Protektion, Substitution och brist på Konsumtion

Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Så har då äntligen det amerikanska valet blivit överstökat och vi har fått klarhet i vem som vann valet, men vet vi vilka som egentligen vann eller förlorade? Blir det Make America Great eller Make America Hurt? Det har varit som ett val mellan pest eller kolera alla de tre senaste valen i USA, Clinton, Trump, Biden, eller Harris, hade det egentligen gjort någon skillnad vem som vann. Det känns lite som om problemen oberoende av hade varit desamma och så även medicinen. Det är lätt att ta till protektionism när man själv hamnat på efterkälken, och så även när man inte insett var i problemet verkligen ligger. Förra gången Trump vann valde hans administration strafftullar som problemlösare för det flesta områden där landet halkat efter, allt enligt principen att alla länder förutom USA subventionerar sina industrier. En intressant tanke, synd bara att man inte applicerar samma tankesätt på de inhemska industrierna. Då efter år 2016 blev det strafftullar på all aluminium som importerades till landet, och mest då på metall från Kina. USA skulle gå mot självförsörjning enligt både Trump och Biden, men det är ju lite svårt för ett land som importerar i runda slängar 85 % av sitt behov. Redan på Trumps första volta blev det därför justeringar för närliggande länder som Kanada och Mexiko och med det så var man ju nästan självförsörjande, för Kanada är ju nästan en del av landet. Dom som sitter i kläm med en sån här lösning är de inhemska tillverkarna av produkter och det som sedan köper produkterna. Det blev ett himla hallå från tillverkningsindustrin förra vändan, och en cykeltillverkare från Kalifornien försökte även stämma administrationen vill jag minnas. Nu är vi där igen och ordet import tariffs kommer snart att vara i var mans mun.

Det har varit Asia Copper Week Conference och ett hett ämne där är ett ämne som med jämna mellanrum tycks poppa upp. Ja, när jag tänker på det så är det samma sak med både protektion och substitution. När jag började i branschen satt ekonomerna på firman och räknade på olika anti dumping case för koppar till USA, och det är ju samma som dagens oro. Vad man då också gick och oroade sig för var substitution, och nu på den asiatiska konferensen var ämnet på tapeten igen. Koppar är ju på tok för dyrt tycker man från China Nonferrous Metals Industry Association och det är dessutom en reell bristvara. Koppar kostar 3,5 gånger så mycket som aluminium, och då båda metalllerna har flera liknande egenskaper så borde aluminium kunna användas i ytterligare fler applikationer. För 30–40 år sedan så stod fighten Cu/Al kring val av metall för kylarband. Nu har man nästan glömt bort att bilkylare förr var tillverkade av koppar och mässingsplåt, nu är det aluminium och kanske plast istället för mässing. Den gången vann aluminium och kanske får vi nu se en liknande resa när det gäller kabel för kraftöverföring. Produktionen i Kina har bra fart men hämmas till en del av höga priser och relativ brist på alumina. Då vi nu går in mot vintertid har vi det återkommande orosmomentet med kinesisk vinter och vad det kan ställa till med. Jag tänker på miljöföroreningar, energikonsumtion och med det efterföljande eventuella (årliga?) produktionsbegränsningar vid smältverken som under vintermånaderna kan ge prispåverkan upp. Samtidigt brottas landet med en sviktande ekonomisk utveckling och exempelvis priset för nya bostäder pekar fortsatt neråt, något som de gjort nu i femton månader. Ett nytt stimulanspaket klubbades under veckans partikommittémöte, men har inte övertygat marknaden och det är fortsatt svajigt.

Vi väntar fortfarande på att konsumtionen ska ta fart men än så länge finns timingen inte där. Marknaden avvaktar och det enda som i dagsläget kan känna sig säkra lär vara de fåtaliga amerikanska producenterna av primär aluminium. För en sak är i alla fall säker, nya importavgifter på metall är som manna från himlen för dem.

Efter att detta skrevs har Kina meddelat att man tar bort exportrabatten för aluminium, en nyhet som snabbt lyfte metallpriset med 150 USD/mt. Marknaden tänker att det nu blir minskat utbud i väst på kinesiskt material.