i sig, menar Lennart Jonsson.

– Det blir till exempel en fantastisk utsikt inifrån där man kan se hela Kinneviken och Kinnekulle.

Kommer man att kunna ha tävlingar i badhuset?

– Ja det blir läktarplatser och möjlighet för mindre tävlingar.

Däremot blir det inget äventyrsbad som en del hade önskat.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm

Det här kommer nya badhuset att innehålla ● ● ●

●

● ● ●

50-metersbassäng.

Familjebad.

Två multibassänger med höj- och sänkbar botten.

Vattenrutschkana som utmynnar i familjebadet.

Cafeteria.

Förberedelser görs för gym.

Avdelning med bastu med utsikt över Kinneviken.

Stolt samarbetspartner till Lidköpings kommun i projektet Strandpromenaden.

15

STADENS LIVFULLHET

Minskad livfullhet i stadskärnan är vad många städer i landet brottas med. Med kreativitet och nytänkande ska Lidköping få ännu mer liv i centrum. Särskilt två projekt ska locka besökare. Det ena är en temalekplats och det andra är Torggatans förlängning – från att ha varit en folktom tråkig grusgång, till en populär och livlig del av staden.

Kreativa projekt som ska ge stadskärnan liv Staden ska vara välkomnande och full av liv – en samlingsplats för handel och möten, något som alltid kräver utveckling och kreativ förnyelse. Här presenterar vi två projekt som ska göra stadskärnan ännu mer levande: En temalekplats utöver det vanliga, och en förändrad gatubild som redan blivit ett populärt gångstråk.

M

ånga städer brottas med vikande livfullhet i stadskärnan. Mindre butiker har svårt att klara sig när näthandel och stora köpcentra konkurrerar om kunderna. Det här är något som kommunens politiker vill göra allt för att mildra. Lidköpings stadskärna ska kännas välkomnande och attraktiv och inbjuda till besök som främjar livfullheten i staden. Lidköping är en turiststad, och för att stärka turismen och utöka utbudet som kan locka fler att besöka fick Samhällsbygg­ nadsförvaltningen 2016 i uppdrag att utveckla Lidköpings stadskärna. Här har ett antal olika projekt genomförts sedan dess, bland annat solbryggor längs med Lidan, nytt stråk över Nya stadens torg, John Hedins plats och de första etap­ perna av Torggatans förlängning (läs mer om detta längre fram i artikeln).

Två aktuella projekt är en temalek­ plats, som leds av landskapsarkitekten Jacob Kindstedt. Det andra uppdraget handlar om förlängningen av Torggatan, som i olika etapper ska knyta an till

16

Torggatans förlängning handlar om ett stråk som går igenom gamla Rörstrands­ området, som har utvecklats från industriområde med porslinsfabrik till en mer kommersiell plats med kontor, butiker och restauranger. Förlängningen av stråket går mellan Rörstrands parkeringsområde och Strandgatan – en sträcka på cirka 500 meter som förvand­ lats från att ha varit en folktom tråkig grusgång med bilparkering, till en populär och livlig del av staden.

vattnet och Rörstrandsområdet. För det projektet svarar Per Westerlind, som är processledare för stadsutveckling.

En ny lekplats – kan det öka livfullheten i centrum?

– Ja, vi vill öka målgrupperna som besöker centrum, och här kommer barnperspektivet in där det gäller att nå fler barnfamiljer. Det finns inga lekplatser i stadskärnan, och få andra saker som kan kännas intressant för barn. Man kan säga att det blivit lite av en trend att utveckla mer genomtänkta lekplatser. Det kan vara att man bygger upp en fiktiv värld eller går till litteraturen och gör något kring exempelvis Pelle Svanslös, som man gjort i Uppsala. Ett annat spår är att arbeta med ett historiskt tema, något som vi valt att göra i Lidköping.

Vad handlar det om?

– En lekfull presentation av Lidköping kring sekelskiftet, med hus i en skala anpassad för barn. Vi lyfter bland annat fram tidstypisk arkitektur och hur man bodde och levde. Det hela kompletteras med informationstavlor som berättar om tiden kring sekelskiftet. Temalekplatsen kommer att ligga vid torget, och vi vill med detta intressera fler barnfamiljer att söka sig in till centrummiljön, säger Jacob Kindstedt.

När blir det klart?

– Hela temalekplatsen med sju hus inklusive en fyr kommer att vara klar till sensommaren 2022 om allt går som det ska.

Vad är det ni har gjort här?

Projektledaren för stadsutveckling Per Westerlind och landskapsarkitekten Jakob Kindstedt har uppdraget att öka livfullheten i staden.

”Vi vill bredda målgrupperna som kommer till stadskärnan” Jakob Kindstedt

– Vi har bland annat skapat ett torg – John Hedins plats, berättar Per Westerlind. Till stråket som leder ner mot vattnet har vi tillfört sittplatser och växter, en boulbana, ny belysning och en historisk travers som fått effektbelysning.

Stråket har även fått ny markbeläggning med samma mönster som finns på trottoarerna i den övriga staden.

Per Westerlind understryker att arkitek­turen spelat stor roll i skapandet för att harmoniera med Lidköpings historia.

– Vi har dessutom under resans gång haft ett bra samarbete med fastighets­ ägarna som vill locka fler butiker till området.

Hur har förändringarna tagits emot?

– Det har blivit lite av ett rekreations­ stråk som bidrar till livfullheten i staden, säger Per Westerlind.

Text: Anders Post Foto: iStock och Rosie Alm

ANNONS

Lokalt fastighetsbolag satsar stort på bostäder i Lidköping

– Vår affärsidé är att vi ska finnas i

Lidköping och utveckla vårt fastig­ hetsbestånd och dessutom bygga nytt, säger Frenbos vd och delägare Jörgen Ehn, med 30 års erfarenhet både inom kommunal och privat fastig­ hetsförvaltning. Just nu har Frenbo fyra aktuella nybyggnadsprojekt.

Ett av dessa är kvarteret Nyckelpi­ gan centralt i Lidköping i Margrete­ lundområdet.

– Här är vi i gång och renoverar 24 lägenheter och bygger 15 nya, berättar Jörgen Ehn. Ett annat projekt är kv Pollux, även

kallat Åhlénshuset. Det är i dag en affärsfastighet med parkeringsdäck på taket.

– Här på taket blir det ytterligare en våning där vi bygger 24 radhuslä­ genheter, säger Jörgen Ehn. Vi har

Foto: Rosie Alm

Frenbo Fastigheter är ett lokalt fastighetsbolag som verkar i Lidköping och ägs av tre lokalt förankrade personer.

De flesta av fastigheterna hyrs av olika företag som till exempel HM, Jysk, Elgiganten och Åhléns – för att nämna några. Men här finns även bostadsfastigheter där nya byggprojekt är aktuella.

Jörgen Ehn är delägare och vd för fastighetsbolaget Frenbo.

Kvarteret Laken ligger på Skaragatan centralt i Lidköping. Här planerar Frenbo för 130 lägenheter och parkeringsgarage.

fått bygglov och ligger i startgroparna för detta projekt. Mer central kan man nästan inte bo.

I Kvarteret Laken som ligger på Skaragatan har Frenbo i nära samarbete med kommunen tagit fram en detaljplan för ett stort och attraktivt bostadsprojekt i centrala Lidköping som ska rymma 130 nya lägenheter och parkeringsgarage.

– Här fanns tidigare en ICA-butik, berättar Jörgen Ehn. Nu används lokalerna av kommunen som

mötesplats för seniorer och hem­ vårdsteam. De här funktionerna kommer att finnas kvar i modernare utrymmen.

är klart för att bygga med flexibla lösningar för rätt hyresgäst. Bra skyltläge och läge för exempelvis volymhandel.

På Kartåsens utbyggda industri­

område har Frenbo byggt en anläggning för Postnords sortering och kundcenter.

– Granne med Postnord finns en tomt där det går att uppföra en byggnad på 3 000 kvadratmeter bottenyta, berättar Jörgen Ehn. Allt

www.frenbo.se

ANNONS

Citynära bostäder med närhet till naturen Ett av de största bostadsprojekten som AB Bostäder har igång just nu är kvarteret Skäran och Spettet som blir ett attraktivt bostadsområde med 350 nya bostäder. Området ligger på Esplanaden alldeles nära järnvägsstopp, men samtidigt med närhet till såväl Dalängsskogen som Vänerns strand.

– Det blir ett attraktivt bostadsområde i harmoni med befintlig bebyggelse, säger Karl Alexanderson, vd för AB Bostäder.

övernattningslägenheter, bastu och ytor där man kan umgås med grannar och vänner. Självklart byggs området med fokus på hållbarhet och miljö. För att minimera energiför­ brukningen och klimatpåverkan blir det bland annat solceller på taken.

– Här vill vi skapa en levande stadsdel med varierande och hållbar bebyggelse med lägenheter och mötesplatser där människor bor, arbetar och umgås, säger Karl Alexanderson.

Lidköping är i en expansiv fas och det efterfrågas fler bostäder än vad som byggs. Fram till år 2030 planerar AB Bostäder att bygga 700 nya bostäder.

Först ut blir kvarteren Skäran och Spettet. Bostadsområdet byggs i tre etapper där de första lägenheterna i kvarteret Spettet blir inflyttnings­ klara till årsskiftet 2024/2025.

Stor vikt kommer att läggas vid att skapa gemensamhetslösningar som

Läget är centrumnära och samti­

digt finns närheten till skogen, vattnet, skola och köpcentrum.

– Det kommer att vara attraktivt för många olika människor med olika livssituationer att bo här, säger Karl Alexanderson.

Förutom boendeparkering i ett nytt parkeringshus kommer olika mobilitetslösningar som cykel- och bilpooler att erbjudas.

800 meter från Nya Stadens torg utvecklas ett nytt bostadsområde med 350 nya lägenheter och ett nytt parkeringshus.

– Här vill vi skapa en levande stadsdel med lägenheter och mötes­ platser där människor bor, arbetar och umgås, säger vd Karl Alexanderson.

Utvecklingen av området sker i samverkan med andra aktörer. Om allt går som planerat kan hela området vara klart vid årsskiftet 2027/2028.

– Vi har en tät dialog med andra fastighetsägare för att bidra till att utveckla hela Lidköping, säger Karl Alexanderson.

www.bostaderlidkoping.se

17

HÄLSOSAM NATUR

Naturens produkter och tjänster har kartlagts –

Rådaskogen har mycket att erbjuda Intresset för utomhusaktiviteter har ökat markant sedan pandemin bröt ut. Lidköping lider ingen brist på friluftsmöjligheter. Ett antal skogar och naturområden finns tillgängliga, var och en med sina kvaliteter.

E

tt populärt friluftsområde är Rådaskogen dit man snabbt tar sig från Lidköpings centrala delar. I december 2020 köpte kommunen Rådaskogen, ett 180 hektar stort tätortsnära frilufts­ område med möjligheter att utöva en rad aktiviteter. Till exempel orientering, löpning, ridning, utegym och inte minst ett skidspår med konstsnö som nu är inne på tredje säsongen.

Senaste tillskottet blir spår för mountainbike (MTB). Kommunen har sett ett ökat behov av detta och eftersom många ska samsas i området kommer tre MTB-slingor att märkas upp nu under våren 2022.

Kommunens kultur- och fritidsförvalt­

ning arbetar med att ta fram en frilufts­ strategi som ska visa hur man kan utveckla Lidköpings olika naturområden ytterligare. Men även i arbetet med kommunens fördjupade översiktsplan finns tätortsnära skogar och naturområ­ den med. Här handlar det om analys av en ekosystemtjänst, något som kan kräva en närmare förklaring.

– Ekosystemtjänster är alla de produkter och tjänster som naturen ger oss. Under det senaste året har vi kartlagt vilka tjänster skogarna och parkerna i Lidköping ger oss människor, berättar Elin Lundgren Alm, som är kommuneko­ log på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Exempel på ekosystemtjänster är

dagvattenhantering vid skyfall, matför­ sörjning, pollinering av våra grödor, och möjlighet till friluftsliv och rekreation.

Rådaskogen har i sammanhanget högt värde ur ett socialt perspektiv jämfört med samtliga av kommunens tätortsnära skogar. Det vill säga att skogen medver­ kar med flera tjänster som bidrar positivt till vår mentala och fysiska hälsa. Den utgör en grund för sociala och kulturella aktiviteter som rekreation, naturupple­ velser, friluftsliv, turism och attraktiv boendemiljö.

Men här finns även andra basala kvaliteter som luftrening, syrebildning, biologisk mångfald och vattenförsörj­ ning genom en vattentäkt. För att flera av ekosystemtjänsterna ska kunna levereras krävs det i grund och botten livskraftiga ekosystem och en biologisk mångfald.

– Det är viktigt att komma ihåg att ekosystemen inte är beroende av 18

Elin Lundgren Alm är kommunekolog med bakgrund som landskapsarkitekt.

– I och med kommunens köp av Rådaskogen får vi mer kontroll över hur det här värdefulla området sköts så att det både gynnar aktiviteterna och möjliggör utvecklingen av skogen för att höja naturvärdena.

människan, men att människan och vårt samhälle är helt beroende av livskraftiga ekosystem, säger Elin Lundgren Alm.

Flera naturområden i Lidköping

Rådaskogen är en av sju tätortsnära

skogar i Lidköping, var och en med sitt naturvärde och sin karaktär.

– Kommunen är omgiven av åkerland­ skap, vilket gör dessa områden till viktiga punkter för invånarna. Och vi har förstått att de värderas väldigt högt av Lidkö­ pingsborna, säger Elin Lundgren Alm. Genom ekosystemanalysen kan vi lättare se varje naturområdes unika kvaliteter och hur de ska kunna utvecklas.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm och Daniel Strandroth

● ● ● ● ● ●

Skogen medverkar till vår mentala och fysiska hälsa.

Dalängsskogen. Ågårdsskogen.

Kartåsskogen.

Filsbäcksskogen.

Sjölundaskogen. Östra Sannorna som är naturreservat.

ANNONS

Bra för klimatet – stabil prissättning Att slösa med naturresurser hör till historien. I stället försöker man efterlikna naturens egna kretslopp i så kallad cirkulär ekonomi. Det innebär till exempel att utvinna energi ur avfall som annars hamnat på deponi.

– Förutom att det är bra för klimatet, så blir det också mer förutsägbart vad det kostar, säger Katja Nylén, värmenätschef vid Lidköping energi.

Ingen har väl missat att vi alla står

inför stora hållbarhetsutmaningar i samhället. De tekniska resurserna och kunskapen finns. Nu behövs samarbete för att klara utmaningen att spara energi och ställa om till ett fossilfritt samhälle.

– Ett exempel på ett cirkulärt kretslopp är hur vi på Lidköping energi tar hand om avfall som annars hamnat på deponier, bränner det och utvinner och levererar energi. Hushållen och företagen värmer upp sina fastigheter och industrin producerar foder och mat. Avfall och restprodukter från både hushåll och industrier blir energi när det kommer till oss. Så går det runt, runt, säger Katja Nylén.

Till skillnad från elen som är svårare

I december togs den nya pannan i

bruk som ersatte två äldre pannor, och en ny ångturbin som fördubblar elproduktionen går i drift i vår. Nu kommer anläggningen att producera el tillräckligt för det egna behovet och dessutom ge ett överskott som säljs vidare.

– Efterfrågan på el ökar och på det här sättet minskar vi risken för kapacitetsbrist lokalt, säger Katja Nylén.

Samtidigt finns en viss skepsis till att Lidköping energi tar emot avfall

Foto: Rosie Alm

att lagra och i framtiden mer beroende av väder och vind, kan värmen som alstras i avfallsförbrän­ ningen lagras i stora ”termosar”, så kallade ackumulatorer för att reglera dygnsvariationer i utetemperatur. Ett framtidsscenario är att kunna lagra värme på sommaren som kan användas under vintern.

– Det är skönt att kunna säga att fjärrvärmepriset för småhus har legat still de senaste fem åren och för de större kunderna har utvecklingen varit moderat, säger Katja Nylén.

Elpriserna är mycket oförutsäg­ bara vilket många fick erfara under vintern. Utvecklingen för fjärrvärme­ priset har däremot varit stabilt. Vi strävar efter stabilitet i produktion, leverans och kostnadsutveckling vilket skapar en större trygghet för kunden.

–Vi har en effektbrist i hela samhället. Om vi värmer upp våra bostäder med fjärrvärme kan vi använda elen till något bättre, som till exempel den viktiga omställningen från bensin- till elbilar, säger Katja Nylén.

– Vi vill spara ihop med våra kunder. Kan vi minska energiförbrukningen och kapa effekttoppar blir det billigare för kunden samtidigt som Lidköping energi undviker att elda dyrt bränsle. Då spar vi både på miljön och slipper att riskera stora investe­ ringar som påverkar priset, säger Katja Nylén, värmenätschef vid Lidköping energi.

från Norge och Storbritannien.

Katja Nylén förklarar att bolaget bidrar till att minska de globala utsläppen genom att återvinna avfall till energi. Men om avfallet skulle minska så kan Lidköping energi ställa om den nya pannan till biobränsle.

– Avfallet hade annars hamnat på

deponier, eller soptippar, som leder till stora miljöproblem. Så i stället för att det bildas sopberg, utvinner vi energin i avfallet som i sin tur värmer upp 4 100 företag och hem i Lidköping genom fjärrvärmen och försörjer 5 000 hushåll med el. Det är jag väldigt stolt över, säger hon.

www.lidkopingenergi.se

19

FRILUFTSLIV

Projektledaren Anna Gunnarsson och kommunens fritidschef Maria Hedén Sturesson kartlägger Lidköpings friluftsliv.

Nu ska kommunens friluftsliv kartläggas Friluftslivet i Lidköping är rikt på möjligheter och naturområden.

Men det har aldrig gjorts någon kartläggning av vilka naturområden vi har. Hur ser besöksfrekvensen ut? Vad kan adderas så att dessa områden blir ännu bättre? Nu arbetar Lidköpings kommun med att ta fram ett Friluftslivsprogram som ska ge svar på frågorna.

T

anken är att programmet ska innehålla en strategi för friluftsli­ vet i Lidköping, säger fritidschefen Maria Hedén Sturesson. Vi har många områden i kommunen med höga naturvärden där friluftslivet pågår i olika former, men vi har hittills inte haft så mycket kunskap om hur vi ska bevara och utveckla dessa områden.

– Naturområdena är en förutsättning för friluftslivet, säger projektledaren Anna Gunnarsson som är kvalitets- och utvecklingsledare för Kultur & Fritid. Vi har ju många olika typer av naturområ­ den, inte bara skogar och naturreservat, utan även delar av skärgården, kustnära områden med vandringsleder, och även 20

många kulturmiljöer som räknas hit.

– Friluftsliv är ju nära kopplat till välmående och hälsa och vad naturen kan ge oss människor, säger Maria Hedén Sturesson. Vi får inte heller glömma besöksnäringen som är en viktig aktör i det här sammanhanget.

Hur långt har ni kommit med Friluftslivsprogrammet?

– Vi har gjort en kartläggning i kommunen som visar vilka anläggningar och områden vi har och hur de lämpar sig för friluftsliv. Näst steg är dialog med medborgare, föreningsliv och inte minst skolorna, säger Maria Hedén Sturesson.

Tanken är ju att ta reda på vad invånarna vill ha för friluftsliv, vad vi kan utveckla och addera till ett naturområde.

När är Friluftslivsprogrammet genomfört?

– Det är ett stort jobb, säger Anna Gunnarsson. Exakt när det går att presentera är svår att säga, men någon gång under 2023.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm och Daniel Strandroth

Kommunen har många naturområden där det pågår friluftsaktiviteter året om.

ANNONS

Lidköping växer så det knakar och

har blivit en hemvändarstad. Flera privatpersoner och egna företagare har upptäckt att det går alldeles utmärkt att arbeta på distans nu under pandemin. Många som tidigare flyttat till större städer på grund av jobbet väljer nu att flytta tillbaka.

– Vi tror att det är närheten till Vänern och den levande småstaden med närhet till allt som lockar. Trots att villapriserna till viss del ökat till följd av inflyttningen, tycker många att man får mycket mer villa för pengarna här jämfört med Stock­ holm och Göteborg.

Intresset för att välja klimatsmart

även när det gäller bostaden har ökat.

SEB som har ett utvecklat miljöarbete

hjälper både sina privat- och företags­kunder att välja grönt.

Villakunderna erbjuds förmånliga gröna bolån när de köper klimats­ marta boenden. För villakunder som vill minska sin energiförbrukning genom att installera solceller erbjuds ett särskilt solcellslån. Även miljömedvetna fastighets­ bolag som bygger Svanenmärkt, guld- eller silvercertifierad miljö­ byggnad eller certifierat passivhus erbjuds förmånlig grön finansiering.

– Det är inte bara miljön som vinner på det, utan det håller ju nere elräkningen också, säger Jessica Lenntun.

Traditionellt sett är SEB en företa­

Skanska bygger ny skola med högt ställda miljökrav Stenportskolan i Lidköping ligger med närhet till skogen. Nu är delar av byggnaden riven och en ersättningsskola är under uppbyggnad med Skanska som entreprenör.

Stenportskolan från 70-talet var sliten, omodern och hade stora byggfysiska utmaningar, vilket gjorde den svår att renovera.

– Det vi bygger nu är en ersätt­ ningsskola med samma kapacitet som den gamla, Men den nya blir mer flexibel och yteffektiv, säger Johan Sveder som är Skanskas projektchef för skolbygget.

Lidköping har valt att bygga för att uppnå delar av Silver och i vissa fall Guld, vilket är de högsta nivåerna i miljöcertifieringssystemet Miljö­ byggnad. Det här är alltså kommu­

SEBs lokala bankkontor i Lidköping erbjuder alltid personliga möten där det gör skillnad. ”Vi känner våra kunder, och det är uppskattat”, säger kontorschef Jessica Lenntun.

garbank och har utsetts av Finans­ barometern som Årets affärsbank tre år i rad. Men SEB är även en fullsortimentsbank för privatkunder.

Förra året utsågs även banken för första gången till Årets privatbank av tidningen Privata affärer.

– Vi erbjuder alltid personliga möten där det gör skillnad. Det är viktiga livshändelser som rör allt från när man köper sin första bostad, gifter sig, blir förälder, slutar jobba och startar eget med mera. Naturligt­

vis i kombination med ett utvecklat utbud av digitala tjänster.

Under pandemin har många företag haft det tufft. Det sägs att det är i motgången man prövar vännen.

Och kanske gäller det även för banker.

– Vi har hjälpt våra företagskunder för att de ska kunna hålla sig flytande under den här tiden som har varit tuff för alla – till exempel med amorte­

www.seb.se

ANNONS

nens ambitioner utan att man därför söker full certifiering.

– Byggnadsmaterialet är en viktig del som måste dokumenteras och där alla material som byggs in är miljögodkända, säger Johan Sveder, som menar att de höga ambitionerna rimmar väl med Skanskas miljö- och energimål. När vi bygger Stenport­ skolan så bygger vi med målet att ha energiförbrukningen på 56 procent av vad kraven är hos Boverket. Alltså en mycket energisnål byggnad där vi även installerar solceller.

upphandlingen dessutom är gjord i samverkan, så kallad partnering.

Partnering är en samarbetsform där man drar nytta av varandras erfarenhet och kompetens. Genom tidig involvering kommer upphand­ lare och byggentreprenör gemensamt fram till de lämpligaste lösningarna och har hela tiden projektets bästa i fokus.

Skanskas målsättning är att man

När blir skolan klar?

ska vara klimatneutrala 2045, och halvera utsläppen till 2030.

– Det gör att vi gärna samarbetar med kunder som har samma ambitioner och värderingar som vi, till exempel Lidköpings kommun, där

ringsfrihet. Vi är stolta över att vara en bank som finns där och ställer upp både när det går bra och när det är sämre tider, säger Jessica Lenntun.

Foto: Rosie Alm

SEB må vara en liten aktör på den lokala marknaden i Lidköping. Men de känner sina kunder och har hög tillgänglighet och servicenivå. Dessutom finns hela storbankens kompetens i ryggen.

– Vi är en bank för hela livet och finns med och stöttar även när det krisar.

Det är vi väldigt stolta över, säger Jessica Lenntun, kontorschef för SEB i Lidköping.

Foto: Rosie Alm

”Vi stöttar både när det går bra och i svåra tider”

Stenportskolan i Lidköping börjar ta form. Inflyttning blir till sommaren i god tid till höstterminen. På bilden: Johan Sveder, projektchef, och Richard Johansson som är produktionschef och ansvarig för arbetet på plats.

– Till sommaren är det klart för inflyttning i god tid till höstterminen, säger Johan Sveder, som gärna påpekar Skanskas lokala engagemang: – Stenportskolan är ett bra exempel på hur vi jobbar lokalt. Jag

är själv från Lidköping och brinner för staden, liksom många av de som bygger skolan. På så sätt använder vi oss gärna av den lokala kompetensen som finns här i Lidköping.

– Vi är ett fantastiskt team som med stort engagemang bygger denna nya skola, säger Richard Johansson, Skanskas produktionschef ansvarig för arbetet på plats.

www.skanska.se

21

HANDEL OCH INDUSTRI

Handels- och industriområdet Kartåsen utökas nu med 300 000 kvadratmeter mark.

– Här kommer många olika företag att få plats, säger Björn Jonsson som är kommunens mark- och exploateringschef.

Nytt handels- och industriområde bidrar till fler arbetstillfällen Många Lidköpingsbor tar gärna väg 44 ut till Kartåsens handelsoch industriområde för att handla.

Nu ska området bli avsevärt större med närmare bestämt 300 000 kvadratmeter mark.

F

örsta etappen av det nya området släpps i april 2022 och då finns industritomter byggklara med framdragna vägar, vatten/avlopp och infrastruktur på plats. 100 000 kvadrat­ meter är redan reserverade av företag som planerar att flytta hit, bland dem kan nämnas Jula.

– Vi bygger ut området i flera etapper, berättar Björn Jonsson, mark- och exploateringschef, Lidköpings kommun.

Vilken typ av verksamheter kommer att passa in här?

– Det blir många olika typer av företag. Allt från mindre hantverksföre­ tag till större industrier och även handel.

Riksvägarna 44 och 49 är bra skyltlägen för handel. Längre in i området blir det mer traditionell industri. Flera företag som flyttar ut till Kartåsen är Lidkö­ pingsföretag som behöver expandera.

Det möjliggör också en bättre utveckling i stadskärnan.

”Företag från andra kommuner är också välkomna” Björn Jonsson

VI VILL VÄXA MED LIDKÖPING HSBs strävan är att underlätta vardagen för våra boende. Ingen har nog den erfarenhet, kompetens och närvaro som HSB. Vi har snart hundra års erfarenhet av att skapa goda boenden. För oss är det självklart att satsa på Lidköping och växa med staden, exempelvis vid Lidens.

Och vi är långsiktiga i vårt åtagande; vi bygger och stannar kvar!

VÄLKOMMEN HEM!

22

– Det är stort tryck på verksamhets­ mark vilket är positivt för kommunen, säger Björn Jonsson.

Räknar ni med ökade arbetstillfällen när företagen kan expandera på Kartåsen?

– Ja så är det, Kartåsen bidrar definitivt till det, säger Björn Jonsson. Även företag från andra kommuner är välkomna att flytta hit, vilket också kommer att främja fler arbetstillfällen.

Text: Anders Post Foto: Rosie Alm

ANNONS

1906 byggdes denna vackra byggnad som är en av Fyrkantens bostadsfastigheter.

Bild från Filmstaden i Solna, en inspiration till de bostadsfastigheter man har för avsikt att bygga vid Tändstickan.

”Vi vill alltid kunna erbjuda den bästa lokalen för varje hyresgäst” När Fyrkantens Förvaltning bygger och renoverar görs detta med stort engagemang och omsorg om fastigheterna.

Detta är tydligt för var och en som får möjligheten att höra historien om hur allt började och vilka fantastiska fastigheter man renoverat under åren.

mycket hjärta för att behålla byggna­ dernas själ. Vi älskar därför att renovera dessa historiska byggnader och erbjuda dem till uthyrning. Man kan aldrig få samma känsla i något nybyggt.

En annan del av Fyrkantens

startade Fyrkantens Ventilation.

Fokus låg då på inomhusklimat i bostadshus, något Alf tvingats lära sig mer om, då sonen föddes med svår astma. Från ett kontor i bostadshusets källare utvecklades under åren ett företag som i dag är ett av de största privatägda ventilationsbolagen i Sverige. Och för att knyta ihop säcken jobbar i dag sonen Andreas här.

Först 1997 startades Fyrkantens Förvaltning och i dag äger och förvaltar man 27 fastigheter med en uthyrningsbar yta på ca 177 000 kvm varav 121 lägenheter. I detta bolag är dottern Linda engagerad.

affärsidé är att alltid kunna erbjuda den bästa lokalen för varje hyresgäst.

– Det är lika roligt varje gång vi får träffa någon som har en idé om hur de vill starta eller utveckla sin verksamhet och tillsammans hitta den lokal och planlösning som passar dem bäst. Då vi ritar själva brukar detta vara en både snabb och smidig process.

Att hyresgästerna sedan verkar trivas hos Fyrkanten tackar de servicepersonalen för. Där jobbar både elektriker, rörmokare, maskin­ förare och fastighetsskötare.

– Vi har världens bästa gäng, vilket vi även ofta får höra från våra hyresgäster.

På Fyrkanten verkar man alltid ha fullt upp. Just nu bygger man bland annat om det gamla Gjuteriet nere i hamnen och planerar för bygge av en skola på Rörstrand. Just detta att renovera gamla industrifastigheter har blivit lite av Fyrkantens signum.

– Ja, vi har en tro på att tänka långsiktigt och miljömässigt, säger Linda. Vi tror även att mäniskor trivs lite bättre i miljöer där man lagt ner

Det finns även större projekt på gång hos Fyrkanten. På den stora parkeringsplatsen söder om gamla Tändstickan planerar man byggna­ tion av bostäder. Som vi redan förstått är det klassiskt och genuint som verkar gälla och så även i denna byggnation. Här kommer Lidkö­ pingsborna erbjudas en unik miljö med hus i klassisk utformning och varma nyanser. Stor vikt ska läggas

Det var 1980 som Alf och Lena

Fr vänster, Andreas Almqvist, Alf Almqvist och Linda Almqvist.

vid en grön innergård då man i dagsläget planerar för ett underjor­ diskt parkeringsgarage. En inspira­ tion till byggnaderna är Filmstaden i Solna där man lyckats med att binda ihop äldre bebyggelse med ny i klassisk stil.

– Det går redan nu att anmäla intresse för dessa lägenheter på vår hemsida. Som vi planerar nu kommer en del även att byggas som bostadsrätter.

Mellan alla byggnationer är även kultur och idrott något som engage­ rar och man stödjer flera föreningar och kulturevenemang genom sponsring. Att Fyrkantens hjärta klappar i blå-vitt för Villa är det nog ingen som missat.

Sibirien, de tidigare lerladorna på Rörstrand, är bevarade och ombyggda till kontor.

www.fyrkantensforvaltning.se

23

Vi utvecklar fastigheter Sedan 2015 har vi byggt och utvecklat fastig­

skede där vi kan vara behjälpliga med detalj­

heter i framför allt västra delen av Sverige och

planer och projektering.

i synnerhet i Skaraborg. Vi jobbar med alla

Våra hus är energisnåla, beprövade och

typer av boendeformer i olika utföranden. Den

byggnadstekniskt optimerade på ett kostnads­

senaste tiden har vi fokuserat på uppförande

effektivt sätt. Husen vi bygger i egen regi till­

av hyresrätter i trevliga och ”lagom stora”

verkas lokalt i egen fabrik och byggmaterialet

områden.

kommer från lokala bygghandlare.

Vi förser gärna husen med solceller och

Vi arbetar med alla delar som till slut leder

flera av projekten byggs enligt klassificering

till färdiga bostäder. Det kan vara egna mark­

gällande miljöbyggnad.

förvärv på både kommunal och privat mark.

Ren råmark eller mark med redan framtagna

Har ni mark eller fastigheter som ni vill

detaljplaner.

avyttra eller kanske samarbeta kring så hör

Vi kommer gärna in i bilden i ett tidigt

gärna av er för en diskussion.

www.chilid.se